Kursbeskrivning Teori, Sociologi II, HT 2008 - Sociologiska ...

STOCKHOLMS UNIVERSITET
Sociologiska institutionen
Anvisningar till momentet
Grundläggande sociologi (7,5 p.), Sociologi I, VT10
1. Innehåll
Kursen har som mål att ge studenten en översikt av och förståelse för hur och varför
sociologisk teori används för att förklara observerbara sociala fenomen. Kursen ger
en översikt över några sociologiska teorier och hur de används i sociologiska analyser
av sociala fenomen, samt en introduktion till några centrala vetenskapsteoriska
problem.
2. Lärandemål
I. Kunskaper och förståelse
Efter genomgången kurs skall studenten
förstå innebörden av några centrala begrepp och teorier rörande social
handling, social interaktion och genus samt några centrala
vetenskapsfilosofiska begrepp och teorier;
II. Färdigheter och kompetenser
Efter genomgången kurs skall den studerande
kunna muntligt och skriftligt redogöra för sociologiska och
vetenskapsfilosofiska begrepp och teorier som tas upp i kursen;
kunna använda dessa sociologiska och vetenskapsfilosofiska begrepp och
teorier för att förstå och förklara sociala fenomen.
III. Värderingar och förhållningssätt
Efter genomgången kurs skall den studerande visa
öppenhet mot olika sociologiska teoriers utgångspunkter och idéer;
redlighet i återgivning av litteraturen
3. Undervisning
Föreläsningar
Momentet består av 6 föreläsningar. Dessa föreläsningar ger en översikt av det
sociologiska teorifältet genom att introducera några av huvuddragen i de aktuella
teoretiska perspektiven. Föreläsningarna kommer endast att täcka delar av
1

kurslitteraturen, och deras främsta funktion är att ge dig några ingångar som skall
underlätta din egen läsningen av litteraturen.
Du är välkommen att inför varje föreläsning skicka in till (Reza Azarian) specifika
frågor som du uppfattar som speciellt svåra och som du vill att föreläsaren särkilt
försöker förklara.
Seminarier
I momenten ingår även 4 seminarier. Seminarierna ger dig möjligheten till att
fördjupa dig i centrala delar av litteraturen och att få ett bättre grep om abstrakta
teoretiska resonemang. För att kunna få ut mest utav seminarierna är det därför
mycket viktigt att du förbereder dig inför och deltar aktivt i dessa. Din förberedelse
inför och ditt engagemang i seminarierna är helt avgörande för innehållet och
kvalitén av diskussioner som äger rum där.
Se punkt 7 (nedan) för de frågor som behandlas på seminarierna samt
litteraturanvisningar gällande respektive seminarium.
Observera att byte av seminariegrupp vid alla eller enstaka tillfällen kan enbart ske i
samråd med biträdande läraren (Reza Azarian).
4. Schema
Föreläsningar
Förläsning 1
Datum, tid och lokal: måndag 1/2 kl. 10-12 i G-salen
Tema: Introduktion
Litteratur: Ahrne, kap. 1-3; Edling & Rydgren, kap. 1
Föreläsare: Reza Azarian
Förläsning 2
Datum, tid och lokal: tisdag, 2/2 kl. 13-15 i G-salen
Tema: Sociala handlingar
Litteratur: Edling & Rydgren, kap. 3 och 5
Föreläsare: Reza Azarian
Förläsning 3
Datum, tid och lokal: fredag, 5/2 kl. 13-15 i G-salen
Tema: Klassisk sociologi
Litteratur: Edling & Rydgren, kap. 2
Föreläsare: Lars Udehn
Förläsning 4
Datum, tid och lokal: torsdag, 11/2 kl. 13-15 i G-salen
Tema: Demografi – Genus
Litteratur: Hofsten; Wharton, kap. 1-3 och 7;
Föreläsare: Ann-Zofie Duvander – Veronika Halvarsson
Förläsning 5
Datum, tid och lokal: torsdag, 18/2 kl. 13-15 i G-salen
2

Tema: Sociala interaktioner
Litteratur: Edling & Rydgren, kap. 4 och 6
Föreläsare: Reza Azarian
Förläsning 6
Datum, tid och lokal: måndag, 22/2 kl. 15-17 i G-salen
Tema: Sociala nätverk - Vetenskapsteori
Litteratur: Edling & Rydgren, kap. 10; Thurén (hela boken)
Föreläsare: Reza Azarian
Seminarier
Seminariegrupp 1
Onsd. 10/2 D207 08-10
Fred. 19/2 D207 08-10
Fred. 26/2 D207 08-10
Tisd. 2/3 F231 08-10
Seminariegrupp 2
Onsd. 10/2 D207 10-12
Fred. 19/2 D207 10-12
Fred. 26/2 D207 10-12
Tisd. 2/3 F231 10-12
Seminariegrupp 3
Onsd. 10/2 D207 13-15
Fred. 19/2 D207 13-15
Fred. 26/2 D207 13-15
Tisd. 2/3 F231 13-15
Seminariegrupp 4
Onsd. 10/2 D207 15-17
Fred. 19/2 D207 15-17
Fred. 26/2 D207 15-17
Tisd. 2/3 F231 15-17
Seminariegrupp 5
Onsd. 10/2 D215 08-10
Fred. 19/2 D215 08-10
Fred. 26/2 D215 08-10
Tisd. 2/3 F239 08-10
Seminariegrupp 6
Onsd. 10/2 D215 10-12
Fred. 19/2 D215 10-12
3

