Rapport om SLU:s arbete för att bidra till genomförandet av Sveriges ...
Rapport om SLU:s arbete för att bidra till genomförandet av Sveriges ...
Rapport om SLU:s arbete för att bidra till genomförandet av Sveriges ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
Agricultural Sciences for Global Development/<br />
<strong>SLU</strong> Global<br />
<strong>Rapport</strong> <strong>om</strong> <strong>SLU</strong>:s <strong>arbete</strong> <strong>för</strong> <strong>att</strong> <strong>bidra</strong> <strong>till</strong> gen<strong>om</strong><strong>för</strong>andet <strong>av</strong> <strong>Sveriges</strong><br />
politik <strong>för</strong> global utveckling 2013<br />
I regleringsbrevet <strong>för</strong> budgetåret 2013 <strong>av</strong>seende <strong>Sveriges</strong> lantbruksuniversitet framhålls under<br />
rubriken ”Politiken <strong>för</strong> global utveckling” <strong>att</strong>:<br />
<strong>SLU</strong> ska redovisa hur myndigheten med sin expertkunskap <strong>bidra</strong>git <strong>till</strong> målet <strong>om</strong><br />
rättvis och hållbar global utveckling. Utöver detta ska <strong>SLU</strong> redovisa innehåll,<br />
<strong>om</strong>f<strong>att</strong>ning och resultat <strong>av</strong> den tjänsteexport s<strong>om</strong> bedrivs in<strong>om</strong> ramen <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong><br />
internationella utvecklingssam<strong>arbete</strong>. Redovisningen <strong>av</strong>seende tjänsteexport ska<br />
innehålla en samlad analys och bedömning <strong>av</strong> resultat från pågående insatser.<br />
Slutsatser och lärd<strong>om</strong>ar från relevanta utvärderingar gällande denna verksamhet ska<br />
presenteras. <strong>SLU</strong> ska redovisa sitt <strong>arbete</strong> <strong>till</strong> Regeringskansliet<br />
(Landsbygdsdepartementet) senast den 1 december 2013.<br />
<strong>SLU</strong> har i enlighet med uppdrag i regleringsbrev 2004 - 2011 rapporterat <strong>till</strong> regeringen hur<br />
universitetet <strong>bidra</strong>git <strong>till</strong> gen<strong>om</strong><strong>för</strong>andet <strong>av</strong> <strong>Sveriges</strong> politik <strong>för</strong> global utveckling (PGU). I<br />
regleringsbrevet <strong>för</strong> 2012 var uppdraget åt <strong>SLU</strong> <strong>att</strong> redovisa en strategi <strong>för</strong> samt <strong>om</strong>f<strong>att</strong>ning och<br />
resultat <strong>av</strong> den tjänsteexport s<strong>om</strong> bedrivits <strong>för</strong> <strong>att</strong> <strong>bidra</strong> <strong>till</strong> gen<strong>om</strong><strong>för</strong>andet <strong>av</strong> PGU. I <strong>SLU</strong>:s<br />
rapport konstaterades <strong>att</strong> den verksamhet s<strong>om</strong> universitetet bedriver <strong>för</strong> <strong>att</strong> <strong>bidra</strong> <strong>till</strong><br />
gen<strong>om</strong><strong>för</strong>andet <strong>av</strong> PGU <strong>till</strong> stor del sammanfaller med ekon<strong>om</strong>istyrningsverkets definition <strong>av</strong><br />
begreppet tjänsteexport. I det följande redovisas den verksamhet s<strong>om</strong> bedrivits <strong>av</strong> <strong>SLU</strong> under<br />
2013 in<strong>om</strong> ramen <strong>för</strong> <strong>Sveriges</strong> internationella utvecklingssam<strong>arbete</strong>. I väntan på riktlinjer <strong>för</strong><br />
användning <strong>av</strong> begreppet tjänsteexport har <strong>SLU</strong> valt <strong>att</strong> tolka detta s<strong>om</strong> ”prestationer s<strong>om</strong> in<strong>om</strong><br />
och ut<strong>om</strong> landet <strong>till</strong>handahållits <strong>av</strong>nämare i utlandet” s<strong>om</strong> <strong>bidra</strong>git <strong>till</strong> gen<strong>om</strong><strong>för</strong>andet <strong>av</strong><br />
Politiken <strong>för</strong> global utveckling och s<strong>om</strong> finansierats med antingen statsanslag eller nationella<br />
<strong>bidra</strong>gs- eller uppdragsmedel. Någon extern utvärdering <strong>av</strong> denna verksamhet har inte gjorts<br />
under 2013.<br />
Arvid Uggla<br />
Föreståndare, <strong>SLU</strong> Global<br />
1
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
INNEHÅLL<br />
1. <strong>SLU</strong>:s strategi <strong>för</strong> PGU 3<br />
2. <strong>SLU</strong>:s organisation <strong>för</strong> <strong>arbete</strong> med PGU 4<br />
2.1 Agricultural Sciences for Global Development / <strong>SLU</strong> Global 4<br />
2.2 Fakulteternas internationella organ 5<br />
2.2.1 Fakulteten <strong>för</strong> landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap 5<br />
2.2.2 Fakulteten <strong>för</strong> skogsvetenskap 6<br />
2.2.3 Fakulteten <strong>för</strong> naturresurser och lantbruksvetenskap 6<br />
2.2.4 Fakulteten <strong>för</strong> veterinärmedicin och husdjursvetenskap 7<br />
3. Större program in<strong>om</strong> forskning, utbildning och kapacitetsutveckling i sam<strong>arbete</strong> 8<br />
med låg- och medelink<strong>om</strong>stländer<br />
3.1 Regeringens särskilda satsning på livsmedels<strong>för</strong>sörjning 2010 8<br />
3.2 Regeringens särskilda satsning på livsmedels<strong>för</strong>sörjning 2011 9<br />
3.2.1 Tema<strong>om</strong>råden 9<br />
3.2.2 Specifika projekt 13<br />
3.3 Regeringens särskilda satsning på livsmedels<strong>för</strong>sörjning 2012 15<br />
4. Andra viktiga utvecklingssam<strong>arbete</strong>n 17<br />
5. Globala gemensamma nyttigheter 19<br />
6. Politik <strong>för</strong> social <strong>om</strong>sorg och hälsa 21<br />
7. Utbildningspolitiken 22<br />
7.1 Utbildning vid <strong>SLU</strong> 22<br />
7.2 Sida-finansierade universitetssam<strong>arbete</strong>n 23<br />
7.3 Övriga sam<strong>arbete</strong>n med utländska universitet och organisationer 25<br />
7.4 Sam<strong>arbete</strong>n med svenska universitet och organisationer 26<br />
8. Lantbruks- och fiskeripolitiken 27<br />
9. Miljöpolitiken 28<br />
Sida<br />
2
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
1. <strong>SLU</strong>:s strategi<br />
<strong>SLU</strong> har bland svenska universitet och högskolor en unik profil med forskning, utbildning och<br />
miljöanalys in<strong>om</strong> <strong>om</strong>råden s<strong>om</strong> har stor strategisk betydelse <strong>för</strong> samhället, både i nationellt och<br />
globalt perspektiv. Verksamheten är central <strong>för</strong> flera <strong>av</strong> de stora framtidsutmaningarna s<strong>om</strong><br />
innebär <strong>att</strong> på ett effektivt sätt använda de biologiska naturresurserna <strong>för</strong> <strong>att</strong> <strong>för</strong>sörja jordens<br />
ökande befolkning med livsmedel, energi, fibrer och annat fysiskt material. Den ökade<br />
biologiska produktionen ska samtidigt anpassas <strong>till</strong> och motverka pågående klimat<strong>för</strong>ändring.<br />
<strong>SLU</strong>:s styrka är k<strong>om</strong>binationen <strong>av</strong> en gedigen nyfikenhetsdriven forskning och en sedan lång<br />
tid utvecklad verksamhet s<strong>om</strong> relaterar <strong>till</strong> sektorernas behov <strong>av</strong> kunskap,<br />
k<strong>om</strong>petens<strong>för</strong>sörjning och innovationer in<strong>om</strong> jord- och skogsbruk, djurhållning, djurhälsa,<br />
v<strong>att</strong>enbruk, landskapsplanering och landsbygdsutveckling. <strong>SLU</strong>:s k<strong>om</strong>petens spänner över hela<br />
värdekedjor och <strong>om</strong>f<strong>att</strong>ar såväl grundvetenskapliga <strong>om</strong>råden s<strong>om</strong> produktions-, kvalitets- och<br />
miljöaspekter.<br />
Ett <strong>av</strong> <strong>SLU</strong>:s strategiska mål är <strong>att</strong> stärka <strong>Sveriges</strong> ställning s<strong>om</strong> kunskapsnation och <strong>bidra</strong> <strong>till</strong><br />
utveckling <strong>av</strong> global <strong>för</strong>valtning och hållbart nyttjande <strong>av</strong> naturresurserna.<br />
År 2050 beräknas jordens befolkning överstiga nio miljarder. Det k<strong>om</strong>mer <strong>att</strong> ställa mycket<br />
höga kr<strong>av</strong> på skogens, jordens och de fotosyntetitiska organismernas <strong>för</strong>måga <strong>att</strong> <strong>för</strong>vandla<br />
jord, sol, luft och v<strong>att</strong>en <strong>till</strong> livsmedel, foder, energi, fibrer och byggnadsmaterial åt ytterligare<br />
minst två miljarder människor. Vår tids ödesfråga är hur detta ska kunna uppnås utan ny mark<br />
<strong>att</strong> bruka, och utan ohållbara ekologiska konsekvenser samtidigt s<strong>om</strong> vi återställer och nyskapar<br />
<strong>för</strong>lorade naturvärden – allt under en pågående klimat<strong>för</strong>ändring. <strong>SLU</strong> anser <strong>att</strong> uppgiften bara<br />
kan klaras gen<strong>om</strong> <strong>för</strong>djupade vetenskapliga kunskaper <strong>om</strong> jord och skog, djur och natur – <strong>om</strong><br />
livets grundläggande villkor – och <strong>om</strong>sättning <strong>av</strong> den kunskapen i praktisk handling.<br />
<strong>SLU</strong>:s <strong>om</strong>råden är centrala <strong>för</strong> flera <strong>av</strong> de stora samhällsutmaningarna:<br />
• Livsmedels<strong>för</strong>sörjning <strong>för</strong> en växande global befolkning<br />
• Långsiktig hållbar produktivitetsutveckling in<strong>om</strong> jord- och skogsbruk<br />
• Konkurrens <strong>om</strong> mark (<strong>för</strong> exempelvis produktion <strong>av</strong> livsmedel, fibrer, bränsle och<br />
annat organiskt material <strong>för</strong> djurhållning, bebyggelse och sociala värden)<br />
• Utarmning <strong>av</strong> genetiska resurser<br />
• V<strong>att</strong>enbrist och v<strong>att</strong>enkvalitet<br />
• Pandemier och zoonoser<br />
• Anpassning <strong>till</strong> klimat<strong>för</strong>ändringar<br />
• Utsläpp <strong>av</strong> växthusgaser<br />
• Eutrofiering och utarmning <strong>av</strong> akvatiska resurser<br />
• Ändliga <strong>för</strong>råd <strong>av</strong> fossila råvaror<br />
• Ökande urbanisering och <strong>för</strong>ändrade villkor <strong>för</strong> landsbygden<br />
• Livsstils<strong>för</strong>ändringar och ändrade konsumtionsmönster<br />
<strong>SLU</strong> har en lång tradition <strong>av</strong> utvecklingssam<strong>arbete</strong> och har s<strong>om</strong> <strong>för</strong>sta svenska universitet<br />
utvecklat en strategi <strong>för</strong> hur man ska <strong>bidra</strong> <strong>till</strong> gen<strong>om</strong><strong>för</strong>andet <strong>av</strong> <strong>Sveriges</strong> politik <strong>för</strong> global<br />
utveckling (PGU). PGU-strategin har implementerats gen<strong>om</strong> programmet Agricultural Sciences<br />
for Global Development (<strong>SLU</strong> Global). Programmet samordnar <strong>SLU</strong>:s k<strong>om</strong>petens och utgör en<br />
vetenskaplig bas <strong>för</strong> stöd <strong>till</strong> lantbrukssektorns utveckling i lågink<strong>om</strong>stländer och ger<br />
därigen<strong>om</strong> viktiga <strong>bidra</strong>g <strong>till</strong> en ekologiskt hållbar produktivitetsökning i lantbruket och en<br />
tryggad livsmedels<strong>för</strong>sörjning <strong>för</strong> världens f<strong>att</strong>iga.<br />
3
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
2. <strong>SLU</strong>:s organisation <strong>för</strong> <strong>arbete</strong> med PGU<br />
<strong>SLU</strong>:s verksamhet in<strong>om</strong> utvecklingssam<strong>arbete</strong> återfinns in<strong>om</strong> alla universitetets<br />
verksamhetsgrenar; forskning, utbildning och miljöanalys, och bedrivs i någon form vid alla<br />
universitetets 36 institutioner och vid de flesta centrumbildningar. Verksamheten är organiserad<br />
i ett antal k<strong>om</strong>pletterande organ med <strong>SLU</strong> Global centralt placerat vid ledningskansliet och<br />
internationella utskott/k<strong>om</strong>mittéer vid var och en <strong>av</strong> de fyra fakulteterna. Förut<strong>om</strong> ett<br />
kontinuerligt informationsutbyte <strong>om</strong> planerade aktiviteter, sker gemensamma diskussioner<br />
mellan <strong>SLU</strong> Global och fakulteternas utskott kring mer övergripande frågor s<strong>om</strong> har bäring på<br />
utvecklingssam<strong>arbete</strong>n vid <strong>SLU</strong>. Nedan beskrivs organen <strong>till</strong>sammans med en översikt <strong>av</strong><br />
verksamheter s<strong>om</strong> påbörjats eller fortgått under 2013.<br />
2.1 <strong>SLU</strong> Global<br />
Programmet Agricultural Sciences for Global Development (<strong>SLU</strong> Global) inrättades 2011 och<br />
leds <strong>av</strong> en <strong>för</strong>eståndare utsedd <strong>av</strong> Rektor. Till programmet är knutna fem interdisciplinära och<br />
fakultetsövergripande tematiska <strong>om</strong>råden, vardera med en temaledare med uppdrag <strong>att</strong> delta i<br />
utvecklingen <strong>av</strong> sina respektive <strong>om</strong>råden och <strong>för</strong> <strong>att</strong> <strong>till</strong>sammans med <strong>för</strong>eståndaren ansvara <strong>för</strong><br />
programmets gen<strong>om</strong><strong>för</strong>ande. S<strong>om</strong> stöd <strong>till</strong> verksamheten är <strong>till</strong> programmet även knutet ett<br />
programkontor organisatoriskt placerat vid <strong>SLU</strong>:s ledningskansli.<br />
Programmets huvudsakliga uppgift är <strong>att</strong>:<br />
• in<strong>om</strong> ramen <strong>för</strong> PGU <strong>bidra</strong> med en vetenskaplig bas <strong>för</strong> lantbrukssektorns utveckling i<br />
lågink<strong>om</strong>stländer,<br />
• nationellt och internationellt sprida kunskap <strong>om</strong> <strong>SLU</strong>:s k<strong>om</strong>petens och biståndsinriktade<br />
verksamhet,<br />
• in<strong>om</strong> universitetet öka kunskapen <strong>om</strong> och engagemanget i den övergripande<br />
policydiskussionen rörande det globala utvecklingssam<strong>arbete</strong>t,<br />
• samordna fem tematiska forsknings- och kapacitetsuppbyggnadsprogram och andra<br />
universitetsgemensamma program med relevans <strong>för</strong> PGU,<br />
• etablera internationella allianser <strong>för</strong> <strong>att</strong> öka resurserna <strong>för</strong> biståndsinriktad verksamhet med<br />
anknytning <strong>till</strong> universitetet,<br />
• verka <strong>för</strong> <strong>att</strong> <strong>SLU</strong>:s långa erfarenhet <strong>av</strong> sam<strong>arbete</strong> med lågink<strong>om</strong>stsländer in<strong>om</strong> utbildning<br />
