(7,5 hp), sociologi III Kursinformation HT 2012 Delkursens lärandemål

STOCKHOLMS UNIVERSITET
Sociologiska institutionen
SOCIOLOGISK TEORI (7,5 hp), sociologi III
Kursinformation HT 2012
Momentet utgör en fortsättning och fördjupning av vissa områden inom modern sociologisk
teori (1960-), som fortfarande äger aktualitet och som också finns representerade vid
sociologiska institutionen i Stockholm. Bland de teoretiska områden som ingår i kursen
återfinns fenomenologi, rational choice, nätverksteori och teorier om informationssamhället.
Genusproblematiken är integrerad i presentationen av de områden som kursen behandlar.
Ytterligare information kommer att läggas ut på kursens Mondo-plats (www.mondo.su.se).
Delkursens lärandemål
I. Kunskaper och förståelse
Efter genomgången kurs skall du som är student
- kunna redogöra för innebörden av centrala sociologiska begrepp, teorier och
perspektiv.
- kunna jämföra olika sociologiska teorier.
- kunna analysera sociologiska teoriers grundläggande antaganden, struktur och
användningsområden.
II. Färdigheter och kompetenser
Efter genomgången kurs skall du som är student
- utifrån sociologiska teorier kunna formulera sociologiskt relevanta frågeställningar.
- kunna använda sociologiska begrepp och teorier för att förstå och förklara sociala
fenomen.
III. Värderingar och förhållningssätt
Efter genomgången kurs skall du som är student
- visa öppenhet och kritiskt förhållningssätt mot olika sociologiska teoriers
utgångspunkter och idéer.
- visa redlighet i återgivningen av dessa (utifrån litteraturen).
1

Undervisning
Undervisning ges i form av föreläsningar och seminarier. Föreläsningarna och seminarierna
behandlar de olika inriktningar som finns representerade i kurslitteraturen. Parallellt med
inläsning av artiklar, föreläsningar och semiarier läser deltagarna en delvis valfri bok om
sociologisk teori. ”Delvis valfri”, betyder att deltagarna väljer en bok från en förutbestämd
lista, representerande olika riktningar inom aktuell sociologisk teori.
Schema ht2012
Datum Tid Sal Form Innehåll Föreläsare
Mån 13-15 B3 Föreläsning 1 Introduktion
Arni Sverrisson
3/9
(6, 15)
Tor
6/9
Jens Rydgren
Fre
7/9
Tis
11/9
Tor
13/9
Mån
17/9
Tors
20/9
Mån
24/9
Tors
20/9
Tors
27/9
Fre
28/9
Tis
2/10
11-12 De Geersalen,
Geohuset
Föreläsning 2
Obs! först
uppsatskursen kl
9-11
Sociala mekanismer
och Rational Choice
(1, 9, 10,12)
10-12 E497 Seminarium1, Sociala mekanismer Sara Roman
Grupp 1 (10, 6)
13-15 F289 Seminarium 1,
Grupp 2
10-12 D7 Föreläsning 3 Nätverksteori
Gergei Farkas
(5, 8, 11, 14)
10-12 B5 Föreläsning 4 Fenomenologi (2, 13) Magnus
Haglunds
10-12 B3 Föreläsning 5 Fenomenologi (2, 13) Magnus
Haglunds
10-12 B5 Föreläsning 6 Informationssamhället Lina Eklund
(3, 4)
10-12 B413 Seminarium2, Centrala problematiker Arni Sverrisson
Grupp 1 i sociologisk teori, samt
13-15 F289 Seminarium 2, inför examinationen
Grupp 2 (alla ovanstående)
8-12 B 900
13-17 B 990
8-12 B 900
13-17 B 990
17:00 Brevlådan
utanför
studentexp..
Munta
Instuderingsfrågor
läggs ut på Mondo
Gruppindelning och
tider läggs ut på Mondo
Inlämning recension
Arni Sverrisson
Seminarierna, som sker i halvgrupp, ger dig möjlighet att fördjupa dig i delar av litteraturen.
Avsikten är att du ska utnyttja dessa tillfällen för att diskutera dina egen förståelse och få
utbyte av andras insikter och synpunkter. För att seminarierna ska bli så givande som möjligt
är det därför mycket viktigt att du har läst den aktuella kurslitteraturen och studerat
seminariefrågorna i förväg.
2

