KARNEVAL I KLASSRUM âKUNSKAP PÃ HJUL

More documents

Recommendations

Info

Clownen i skolan hör hemma under dramapedagogik. Det är ett lärande i och genom en konstart. I avhandlingen beskrivs mötet mellan ungdomar och clownen i en skolmiljö och jag undersöker vilken betydelse ett konstdidaktiskt arbete med clown får ur både elev- och lärarperspektiv. Didaktik handlar om frågan hur undervisning bedrivs. Det innebär frågor om innehåll, form och syfte (Stensmo, 2007). Med termen konstdidaktik preciseras undervisningen till att gälla undervisning i och genom konst. Som forskare och pedagog är jag intresserad av frågan om lärarens bidrag: Vad bidrar läraren med för att möjliggöra lärande? Den egna erfarenheten av arbetet med clown gör att jag har ett antal tillfälliga hypoteser som handlar om att mötet mellan en ung människa och clownen kan leda till en personlig och djup reflektion kring livsfrågor samtidigt som detta möte ger utlopp för fantasin och innebär ett lekfullt utforskande och prövande av identitet. 1.7 Avhandlingens uppbyggnad I detta första kapitel har jag gett en beskrivning av min egen utgångspunkt i möte med clownen som resulterade i en undran över fenomenet clownarbete och dess möjliga användning i arbetet med elever i grundskolan samt undran över lärarens bidrag i den estetiska lärprocessen. Beskrivningen av den personliga ingången i arbetet och min förförståelse har följts av resonemang om identitet, lek, karneval, konst och kunskap. Detta bildar utgångspunkt för avhandlingens kommande diskussion om lärande i en konstform. Tidigare forskning redovisas inte i ett separat avsnitt utan finns med som problematisering över och som stöd för de frågeställningar eller teman som avhandlingen berör, och redovisas där dessa diskuteras. Den dramapedagogiska forskningen placeras i kapitel 2.4. Forskning om clown och karneval placeras i inledningen till teorikapitlet, kapitel 2. En historisk beskrivning av clownen utifrån ett utvidgat clownbegrepp följs av en beskrivning och en jämförelse av nutida rum och funktioner för clownen. Clownfunktionerna fungerar som analytiska begrepp i senare analyser. Jag diskuterar begreppen karneval och dialog. Jag betraktar clownarbetet ur ett dramapedagogiskt perspektiv och i någon mån även ur ett performanceperspektiv. Det tredje kapitlet är avhandlingens metodkapitel som inleds med presentation av syfte och forskningsfrågor. I kapitlet beskrivs avhandlingens metodologiska utgångspunkter och metoder som kommit till användning. Detta följs av en kontextualisering av forskningsprojektet, det vill säga beskrivning av den faktiska undersökningen, klassrumsmiljön, de deltagande eleverna, läraren samt forskarrollen. Frågor om validitet, generaliserbarhet och etiska förhållningssätt diskuteras. Analysmetoder diskuteras endast kortfattat i metodkapitlet. Dessa metoder beskrivs utförligt i resultatkapitlen. I kapitel fyra, fem och sex redovisas analys och resultat. I kapitlen presenteras svar på de forskningsfrågor jag arbetat utgående från. För att besvara mina forskningsfrågor har jag använt flera analysmetoder och jag väljer att redovisa metoderna i närhet till respektive resultat i ett försök att underlätta läsarens förståelse av texten. I kapitel fyra är resultatet redovisat som berättelser och 27