på forskarnivå och <strong>av</strong>ancerad nivå utnyttjas,<br />
• verka <strong>för</strong> <strong>att</strong> universitetet ger träningskurser in<strong>om</strong> specifika <strong>om</strong>råden där <strong>SLU</strong> har personal<br />
med relevanta kunskaper och erfarenheter,<br />
• etablera ett <strong>SLU</strong> Global Alumni <strong>till</strong> vilket de s<strong>om</strong> har <strong>av</strong>lagt doktorsexamen vid <strong>SLU</strong> men nu<br />
är yrkesverksamma ut<strong>om</strong>lands ska inbjudas. <strong>SLU</strong> Global Alumini ska utgöra en kvalificerad<br />
resurs <strong>för</strong> globala frågeställningar in<strong>om</strong> <strong>SLU</strong>:s sektor och ge nya ingångar och <strong>till</strong><strong>för</strong>a nya<br />
perspektiv,<br />
• stödja långsiktiga bilaterala sam<strong>arbete</strong>n mellan universitetet och utvalda universitet i<br />
lågink<strong>om</strong>stländer,<br />
• eftersträva <strong>att</strong> utveckla sam<strong>arbete</strong>t med internationella organisationer och <strong>till</strong>se <strong>att</strong> de<br />
deltagande <strong>SLU</strong>-anställda forskarna har tydliga uppdrag i dessa sam<strong>arbete</strong>n,<br />
• följa den pågående <strong>om</strong>vandlingsprocessen i CGIAR och verka <strong>för</strong> <strong>att</strong> underlätta <strong>SLU</strong>anställda<br />
forskares kontakter med de nya stora programmen och de enskilda instituten,<br />
• upprätta och fortlöpande uppdatera en webbplats där <strong>SLU</strong>:s biståndsinriktade verksamhet<br />
presenteras och där det också finns en ingång <strong>till</strong> universitetets andra internationella<br />
aktiviteter,<br />
• utveckla biståndsinriktade utbildnings- och träningsprogram i samverkan med partners i<br />
lågink<strong>om</strong>stländer,<br />
• medverka <strong>till</strong> <strong>att</strong> stärka det internationella perspektivet i <strong>SLU</strong>:s yrkesprogram,<br />
4
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
• stödja Grants Office med <strong>att</strong> bygga upp rutiner <strong>för</strong> administrativt stöd <strong>till</strong> <strong>SLU</strong>:s forskare i<br />
deras internationella sam<strong>arbete</strong>n med länder också utan<strong>för</strong> EU.<br />
Viktiga aktiviteter under 2013:<br />
Regeringens särskilda satsning på livsmedels<strong>för</strong>sörjning 2010<br />
Utrikesdepartementet beslutade 2010 <strong>att</strong> in<strong>om</strong> ramen <strong>för</strong> sin särskilda satsning på<br />
livsmedels<strong>för</strong>sörjning lämna ett <strong>bidra</strong>g på 40 miljoner kronor <strong>till</strong> <strong>SLU</strong> <strong>för</strong> <strong>att</strong> finansiera<br />
forskning och utveckling samt utbildning i syfte <strong>att</strong> <strong>bidra</strong> <strong>till</strong> tryggare livsmedels<strong>för</strong>sörjning i<br />
låg- och medelink<strong>om</strong>stländer på sikt. Dessa <strong>bidra</strong>gsmedel har under perioden 2011-2013<br />
använts <strong>för</strong> ett större program in<strong>om</strong> forskning, kapacitetsutveckling och utbildning s<strong>om</strong><br />
<strong>om</strong>f<strong>att</strong>at ett flertal projekt ut<strong>för</strong>da i samverkan med universitet och forskningsinstitut i låg- och<br />
medelink<strong>om</strong>stländer i fram<strong>för</strong>allt Afrika. Programmet <strong>av</strong>slutades vid halvårsskiftet 2013 och en<br />
slutrapport har lämnats <strong>till</strong> Utrikesdepartementet (The <strong>SLU</strong> Global Food Security Research and<br />
Education Program 2010-2013 – A Swedish Government Initiative, ISBN: 978-91-576-9174-<br />
3). Verksamhet in<strong>om</strong> programmet <strong>för</strong> 2013 återfinns under rubriken ” Större program in<strong>om</strong><br />
forskning – utbildning – kapacitetsutveckling i sam<strong>arbete</strong> med låg- och medelink<strong>om</strong>stländer”<br />
på sid. 8.<br />
Regeringens särskilda satsning på livsmedels<strong>för</strong>sörjning 2011<br />
Utrikesdepartementet beslutade 2011 in<strong>om</strong> sin särskilda satsning på livsmedels<strong>för</strong>sörjning <strong>att</strong><br />
lämna ett <strong>bidra</strong>g på 15 miljoner kronor <strong>till</strong> <strong>SLU</strong> <strong>för</strong> <strong>att</strong> finansiera utbildning och<br />
forskningssam<strong>arbete</strong> i syfte <strong>att</strong> <strong>bidra</strong> <strong>till</strong> tryggare livsmedels<strong>för</strong>sörjning i låg- och<br />
medelink<strong>om</strong>stländer på sikt. Dessa <strong>bidra</strong>gsmedel har under perioden 2012-2013 använts dels<br />
<strong>för</strong> aktiviteter in<strong>om</strong> <strong>SLU</strong> Globals fem tema<strong>om</strong>råden, och dels <strong>för</strong> forsknings- och<br />
utbildningsaktiviteter s<strong>om</strong> främjar forskarutbyte med universitet och forskningsinstitut i Afrika.<br />
Verksamhet in<strong>om</strong> programmet <strong>för</strong> 2013 återfinns på sid. 9.<br />
Regeringens särskilda satsning på livsmedels<strong>för</strong>sörjning 2012<br />
Utrikesdepartementet beslutade 2012 in<strong>om</strong> sin särskilda satsning på livsmedels<strong>för</strong>sörjning <strong>att</strong><br />
lämna ett <strong>bidra</strong>g på 20 miljoner kronor <strong>till</strong> <strong>SLU</strong> med syfte <strong>att</strong> på lång sikt <strong>bidra</strong> <strong>till</strong> tryggare<br />
livsmedels<strong>för</strong>sörjning gen<strong>om</strong> riktade insatser <strong>för</strong> modern och relevant högre utbildning in<strong>om</strong><br />
lantbruks<strong>om</strong>rådet med utvalda universitet i östra Afrika. <strong>SLU</strong>:s <strong>för</strong>slag <strong>till</strong> program <strong>för</strong><br />
<strong>bidra</strong>gsperioden 2013-2014 bygger vidare på etablerade universitetssam<strong>arbete</strong>n och tidigare<br />
stöd in<strong>om</strong> ramen <strong>för</strong> regeringens särskilda livsmedelssatsning. Verksamhet in<strong>om</strong> programmet<br />
<strong>för</strong> 2013 återfinns på sid. 15.<br />
2.2 Fakulteternas internationella organ<br />
2.2.1 Fakulteten <strong>för</strong> landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap – LTJ<br />
Fakulteten har sedan 2009 en rådgivande grupp <strong>för</strong> internationaliseringsfrågor – LTJ<br />
international advisory board. Den rådgivande gruppen stödjer vicedekanen <strong>för</strong> internationella<br />
frågor in<strong>om</strong> utbildnings- och forsknings<strong>om</strong>rådet i <strong>av</strong>sikt <strong>att</strong> initiera och utveckla nya<br />
internationaliseringsaktiviteter. Gruppen består <strong>av</strong> representanter <strong>för</strong> lärare, forskare, studenter<br />
samt administrativ personal s<strong>om</strong> möts 2-3 gånger per termin.<br />
Viktiga aktiviteter under 2013<br />
• Diskussioner <strong>om</strong> studentrekrytering och studie<strong>av</strong>gifter <strong>för</strong> studenter utan<strong>för</strong> EU/ESS.<br />
• Planering och gen<strong>om</strong><strong>för</strong>ande <strong>av</strong> internationella seminarier med fokus på olika<br />
länder/världsdelar (Pakistandag, Östafrikadag)<br />
• Arbete med <strong>att</strong> identifiera och upparbeta kontaktnät mellan LTJ-fakulteten och<br />
internationella universitet utifrån ett grundutbildningsperspektiv.<br />
5
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
• Planering och gen<strong>om</strong><strong>för</strong>ande <strong>av</strong> seminarium <strong>om</strong> MOOC (Massive Open Online<br />
Courses) vid fakulteten och <strong>SLU</strong>.<br />
• Strategiska diskussioner kring EU:s nya ramprogram in<strong>om</strong> forskning och innovation –<br />
Horizon 2020 – och andra internationella forskningsfinansieringsmöjligheter.<br />
2.2.2 Fakulteten <strong>för</strong> skogsvetenskap – S<br />
Vid S-fakulteten finns en internationell k<strong>om</strong>mitté inrättad under ledning <strong>av</strong> en vicedekan <strong>för</strong><br />
<strong>om</strong>rådet internationalisering. K<strong>om</strong>mittén består <strong>av</strong> representanter <strong>för</strong> lärare, forskare, och<br />
studenter.<br />
I k<strong>om</strong>mitténs åligganden ingår:<br />
• <strong>att</strong> vara ett forum <strong>för</strong> k<strong>om</strong>munikation med institutionerna i internationella frågor,<br />
• <strong>att</strong> stimulera kontakter mellan fakulteten och olika internationella organ,<br />
• <strong>att</strong> verka <strong>för</strong> <strong>att</strong> <strong>för</strong>a fram fakultetens positioner i viktiga internationella organisationer<br />
och processer,<br />
• <strong>att</strong> <strong>för</strong>eslå former och åtgärder <strong>för</strong> en ökad internationalisering <strong>av</strong> grundutbildningen<br />
och åtgärder <strong>för</strong> <strong>att</strong> stimulera ett ökat studerandeutbyte, samt<br />
• <strong>att</strong> besluta <strong>om</strong> <strong>för</strong>delning <strong>av</strong> den särskilda resursram s<strong>om</strong> FN anvisar <strong>för</strong><br />
internationalisering (ord<strong>för</strong>andebeslut), samt<br />
• <strong>att</strong> besluta <strong>om</strong> <strong>för</strong>delning <strong>av</strong> medel ur Bröderna Edlunds fond samt ur Anna-Britta och<br />
Vadim Söderströms fond (ord<strong>för</strong>andebeslut).<br />
2.2.3 Fakulteten <strong>för</strong> naturresurser och lantbruksvetenskap – NL<br />
NL-fakultetens k<strong>om</strong>mitté <strong>för</strong> global utveckling har s<strong>om</strong> uppdrag <strong>att</strong> bevaka <strong>om</strong>rådet <strong>för</strong> fakultetens<br />
räkning och <strong>att</strong> bereda ärenden och <strong>för</strong>eslå särskilda satsningar. K<strong>om</strong>mittén bemannas <strong>av</strong> seniora<br />
forskare med ett <strong>om</strong>f<strong>att</strong>ande engagemang i projekt med ett globalt perspektiv, och k<strong>om</strong>mittén<br />
samverkar med <strong>SLU</strong> Global och fungerar s<strong>om</strong> en viktig nod <strong>för</strong> kopplingen mellan <strong>SLU</strong> Global och<br />
fakultetens institutioner och forskargrupper.<br />
K<strong>om</strong>mittén har gen<strong>om</strong><strong>för</strong>t seminarier på fakulteten <strong>för</strong> <strong>att</strong> öka forskarnas engagemang i<br />
internationella projekt och har tagit initiativ <strong>till</strong> och ansvarat <strong>för</strong> två utlysningar <strong>av</strong> medel <strong>för</strong> <strong>att</strong><br />
öka fakultetens engagemang i internationaliseringsprojekt in<strong>om</strong> fram<strong>för</strong>allt undervisning.<br />
Viktiga aktiviteter under 2013<br />
Den senaste utlysningen <strong>av</strong> fakultetsmedel <strong>för</strong> <strong>att</strong> öka fakultetens engagemang i<br />
internationaliseringsfrågor gjordes 2011 och resulterade i följande projekt, finansierade med<br />
totalt 1,6 mnkr, s<strong>om</strong> under 2013 slutredovisats <strong>till</strong> fakulteten:<br />
• Institutionen <strong>för</strong> ekon<strong>om</strong>i<br />
Lärarutbyte med afrikanska universitet samt forskningssam<strong>arbete</strong> in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet<br />
livsmedelstrygghet. Samarbetspartners i detta projekt har varit University of Nairobi,<br />
University of Rwanda (program <strong>om</strong> agribusiness) samt institutioner i Uganda och<br />
Sydafrika (Pretoria). En <strong>för</strong>studie och workshop har gen<strong>om</strong><strong>för</strong>ts i Nairobi på temat<br />
food security. Projektet har resulterat i gemensamma forskningsansökningar.<br />
• Institutionen <strong>för</strong> mark och miljö<br />
Lärarutbyte och forskningssam<strong>arbete</strong> med Ukraina in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet radioekologi. Ett<br />
sam<strong>arbete</strong> etablerades mellan <strong>SLU</strong> and Zhyt<strong>om</strong>yr State Technological University<br />
(ZSTU) i Zhyt<strong>om</strong>yr, Ukraina in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet upptag och <strong>om</strong><strong>för</strong>delning <strong>av</strong> radioaktiva<br />
ämnen i mark-växt-systemet med bäring mot radioaktivt kontaminerade <strong>om</strong>råden i<br />
Ukraina. Detta har i sin tur resulterat i ett gemensamt doktorandprojekt och medverkan<br />
i ett Tempus-projekt (TEMPUS-JPCR HUMAN Security).<br />
6
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
• Institutionen <strong>för</strong> växtbiologi och skogsgenetik<br />
I projektet har studentutbyte och forskningssam<strong>arbete</strong> etablerats med universitet och institut i<br />
Bolivia och Peru. Arbetet gäller skadegörare på potatis, där sydamerikanska institut hyser<br />
unika resurser i form <strong>av</strong> genbanker och expertis.<br />
• Institutionen <strong>för</strong> stad och land<br />
Detta har varit det mest <strong>om</strong>f<strong>att</strong>ande <strong>av</strong> de beviljade projekten. Det <strong>om</strong>f<strong>att</strong>ade etablering<br />
<strong>av</strong> forsknings- och undervisningssam<strong>arbete</strong> med ett stort antal universitet i Afrika,<br />
Sydamerika och Ostasien. Bland annat utvecklades en doktorandkurs i både Kenya och<br />
Nicaragua. Därutöver hölls workshops <strong>om</strong> utbildning in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet<br />
miljök<strong>om</strong>munikation. Universitet (motsv) i följande länder ingick i projektet; Kenya,<br />
Uganda, Tanzania, Etiopien, Sydsudan, Sydafrika, Nicaragua, Col<strong>om</strong>bia, Vietnam,<br />
Kambodja, Thailand och Nepal.<br />
2.2.4 Fakulteten <strong>för</strong> veterinärmedicin och husdjursvetenskap – VH<br />
Vid VH-fakulteten finns en ny<strong>till</strong>s<strong>att</strong> referensgrupp, VH international advisory board, s<strong>om</strong><br />
stödjer prodekanen i globala frågor. Referensgruppen bemannas <strong>av</strong> forskare och lärare med<br />
intresse <strong>för</strong> internationaliseringsfrågor. I referensgruppens åligganden ingår:<br />
• <strong>att</strong> vara ett forum <strong>för</strong> k<strong>om</strong>munikation med institutionerna i internationella frågor,<br />
• <strong>att</strong> stimulera kontakter mellan fakulteten och olika internationella organ,<br />