Examination
Kursen examineras dels med en muntlig tentamen på den obligatoriska kurslitteraturen, dels
med en recension av den valfria litteraturen.
Den muntliga tentan görs i grupp. Frågor för den muntliga tentan lämnas ut i förväg. Vid
tentan lottas frågorna ut och varje student svarar på en och kommenterar de andras svar. För
betygssättning beaktas nedanstående dimensioner vid den muntliga tentan:
Kriterium/
Bedömning
Redogörelse för
begrepp och
antaganden
Användning av begrepp
för att förklara företeelser
Förhållningssätt
Väl godkänt
Utförlig redogörelse för
begrepp, teorier och
antaganden
Övertygande och
självständig användning av
begrepp
Självständigt
förhållningssätt till
litteraturen
Godkänt
Tydlig redogörelse för
begrepp, teorier och
antaganden
Relevant och tydlig
användning av begrepp
Öppet förhållningssätt
gentemot litteraturen
Underkänt
Oklar redogörelse,
centrala aspekter saknas
Irrelevanta begrepp, otydlig
applicering
Osjälvständigt
förhållningssätt
Vid bedömning av recensionen beaktas följande dimensioner:
Kriterium/
Bedömning
Analys av antaganden,
struktur och
användningsområde
Jämförelse av begrepp
och position i tradition
Förhållningssätt
Väl godkänt
Utförlig analys av
antaganden, struktur och
användningsområde
Klar, utförlig och
analyserande jämförelse
Självständigt
förhållningssätt till
litteraturen
Godkänt
Tydlig analys av
antaganden, struktur och
användningsområde
Tydlig jämförelse av
begrepp
Öppet förhållningssätt
gentemot litteraturen
Underkänt
Oklar analys, centrala
aspekter saknas
Oklar jämförelse,
centrala jämförelsespunkter
saknas
Osjälvständigt
förhållningssätt
3

För A krävs väl godkänt på samtliga kriterier. För B krävs väl godkänt på alla kriterier utom
två som är godkånda. För C krävs väl godkänt på två och resten godkända. För D krävs
godkänt på alla kriterier. För E krävs godkänt på alla kriterier utom ett. För Fx krävs godkänt
på minst tre kriterier. Färre än tre godkända kriterier ger betyg F.
Studerande som fått betyget Fx eller F på examinationen har rätt att genomgå ytterligare prov
(omtenta) för att uppnå lägst betyget E. Omtentor sker i form av salsskrivningar. Tid och lokal
för salsskrivning meddelas på institutionens hemsida (se tentamensinformation). Observera att
Fx inte ger rätt till att komplettera utan att det, i fall det inte finns särskilda undantag, är
salsskrivning som gäller för både Fx och F. Studerande som fått betyget Fx eller F på prov två
gånger av en examinator har rätt att begära att en annan examinator utses för att bestämma
betyg på provet. Framställan ska göras till studierektor. Studerande som fått lägst betyget E på
prov får inte genomgå förnyat prov för högre betyg
Bokrecensionen – riktlinjer
När man skriver recensionen ska man ha en akademisk läsare i åtanke, vilket innebär att man
kan förutsätta att läsaren har en viss förförståelse för området. Fundera sedan på vad denna
tilltänkta läsare kan tänkas vilja veta om boken. Recensionen får inte överskrida 2 sidor
(typsnitt Times New Roman, textstorlek 12, radavstånd 1,5). OBS! För att få betygen A och B
på kursen måste recensionen lämnas in i tid.
Recension ska innehålla en översikt över innehållet: dess olika delar och, om den använder
någon empiri, vilket material den använder och hur detta samlats in, samt det perspektiv
eller teoretiska ramverk som används. Efter denna genomgång följer ett motiverat omdöme
(det ska alltså inte vara ett tyckande av typen – roligt, eller tråkigt). Listan består av böcker
som har en förhållandevis hög standard, så det är inte troligt att ni helt kan avfärda dem på ett
välmotiverat sätt. Däremot kan ni kanske visa på brister och styrkor i boken, samt sätta in den
i ett sammanhang (i jämförelse med andra teorier etc.). Ni får t.ex. gärna referera till annan
litteratur som kanske förklarar på ett annat sätt, eller anlägger ett alternativt perspektiv. Om ni
citerar så måste ni ange referens med sidhänvisning och även litteratur som ni refererar till ska
finnas med, både i löptexten och i en referenslista i slutet (om ni undrar över hur detta ska
göras så följ instruktionerna för c-uppsatsskrivandet).
Recensionerna ska skrivas individuellt med egna ord. Det är inte tillåtet att använda andra
människors idéer eller ord utan att göra en korrekt redovisning av varifrån man har tagit det.
Att skriva av boken men förkorta texten och ändra några ord här och var räknas också som att
skriva av, även om man refererar till litteraturen!!
Se vidare ”Att motverka plagiering” som ligger på SU:s hemsida:
http://dotpaper.dotminded.com/1/data/magazine/873078/
4

