KARNEVAL I KLASSRUM –KUNSKAP Pà HJUL

kommer med ett bidrag och att säga ja till den andres förslag. Detta är
improvisationens grundmönster 7 , att bejaka. Jag frågar i min undersökning:
Vilken form kommer eleverna att ge sina improvisationer och vilket innehåll
kommer de att ta upp?
1.5.2 Tankar om resultatredovisning
I ett upprop i Dagens Nyheter undertecknat av en rad teaterarbetare diskuteras
teaterns roll i ett samhälle. Detta gäller även skolan som är en viktig en del av
samhället.
I ett samhälle som präglas av mätbarhet – allt ska kunna mätas i kronor – så är det
inte lätt att tala om de värden som är svåra att mäta nationalekonomiskt, de
immateriella värdena. Ändå är det just de värdena - som man skulle kunna benämna
ett lands andliga infrastruktur - som utgör en av ett lands stora tillgångar/.../ Hur ska
empati och medkänsla mätas i kronor och ören? (DN debatt, 21/8 2008).
Andra måttstockar än våg och mätsticka måste självklart till. Den kvalitativa
forskningen sker idag utifrån sina premisser (Kvale, 1997), vilket även måste
gälla konst och de som ovan benämns de immateriella värdena. Jag tror att det är
viktigt med forskning om vad som sker i en konstnärlig lärprocess och dess plats
i klassrummet och även vilka kriterier 8 som kan gälla för utvärdering av
estetiska ämnen. Min avsikt är att detta arbete ska vidga kunskapen om konstens
värde i skolan. Jag ställer som forskare frågan: Vilket meningsskapande sker och
hur blir den kunskap och de förmågor som clownen burit med sig genom
historien tillgängliga för eleverna? Forskning om clownarbete i skolkultur har
jag inte funnit i en nordisk kontext och jag ser det därför befogat att undersöka
vad det konstnärliga arbetet, här i clownens skepnad, tillför eleverna.
1.6 Sammanfattning av bakgrunden till forskningsfältet
Ungdomar i tonåren befinner sig i en omtumlande fas av livet, med en fot i
barndomen den andra i vuxenvärlden. Huvudet är ockuperat av många tankar
och känslor. De är intensivt upptagna av att passa in i gruppen men samtidigt
med ett behov av att tydligt markera sin självständighet. Ungdomstid och
identitet har kopplingar emellan sig, vilket berördes i inledningen med
hänvisning till Giddens, Illeris och Ziehe.
Klassrummet är en plats för möten där lärande står i fokus. I ledningen finns
läraren. Målet är inhämtandet av kunskap. Aristoteles sätt att dela in kunskap i
episteme, techne och fronesis är en utgångspunkt för mig. Konst ryms, både
inom ett praktiskt kunnande (techne) men också i det som tillför något utöver,
erfarenhet och kunskap som går på djupet (fronesis). Clowneri är en konstart
som kräver en tydlig teknik. Samtidigt är clownen, en djupt sammansatt gestalt,
till synes dåraktig men med en dårskap som ofta vänds till det motsatta.
7 Se Johnstone (1985) om improvisationsteater.
8 I Finland (Østern m.fl., 2005) finns förslag till betygskriterier för ämnet drama
utarbetat av en arbetsgrupp, från lågstadiet och till gymnasienivå. Dessa kriterier bygger
på en tydlig upptrappning av kunnande.
26