Fred. 26/2 D215 10-12
Tisd. 2/3 F239 10-12
Seminariegrupp 7
Onsd. 10/2 D215 13-15
Fred. 19/2 D215 13-15
Fred. 26/2 D215 13-15
Tisd. 2/3 F239 13-15
Seminariegrupp 8
Onsd. 10/2 D215 15-17
Fred. 19/2 D215 15-17
Fred. 26/2 D215 15-17
Tisd. 2/3 F239 15-17
5. Examination
Examination sker genom en hemtentamen som består av 4 essäfrågor. Den kommer
att postas i Mondo onsdagen den 3:e mars, kl. 08 och skall lämnas till
studentexpeditionen senast måndagen 8:e mars, kl. 14.
Betygssättning
Betygssättning sker enligt en sjugradig målrelaterad betygsskala med följande
kriterier:
A = Utmärkt. För att erhålla betyget krävs att studenten visar på mycket god
kännedom om de sociologiska begrepp och teorier rörande social handling,
social interaktion och genus samt de vetenskapsfilosofiska begrepp och teorier
som kursen behandlar. Ytterliggare skall studenten kunna med hjälp av dessa
begrepp och teorier genomföra en enklare teoretisk analys där hon/han visar
mycket god analytisk förmåga.
B = Mycket bra. För att erhålla betyget krävs att studenten visar på mycket god
kännedom om de sociologiska begrepp och teorier rörande social handling,
social interaktion och genus samt de vetenskapsfilosofiska begrepp och teorier
som kursen behandlar. Ytterliggare skall studenten kunna med hjälp av dessa
begrepp och teorier genomföra en enklare teoretisk analys där hon/han visar
god analytisk förmåga.
C = Bra. För att erhålla betyget krävs att studenten visar på god kännedom om
de sociologiska begrepp och teorier rörande social handling, social interaktion
och genus samt de vetenskapsfilosofiska begrepp och teorier som kursen
behandlar. Ytterliggare skall studenten kunna med hjälp av dessa begrepp och
teorier genomföra en enklare teoretisk analys där hon/han visar god analytisk
förmåga.
4

D = Tillfredställande. För att erhålla betyget krävs att studenten visar på god
kännedom om de sociologiska begrepp och teorier rörande social handling,
social interaktion och genus samt de vetenskapsfilosofiska begrepp och teorier
som kursen behandlar. Ytterliggare skall studenten kunna med hjälp av dessa
begrepp och teorier genomföra en enklare teoretisk analys där hon/han visar
viss analytisk förmåga.
E = Tillräckligt. För att erhålla betyget krävs att studenten visar på tillräcklig
kännedom om de sociologiska begrepp och teorier rörande social handling,
social interaktion och genus samt de vetenskapsfilosofiska begrepp och teorier
som kursen behandlar. Ytterliggare skall studenten kunna med hjälp av dessa
begrepp och teorier genomföra en enklare teoretisk analys där hon/han visar
viss analytisk förmåga.
Fx = Otillräckligt. För att erhålla betyget krävs att studenten visar på någon
kännedom om de sociologiska begrepp och teorier rörande social handling,
social interaktion och genus samt de vetenskapsfilosofiska begrepp och teorier
som kursen behandlar.
F = helt otillräckligt.
Observera att båda betygen Fx och F omtenteras genom salsskrivning (17/4 och
24/8). Salsskrivning gäller även för dem som inte inkommit med hemtentamen i tid.
6. Litteratur
Ahrne, G. 2007 Att se samhället Stockholm: Liber (kap. 1-3)
Edling, C. & Rydgren, J. (red.) 2007 Social handling och sociala relationer: en
grundbok i sociologisk teori Stockholm: Natur & Kultur (kap. 1-6 samt kap.
10)
Hofsten, E. 1982 ”Introduktion” i Befolkningsutveckling och Ekonomisksocialutveckling
Lund: Studentlitteratur
Thurén. T. 2007 Vetenskapsteori för nybörjare Stockholm: Liber (hela boken)
Wharton, A. 2005 The Sociology of Gender: An Introduction to Theory and
Research Malden: Blackwell Publishing (kap. 1-3 samt kap. 7)
Lärare
Momentansvarig lärare: Lars Udehn
Biträdande lärare: Reza Azarian
Rum B972
Tel. 16 31 91
E-post: reza.azarian@sociology.su.se
Besökstider: onsdagar 12-13
5