Obligatorisk kurslitteratur
1. Becker, Gary S. (1993) Nobel Lecture: The Economic Way of Looking at Behavior. The
Journal of Political Economy, Vol. 101, No. 3, 385-409. Nobel Lecture: The Economic Way
of Looking at Behavior
2. Berger, Peter, L. & Luckmann, Thomas ([1966] 1991). The Social Construction of Reality.
A Treatise in the Sociology of Knowledge. Penguin, 1991. 249 sid. Finns även på svenska med
titeln Kunskapssociologi. Hur individen uppfattar och formar sin sociala verklighet.
Wahlström & Widstrand, 1999. 242 sid.
3. Loader, Brian D. och William H. Dutton (2012) “A Decade in Internet Time: The
Dynamics of the Internet and Society” i Information, Communication & Society Vol. 15, No.
5, pgs. 609-615
4. Castells, Manuel (2002 eller 2010) Internetgalaxen. Reflektioner om Internet, ekonomi och
samhälle. Daidalos: Göteborg, läs följande: Öppna, Kapitel: 1, 3, 4, 5, 6, 8 samt avslutning
(dvs hela boken förutom kapitel 2, 7 och 9). Finns även på engelska som e-bok via
universitetsbiblioteket.
5. Coleman, James S. (1988) Social Capital in the Creation of Human Capital. The American
Journal of Sociology, vol. 94, Supplement: Organizations and Institutions: Sociological and
Economic Approaches to the Analysis of Social Structure. 95-120. Social Capital in the
Creation of Human Capital
6. Collins, Randall (1981) On the Microfoundations of Macrosociology. American Journal of
Sociology, Vol. 86, No 5: 984-1014. On the Microfoundations of Macrosociology
8. Granovetter, Mark S. (1973) The Strength of Weak Ties. The American Journal of
Sociology, Vol. 78, No. 6, 1360-1380. The Strength of Weak Ties
9. Hedström, Peter & Stern, Lotta. Rational Choice and Sociology. Forthcoming in The New
Palgrave Dictionary of Economics. Edited by L. Blum and S. Durlauf, Macmillan. Rational
choice and sociology
10. Hedström, Peter & Swedberg, Richard (1996) ”Social mechanisms.” Acta Sociologica 39:
281-308. Social mechanisms
11. Lin, Nan (2000) Inequality in Social Capital. Contemporary Sociology, Vol. 29, No. 6,
785-795. Inequality in Social Capital
12. Nelson, Julie A. (1996) Towards a Feminist Theory of the Family. Kap. 5 i Feminism,
Objectivity and Economics. London: Routledge. Sid. 60-77. Kopia.
13. Smith, Dorothy (1974) Women’s Perspective as a Radical Critique of Sociology.
Sociological Inquiry, 44, sid. 7-13. Kopia.
14. Wellman, Barry (1988) Structural analysis: from method and metaphor to theory and
substance. I B Wellman & S.D Berkovitz (ed.) Social Structures. A Network Approach.
Cambridge: Cambridge University Press. 1988. Structural Analysis
5

15. Hochschild, A.R. (1979) Emotion Work, Feeling Rules, and Social Structure. American
Journal of Sociology, Vol. 85, No. 3: 551-575. Emotion Work, Feeling Rules, and Social
Structure
Av ovanstående kurslitteratur finns 2 och 4 att köpa i Akademibokhandeln och 12 och 13 kan
köpas på studentexpeditionen. Övriga texter kan laddas ner från nätet, i första hand från
databaser tillgängliga via Universitetsbiblioteket. För att göra detta måste man endera
använda en dator vid Stockholms universitet, eller skaffa sig ett SU-konto vid
informationsdisken i A-huset.
Valfri kurslitteratur
Asplund, Johan (1987) Det sociala livets elementära former, Korpen, Lund,
Becker, Howard S. (2006) Utanför: avvikandets sociologi, Arkiv förlag, Lund (finns även på
engelska: Outsiders osv)
Black, Donald 1993. The Social Structure of Right and Wrong. Academic Press.
Bourdieu, Pierre ([1995] 1999) Praktiskt förnuft. Bidrag till en handlingsteori. Göteborg:
Daidalos (finns på flera språk),
Butler, Judith ([1990] 2007) Genustrubbel. Göteborg: Daidalos. Engelsk upplaga: Gender
Trouble. London: Taylor & Francis Ltd, 2006,
Collins, Randall (2004) Interaction Ritual Chains. Princeton. Princeton University Press.
Foucault, Michel (1971), Diskursens Ordning. Stockholm: Symposion, 1993. 59 sid. (Finns
även på franska mm),
Hedström, Peter (2005) Dissecting the Social: On the Principles of Analytical Sociology.
Cambridge: Cambridge University Press.
Lin, Nan (2001) Social Capital. A Theory of Social Structure and Action. Cambridge:
Cambridge University Structure.
Martin, John Levi (2009) Social Structures. Princeton: Princeton University Press.
Skeggs, Beverley (2000) Att bli respektabel: Konstruktioner av klass och kön. Göteborg:
Daidalos. Engelsk upplaga: Formations of Class and Gender. Becoming Respectable.
London: Sage, 1997,
Stinchcombe, Arthur L. (1990) Information and Organizations, Berkeley, University of
California Press,
Tilly, Charles (2000) Beständig ojämlikhet. A-Z förlag. Finns även på engelska (Durable
Inequality).
Den valfria kurslitteraturen anskaffas av studenterna själva genom lån eller inköp. De som
avser att köpa sin bok, bör beställa den genom någon bokhandel så snart som möjligt.
6