• <strong>att</strong> verka <strong>för</strong> <strong>att</strong> <strong>för</strong>a fram fakultetens positioner och åsikter i viktiga internationella<br />
organisationer och processer.<br />
Viktiga aktiviteter under det k<strong>om</strong>mande året är bland annat <strong>att</strong> medverka <strong>till</strong> <strong>att</strong> antagna<br />
doktorander kan göra klart sina studier, <strong>att</strong> upprätthålla och <strong>för</strong>nya kontrakt och<br />
överensk<strong>om</strong>melser med universitet i de utvecklingsländer där vi är verksamma samt <strong>att</strong> ansöka<br />
<strong>om</strong> mer medel <strong>för</strong> <strong>att</strong> driva projekt och aktiviteter.<br />
7
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
3. Större program in<strong>om</strong> forskning, utbildning och kapacitetsutveckling i sam<strong>arbete</strong> med lågoch<br />
medelink<strong>om</strong>stländer<br />
Nedan följer en beskrivning <strong>av</strong> större programverksamheter s<strong>om</strong> bedrivits vid <strong>SLU</strong> under 2013.<br />
Dessa särredovisas i och med <strong>att</strong> de <strong>till</strong> sin <strong>om</strong>f<strong>att</strong>ning spänner över många <strong>av</strong> de<br />
politik<strong>om</strong>råden s<strong>om</strong> berör PGU. Programmen har finansierats/finansieras gen<strong>om</strong> <strong>bidra</strong>gsmedel<br />
från utrikesdepartementet in<strong>om</strong> ramen <strong>för</strong> regeringens särskilda satsning på<br />
livsmedels<strong>för</strong>sörjning och har administrerats <strong>av</strong> <strong>SLU</strong> Global.<br />
3.1 Regeringens särskilda satsning på livsmedels<strong>för</strong>sörjning 2010<br />
In<strong>om</strong> programmet – The <strong>SLU</strong> Global Food Security Research and Education Program 2010-<br />
2013 – A Swedish Government Initiative – har forsknings-, utvecklings- och<br />
utbildningssam<strong>arbete</strong>n bedrivits med <strong>för</strong>eträdesvis universitet och internationella<br />
forskningsinstitut i Afrika, men även i Centralasien (Tadjikistan, Kirgizistan) och Sydostasien<br />
(Vietnam). Prioriterade ämnes<strong>om</strong>råden har bland annat inkluderat växt<strong>för</strong>ädling,<br />
odlingssystem, djurhälsa och sjukd<strong>om</strong>sspridning. Programmet har inkluderat 24 projekt in<strong>om</strong><br />
11 huvud<strong>om</strong>råden. Samtliga projekt har syftat <strong>till</strong> <strong>att</strong> <strong>bidra</strong> <strong>till</strong> ny kunskap <strong>om</strong> hur vi kan<br />
<strong>till</strong>godose en växande global befolkning med säkra och näringsrika livsmedel och samtidigt<br />
göra detta på ett hållbart sätt ur såväl ett naturresurs- och miljöperspektiv, s<strong>om</strong> socialt och<br />
ekon<strong>om</strong>iskt perspektiv. En viktig k<strong>om</strong>ponent in<strong>om</strong> programmets aktiviteter har varit olika<br />
former <strong>av</strong> kapacitetsutveckling hos våra samarbetspartners i låg- och medelink<strong>om</strong>stländer.<br />
Detta återspeglas inte minst i <strong>att</strong> ett stort antal studenter på grund-, <strong>av</strong>ancerad och forskarnivå,<br />
från både <strong>SLU</strong> och lärosäten i samarbetsländerna blivit handledda och varit verksamma in<strong>om</strong><br />
projekten. Programmet har även lett <strong>till</strong> <strong>att</strong> initiera nya, och <strong>för</strong>stärka redan befintliga nätverk<br />
både mellan <strong>SLU</strong> och samarbetspartners och mellan samarbetspartners i olika afrikanska<br />
länder. Det <strong>av</strong>slutande programsymposiet s<strong>om</strong> arrangerades på <strong>SLU</strong> i juni 2013 lockade ett<br />
stort antal besökare s<strong>om</strong> representerade ett flertal svenska och internationella organisationer<br />
och lärosäten.<br />
Viktiga aktiviteter under 2013<br />
• 22 studenter handledda <strong>av</strong> forskare vid <strong>SLU</strong> har under 2013 tagit ut examen (BSc eller MSc)<br />
vid lärosäten i partnerländer, bl.a. vid Makerere University, Uganda; Stellenbosch<br />
University, Sydafrika; University of Eldoret, Kenya; Moi University, Kenya; Addis Ababa<br />
University, Etiopien; University of Zambia, Zambia.<br />
• 13 forskarstudenter från partnerländer har, s<strong>om</strong> en del i sin forskarutbildning deltagit i<br />
programmets olika forskningsprojekt.<br />
• Forskningsprojekten har publicerat nio refereegranskade vetenskapliga artiklar under 2013<br />
med <strong>för</strong>f<strong>att</strong>are från både <strong>SLU</strong> och samarbetsländer. In<strong>om</strong> projekten håller ytterligare 60<br />
manuskript på <strong>att</strong> färdigställas <strong>för</strong> refereegranskad vetenskaplig publicering.<br />
• Huvudparten <strong>av</strong> projekten in<strong>om</strong> programmet har på olika sätt involverat såväl forskare s<strong>om</strong><br />
studenter vid partneruniversitet och även lokala rådgivare och lantbrukare vilket <strong>bidra</strong>git <strong>till</strong><br />
kunskaps- och kapacitetsuppbyggnad. Kurser och workshops, totalt 27 stycken, har<br />
gen<strong>om</strong><strong>för</strong>ts på plats där målgruppen varit slutanvändarna.<br />
• Ett slutsymposium <strong>för</strong> programmet hölls den 12-13 juni 2013 på <strong>SLU</strong>, Ultuna. Förut<strong>om</strong> <strong>att</strong><br />
presentera resultaten <strong>av</strong> programmet syftade symposiet <strong>till</strong> <strong>att</strong> sprida kunskap internt och<br />
externt <strong>om</strong> betydelsen <strong>av</strong> en tryggad livsmedels<strong>för</strong>sörjning. Symposiet lockade <strong>för</strong>ut<strong>om</strong><br />
<strong>SLU</strong>-kollegor, även ett stort antal deltagare från såväl nationella lärosäten och<br />
organisationer (KTH, Lunds universitet, Uppsala universitet, Utrikesdepartementet,<br />
Landsbygdsdepartementet, Sida, SEI, SIANI, SVA, kemikalieinspektionen, KSLA,<br />
livsmedelsverket, Svenska kyrkan) s<strong>om</strong> internationella lärosäten och organisationer<br />
(Makerere University, ICRAF, ILRI, IUCN, AGRA, ANAFE, Regina International, Young<br />
People We Care)<br />
8
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
• Förut<strong>om</strong> de rent mätbara resultaten är nog några <strong>av</strong> de viktigaste resultaten <strong>av</strong> programmet<br />
svårare <strong>att</strong> kvantifiera. För det forts<strong>att</strong>a <strong>arbete</strong>t med vetenskap <strong>för</strong> tryggad<br />
livsmedels<strong>för</strong>sörjning i låg- och medelink<strong>om</strong>stländer utgör de etablerade nätverken och<br />
kapacitetsutvecklingen hos <strong>SLU</strong>:s studenter, forskare, och lärare i form <strong>av</strong> kunskap och<br />
erfarenhet <strong>av</strong> <strong>att</strong> bedriva praktiskt vetenskapligt <strong>arbete</strong>t i låg- och medelink<strong>om</strong>stländer en<br />
ovärderlig resurs.<br />
3.2 Regeringens särskilda satsning på livsmedels<strong>för</strong>sörjning 2011<br />
In<strong>om</strong> ramen <strong>för</strong> denna satsning har <strong>SLU</strong> organiserat ett program bestående <strong>av</strong> två huvudsakliga<br />
verksamhetsspår, dels tematiska <strong>om</strong>råden och dels specifika projekt, båda med syfte <strong>att</strong> stärka<br />
sam<strong>arbete</strong>t med universitet, forskningsinstitut och organisationer i Afrika. Vid <strong>SLU</strong> Global<br />
finns fem tematiska <strong>om</strong>råden inrättade; Efficiency in farming systems, Land use and climate<br />
change, Restoration of degraded rural landscapes, Scale issues in relation to food security and<br />
poverty alleviation samt Urban and peri-urban farming. In<strong>om</strong> vart och ett <strong>av</strong> dessa teman,<br />
koordinerat <strong>av</strong> en temaledare, bedrivs verksamhet <strong>för</strong> <strong>att</strong> integrera <strong>SLU</strong>:s forskning och<br />
utbildning i internationella sam<strong>arbete</strong>n i syfte <strong>att</strong> på vetenskaplig grund stärka global<br />
livsmedelstrygghet, och <strong>att</strong> medverka <strong>till</strong> uppbyggnad <strong>av</strong> långsiktiga forskningssam<strong>arbete</strong>n med<br />
detta syfte. Ämnesmässigt täcker initiativen s<strong>om</strong> stöds <strong>av</strong> regeringens satsning genderaspekter i<br />
<strong>för</strong>valtningen <strong>av</strong> naturresurser, uthållig v<strong>att</strong>en- och markanvändning, bioinformatik, växt- och<br />
djur<strong>för</strong>ädling, akvakultur, agroforestry, och agri-food/agri-business. Aktiviteter s<strong>om</strong><br />
gen<strong>om</strong><strong>för</strong>ts under 2013 är bl.a. internationella workshops, kunskapssammanställningar, forskaroch<br />
doktorandutbyten, ’writeshops’ <strong>för</strong> ansökningar <strong>till</strong> internationella forskningssatsningar,<br />
doktorandkurser och postdoktor-studier samt stöd <strong>till</strong> <strong>arbete</strong>t med <strong>att</strong> reformera högre<br />
utbildning in<strong>om</strong> lantbruk i Afrika, och stöd <strong>till</strong> program <strong>för</strong> kapacitetsuppbyggnad.<br />
Tema<strong>om</strong>råden<br />
Tema - Efficiency in farming systems<br />
Ledmotivet in<strong>om</strong> temat är forskning kring uthållig intensifiering med inriktning på<br />
småskaligt jordbruk i Afrika. Temat har ambitionen <strong>att</strong> vara multidisciplinärt. En mycket<br />
viktig internationell aktör in<strong>om</strong> uthållig intensifiering med inriktning på småskaligt jordbruk<br />
är CGIAR (Consultative Group on International Agricultural Research). Temat har under<br />
året haft en bred satsning på <strong>att</strong> utöka sam<strong>arbete</strong>t mellan <strong>SLU</strong> och speciellt ett <strong>av</strong> CGIAR:s<br />
stora forskningsprogram - Humidtropics. Forskningsprogrammet leds <strong>av</strong> IITA (International<br />
Institute of Tropical Agriculture) med huvudsäte i Ibadan, Nigeria, men IITA är verksamt<br />
över hela Afrika.<br />
Viktiga aktiviteter under 2013<br />
• Workshop Nairobi, 5-8 februari. Fyra forskare från <strong>SLU</strong> deltog i tematiska arbetsgrupper<br />
(SRT Teams) in<strong>om</strong> ”Humidtropics” med uppgift <strong>att</strong> utveckla den tematiska inriktningen<br />
in<strong>om</strong> i följande <strong>om</strong>råden: Systems Analysis and Synthesis, Increasing System<br />
Productivity, Natural Resource Improvement, Scaling and Institutional Innovation.<br />
• Workshop, Ibadan, Nigeria, 10-12 april. Tolv forskare från <strong>SLU</strong> och en från Lunds<br />
Universitet deltog <strong>till</strong>sammans med ett 15-tal forskare från IITA. De representerade olika<br />
discipliner sås<strong>om</strong> växt<strong>för</strong>ädling, bioinformatik, växtproduktionsekologi, växtskydd,<br />
ekon<strong>om</strong>i och sociologi. Målsättningen med workshopen var <strong>att</strong> identifiera<br />
forsknings<strong>om</strong>råden <strong>av</strong> gemensamt intresse och <strong>att</strong> arbeta fram konkreta <strong>för</strong>slag <strong>för</strong> ett<br />
sam<strong>arbete</strong> mellan <strong>SLU</strong> och IITA.<br />
• Workshop, <strong>SLU</strong>, Alnarp, 29-30 augusti. Drygt 20 forskare från <strong>SLU</strong> och 15 från IITA<br />
deltog i denna workshop s<strong>om</strong> var en uppföljning <strong>av</strong> workshopen på IITA. Målsättning<br />
var <strong>att</strong> formulera ”concept notes” <strong>för</strong> gemensamma projekt främst in<strong>om</strong> ramen <strong>för</strong><br />
CGIARs forskningsprogram ”Humidtropics” men även in<strong>om</strong> programmet ”Roots,<br />
Tubers, and Bananas”. En forskningsansökan in<strong>om</strong> det socio-ekon<strong>om</strong>iska <strong>om</strong>rådet har<br />
9
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
skickats in <strong>till</strong> DFID (Department for international development. Storbritanniens<br />
motsvarighet <strong>till</strong> myndigheten Sida).<br />
• Den 9-10 december. Möte <strong>om</strong> <strong>SLU</strong>s medverkan i forskningsprogrammet Humidtropics<br />
med <strong>för</strong>eståndaren, Dr Kwesi Atta-Krah.<br />
• Två kunskapssammanställningar pågår in<strong>om</strong> temat. Den ena är en metaanalys kring<br />
kontroll <strong>av</strong> växtskadegörare i humida tropiker och görs i sam<strong>arbete</strong> mellan ICRAF<br />
(CGIAR institutet - World Agroforestry) i Nairobi och M<strong>att</strong>ias Jonsson, Institutionen <strong>för</strong><br />
Ekologi, <strong>SLU</strong>. Den andra kunskapssammanställningen sker i samverkan mellan Sigrun<br />
Dahlin, Institutionen <strong>för</strong> mark och miljö, <strong>SLU</strong> och en forskare från Zimbabwe. Det är en<br />
översikt över möjligheter <strong>till</strong> uthållig intensifiering <strong>av</strong> småjordbruk i sub-humida delar <strong>av</strong><br />
Afrika. Arbetet inkluderar även senarior där långsiktiga effekter analyseras.<br />
• En gästforskare från Legon University, Ghana, Fred Dzanu har under sex månader<br />
arbetat vid Institutionen <strong>för</strong> mark och miljö, <strong>SLU</strong>. Projektet han arbetat med har varit ett<br />
sam<strong>arbete</strong> mellan <strong>SLU</strong> och Humangeografi, Lunds Universitet och syftat <strong>till</strong> <strong>att</strong><br />
analysera orsaker <strong>till</strong> så kallade ”yield gaps” d.v.s. skillnader i skördenivåer mellan<br />
hushåll under <strong>till</strong> synes lika produktions<strong>för</strong>hållanden.<br />
Tema - Land use and climate change<br />
Klimat<strong>för</strong>ändringar är en realitet <strong>för</strong> många lantbrukare, särskilt i tropikerna. Där har<br />
lantbrukarna ofta begränsade resurser <strong>för</strong> <strong>att</strong> anpassa lantbruket <strong>till</strong> ett <strong>för</strong>änderligt klimat.<br />
Några <strong>av</strong> de viktiga frågor s<strong>om</strong> temat <strong>för</strong>söker besvara är: Hur kan lantbruket anpassas <strong>till</strong><br />
ändrade klimatbetingelser? Hur kan man utveckla system s<strong>om</strong> är både produktiva och<br />
stabila? Vilka varianter <strong>av</strong> grödor och djur är bäst anpassade <strong>till</strong> <strong>att</strong> klara ändrade<br />
klimatbetingelser? Hur kan vi tackla nya och växande problem associerade med ett ändrat<br />