dikter. I kapitel fem görs en analys i form av en meningsförtätning av elevernas intervjusvar som redovisas som en röst. I kapitel sex är mitt resultat kring frågan om lärarrollens betydelse i ett konstdidaktiskt arbete redovisat. I kapitel sju, som är diskussionskapitlet, diskuterar jag avhandlingens problemställning. Jag sammanfattar resultaten och speglar dessa i den teoretiska referensramens perspektiv och sätter in elevernas resultatbeskrivning i min modell över clownens meningskapande. Kritiska synpunkter på forskningsmetodiska val dryftas, liksom frågan om vilket bidrag till ny kunskap denna avhandling ger. Diskussion kring teman som stigit fram förs. Avhandlingen får sitt avslut i ett postludium som innebär ett förnyat möte med preludiets berättelse om Bagladyn Vera. 28
Page 1 and 2: Birgitta Silfver KARNEVAL I KLASSRU
Page 4: KARNEVAL I KLASSRUM - KUNSKAP PÅ H
Page 7 and 8: CIP Cataloguing in Publication Silf
Page 9 and 10: interviews. The presentation is bro
Page 12 and 13: INNEHÅLL Förord Figurförteckning
Page 14 and 15: 4 Meningsskapande i elevernas clown
Page 16 and 17: FIGURFÖRTECKNING Figur 1. Clownarb
Page 18 and 19: 1 INLEDNING Den här avhandlingen h
Page 20 and 21: 1.2 Tankar om clownen Clownen är h
Page 22 and 23: den tid man mest är upptagen av de
Page 24 and 25: vår syn på det som kan komma att
Page 26 and 27: Rita Irwin skriver i förordet 5 ti
Page 28 and 29: Fenomenologi har fokus på fenomen.
Page 32 and 33: 2 TEORETISK REFERENSRAM Detta kapit
Page 34 and 35: komiska gestalterna som Shakespeare
Page 36 and 37: clown (engelska, antingen ett ord a
Page 38 and 39: enskild funktion beskrivs. Min avsi
Page 40 and 41: Cirkusclownen Under Shakespeares ti
Page 42 and 43: 2.1.2 Clownens funktioner Avgränsn
Page 44 and 45: 2.1.5 Ifrågasättaren Åsa Mälham
Page 46 and 47: Det enkla cirkustänkandet; Han som
Page 48 and 49: (Silfver, 2005: 45). Clownen som vi
Page 50 and 51: Gestalten är skamfilad och missfö
Page 52 and 53: 2.2.2 Karnevalen är livet som fest
Page 54 and 55: (Cox, 1969). Jag - Du kan inte hell
Page 56 and 57: efter en publik. Han har en längta
Page 58 and 59: skolkultur. Med en svag bindning ge
Page 60 and 61: Inkeri Sava (1995), som forskar ino
Page 62 and 63: fler erfarenheter som han kan anvä
Page 64 and 65: passar väl tillsammans med multimo
Page 66 and 67: skolan? Vilka gränser överträds?
Page 68 and 69: Det finns många sätta att visa si
Page 70 and 71: 3 METOD I metodkapitlets första de
Page 72 and 73: elevens kunskapsbyggen. Ställninge
Page 74 and 75: människan tar för given i sina va
Page 76 and 77: komma fram till en slutledning (ded
Page 78 and 79: 3.3 Narrativ metod Den narrativa fo
Page 80 and 81:
dikter om elevernas clowner, samtid
Page 82 and 83:
erättade vad arbetet skulle bestå
Page 84 and 85:
Sminkning inför gruppen: En elev b
Page 86 and 87:
eller en person i taget. Det finns
Page 88 and 89:
handlingen, loopar i en utveckling,
Page 90 and 91:
konsistens (växlingen mellan del o
Page 92 and 93:
Saga, berättelse och diktsvit föl
Page 94 and 95:
som clowner tolkar jag mimik, kropp
Page 96 and 97:
Figur 4. Scener med august och aspe
Page 98 and 99:
(japansk kortdikt) som i koncentrer
Page 100 and 101:
Motstridiga känslor Titta! Nu stic
Page 102 and 103:
verkstaden gått omkring med den r
Page 104 and 105:
Klas (jag är finurlig) Karin (vill
Page 106 and 107:
Slagsmål gestaltades både av flic
Page 108 and 109:
makt och hur man försvarade sin ma
