KARNEVAL I KLASSRUM –KUNSKAP Pà HJUL

inom både dramapedagogik och performance. I dramaundervisning kan det
ibland vara svårt att sätta ord på vad som sker i arbetet. I viss mån saknas ett
språk för den kunskap som finns inom ämnet. Det är ett tvärvetenskapligt ämne
med stor bredd. Drama kan vara ett eget ämne men kan också användas för
undervisning i andra ämnen. Att betrakta clownarbetet ur ett
performanceperspektiv med de begrepp som finns tillgängliga är ett försök att
artikulera den tysta kunskap som finns inom dramapedagogiken. Även
dialogperspektivet ger sitt bidrag till artikulationen.
I min avhandling görs ett svep över ett stort historiskt fält men också över skilda
rum där clowner är eller varit verksamma. Fältet smalnar av när clownen stiger
in i klassrummet och dröjer sig kvar där i ett och samma rum under en period av
två månader. De clowngestalter som eleverna arbetar med i klassrummet är tre
till antalet: august, den vita clownen och luffare eller baglady 9 , vilka kan sägas
höra hemma i det moderna clownbegreppet som diskuteras i avsnitt 2.1.
Relationen mellan de två kulturerna, clown och karneval samt clown i klassrum
som jag valt att framställa den, åskådliggörs här i figur 1. En kort beskrivning av
tidigare forskning om clown, skratt och karneval följer innan clownen (2.1)
bereds utrymme.
Dramapedagogisk teori
Clown
och
karneval
Clown i
klassrum
Performanceteori
Figur 1. Clownarbete i två kulturer.
Bachtin (1965/2007) påpekar i sin studie av Rabelais och skrattets historia att
humor visserligen inte hör till det mest utforskade av områden men att det ändå
finns en del skrivet om tidiga komiska gestalter och uttryck, ofta i koppling till
skönlitteratur. Förutom Bachtins egen forskning om karnevalen, vilken jag
knyter an till och de litterära gestalterna hos exempelvis Dostojevskij, så har
Dario Fo (1989), Giacomo Oreglia (1964) och Harvey Cox (1969) lämnat
värdefulla bidrag till de historiska kunskaperna om clownen. Fo har samlat
material, sammanställt och skapat gyckelspel som visar komiken och humorn i
vardagen 10 . Oreglia har intresserat sig för Commedia dell’arte och Cox för
clownen i religiös tradition. Många litteraturforskare har intresserat sig för de
9 De tre clowntyperna ges en förklaring i clowndefinitionen avsnitt 3.1 samt avsnitt 3.1.1
om cirkusclown.
10 Mistero Buffo är det mest kända gyckelspelet (Fo & Rame, 1997).
30