klimat, t.ex. växtskadegörare och sjukd<strong>om</strong>ar hos djur? På vilket sätt har olika odlingssystem<br />
effekt på klimatet?<br />
Viktiga aktiviteter under 2013<br />
• Interna aktiviteter: ett antal seminarier och workshops har hållits in<strong>om</strong> temat vid Ultuna<br />
och Alnarp. Dessa har främjat tvärvetenskaplig kontakt mellan <strong>om</strong>råden s<strong>om</strong> hydrologi,<br />
markvetenskap, växtbiologi, djurproduktion och samhällsvetenskapliga discipliner.<br />
• Kontakt med andra universitet: kontakt har upprättats och vidmakthålls med ett antal<br />
universitet i Europa och i lågink<strong>om</strong>stländer. Detta har inkluderat viktiga partners sås<strong>om</strong><br />
Wageningen University i Nederländerna. I lågink<strong>om</strong>stländer har sam<strong>arbete</strong>t fram<strong>för</strong>allt<br />
bedrivits med universiteten i Addis Ababa och Hawassa i Etiopien, samt Technical<br />
University of Kenya, J<strong>om</strong>o Keny<strong>att</strong>a University of Agriculture and technology i Kenya.<br />
• Kontakt med forskningsinstitut i lågink<strong>om</strong>stländer: kontakt har upprättats och<br />
vidmakthålls med Ethiopian Institute of Water Resources. Detta har fram<strong>för</strong>allt rört<br />
lärarutbyte och handledning <strong>av</strong> doktorander. Forskningssam<strong>arbete</strong> har även planerats<br />
med CGIAR och ICIPE, och temat har deltagit i ett antal <strong>för</strong>beredande möten. Det pågår<br />
<strong>för</strong> närvarande en diskussion <strong>om</strong> forskningssam<strong>arbete</strong> mellan <strong>SLU</strong> och<br />
forskningsprogrammet CCAFS och CIAT.<br />
Tema - Restoration in degraded rural landscapes<br />
I tropiska regioner är markanvändningen under ständig <strong>för</strong>ändring s<strong>om</strong> en följd <strong>av</strong><br />
demografisk och ekon<strong>om</strong>isk utveckling. I många fall har <strong>till</strong>gången <strong>till</strong> mark inte varit en<br />
begränsande faktor i denna utveckling, vilket lett <strong>till</strong> <strong>att</strong> stora arealer, mer än en miljard<br />
hektar i tropikerna, överanvänds eller utnyttjas på ett ohållbart sätt. Detta har orsakat en<br />
kraftigt minskad produktionskapacitet, minskad biologisk mångfald, överbetad mark och<br />
jorderosion. Samtidigt ökar stadigt behovet <strong>av</strong> mark, inte minst i Afrika söder <strong>om</strong> Sahara,<br />
<strong>för</strong> produktion <strong>av</strong> livsmedel, fiber och ickefossila bränslen. In<strong>om</strong> temat fokuseras bland<br />
annat på följande frågor: Hur kan markrestaurerings<strong>arbete</strong> k<strong>om</strong>bineras med<br />
f<strong>att</strong>igd<strong>om</strong>sbekämpning och en hållbar produktion <strong>av</strong> ekosystemtjänster? Vilken typ <strong>av</strong><br />
10
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
land<strong>om</strong>råden ska prioriteras vid markrestaureringsinitiativ? Hur påverkas möjligheterna <strong>för</strong><br />
markrestaurerings<strong>arbete</strong> <strong>av</strong> legala frågor kring markrättigheter, politiska beslutsprocesser<br />
och olika former <strong>av</strong> styrmekanismer?<br />
Viktiga aktiviteter under 2013<br />
• Under sitt andra år har temat forts<strong>att</strong> fokuserat på <strong>att</strong> etablera sig s<strong>om</strong> ett samlande<br />
multidisciplinärt nätverk <strong>för</strong> många forskargrupper in<strong>om</strong> och ut<strong>om</strong> <strong>SLU</strong>, såväl in<strong>om</strong><br />
Sverige s<strong>om</strong> i sam<strong>arbete</strong> med CGIAR. Förut<strong>om</strong> synlighet och relevans i nätverksrollen,<br />
så har även mer konkreta framåtsyftande aktiviteter kunnat startas. Det inbegriper såväl<br />
planerande workshops s<strong>om</strong> forskarkurs in<strong>om</strong> temat med bred multidisciplinär<br />
uppslutning.<br />
• Ett positivt exempel på uppstart <strong>av</strong> en bred projektpl<strong>att</strong>form är Triple L – Land-use,<br />
livelihoods and livestock. Arbetet syftar <strong>till</strong> <strong>att</strong> studera begränsningar <strong>av</strong> bete och<br />
trädplantering <strong>för</strong> markrestaurering och lokal utveckling i regionen västra Pokot i Kenya.<br />
Partners inkluderar såväl <strong>SLU</strong>, Göteborgs universitet, Lunds universitet, J<strong>om</strong>o Keny<strong>att</strong>a<br />
University of Agricultural Science, ICRAF, ILRI s<strong>om</strong> Vi-skogen, lokala organisationer<br />
och rådgivningsorganisationer.<br />
• I Burkina Faso har lokala masterstudenter och en doktorand arbetat med etablering <strong>av</strong><br />
grundläggande <strong>för</strong>sök <strong>för</strong> lämplighet <strong>av</strong> olika trädarter <strong>för</strong> markrestaurering och hur olika<br />
trädarter i inhemsk agroforestry kopplar kolbindning med positiva effekter på<br />
mark<strong>för</strong>bättring, matproduktion och v<strong>att</strong>envård. Till detta <strong>arbete</strong> har även<br />
fjärranalysexpertis från <strong>SLU</strong> kunnat <strong>bidra</strong> med stöd.<br />
• Två kunskapssammanställningar har startats under 2013 En kring ”Multifunktionalitet <strong>av</strong><br />
träd i jordbrukslandskap i sub-saharan Africa” och en i anknytning <strong>till</strong> Triple L-<br />
pl<strong>att</strong>formen kring restaurering <strong>av</strong> semi-arida landskap. Kopplat <strong>till</strong> dessa två<br />
kunskapssammanställningar pågår även ett framåtsyftande <strong>arbete</strong> kring hur <strong>SLU</strong> och<br />
ICRAF ska utveckla sam<strong>arbete</strong> in<strong>om</strong> det tematiska <strong>om</strong>rådet och ämnes<strong>om</strong>rådet Food<br />
Security.<br />
• Temat har också haft <strong>till</strong>fälle <strong>att</strong> delta i och <strong>för</strong>bereda bilaterala delegationer <strong>till</strong> Brasilien<br />
och Indonesien arrangerade <strong>av</strong> miljödepartementet under deras medel <strong>för</strong> internationella<br />
dialoger. I båda dessa länder är behovet <strong>av</strong> restaurering <strong>av</strong> tidigare skogsmarker ett<br />
prioriterat <strong>om</strong>råde. <strong>SLU</strong> <strong>till</strong>sammans med Skogsstyrelsen kan här ha en katalyserande<br />
roll. Mot Indonesien har temat också deltagit i aktörssamverkan, där temat varit<br />
”Innovation och entreprenörskap i samband med REDD+”. Även Skogsstyrelsen har<br />
deltagit här och intresset <strong>för</strong> REDD+ finansierade aktiviteter kring utbildning,<br />
utvärdering och forskning är stort från båda ländernas inblandade nationella och<br />
regionala aktörer.<br />
Tema - Scale issues in relation to food security and poverty alleviation<br />
Småskaligt jordbruk är <strong>för</strong>härskande i många utvecklingsländer. Allt mer mark köps dock<br />
upp eller arrenderas <strong>av</strong> storskaliga internationella och nationella investerare.<br />
Förutsättningarna <strong>för</strong> jordbruk påverkas på många sätt <strong>av</strong> politik och socio-ekon<strong>om</strong>iska<br />
<strong>för</strong>hållanden, bland annat gen<strong>om</strong> faktorer s<strong>om</strong> markägandefrågor, marknadsekon<strong>om</strong>iska<br />
<strong>för</strong>utsättningar och olika system <strong>för</strong> jordbruksstöd. Viktiga frågor in<strong>om</strong> detta tema är bland<br />
annat; Hur <strong>för</strong>ändras produktions- respektive levnads<strong>för</strong>hållanden när jord- och skogsbruk<br />
blir mer storskaligt? Hur påverkas mat<strong>för</strong>sörjningen, kvinnors och mäns ställning,<br />
marknads<strong>för</strong>hållanden och miljön när mark säljs eller arrenderas ut <strong>till</strong> storskaliga<br />
investerare?<br />
Viktiga aktiviteter under 2013<br />
• Workshop <strong>om</strong>, Gender and the politics of environments, 25-26 februari.<br />
• Doktorandkurs Conservation, Development and C<strong>om</strong>munication in Diverse Landscapes:<br />
Theories and Methods, institutionen <strong>för</strong> stad och land, <strong>SLU</strong> i samverkan med<br />
11
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
Universidad Nacional Agraria (UNA), Nicaragua. Kursen g<strong>av</strong>s i Managua, 25 februari<br />
<strong>till</strong> 5 mars.<br />
• En internationell workshop <strong>för</strong> <strong>att</strong> formera ett internationellt nätverk <strong>för</strong> tvärvetenskaplig<br />
forskarutbildning i Agroecology. Gen<strong>om</strong><strong>för</strong>des i Malmö, 18-20 mars.<br />
• En seminarieserie med temat Scaling-up’ – filling the gap between academic knowledge<br />
and farming practice, arrangerades under 2013:<br />
(1) Action Research, 15 mars.<br />
(2) Fr<strong>om</strong> Technical transfer to Farmers Field Schools, 27 maj.<br />
(3) Appropriate scale - agricultural technology and smallholder farming, 4 juni.<br />
• Uppföljning <strong>av</strong> workshopen <strong>om</strong> internationellt nätverk <strong>för</strong> stöd <strong>till</strong> tvärvetenskaplig<br />
doktorandutbildningar i Agroecology <strong>för</strong> <strong>att</strong> göra ansökningar <strong>för</strong> <strong>att</strong> nätverkets idéer<br />
skall kunna implementeras i koordinerad verksamhet.<br />
• Kunskapsyntes på temats <strong>om</strong>råde. Planen är <strong>att</strong> skriva åtta översikts- och syntesartiklar.<br />
• Koordinering <strong>av</strong> två lärarutbyten in<strong>om</strong> <strong>SLU</strong> Globals verksamhet ”Transfer of modern<br />
techniques and methods, good practice and/or quality assured laboratory routines by<br />
training of scholars and development of pedagogical support”. En med lärare från<br />
Sokoine University och en med lärare från Addis Ababa University.<br />
• Planering med Linley Chiwona Karltun från institutionen <strong>för</strong> stad och land, <strong>SLU</strong>, <strong>om</strong> <strong>att</strong><br />
jobba fram ett partnersam<strong>arbete</strong> mellan <strong>SLU</strong> och IFPRI:s CRP 4 ”Agriculture for<br />
Nutrition and Health”.<br />
Tema - Urban and peri-urban farming<br />
Idag lever mer än hälften <strong>av</strong> jordens befolkning i städer. Den världs<strong>om</strong>spännande<br />
migrationen från landsbygden <strong>till</strong> städerna är särskilt påtaglig i Afrika och Asien. I vissa fall<br />
tvingas människor <strong>att</strong> flytta på grund <strong>av</strong> konflikter och brist på mat, i andra fall lockas<br />
människor <strong>till</strong> städerna <strong>av</strong> bättre <strong>för</strong>sörjningsmöjligheter. Landsbygdsinvånare s<strong>om</strong> flyttar,<br />
o<strong>av</strong>sett anledning, tar ofta med sig delar <strong>av</strong> sitt jordbrukande <strong>till</strong> städerna <strong>för</strong> <strong>att</strong> trygga sin<br />
<strong>till</strong>gång <strong>till</strong> livsmedel och s<strong>om</strong> en källa <strong>till</strong> <strong>för</strong>sörjning. Att hålla grisar, fjäderfä och<br />
mjölkkor, eller <strong>att</strong> odla frukt och grönsaker och samla ved <strong>för</strong> energi går <strong>att</strong> göra i och kring<br />
städerna och kan ha en varierande och ofta betydande roll <strong>för</strong> staden s<strong>om</strong> samhälle.<br />
Stadsnära jordbruk har dock även negativa effekter. Folkhälsan kan påverkas <strong>av</strong> sjukd<strong>om</strong>ar<br />
s<strong>om</strong> över<strong>för</strong>s mellan djur och människor. Sanitära problem kan orsakas <strong>av</strong> odling och<br />
djurhållning i stadmiljö. Det finns även risk <strong>för</strong> lokal miljöpåverkan <strong>av</strong> <strong>för</strong>oreningar och<br />
<strong>av</strong>skogning. In<strong>om</strong> temat studeras effekterna <strong>av</strong> stadsnära lantbruk och syftar <strong>till</strong> <strong>att</strong> utveckla<br />
strategier och åtgärder <strong>för</strong> <strong>att</strong> balansera de <strong>för</strong>- och nackdelar s<strong>om</strong> är <strong>för</strong>knippade med detta.<br />
Viktiga aktiviteter under 2013<br />
• Ett nätverk <strong>av</strong> <strong>SLU</strong>-forskare intresserade <strong>av</strong> temats frågeställningar har etablerats.<br />
• En kunskapssammanställning kring ämnes<strong>om</strong>rådet är under utveckling. Ett 20-tal<br />
<strong>för</strong>f<strong>att</strong>are från <strong>SLU</strong>, Lunds universitet, Uppsala universitet och internationella<br />
partnerorganisationer har engagerats i detta <strong>arbete</strong>. .<br />
• Tema<strong>om</strong>rådet har också ansökt hos SIANI <strong>om</strong> <strong>att</strong> få leda en s.k. expertgrupp in<strong>om</strong> sitt<br />
<strong>om</strong>råde. Denna ansökan har nu s<strong>om</strong> en <strong>av</strong> tre blivit inbjuden <strong>att</strong> utvecklas <strong>till</strong> en<br />
fullständig ansökan.<br />
• Temat utgör också kontaktpunk <strong>för</strong> "multi stakeholder" pl<strong>att</strong>formen Global sustainable<br />
dialogue (www.livestockdialogue.org) samt det CGIAR finansierade<br />
forskningsprogrammet Livestock and Fish (CRP 3.7) <strong>till</strong> vilket <strong>SLU</strong> är en strategisk<br />
partner (livestockfish.cgiar.org/2013/10/04/slu-mou/)<br />
• Temat arbetar också <strong>till</strong>sammans med ILRI på en översiktsartikel <strong>om</strong> s.k. zoonotiska<br />
sjukd<strong>om</strong>ar i städer i ett globalt perspektiv.<br />
12
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
3.2.1 Specifika projekt<br />
In<strong>om</strong> ramen <strong>för</strong> regeringens särskilda satsning på livsmedels<strong>för</strong>sörjning 2011 har, utöver de<br />
tematiska <strong>om</strong>rådena, ett antal specifika projekt fått finansiering. Dessa har ett tydligt fokus på<br />
kapacitetsutveckling.<br />
Viktiga aktiviteter under 2013<br />
• Capacity building and bioinformatics challenges<br />
Moderna biotekniska framgångar <strong>bidra</strong>r <strong>till</strong> <strong>att</strong> skapa nya möjligheter in<strong>om</strong> den globala<br />
jordbrukssektorn och <strong>till</strong> <strong>att</strong> på lång sikt minska f<strong>att</strong>igd<strong>om</strong> och hunger. Nya växtgenotyper s<strong>om</strong><br />
t.ex. är toleranta mot torka eller översvämning eller s<strong>om</strong> klarar <strong>av</strong> insekt- eller svampangrepp är<br />
några exempel. Metodutveckling in<strong>om</strong> bioinformatik ligger <strong>till</strong> grund <strong>för</strong> många <strong>av</strong> dessa<br />