Page 110 and 111:
Triangeldrama Modellen Alex är en
Page 112 and 113:
Det vrenskande paraplyet Modellen C
Page 114 and 115:
Modellen Greta är klädd i svart g
Page 116 and 117:
Matrisen i figur 6 är en sammanfat
Page 118 and 119:
upp. Det individuella meningsskapan
Page 120 and 121:
Stämningen är svårdefinierad. De
Page 122 and 123:
Lär: Gammal Elev: Han har bott på
Page 124 and 125:
lev nöjd när han hittade peruken.
Page 126 and 127:
låter sig inte bevekas utan går d
Page 128 and 129:
han åt iväg åt ett annat håll o
Page 130 and 131:
Klas har satt sig upp. Han tar till
Page 132 and 133:
Jag drar häftigt efter andan. Hän
Page 134 and 135:
Figur 8. Mönster i clownarbete med
Page 136 and 137:
Också ställföreträdaren finns m
Page 138 and 139:
Alans agerande skapar kontrast till
Page 140 and 141:
den blindes arm och följaktligen
Page 142 and 143:
Figur 10. De centrala aspekterna f
Page 144 and 145:
aderna kallas kusiner, närbesläkt
Page 146 and 147:
gestalta sig på vitt skilda vis i
Page 148 and 149:
4.4.4 Mönster i mötesdikterna Dik
Page 150 and 151:
Blyg tjej blåser upp ballong. Fias
Page 152 and 153:
Glad generad grabb Alla öron spets
Page 154 and 155:
Vandrare Rastlös Sätter slokhatt
Page 156 and 157:
Erik leker med sexualitet. Han har
Page 158 and 159:
tillåtande atmosfären. Den stundt
Page 160 and 161:
5 ELEVERNAS REFLEKTIONER KRING ISCE
Page 162 and 163:
är med folk som man tycker om och
Page 164 and 165:
kände igen mig i. Lite så där pr
Page 166 and 167:
var ganska spännande eftersom man
Page 168 and 169:
6 LÄRARENS ERFARENHET AV CLOWNARBE
Page 170 and 171:
som arbetspartners. Mellan flickorn
Page 172 and 173:
Gemensamma övningar improvisatione
Page 174 and 175:
6.4.2 Förtäljer Läraren förtäl
Page 176 and 177:
Läraren tillåter experimenterande
Page 178 and 179:
didaktikens växling mellan modell
Page 180 and 181:
den andre har ägt rum i det egna k
Page 182 and 183:
Överlevnad och den kraft som finns
Page 184 and 185:
andlighet diskuteras sällan. Hade
Page 186 and 187:
åde episteme, techne och fronesis.
Page 188 and 189:
använt mig av perspektivtrianguler
Page 190 and 191:
POSTLUDIUM Jag kliver ut i äventyr
Page 192 and 193:
Young teenagers comprise my researc
Page 194 and 195:
In my own definition of clown, the
Page 196 and 197:
Whiteface clown, and the Tramp/Hobo
Page 198 and 199:
• Work with the clown has an open
Page 200 and 201:
The learning that occurs in the car
Page 202 and 203:
Bogdan, R. &. Biklen (2003). Qualit
Page 204 and 205:
Hanson, N. R. (1958). Patterns of D
Page 206 and 207:
Nationalencyklopedin. Hämtat från
Page 208 and 209:
Säll, E. (2000). Lärarrollens oli
Page 210 and 211:
BILAGOR Bilaga 1. Brev till föräl
Page 212 and 213:
Att svinga sig över 121 Gå in i v
Page 214 and 215:
Man kunde vara kreativ 137 En lady
Page 216 and 217:
när jag var den clownen. Jag känd
Page 218 and 219:
13. Augustclownen var bäst. Den va
Page 220 and 221:
vara så här glada och så plötsl
Page 222 and 223:
allongerna. Det gjorde jag för att
Page 224 and 225:
12.( (Hjälp av kompisar.) Nej. 13.
Page 226 and 227:
som jag vill bli och så. (Gillar)
Page 228 and 229:
(clownerna) var mest för tjejer. D
Page 230 and 231:
11. Man ser olika sidor hos sig sj
show all

KARNEVAL I KLASSRUM âKUNSKAP PÃ HJUL

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?

KARNEVAL I KLASSRUM âKUNSKAP PÃ HJUL