7. Seminariefrågor och litteraturanvisningar
Seminarium 1
Litteratur: Edling & Rydgren, kap. 2, 3 och 5
1.
Den klassiska sociologen Max Weber har utvecklat en typologi av socialhandling.
Diskutera det som han menar med ’social handling.’
Diskutera de handlingstyperna som ingår i denna typologi.
Hur uttömmande anser du att denna typologi är?
Diskutera även de olika typer av rationalitet som denna typologi vilar på.
Hur kan Webers två typer av rationellt handlande relateras till begrepp som homo
economicus och homo sociologicus, samt till de olika föreställningar om den
mänskliga naturen som underbygger dessa begrepp?
2.
Du har nu valt att studera sociologi vid Stockholms universitet.
Gör en analys av ditt beslut med hjälp av DBO-teorin genom att identifiera vilka
preferenser, verklighetsuppfattningar och möjligheter som haft betydelse för ditt
beslut att studera på universitet och för ditt val av läsa just sociologi.
Hur har andras val och beteenden eventuellt påverkat dina preferenser, verklighetsuppfattningar
respektive möjligheter?
Diskutera utifrån din analys ovan om DBO-teorin representerar den smala eller den
breda varianten av rationell handlingsteori.
Vilka är dina argument?
Seminarium 2
Litteratur: Edling & Rydgren, kap. 4 och 6
1.
Inom spelteorin utgår man från vissa typiska interaktionssituationer och utvecklar
analytiska modeller för att studera dem. ’Fångarnas dilemma’ och ’koordinationsspel’
är två sådana.
Jämför dessa två spelmodeller genom att identifiera de likheter och skillnader som
finns mellan dessa två beträffande struktur, logik, utfall, etc.
(Några nyckelord: allmänningens tragedi; individuellt intresse; kollektivt intresse;
jämviktsläge; optimalt utfall; konvention)
2. Erving Goffmans grundidé är att mycket av det sociala samspelet mellan
människor kan med för del beskrivas och förstås i termer av uppträdande i olika
sociala roller.
Föreställ dig en konkret interaktionssituation (en anställningsintervju, en middag
med svärföräldrar, ett seminarium på universitet, etc.). Försök nu att tillämpa
Goffmans idé för att beskriva och förstå det människor i den tänkta situationen gör.
Vilka roller finns i denna situation?
Vad är scenen och vad är rekvisitan?
Vilka är de gällande förväntningar förknippade med respektive roll?
Hur försöker människorna att hantera sina roller? Varför?
Diskutera utifrån experimentet ovan rimligheten och/eller fruktbarheten av
Goffmans idé.
6

Seminarium 3
Litteratur: Wharton kap. 1-3 och 7
I sin bok skriver Wharton bl. a. om två grupper av genusteorier: den ena gruppen
innefattar teorier på individnivå och den andra inkluderar teorier på
interaktionsnivå.
Hur definierar Whatron begreppet genus?
Vilka teorier på individnivå tar hon upp i sin bok?
Vilka teorier på interaktionsnivå presenterar hon i sin bok?
Redogör för en av teorierna på individnivå som Wharton presenterar.
Redogör för en av de teorier på interaktionsnivå som tas upp i Whartons bok.
Vad är det som enligt Wharton på ett avgörande sätt skiljer teorierna på individnivå
från de på interaktionsnivå?
Förklara och illustrera denna skillnad genom att kontrastera de två teorierna som du
presenterade tidigare.
Seminarium 4
Litteratur: Edling & Rydgren, kap. 1 och 10; Thurén (hela boken)
1.
Diskutera skillnaden mellan positivismen och hermeneutiken när det gäller
tillvägagångssättet att producera vetenskaplig kunskap om sociala beteenden och
företeelser.
(Några nyckelord: objektivitet, förklaring, förståelse, orsak, mening, samband,
empati, intersubjektivitet, lagbundenhet)
2.
Inom samhällsvetenskapen används normalt tre typer av förklaring, nämligen,
orsaksförklaring, ändamålsförklaring och funktionalistisk förklaring.
Diskutera vad som karaktäriserar varje typ av förklaring.
På det första seminariet gjorde du en analys av ditt utbildningsval (se ovan). Denna
analys resulterade i en förklaring till varför du valde att läsa sociologi vid Stockholms
universitet.
Vilken typ av förklaring är den?
Motivera ditt svar.
7