framgångar. Få afrikanska forskare har fått utbildning i hur man använder och drar nytta <strong>av</strong><br />
dessa verktyg och det saknas en utvecklad infrastruktur in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet bioinformatik i det<br />
afrikanska vetenskapssamhället. Projektet syftar <strong>till</strong> <strong>att</strong> bygga upp bioinformatikkapacitet in<strong>om</strong><br />
afrikanska jordbruksuniversitet och institutioner. Detta k<strong>om</strong>mer <strong>att</strong> <strong>bidra</strong> <strong>till</strong> ett <strong>för</strong>bättrat<br />
bioteknikstöd i utvecklingen <strong>av</strong> jordbruket.<br />
Forskare från <strong>SLU</strong> <strong>till</strong>sammans med afrikanska partners (från ILRI-BecA (International<br />
Livestock Research Institute - Biosciences of Eastern and Central Africa), ICPE (International<br />
Center for Insect Physiology and Ecology) and ICRISAT (International Crops Research<br />
Institute for the Semi-Arid Tropics)) arbetar <strong>för</strong> <strong>att</strong> öka sam<strong>arbete</strong>t mellan svenska och<br />
afrikanska forskare in<strong>om</strong> bioinformatik och <strong>för</strong> <strong>att</strong> bygga upp en afrikansk<br />
bioinformatikinfrastruktur. Flera workshops och utbildnings<strong>till</strong>fällen har gen<strong>om</strong><strong>för</strong>ts i Sverige<br />
och Afrika under 2013. I december hålls en bioinformatikkurs vid Mikocheni Agricultural<br />
Research Institute (MARI) i Dar es Salaam, Tanzania och vid PWANI University i Kilifi,<br />
Kenya. Där har projektet möjliggjort <strong>att</strong> servrar s<strong>om</strong> är <strong>till</strong> endast <strong>för</strong> bioinformatikdata<br />
(eBioKit-servrar) installerats. Detta gör <strong>att</strong> forskare in<strong>om</strong> olika life sciences-<strong>om</strong>råden får<br />
<strong>till</strong>gång <strong>till</strong> open source-mjukvaror och <strong>att</strong> alla databaser s<strong>om</strong> behövs finns <strong>till</strong>gängliga så <strong>att</strong><br />
forskare kan bygga sina egna databaser anpassade <strong>till</strong> egna forsknings<strong>om</strong>råden.<br />
Projektet har fått stor uppmärksamhet och har <strong>att</strong>raherat även andra finansiärer än<br />
Utrikesdepartementet (Sida, Australien (AUsAIF), Syngenta Foundation for Sustainable<br />
Agriculture, Bill and Melinda Gates Foundation, United Nations Educational, Scientific and<br />
Cultural Organisation UNESCO) och är nu en del <strong>av</strong> H3ABioNet African Bioinformatics<br />
Network (www.h3abionet.org) och samverkar med SANBio bioinformatics network i södra<br />
Afrika och Sri Lanka. Mer information <strong>om</strong> projektet finns<br />
på http://journal.embnet.org/index.php/embnetjournal.<br />
• Training the trainers – An innovative model for capacity building in animal genetic<br />
resource (AnGR) utilization.<br />
Detta initiativ <strong>till</strong> kapacitetsuppbyggnad har pågått i över 20 år och har <strong>om</strong>f<strong>att</strong>at 46<br />
lågink<strong>om</strong>stländer i Afrika och Asien. Syftet med satsningen är <strong>att</strong> stödja de s<strong>om</strong> tidigare har<br />
deltagit i träningsprogram in<strong>om</strong> Animal Genetic Resource and Ultilization in Sub-Saharan<br />
Africa and Asia och <strong>att</strong> stödja kvinnor s<strong>om</strong> valt en karriär in<strong>om</strong> lantbruksvetenskap.<br />
Programmet utvecklas kontinuerligt gen<strong>om</strong> <strong>att</strong> tidigare deltagare <strong>bidra</strong>r med sina erfarenheter.<br />
Programmet leder <strong>till</strong> ökat regionalt sam<strong>arbete</strong> och <strong>för</strong>bättrad utbildning in<strong>om</strong><br />
husdjurs<strong>för</strong>ädling och genetik vid afrikanska universitet (MSc och PhD) med syftet <strong>att</strong> <strong>för</strong>bättra<br />
praktiskt <strong>av</strong>els<strong>arbete</strong> och <strong>att</strong> bevara olika inhemska djurraser. Under hösten 2013 gen<strong>om</strong><strong>för</strong>des<br />
flera workshops, bland annat i Addis Ababa i Etiopien, Kigali i Rwanda, Ouagadougou i<br />
Burkina Faso och Gaborone i Botswana. Programmets samarbetspartners inkluderar<br />
International Livestock Research Institute (ILRI), Regional Universities Forum for Capacity<br />
Building in Agriculture (RUFORUM), United Nations Food and Agricultural Organization<br />
(FAO), Southern African Development C<strong>om</strong>munity (SADC), Association for Strengthening<br />
Agricultural Research in Eastern and Central Africa (ASARECA), African Union Interafrican<br />
13
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
Bureau for Animal Resources (AU-IBAR), International Fund for Agricultural Development<br />
(IFAD) och United Nations Educational Scientific and Cultural Organization (UNESCO).<br />
• The Global Challenges University Alliance<br />
Vid <strong>SLU</strong> pågår en särskild satsning på <strong>att</strong> skapa nära kontakter med ett antal världsledande<br />
universitet baserat på frågeställningar s<strong>om</strong> rör de globala utmaningar vi står in<strong>för</strong>. Detta<br />
initiativ kallat The Global Challenges University Alliance utvecklas gen<strong>om</strong> ett antal workshops<br />
med olika fokus där specifika internationella partneruniversitet bjuds in. Till dessa workshops<br />
inbjuds även, gen<strong>om</strong> <strong>SLU</strong> Global, ett antal relevanta partneruniversitet från Afrika. Syftet är <strong>att</strong><br />
skapa allianser mellan universiteten och <strong>bidra</strong> <strong>till</strong> utbildning <strong>av</strong> framtidens ledare in<strong>om</strong> den<br />
globala bio-ekon<strong>om</strong>in. Fokus<strong>om</strong>råden <strong>för</strong> de workshops s<strong>om</strong> hit<strong>till</strong>s har hållits har varit in<strong>om</strong><br />
biobränsle och bioraffinaderier, livsmedels<strong>för</strong>sörjning, kvalitet och säkerhet, samt biodiversitet<br />
och hoten från främmande arter i ett ekosystemperspektiv.<br />
Initiativet ska stimulera <strong>till</strong> nätverk mellan forskare från nordliga universitet (bl.a. <strong>SLU</strong>, Cornell<br />
University, University of Tokyo, University of Singapore, China Agricultural University och<br />
Wageningen University) och universitet i syd (bl.a. University of Makerere, University of<br />
Pretoria, University of Ouagadougou, University of Addis Ababa). Syftet är <strong>att</strong> utbyta<br />
erfarenheter och perspektiv s<strong>om</strong> leder <strong>till</strong> nya tankar och synteser i form <strong>av</strong> perspective papers<br />
på olika teman, gemensamma forskningsansökningar och forskningsprogram,<br />
forskar/lärarutbyten samt <strong>att</strong> erbjuda doktorander möjligheter <strong>att</strong> delta i internationella<br />
forskarskolor.<br />
• Future needs in tertiary agricultural education: a prospective study<br />
I Afrika söder <strong>om</strong> Sahara är jordbruk den d<strong>om</strong>inerande ekon<strong>om</strong>iska sektorn, men produktionen<br />
har minskat med 15% de senaste 50 åren. Klimat<strong>för</strong>ändringar, ökande matpriser och<br />
urbanisering leder <strong>till</strong> högre kr<strong>av</strong> på jordbrukssektorn. Den Afrikanska unionen har identifierat<br />
högre utbildning s<strong>om</strong> en viktig mekanism <strong>för</strong> <strong>att</strong> öka produktionen in<strong>om</strong> jordbrukssektorn.<br />
Gen<strong>om</strong> programmet C<strong>om</strong>prehensive African Agriculture for Development (CAADP) utvecklas<br />
nya satsningar och modeller s<strong>om</strong> länkar högre utbildning <strong>till</strong> forskning och utveckling,<br />
teknologiutbyte och samverkan. <strong>SLU</strong> är <strong>till</strong>sammans med afrikanska och portugisiska forskare,<br />
internationella finansiärer och ett antal organisationer verksamma i <strong>att</strong> skapa underlag <strong>för</strong> hur<br />
man kan reformera högre utbildning in<strong>om</strong> jordbrukssektorn i Afrika. Sam<strong>arbete</strong>t inkluderar<br />
representanter från 130 afrikanska universitet. I detta <strong>arbete</strong> k<strong>om</strong>mer TEAM-Africa (Tertiary<br />
Education in Agriculture Mechanism in Africa) <strong>att</strong> utgöra en viktig samlande kraft. TEAM<br />
Africa är ett initiativ s<strong>om</strong> drivs <strong>av</strong> afrikanska stater och syftar <strong>till</strong> <strong>att</strong> skapa institutionell<br />
kapacitetsuppbyggnad vid afrikanska universitet.<br />
• Sustainable aquaculture in southern Africa<br />
Många länder i Afrika har en outnyttjad kapacitet in<strong>om</strong> akvakultur. Denna utgör en potentiellt<br />
viktig ink<strong>om</strong>stkälla och kan <strong>bidra</strong> <strong>till</strong> ekon<strong>om</strong>isk <strong>till</strong>växt och även skapa en diversifiering <strong>av</strong><br />
proteinrika livsmedelskällor. För <strong>att</strong> möjliggöra detta behövs ett effektivt sam<strong>arbete</strong> mellan<br />
olika aktörer in<strong>om</strong> afrikansk akvakultur. Startskottet <strong>för</strong> ett sam<strong>arbete</strong> in<strong>om</strong> syd- och östafrika<br />
var en workshop s<strong>om</strong> samarrangerades 2013 <strong>av</strong> <strong>SLU</strong> och Makerere University vid Aquaculture<br />
Research and Development Center- Kajjansi, Kampala i Uganda. Trettio deltagare från<br />
Kamerun, Kenya, Malawi, Rwanda, Tanzania och Uganda och tio deltagare från Sverige<br />
medverkade. Dessa representanter <strong>för</strong> universitet, fiskerimyndigheter, privata fiskodlingar, och<br />
ministerier diskuterade under workshopen miljöaspekter <strong>av</strong> fiskodling, olika fiskfodersystem,<br />
fiskhälsa, fortlöpande miljöanalys in<strong>om</strong> v<strong>att</strong>enkvalitet och genetik i akvakultur.<br />
En viktig fråga s<strong>om</strong> diskuterades handlade <strong>om</strong> uthållig akvakultur; <strong>att</strong> hitta alternativ <strong>till</strong> fiskbaserade<br />
foder. Forskare från <strong>SLU</strong> och Makerere University visade exempel på <strong>att</strong> man med<br />
mikrobiologiska metoder kan <strong>om</strong>vandla växtsubstrat, s<strong>om</strong> inte kan utgöra humanföda, <strong>till</strong><br />
fiskfoder. En annan diskussion ledde <strong>till</strong> <strong>att</strong> fiskerimyndigheter och fiskodlingsägare tog<br />
initiativ <strong>till</strong> en inventering <strong>av</strong> patogener <strong>för</strong> <strong>att</strong> identifiera fisksjukd<strong>om</strong>ar i olika länder. En<br />
14
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
rapporteringscentral ska etableras och ett träningsprogram <strong>för</strong> fisksjukd<strong>om</strong>ar i Östafrika är<br />
planerat. V<strong>att</strong>enkvalitet och en minskning <strong>av</strong> näringsläckage från fiskodlingar var också ett<br />
fokus<strong>om</strong>råde i diskussionerna. I detta sammanhang lyftes möjligheten med integrerade<br />
odlingssystem, exempelvis där mussel- och fiskodling k<strong>om</strong>bineras. Musslorna kan där fungera<br />
s<strong>om</strong> biofilter och dessut<strong>om</strong> utgöra en ink<strong>om</strong>stkälla. Workshopen resulterade även i <strong>att</strong> etablera<br />
ett nätverk in<strong>om</strong> vilket man nu skrivit forskningsansökningar och även <strong>för</strong>bereder <strong>för</strong> en<br />
uppföljande workshop.<br />
3.3 Regeringens särskilda satsning på livsmedels<strong>för</strong>sörjning 2012<br />
Regeringen har lämnat ett <strong>bidra</strong>g <strong>till</strong> <strong>SLU</strong> <strong>för</strong> <strong>att</strong> under åren 2013 och 2014 gen<strong>om</strong> riktade<br />
insatser <strong>för</strong> modern och relevant högre utbildning in<strong>om</strong> lantbruks<strong>om</strong>rådet med utvalda<br />
universitet i östra Afrika <strong>bidra</strong> <strong>till</strong> <strong>att</strong> på längre sikt ge tryggare livsmedels<strong>för</strong>sörjning.<br />
Programmet ska bygga vidare på etablerade universitetssam<strong>arbete</strong>n och tidigare stöd in<strong>om</strong><br />
ramen <strong>för</strong> regeringens särskilda livsmedelssatsning. Följaktligen startade projektet Innovative<br />
doctoral education for global food security i februari med <strong>att</strong> projektledare <strong>till</strong>s<strong>att</strong>es och en<br />
styrgrupp utsågs (Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.1-1380).<br />
Viktiga aktiviteter under 2013<br />
Under våren 2013 formades projektets tre delar:<br />
• doktorandkurser i centrala färdigheter s<strong>om</strong> pedagogisk <strong>för</strong>måga, vetenskapligt arbetsätt och<br />
vetenskaplig k<strong>om</strong>munikation och med ämnesmässigt anknytande workshops <strong>för</strong> forskare.<br />
Dessa aktiviteter ska utvecklas och gen<strong>om</strong><strong>för</strong>as <strong>till</strong>sammans med en afrikansk huvudpartner<br />
och ha deltagare från huvudpartnern, <strong>SLU</strong> samt tre afrikanska satellituniversitet,<br />
• tematiska ämneskurser <strong>för</strong> doktorander s<strong>om</strong> utvecklas in<strong>om</strong> redan pågående<br />
forskningssam<strong>arbete</strong>n med afrikanska universitet,<br />
• lärarutbyten in<strong>om</strong> <strong>SLU</strong> Globals fem tematiska <strong>om</strong>råden.<br />
Utifrån känned<strong>om</strong> <strong>om</strong> vilka afrikanska universitet <strong>SLU</strong> har pågående välfungerande sam<strong>arbete</strong>n<br />
med har Makerere universitet i Uganda utsetts <strong>till</strong> huvudpartner. Satelituniversitet utses<br />
<strong>till</strong>sammans med Makerere. Projektledaren har under året besökt Makerere universitet två<br />
gånger <strong>för</strong> <strong>att</strong> <strong>till</strong>sammans med universitetets <strong>för</strong>eståndare <strong>för</strong> forskning och forskarutbildning<br />
utforma projektet i enlighet med Makereres <strong>för</strong>utsättningar och behov samt <strong>att</strong> introducera<br />
Makererelärarna i projektet. Under hösten har grupper med lärare från <strong>SLU</strong> och Makerere<br />
börjat utveckla tre kurser med anknytande workshops. De har träffats en gång i november i<br />
