funktionsnedsättning funktionsuppsättning - SMoK - Sveriges Musik

Bakgrund
Cheferna på skolorna uppgav att det största hindret för att ta in fler barn med funktionsnedsättningar
inte var bristen på pengar och bra lokaler, utan bristen på kunskap.
För att aktivt kunna arbeta för en förändring ville vi därför starta ett projekt
där inriktningen var att verksamhetsutveckling bäst sker genom kunskapsutveckling
av, och i dialog med, lärarna. Vi ville med ett projekt undanröja hinder som fanns för
deltagande på samma villkor som gäller för alla andra barn. Vi sökte och fick medel
av Arvsfonden till projektet PASCAL – inTRYCK påTRYCK utTRYCK avTRYCK.
Vi har beskrivit projektet, och resultaten av det, mer utförligt i en projektbeskrivning
som finns hos Arvsfonden. Kortfattat kan vi konstatera att projektet har varit mycket
framgångsrikt och att antalet barn och ungdomar med funktionshinder som nu finns
inom musik- och kulturskolorna är tre gånger fler än före projektet. Definitionerna
av vem som är funktionsnedsatt kan diskuteras, men vi bad helt enkelt alla att ange
antal elever utifrån samma definition som vid projektets början.
PASCAL
inTRYCK
påTRYCK
utTRYCK
avTRYCK
Vid projektets start hade några kommuner en bra verksamhet sedan lång tid tillbaka
– som Stockholms kulturskola med en egen verksamhetsdel kallad Resurscentrum.
Andra hade viss verksamhet men fick först i och med projektet status som en viktig
egen del av kulturskolan – som Kullagret i Örebro kulturskola. Andra kommuner startade
från noll. Några inbjöd elever med intellektuella funktionsnedsättningar till grupper
med musiklek, dans, teater och bildkonst – som i Växjö, Värnamo, Karlskrona och
Lund. Körer bildades – som i Umeå. I Solna startades en teatergrupp med ungdomar
med aspergers syndrom. I Västerås tryckte kulturskolan upp en egen folder för elever
med funktionsnedsättningar. Exemplen är många och väldigt olika. Någon sammanställning
av alla kommuners konkreta arbete har vi tyvärr inte klarat av att genomföra.
Generellt hade många av de verksamheter som startade barn och ungdomar med intellektuella
funktionsnedsättningar som målgrupp. Detta beror på – anser vi – att de
är en klart definierad grupp som kan nås till gruppaktiviteter. Mer om detta nedan.
Projektet har parallellt med detta vidgat synen inom kulturskolorna på vad funktionsnedsättningar
kan vara – men många av de elever som då berörs finns inte i specifika
grupper utan inom alla delar av musik- och kulturskolornas verksamhet. Inkludering
eller inte – fördelar och nackdelar – var en fråga som följde projektet hela tiden.
Denna bok skall komplettera den formella rapporten och vi har ambitionen att den
skall vara en självständig och lättillgänglig skrift av värde för alla som är intresserade av
pedagogik, arbete med funktionsnedsättningar och kultur. En hel del av resonemangen
i första delen av boken tar sin utgångspunkt i kulturskolornas verksamhet, men vi tror
de är så allmänna att de är generaliserbara på många andra verksamheter. I bokens andra
del kommer en del av våra föreläsare och en deltagare inom projektet till tals. De inspirerade
oss att tänka nytt, och vi hoppas att de även via denna bok, skall inspirera er.
7