Uppsala dels <strong>för</strong> <strong>att</strong> utveckla ett gemensamt pedagogisk arbetssätt och dels <strong>för</strong> <strong>att</strong> arbeta med<br />
kursutvecklingen. De k<strong>om</strong>mer <strong>att</strong> ha ytterligare ett arbetsmöte i februari på Makerere. Kurser<br />
och workshops k<strong>om</strong>mer <strong>att</strong> gen<strong>om</strong><strong>för</strong>as två gånger under 2014 – i juni respektive september.<br />
Lärarutbyten k<strong>om</strong>mer <strong>att</strong> verkställas med hjälp <strong>av</strong> <strong>SLU</strong> Globals temaledare s<strong>om</strong> annonserar de<br />
<strong>till</strong>gängliga lärarutbytesstipendierna via sina respektive nätverk samt granskar ansökningar så<br />
<strong>att</strong> den sökande uppfyller de fastställda kr<strong>av</strong>en.<br />
Under ett utbyte kan antingen<br />
• Läraren/forskaren besöka <strong>SLU</strong> <strong>för</strong> <strong>att</strong> lära och träna sig <strong>att</strong> använda en vetenskaplig<br />
metod/arbetssätt etc. samt träna sig <strong>att</strong> träna andra i dessa <strong>för</strong> <strong>att</strong> vid återk<strong>om</strong>sten <strong>till</strong> den<br />
egna organisationen kunna <strong>bidra</strong> <strong>till</strong> institutionell kapacitetsutveckling<br />
• Lärare/forskare från <strong>SLU</strong> besöka lärosäte/forskningsinstitution <strong>för</strong> <strong>att</strong> sätta upp ny<br />
utrustning, nya tekniker eller metoder och träna befintlig personal i <strong>att</strong> använda dessa eller<br />
<strong>för</strong> <strong>att</strong> in<strong>för</strong>a nya kvalitetssäkrande arbetssätt eller rutiner. Den nya metoden etc. ska<br />
dokumenteras skriftligen så <strong>att</strong> den institutionella kapacitetsutvecklingen stöds.<br />
• Lärare/forskare från <strong>SLU</strong> besöka lärosäte/forskningsinstitution <strong>för</strong> <strong>att</strong> utveckla rutiner och<br />
strukturer s<strong>om</strong> stödjer god handledningspraxis. Arbetet och dess bak<strong>om</strong>liggande<br />
15
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
pedagogiska idéer ska dokumenteras skriftligen så <strong>att</strong> den institutionella<br />
kapacitetsutvecklingen stöds.<br />
16
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
4. Andra viktiga utvecklingssam<strong>arbete</strong>n<br />
Sam<strong>arbete</strong> med CGIAR<br />
CGIAR (Consultative Group on International Agricultural Research) är en internationell<br />
organisation s<strong>om</strong> finansierar och samordnar forskning kring frågor <strong>om</strong> jordbruk, skog, fiske,<br />
husdjur och naturresurser med målet <strong>att</strong> "minska f<strong>att</strong>igd<strong>om</strong>en på landsbygden, öka<br />
livsmedelssäkerheten och <strong>för</strong>bättra människors hälsa och näringsstatus, samt säkerställa en mer<br />
hållbar <strong>för</strong>valtning <strong>av</strong> naturresurser fram<strong>för</strong> allt i utvecklingsländer”. Detta sker gen<strong>om</strong> ett<br />
nätverk <strong>av</strong> 15 forskningscentra s<strong>om</strong> är spridda runt <strong>om</strong> i världen, med de flesta på södra<br />
halvklotet. CGIAR forskningscentra drivs i sam<strong>arbete</strong> med andra organisationer s<strong>om</strong> kan vara<br />
nationella och regionala jordbruksforskningsinstitut, organisationer i det civila samhället,<br />
universitet eller den privata sektorn. CGIAR-organisationen är ovanligt gen<strong>om</strong> <strong>att</strong> den inte är en<br />
del <strong>av</strong> en internationell politisk institution s<strong>om</strong> FN; den är en ad-hoc-organisation s<strong>om</strong><br />
finansieras helt <strong>av</strong> medel från sina medlemmar. Medel <strong>för</strong>valtas i en fond s<strong>om</strong> administreras <strong>av</strong><br />
Världsbanken. Under 2013 hade CGIAR intäkter på 1 miljard USD. Sverige är <strong>för</strong> närvarande<br />
den femte största <strong>bidra</strong>gsgivaren <strong>till</strong> fonden. I fondens styrelse (Fund council) sitter en <strong>av</strong> <strong>SLU</strong><br />
Globals medarbetare s<strong>om</strong> <strong>Sveriges</strong> representant.<br />
Under 2008 inledde CGIAR ett <strong>för</strong>ändrings<strong>arbete</strong> <strong>för</strong> <strong>att</strong> <strong>för</strong>bättra samverkan mellan aktörerna<br />
in<strong>om</strong> internationell jordbruksforskning, dvs. <strong>bidra</strong>gsgivare, forskare och mottagare – och <strong>att</strong><br />
rikta insatserna från de 15 forskningsinstituten mot mänsklighetens stora globala<br />
utmaningar. Ett viktigt mål var <strong>att</strong> integrera <strong>arbete</strong>t vid instituten och deras partners <strong>för</strong> <strong>att</strong><br />
undvika fragmentering och dubbel<strong>arbete</strong>.<br />
CGIAR:s forsknings<strong>om</strong>råden överensstämmer väl med <strong>SLU</strong>:s och det är där<strong>för</strong> angeläget <strong>att</strong><br />
<strong>SLU</strong>:s forskare engagerar sig i CGIAR:s stora forskningsprogram (s.k. CRPs). För <strong>att</strong><br />
underlätta kontakten har <strong>SLU</strong> Global arrangerat ett flertal möten mellan representanter <strong>för</strong><br />
CGIAR och <strong>SLU</strong>-forskare i form <strong>av</strong> seminarier, workshops och dylikt.<br />
Viktiga aktiviteter under 2013<br />
• <strong>SLU</strong>:s rektor undertecknade <strong>för</strong>nyade samarbets<strong>av</strong>tal (MoUs) med vart och ett <strong>av</strong><br />
CGIAR-instituten.<br />
• Vid årets Agri4D-konferens medverkade generaldirektörer (GD) från tre olika CGIAR<br />
institut (Dr Peter Holmgren, Centre for International Forestry Research (CIFOR),<br />
Bogor, Indonesien; Dr Tony Simons,World Agro Forestry Center (ICRAF) och Dr<br />
Jimmy Smith, International Livestock Research Institute (ILRI) båda i Nairobi, Kenya.<br />
• In<strong>om</strong> CRP Integrated farming systems for the humid tropics planeras ett <strong>om</strong>f<strong>att</strong>ande<br />
sam<strong>arbete</strong> mellan IITA (International Institute of Tropical Agriculture) och <strong>SLU</strong><br />
(redovisas separat i denna rapport på sid. 9 under temat Efficiency in farming systems).<br />
• Besök vid <strong>SLU</strong> <strong>av</strong> Dr T<strong>om</strong> Randolph, International Livestock Research Institute<br />
(ILRI), Nairobi, direktör <strong>för</strong> CRP Livestock and fish.<br />
• Besök vid <strong>SLU</strong> <strong>av</strong> Dr Jeremy Bird, GD <strong>för</strong> International Water Management Institute<br />
(IWMI), Sri Lanka, ledande institut <strong>för</strong> CRP Water, land and ecosystems.<br />
• Besök vid <strong>SLU</strong> <strong>av</strong> Dr Jonathan Wadsworth, Executive Secretary <strong>för</strong> CGIAR:s Fund<br />
Council och chef <strong>för</strong> Fund Office i Washington.<br />
• Besök vid <strong>SLU</strong> <strong>av</strong> Dr Bruce Campbell, Köpenhamn, <strong>för</strong>eståndare <strong>för</strong> CRP Climate<br />
change, agriculture and food security.<br />
• Under december månad besöks <strong>SLU</strong> <strong>av</strong> <strong>för</strong>eståndaren <strong>för</strong> CRP Integrated Farming<br />
Systems for the Humid Tropics, Dr Kwesi Attah-Krah, samt <strong>av</strong> <strong>för</strong>eståndaren <strong>för</strong> CRP<br />
Aquatic Agricultural Systems, Dr Patrick Dugan.<br />
17
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
SIANI – The Swedish International Agriculture Network Initiative<br />
SIANI är en svensk pl<strong>att</strong>form <strong>för</strong> interdisciplinärt kunskapsutbyte kring lantbrukets roll <strong>för</strong><br />
f<strong>att</strong>igd<strong>om</strong>sbekämpning i lågink<strong>om</strong>stländer och s<strong>om</strong> är öppen såväl enskilda individer s<strong>om</strong><br />
organisationer och <strong>för</strong>etag. Den <strong>för</strong>sta fasen <strong>av</strong> SIANI verkade under åren 2008-2012 med<br />
finansiering från Sida och hade Stockholm Environment Institute, SEI, s<strong>om</strong> huvudman. En<br />
andra fas, SIANI 2, har under året beviljats forts<strong>att</strong> finansiering från Sida <strong>för</strong> åren 2013 – 2016.<br />
In<strong>om</strong> SIANI 2 k<strong>om</strong>mer <strong>SLU</strong> gen<strong>om</strong> <strong>SLU</strong> Global <strong>att</strong> ha en tydligare roll gen<strong>om</strong> <strong>att</strong> ingå med<br />
permanent representation i projektets styrgrupp och gen<strong>om</strong> <strong>att</strong> ansvara <strong>för</strong> ett <strong>av</strong> två<br />
gen<strong>om</strong>gående teman s<strong>om</strong> ska verka under programtiden: Sustainable agricultural production<br />
and food security. Avsikten är <strong>att</strong> detta ska leda <strong>till</strong> ökade synergier mellan SIANI och <strong>SLU</strong><br />
gen<strong>om</strong> <strong>SLU</strong> Global<br />
icipe – International centre of insect physiology and ecology<br />
Icipe är ett internationell vetenskaplig forskningsinstitut med huvudkontor i Nairobi, Kenya<br />
s<strong>om</strong> arbetar <strong>för</strong> <strong>att</strong> <strong>för</strong>bättra livet och <strong>för</strong>sörjningen <strong>för</strong> människor i Afrika. Centrets<br />
huvudsakliga syfte är <strong>att</strong> forska och utveckla alternativa och miljövänliga <strong>för</strong>valtningsstrategier<br />
och bekämpningsmetoder mot skadedjur och andra vektorer s<strong>om</strong> är effektiva, selektiva, icke<br />
<strong>för</strong>orenande, inte resistensinducerande, och s<strong>om</strong> ska göras <strong>till</strong>gängliga <strong>för</strong> användare med<br />
begränsade resurser. ICIPE arbetar <strong>för</strong> <strong>att</strong> <strong>bidra</strong> <strong>till</strong> <strong>att</strong> lösa de samverkande problemen med<br />
f<strong>att</strong>igd<strong>om</strong>, dålig hälsa, låg produktivitet och miljö<strong>för</strong>störing.<br />
Viktiga aktiviteter under 2013<br />
• Under året har <strong>SLU</strong> besökts <strong>av</strong> Prof Christian Borgemeister, generaldirektör <strong>för</strong> icipe.<br />
• På uppdrag <strong>av</strong> icipe:s styrelse och <strong>bidra</strong>gsgivare utvärderades verksamheten <strong>för</strong> perioden<br />
2008-2012 under året. En medarbetare vid <strong>SLU</strong> Global ledde denna utvärdering.<br />
FOCALI – Forests, climate and livelihood research network<br />
Focali är ett svenskt forskarnätverk med fokus på skog/bioenergi, klimat och f<strong>att</strong>igd<strong>om</strong>sfrågor<br />
s<strong>om</strong> koordineras <strong>av</strong> Göteborgs miljövetenskapliga centrum (GMV). Flera svenska universitet<br />
och institutioner är representerade, däribland <strong>SLU</strong>. Syftet med nätverket är <strong>att</strong> <strong>bidra</strong> <strong>till</strong> <strong>att</strong> Sida<br />
och andra svenska myndigheter har <strong>till</strong>gång <strong>till</strong> relevant kunskap <strong>för</strong> <strong>att</strong> nå klimat- och<br />
f<strong>att</strong>igd<strong>om</strong>smål.<br />
Agri4D – Sustainable agriculture and forestry for development<br />
Agri4D är ett svenskt forskarnätverk s<strong>om</strong> bildades med det övergripande målet <strong>att</strong> <strong>bidra</strong> <strong>till</strong><br />
jordbrukets utveckling och f<strong>att</strong>igd<strong>om</strong>sbekämpning i utvecklingsländer gen<strong>om</strong> <strong>att</strong> stimulera<br />
användning och <strong>till</strong>växt <strong>av</strong> svensk forskningsk<strong>om</strong>petens in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet. Nätverket skapades<br />
med stöd <strong>av</strong> Sidas program <strong>för</strong> utvecklingsforskning (Uforsk) <strong>av</strong> <strong>SLU</strong> <strong>till</strong>sammans med Lunds<br />
universitet, Göteborgs universitet, och Livsmedelsekon<strong>om</strong>iska institutet. <strong>SLU</strong> står årligen värd<br />
<strong>för</strong> en konferens i Uppsala s<strong>om</strong> arrangeras <strong>av</strong> Agri4D, <strong>till</strong>sammans med SIANI, FOCALI,<br />
Future Agriculture, och Future Forests. Dessa konferenser brukar vara välbesökta <strong>av</strong> både<br />
nationella och internationella intressenter in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet.<br />
2013 års konferens hade temat – Agricultural research towards sustainable development goals,<br />
och lockade ca. 260 deltagare. Dessa representerade både nationella och internationella<br />
universitet, myndigheter, organisationer och <strong>för</strong>etag. Glädjande var <strong>att</strong> konferensen även<br />
lockade ett stort antal gymnasiestudenter s<strong>om</strong> uppvisade ett stort engagemang i de<br />
utvecklingsfrågor s<strong>om</strong> diskuterades.<br />
18
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
5. Globala gemensamma nyttigheter<br />
In<strong>om</strong> detta <strong>av</strong>snitt i PGU framhålls vikten <strong>av</strong> <strong>att</strong> Sverige fortsätter <strong>att</strong> vara drivande i den<br />
internationella diskussionen <strong>om</strong> globala gemensamma nyttigheter, särskilt sådana frågor s<strong>om</strong><br />
kräver åtgärder bort<strong>om</strong> nationella gränser <strong>för</strong> <strong>att</strong> hantera gemensamma globala utmaningar.<br />
<strong>SLU</strong> arbetar med sådana gränsöverskridande frågor i flera sammanhang s<strong>om</strong> har koppling <strong>till</strong><br />
PGU.<br />
GRIP – International training program in Genetic Resources and Intellectual Property<br />
Rights (se www.slu.se/grip <strong>för</strong> mer detaljerad information).<br />
Detta internationella utbildningsprogram med deltagare från låg- och medelink<strong>om</strong>stländer har<br />
pågått sedan 2003 med finansiering från Sida. Programmet anordnar utbildning s<strong>om</strong> syftar <strong>till</strong><br />
<strong>att</strong> öka <strong>för</strong>ståelsen och kunskaperna <strong>om</strong> rättigheter och öppenhet kring biologiska resurser,<br />
upphovsrätten <strong>till</strong> olika former <strong>av</strong> genetiskt material och andra immaterieller rättigheter. Det<br />
riktas mot seniora yrkesutövare/forskare involverade i policy/lagstiftning rörande rättigheter<br />
och <strong>till</strong>träde <strong>till</strong> genetiskt material/information in<strong>om</strong> statlig och privat sektor, universitet och<br />
forskningsinstitut samt icke-statliga organisationer. Programmet drivs <strong>av</strong> <strong>SLU</strong> i sam<strong>arbete</strong> med<br />
SEI (Stockholm Environment Institute).<br />
Varje kurs<strong>om</strong>gång består <strong>av</strong> tre delar. Den <strong>för</strong>sta utgörs <strong>av</strong> tre veckors intensiv utbildning i<br />
Sverige följt <strong>av</strong> <strong>arbete</strong> i hemlandet med ett <strong>för</strong>ändringsprojet samt slutligen ett regionalt<br />
uppföljningsseminarium i ett deltagarland.<br />
Viktiga aktiviteter under 2013<br />
• I mars 2013 <strong>av</strong>slutades en <strong>av</strong> de två kurserna från 2012 med ett regionalt seminarium i<br />
Bangkok. I detta deltog 22 personer från Afrika, Asien, Latinamerika och Sydosteuropa.<br />
Deltagarna presenterade sina projekt<strong>arbete</strong>n samt diskuterade frågor kring rättigheter och<br />
<strong>till</strong>träde utifrån såväl nationellt s<strong>om</strong> internationellt perspektiv.<br />
• Under maj 2013 påbörjades den <strong>för</strong>sta <strong>av</strong> årets två utbildnings<strong>om</strong>gångar. De 23 deltagarna<br />
från Afrika, Asien och Latinamerika gen<strong>om</strong>gick ett kursprogram bestående s<strong>om</strong> tidigare <strong>av</strong><br />
<strong>för</strong>eläsningar, gruppdiskussioner och <strong>för</strong>handlingsövningar ledda <strong>av</strong> svenska såväl s<strong>om</strong><br />
internationellt högt ren<strong>om</strong>merade resurspersoner. Det regionala uppföljningsseminariet <strong>för</strong><br />
denna grupp k<strong>om</strong>mer <strong>att</strong> hållas i november i Bangkok.<br />
• Under september 2013 startade den femtonde och <strong>för</strong> GRIP-programmet sista<br />
kurs<strong>om</strong>gången med 24 deltagare från samtliga tidigare nämnda regioner. I mars 2014<br />
k<strong>om</strong>mer ett uppföljningsseminarium <strong>att</strong> hållas <strong>för</strong> dessa. I och med detta har GRIPprogrammet<br />
med ett anslag <strong>om</strong> totalt 55 miljoner från Sida utbildat ca. 350 d<strong>om</strong>are,<br />
chefsjurister, politiker, rådgivare patentgranskare, växt<strong>för</strong>ädlare, forskare,<br />
genbankskuratorer, biodiversitetsengagerade, m.fl.<br />
Biologisk mångfald i Indien och Nepal – forskning och utbildning<br />
Institutionen <strong>för</strong> ekologi, Grimsö forskningsstation, är engagerad i två projekt i Nepal och<br />
Indien s<strong>om</strong> bedrivits under 2013. I Nepal bedrivs studier <strong>av</strong> skoglig biologisk mångfald med<br />
särskild betoning på skogsstrukturer och fåglar. Under 2013 organiserades en två veckor lång<br />
expedition i Chitwan med deltagande <strong>av</strong> flera forskare från Polen och två studenter från Nepal.<br />
Projektet inkluderar även handledning <strong>av</strong> två nepalesiska masterstudenter från Tribhuvan<br />
University s<strong>om</strong> studerar användning <strong>av</strong> hål i salträd (Shorea robusta). Ytterligare en<br />
mastersstudent får stöd från stiftelsen EMEM-Aves s<strong>om</strong> etablerats <strong>SLU</strong>-forskaren Grzegorz<br />
Mikusiński <strong>för</strong> <strong>att</strong> stödja utveckling <strong>av</strong> fågelstudier i Nepal.<br />
19
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
I Indien bedrivs ett forskningsprojekt kring heliga lundar i norra delen <strong>av</strong> Western Ghats.<br />
Projektet syftar <strong>till</strong> <strong>att</strong> studera biodiversitet, ekosystemtjänster och bevarandestatus <strong>av</strong> de<br />
skyddsvärda skogar s<strong>om</strong> hotas <strong>av</strong> k<strong>om</strong>mersiell exploatering.<br />
20
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
6. Politik <strong>för</strong> social <strong>om</strong>sorg och hälsa<br />
In<strong>om</strong> detta PGU-<strong>om</strong>råde har <strong>SLU</strong> <strong>för</strong> närvarande sitt största och starkaste engagemang,<br />
fram<strong>för</strong>allt när det gäller livsmedelstrygghet, livsmedelssäkerhet och v<strong>att</strong>enkvalitet. En stor del<br />
<strong>av</strong> <strong>SLU</strong>:s verksamhet s<strong>om</strong> härrör <strong>till</strong> detta <strong>av</strong>snitt finns särredovisad under punkt 3, ”Större<br />
program in<strong>om</strong> forskning, utbildning och kapacitetsutveckling i sam<strong>arbete</strong> med låg- och<br />
medelink<strong>om</strong>stländer”. Nedan redovisas sådan verksamhet s<strong>om</strong> inte faller under rubriken<br />
”Större program”, men s<strong>om</strong> inte desto mindre är viktiga <strong>bidra</strong>g från <strong>SLU</strong> <strong>för</strong> <strong>att</strong> gen<strong>om</strong><strong>för</strong>a<br />
politiken <strong>för</strong> social <strong>om</strong>sorg och hälsa i ett globalt perspektiv.<br />
Viktiga aktiviteter under 2013<br />
• Centrum <strong>för</strong> globala djursjukd<strong>om</strong>ar (CGD)<br />
Centrum <strong>för</strong> globala djursjukd<strong>om</strong>ar (CGD) startade 2011 <strong>för</strong> <strong>att</strong> stärka forskning och<br />
utbildning i infektionsbiologi och epidemiologi kring allvarliga smittsamma djursjukd<strong>om</strong>ar,<br />
inklusive de s<strong>om</strong> kan spridas <strong>till</strong> människor, s.k. zoonoser. Smittsamma djursjukd<strong>om</strong>ar utgör<br />
ett ständigt hot mot global och inhemsk djurproduktionen och mot livsmedels<strong>för</strong>sörjningen.<br />
De utgör även ett hot mot djurvälfärd, folkhälsa och internationell handel. CGD <strong>för</strong>medlar<br />
<strong>SLU</strong>s expertis in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet <strong>till</strong> intressenter utan<strong>för</strong> universitetet, skapar en pl<strong>att</strong>form <strong>för</strong><br />
forskare in<strong>om</strong> <strong>SLU</strong> samt koordinerar och stödjer forsknings- och utbildningsaktiviteter.<br />
Under 2013 har CGD forts<strong>att</strong> <strong>arbete</strong>t med <strong>att</strong> öka kontakter och sam<strong>arbete</strong>t med svenska<br />
partners, t.ex. med myndigheter. Strategiskt <strong>arbete</strong> har även gjorts <strong>för</strong> <strong>att</strong> knyta<br />
internationella kontakter <strong>till</strong> ett framtida forskningskonsortium. Detta har bland annat gjorts<br />
gen<strong>om</strong> <strong>att</strong> anordna ett större internationellt symposium s<strong>om</strong> fokuserade på betydelsen <strong>av</strong><br />
smittsamma djursjukd<strong>om</strong>ar <strong>för</strong> internationell handel och på forskning kring dessa frågor.<br />
CGD har även efter <strong>för</strong>frågan från utrikesdepartementet deltagit i ett internationellt<br />
partnerskapsmöte <strong>för</strong> <strong>att</strong> <strong>för</strong>a fram vad Sverige gör in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådet internationell biosäkerhet.<br />
• Kemoekologisk kontroll <strong>av</strong> malariamyggor<br />
Nya metoder <strong>för</strong> <strong>att</strong> bekämpa malariamyggor har studerats i ett Sida-finansierat projekt vid<br />
Institutionen <strong>för</strong> växtskyddsbiologi. Gen<strong>om</strong> <strong>att</strong> studera hur man med hjälp <strong>av</strong> doftämnen kan<br />
påverka myggors beteende har forskargruppen lyckats identifiera specifika substanser från<br />
växter och djur s<strong>om</strong> har en repellerande effekt på malariamyggor. Detta projekt fortsätter nu<br />
i en andra fas där målet är <strong>att</strong> få fram substanser s<strong>om</strong> kan användas k<strong>om</strong>mersiellt. I<br />
projektet har sam<strong>arbete</strong> främst skett med Addis Ababa University, Etiopien, men även med<br />
icipe i Kenya, Tropical Pesticides Research Institute i Tanzania samt International Relief<br />
and Development i Burkina Faso och Benin. Till projektet är knutna fyra doktorander i<br />
Etiopien, var<strong>av</strong> den <strong>för</strong>sta disputerade i juni 2013; ytterligare två (de två <strong>för</strong>sta kvinnliga<br />
doktoranderna in<strong>om</strong> insects science i Etiopien) k<strong>om</strong>mer <strong>att</strong> disputera 2015. Den sista<br />
doktoranden antogs i år.<br />
21
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
7. Utbildningspolitiken<br />
På grund <strong>av</strong> den kunskapsbaserade ekon<strong>om</strong>i s<strong>om</strong> idag råder i större delen <strong>av</strong> världen har<br />
möjligheter <strong>till</strong> lärande och individers besittande <strong>av</strong> kunskap blivit allt mer viktigt <strong>för</strong> såväl<br />
individers s<strong>om</strong> samhällens möjlighet <strong>till</strong> utveckling. Efters<strong>om</strong> ny kunskap ses s<strong>om</strong> motorn <strong>för</strong><br />
produktivitet och ekon<strong>om</strong>isk <strong>till</strong>växt är <strong>till</strong>gången på kunskapsproduktion och<br />
kunskaps<strong>för</strong>medling en nyckelfaktor <strong>för</strong> ett välmående och utvecklat samhälle. Med andra ord<br />
behövs väl fungerande utbildningssystem och kvalificerade lärosäten s<strong>om</strong> håller hög kvalitet<br />
vad gäller såväl utbildning s<strong>om</strong> forskning, och s<strong>om</strong> producerar kvalificerad och specialutbildad<br />
arbetskraft. Liknande synpunkter <strong>för</strong>s också fram i departementsskriften Högre utbildning i<br />
utbildningssam<strong>arbete</strong>t. En analys <strong>av</strong> högre utbildning in<strong>om</strong> ramen <strong>för</strong> svenskt<br />
utvecklingssam<strong>arbete</strong> och politiken <strong>för</strong> global utveckling (DS 2011:3), där man betonar <strong>att</strong><br />
”primär- och sekundärutbildning är viktiga grundläggande beståndsdelar i ett lands<br />
kunskapsuppbyggnad, men den internationella utvecklingen signalerar allt tydligare betydelsen<br />
<strong>av</strong> satsningar på högre utbildning s<strong>om</strong> en central k<strong>om</strong>ponent <strong>för</strong> utveckling” (s. 5).<br />
<strong>SLU</strong> har en lång tradition <strong>av</strong> <strong>att</strong> delta i kapacitetsutvecklande sam<strong>arbete</strong> med partneruniversitet<br />
i lågink<strong>om</strong>stländer i olika delar <strong>av</strong> världen. Det har handlat <strong>om</strong> utbildning <strong>av</strong> såväl studenter på<br />
olika nivåer s<strong>om</strong> <strong>av</strong> lärare, och sam<strong>arbete</strong>na har bestått i utveckling <strong>av</strong> utbildningsprogram<br />
lokalt i lågink<strong>om</strong>stländer och utbildning <strong>av</strong> utländska studenter vid <strong>SLU</strong>. När det gäller<br />
sam<strong>arbete</strong> kring forskarutbildning har man under senare tid ofta utbildat s.k. ”sandwichdoktorander”,<br />
vilka gen<strong>om</strong><strong>för</strong> sin forskarutbildning både vid <strong>SLU</strong> och i hemlandet.<br />
Vidare <strong>bidra</strong>r <strong>SLU</strong> gen<strong>om</strong> sina utbildningsaktiviteter <strong>till</strong> breddning <strong>av</strong> den svenska resursbasen,<br />
dvs. <strong>att</strong> öka kunskapsnivån i det svenska samhället kring utvecklingsfrågor och bredda intresset<br />
<strong>för</strong> dessa frågor i alla delar <strong>av</strong> samhället. Flera <strong>av</strong> <strong>SLU</strong>:s utbildningsprogram har bäring på<br />
dessa frågor, mest tydligt kanske masterprogrammen Agroecology och Rural Development and<br />
Natural Resource Management samt det internationella kurspaketet Global Development,<br />
Natural Resources and Livelihoods s<strong>om</strong> universitetet sedan ett par år erbjuder (se nedan).<br />
Viktiga aktiviteter under 2013<br />
7.1 Utbildning vid <strong>SLU</strong><br />
Utbildning på masternivå<br />
• Studenter från låg- och medelink<strong>om</strong>stländer: Höstterminen 2013 påbörjade ett tjugotal<br />
studenter från tredje land (dvs. utan<strong>för</strong> EU/EES-<strong>om</strong>rådet) studier vid <strong>SLU</strong>:s masterprogram.<br />
Efters<strong>om</strong> personuppgiftslagen inte <strong>till</strong>åter registrering <strong>av</strong> nationaliteter vet vi inte hur många<br />
<strong>av</strong> tredjelandsstudenterna s<strong>om</strong> har sitt ursprung i låg- och medelink<strong>om</strong>stländer. Utifrån det<br />
administrativa <strong>arbete</strong>t med stipendiater vet vi dock <strong>att</strong> åtminstone hälften <strong>av</strong><br />
tredjelandsstudenterna k<strong>om</strong>mer från länder s<strong>om</strong> Bangladesh, Ghana, Guatemala, Indien,<br />
Malawi, Pakistan, Rwanda, Thailand och Ukraina.<br />
• Masterprogram:<br />
- Agroekologi (120 hp): Tvåårigt masterprogram i agroekologi s<strong>om</strong> har ett internationellt<br />
fokus och drar nytta <strong>av</strong> utbildningssam<strong>arbete</strong> med Mekelle University i Etiopien och<br />
Uganda Martyr´s University i Uganda.<br />
- Rural Development and Natural Resource Management (120 hp): Tvåårigt<br />
masterprogram s<strong>om</strong> ger studenterna kunskap och färdigheter i <strong>att</strong> hantera globala<br />
landsbygdsutvecklingsfrågor.<br />
− Kurs i bevarandebiologi (15 hp). Kursen, s<strong>om</strong> ingår i kandidatprogrammet ”Etologi och<br />
djurskydd” tar bl.a. med studenterna på en studieresa <strong>till</strong> Östafrika eller Brasilien (i år<br />
Kenya och Tanzania) <strong>för</strong> <strong>att</strong> besöka nationalparker, bevarandeprojekt, skogar,<br />
betesmarker, djurparker och andra <strong>om</strong>råden med konflikter mellan lantbruk och<br />
naturvård.<br />
22
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
• Internationellt kurspaket (30hp): För <strong>att</strong> ge <strong>SLU</strong>:s studenter möjlighet <strong>att</strong> <strong>för</strong>djupa sig i<br />
globala utvecklingsfrågor erbjuder <strong>SLU</strong> ett tvärvetenskapligt internationellt kurspaket<br />
Global development, natural resources and livelihoods. I detta kurspaket ingår en fältkurs<br />
s<strong>om</strong> i år gen<strong>om</strong><strong>för</strong>des i Kenya, i sam<strong>arbete</strong> med Keny<strong>att</strong>a University. Lärare och studenter<br />
(19 från vardera universitet) <strong>till</strong>bringade tre veckor <strong>till</strong>sammans, <strong>för</strong>st på campus i Nairobi<br />
och sedan på den kenyanska landsbygden. Där ut<strong>för</strong>des mindre forskningsprojekt i blandade<br />
studentgrupper. (http://www.slu.se/sv/utbildning/studentliv/mot-studenter-larare/faltkurs-ikenya/)<br />
• Vetenskap utan gränser (Ciência sem fronteiras/Science without borders): <strong>SLU</strong> deltog i det<br />
svenska erbjudandet in<strong>för</strong> läsåret 2013/14 och tog in<strong>om</strong> ramen <strong>för</strong> detta stipendieprogram<br />
emot en brasiliansk student (s<strong>om</strong> studerar vid masterprogrammet Agroekologi). Under<br />
hösten 2013 har <strong>SLU</strong> vidtagit de åtgärder s<strong>om</strong> krävs <strong>för</strong> <strong>att</strong> delta i erbjudandet in<strong>för</strong> läsåret<br />
2014/15.<br />
Forskarutbildning<br />
• <strong>SLU</strong> <strong>bidra</strong>r <strong>till</strong> breddningen <strong>av</strong> den svenska resursbasen gen<strong>om</strong> <strong>att</strong> utbilda doktorander s<strong>om</strong><br />
arbetar med relevanta frågeställningar i sam<strong>arbete</strong> med utländska partners.<br />
• En stor andel (ca 30%) <strong>av</strong> <strong>SLU</strong>:s doktorander har sin grundutbildning från andra länder än<br />
Sverige. Många <strong>av</strong> dessa k<strong>om</strong>mer från låg- och medelink<strong>om</strong>stländer.<br />
• <strong>SLU</strong>:s forskarskolor arrangerar kurser, seminarier, workshops och andra<br />
utbildningsaktiviteter in<strong>om</strong> tematiskt <strong>av</strong>gränsade ämnes<strong>om</strong>råden. Några <strong>av</strong> dem har tydligt<br />
fokus på globala utvecklingsfrågor. S<strong>om</strong> exempel kan nämnas Natural resource<br />
management and livelihoods in international development och Samhälle, landskap och<br />
markanvändning.<br />
7.2 Sida-finansierade universitetssam<strong>arbete</strong>n<br />
Bilaterala universitetssam<strong>arbete</strong>n<br />
• Bolivia. Avtal har under året tecknats in<strong>om</strong> ramen <strong>för</strong> Sida:s Research training partnership<br />
programme <strong>för</strong> utbildningssam<strong>arbete</strong> med Universidad Mayor de San Simón (UMSS),<br />
Bolivia.<br />
- Delprogramet Agron<strong>om</strong>y and Plant Biology har följande syfte: ”Increasing the<br />
productivity of the agricultural sector of Bolivia by training highly qualified<br />
professionals through their research engagement for the generation of scientific<br />
knowledge relevant to agriculture in Bolivia.” Detta görs gen<strong>om</strong> utbildning <strong>av</strong> fyra<br />
sandwichdoktorander samt start och utveckling <strong>av</strong> ett lokalt masterprogram<br />
”Conservation and management of genetic resources and applied biotechnology” vid<br />
UMSS.<br />
- Delprogrammet Habitat and Environment har följande syfte: ”To improve training and<br />
research capacity of the participating institution, and establish the subjects of Habitat<br />
and Environment as a field of knowledge in Bolivia, and to enable the training of a<br />
highly qualified pool of human resources to respond to existing and emerging problems<br />
of rapid urbanization”. Detta görs gen<strong>om</strong> utbildning <strong>av</strong> fem sandwichdoktorander samt<br />
start och utveckling <strong>av</strong> ett lokalt masterprogram “Habitat and Environment” vid UMSS.<br />
• Etiopien. <strong>SLU</strong> har, gen<strong>om</strong> fakulteten <strong>för</strong> veterinärmedicin och husdjursvetenskap, ett<br />
utbildningssam<strong>arbete</strong> med veterinärmedicinska fakulteten vid Addis Ababa University<br />
(AAU). Syftet med sam<strong>arbete</strong>t, s<strong>om</strong> 2013 är inne på sista året, är <strong>att</strong> höja kvaliteten på<br />
forskarutbildningen in<strong>om</strong> <strong>om</strong>rådena Veterinary obstetrics and gynaecology och Animal<br />
production. Ursprungligen identifierades nio redan aktiva doktorander s<strong>om</strong> skulle få en extra<br />
handledare vid <strong>SLU</strong> vid sidan <strong>av</strong> sin befintliga handledare vid AAU. Sam<strong>arbete</strong>t har <strong>av</strong> flera<br />
23
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
skäl (främst ekon<strong>om</strong>iska – alla Sida-medel har kanaliserats gen<strong>om</strong> AAU) inte fungerat bra<br />
och idag har endast ca en tredjedel <strong>av</strong> dessa doktorander aktiv handledning från <strong>SLU</strong>.<br />
• Moçambique. <strong>SLU</strong> har sedan 2011 ett utbildningssam<strong>arbete</strong> med Eduardo Mondlane<br />
University i Maputo in<strong>om</strong> ramen <strong>för</strong> LASD-MOZ-programmet (Land use and agricultural<br />
technologies for poverty reduction and sustainable development). Syftena med programmet<br />
är ”1) To increase our understanding of the land use and cover change extent, trend, and<br />
impacts to local and national econ<strong>om</strong>y, and 2) to enhance smallholders food and cash crop<br />
production and productivity in Mozambique, through development, dissemination of<br />
sustainable and environmentally sound agricultural technologies, with special <strong>att</strong>ention to<br />
irrigation, integrated pest management strategies technologies and forest management.”<br />
Detta åstadk<strong>om</strong>s gen<strong>om</strong> utbildning <strong>av</strong> åtta doktorander s<strong>om</strong> under sin forskarutbildning<br />
arbetar med projekt s<strong>om</strong> syftar <strong>till</strong> <strong>att</strong> öka <strong>för</strong>ståelsen <strong>av</strong> hur landanvändning och<br />
jordbrukstekniker kan <strong>bidra</strong> <strong>till</strong> f<strong>att</strong>igd<strong>om</strong>sminskning och en hållbar utveckling. Sex <strong>av</strong><br />
doktoranderna utbildas vid <strong>SLU</strong> och två i Sydafrika. In<strong>om</strong> samma samarbetsprogram mellan<br />
Sverige/Sida och Moçambique/UEM <strong>bidra</strong>r <strong>SLU</strong> också in<strong>om</strong> utbildningsprogram på<br />
masternivå:<br />
- MSc program in chemistry and processing of local resources<br />
- MSc program in wood technology<br />
• Rwanda. Ett <strong>av</strong>tal har under året tecknats in<strong>om</strong> ramen <strong>för</strong> Sidas Research training<br />
partnership programme <strong>för</strong> utbildningssam<strong>arbete</strong> med (National) University of Rwanda 1<br />
[(N)UR]. Syftet är <strong>att</strong> utveckla lokala master- och forskarutbildningsprogram vid UR in<strong>om</strong><br />
tre ämnes<strong>om</strong>råden:<br />
- Animal science<br />
- Plant breeding and genetics<br />
- Plant protection and phytosanitation.<br />
Rekrytering har under hösten påbörjats <strong>av</strong> fem sandwich-doktorander s<strong>om</strong> i början <strong>av</strong> 2014<br />
ska antas vid <strong>SLU</strong> in<strong>om</strong> dessa ämnes<strong>om</strong>råden samt:<br />
- Agricultural econ<strong>om</strong>ics and agribusiness<br />
- Agroforestry and soil science.<br />
• Uganda. <strong>SLU</strong>:s bilaterala utbildningssam<strong>arbete</strong> med Makerere University (MU) är inne på<br />
det näst sista året. Sam<strong>arbete</strong>t sker i form <strong>av</strong> forskarutbildning in<strong>om</strong> två delprogram:<br />
- Agriculture. Sam<strong>arbete</strong>t <strong>om</strong>f<strong>att</strong>ar tre doktorander, var<strong>av</strong> två är inskrivna vid MU och en<br />
både på MU och <strong>SLU</strong>. Samtliga har sina huvudhandledare vid MU.<br />
- Veterinary medicine. Sam<strong>arbete</strong>t <strong>om</strong>f<strong>att</strong>ar fem doktorander.<br />
Förberedelser in<strong>för</strong> nästa programfas med start 2015, s<strong>om</strong> utlyses in<strong>om</strong> ramen <strong>för</strong> Sidas<br />
Research Training Partnership Programme har påbörjats.<br />
Linnaeus-Palme<br />
• <strong>SLU</strong> har under året haft 17 pågående projekt in<strong>om</strong> lärar- och studentutbytes-programmet<br />
Linnaeus-Palme enligt nedan. Projekten drivs på institutionsnivå. In<strong>om</strong> ramen <strong>för</strong> dessa<br />
projekt har ett antal student- och lärarutbyten skett åt båda hållen.<br />
- Brasilien. University of São Paulo, (<strong>SLU</strong>-partner: Inst. <strong>för</strong> bi<strong>om</strong>edicin och veterinär<br />
folkhälsovetenskap).<br />
- Etiopien.<br />
Addis Ababa University<br />
‣ Department of Zoology (<strong>SLU</strong>-partner: Inst. <strong>för</strong> växtskyddsbiologi och Inst. <strong>för</strong><br />
hortikultur).<br />
1 Från och med september 2014 är National University of Rwanda en del <strong>av</strong> det nyligen bildade University of<br />
Rwanda.<br />
24
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
‣ Department of Civil Engineering (<strong>SLU</strong>-partner: Inst. <strong>för</strong> energi och teknik).<br />
Hawassa University (<strong>SLU</strong>-partner: Inst. <strong>för</strong> ekologi).<br />
Wollo University (<strong>SLU</strong>-partner: LTJ-fakulteten).<br />
- Indien.<br />
Forest Research Institute University<br />
‣ Silviculture division (<strong>SLU</strong>-partner: Inst. <strong>för</strong> sydsvensk skogsvetenskap).<br />
‣ Climate Change and Forest Influences Division (<strong>SLU</strong>-partner: Inst. <strong>för</strong> skoglig<br />
resurshushållning).<br />
- Kina. Qingdao Agricultural University (<strong>SLU</strong>-partner: Inst. <strong>för</strong> bi<strong>om</strong>edicin och veterinär<br />
folkhälsovetenskap).<br />
- Malawi. Chancellor College, University of Malawi (<strong>SLU</strong>-partner: Inst. <strong>för</strong> kemi).<br />
- Nicaragua. National Agricultural University (<strong>SLU</strong>-partner: Inst. <strong>för</strong> stad och land).<br />
- Peru. San Marcos University (<strong>SLU</strong>-partner: Inst. <strong>för</strong> bi<strong>om</strong>edicin och veterinär<br />
folkhälsovetenskap).<br />
- Tadzjikistan. Tajik Agrarian University (<strong>SLU</strong>-partner: Inst. <strong>för</strong> kliniska vetenskaper).<br />
- Tanzania. Ardhi University (<strong>SLU</strong>-partner: Inst. <strong>för</strong> stad och land).<br />
- Thailand. Khon Kaen University (<strong>SLU</strong>-partner: Inst. <strong>för</strong> kliniska vetenskaper).<br />
- Uganda.<br />
Makerere University (<strong>SLU</strong>-partner: Inst. <strong>för</strong> bi<strong>om</strong>edicin och veterinär folkhälsovetenskap).<br />
Uganda Martyrs University (<strong>SLU</strong>-partner: Inst. <strong>för</strong> stad och land).<br />
Minor Field Studies (MFS)<br />
• <strong>SLU</strong> har en sektorskoordinerande roll <strong>för</strong> MFS-programet, vilket ger värdefulla möjligheter<br />
<strong>för</strong> studenter <strong>att</strong> gen<strong>om</strong> projekt<strong>arbete</strong> ut<strong>om</strong>lands skaffa sig kunskap <strong>om</strong> utvecklingsfrågor<br />
och låg- och medelink<strong>om</strong>stländer. För <strong>SLU</strong>:s del innebär koordineringen <strong>att</strong> universitetet<br />
<strong>till</strong>delas ett antal stipendier s<strong>om</strong> är <strong>av</strong>sedda <strong>för</strong> projekt in<strong>om</strong> de areella näringarna.<br />
Stipendierna kan sökas <strong>av</strong> studenter från <strong>SLU</strong> och övriga svenska lärosäten. Utvärdering <strong>av</strong><br />
ink<strong>om</strong>na ansökningar och beslut <strong>om</strong> ev. <strong>till</strong>delning görs <strong>av</strong> en vetenskaplig k<strong>om</strong>mitté vid<br />
<strong>SLU</strong> där <strong>SLU</strong> Global är representerad.<br />
• För 2013 har <strong>SLU</strong> beviljats 58 MFS-stipendier. Av dessa har hit<strong>till</strong>s 52 delats ut, var<strong>av</strong> 48<br />
<strong>till</strong> <strong>SLU</strong>-studenter och fyra <strong>till</strong> studenter vid andra universitet. Övriga sex stipendier<br />
k<strong>om</strong>mer <strong>att</strong> <strong>för</strong>delas i slutet <strong>av</strong> november.<br />
Multilaterala universitetssam<strong>arbete</strong>n<br />
• MEKARN (Research Cooperation for Livestock-Based Sustainable Farming Systems In<br />
The Lower Mekong Basin). Under den <strong>för</strong>sta fasen <strong>av</strong> MEKARN-projektet (2001-2011)<br />
utbildades 63 masterstudenter och 32 doktorander. Under 2013 har en femårig fortsättning<br />
blivit beviljad <strong>av</strong> Sida <strong>för</strong> utbildning <strong>av</strong> åtta sandwichdoktorander, gemensamt mellan <strong>SLU</strong><br />
och partneruniversitet i Laos, Kambodja och Vietnam. Doktorandprojekten k<strong>om</strong>mer <strong>att</strong><br />
fokusera på <strong>för</strong>nybar energi, livsmedelssäkerhet och klimat<strong>för</strong>ändring och miljö.<br />
7.3 Andra sam<strong>arbete</strong>n med utländska universitet eller organisationer<br />
Universitet/utbildningsinstitut<br />
• Indonesien. Med syfte <strong>att</strong> utveckla gemensamma kandidat- och masterprogram vid<br />
Indonesia International Institute for Life-Sciences (i3L), Jakarta, Indonesien, har ett<br />
samarbets<strong>av</strong>tal under året tecknats mellan i3L och Institutionen <strong>för</strong> livsmedelsvetenskap.<br />
• Kina. Under året har ett begränsat studentutbyte ägt rum mellan <strong>SLU</strong> och Beijing Forestry<br />
University. <strong>SLU</strong> har identifierat Kina s<strong>om</strong> ett högprioriterat land <strong>för</strong> bilateralt sam<strong>arbete</strong><br />
in<strong>om</strong> forskning, utbildning och innovation, och fastställde i början <strong>av</strong> året en särskild Kinastrategi.<br />
Med anledning <strong>av</strong> detta har nedanstående aktiviteter med bäring på<br />
utbildnings<strong>om</strong>rådet ägt rum.<br />
25
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
- <strong>SLU</strong> har under året <strong>för</strong>t diskussioner <strong>om</strong> bl.a. studentutbyte och utveckling <strong>av</strong><br />
gemensamma utbildningsprogram med China Agricultural University (CAU) och<br />
Northwest Agriculture and Forestry University. Diskussionerna har hit<strong>till</strong>s resulterat i ett<br />
samarbets<strong>av</strong>tal med CAU.<br />
- <strong>SLU</strong>:s ledning har besökt China Scholarship Council s<strong>om</strong> under och efter besöket har<br />
uttryckt stort intresse <strong>för</strong> sam<strong>arbete</strong> med <strong>SLU</strong> vad gäller forskarutbildning.<br />
• Ukraina. <strong>SLU</strong> har under året tagit emot två utbytesstudenter från National University of<br />
Life and Environmental Sciences of Ukraine och en utbytesstudent från Ukrainian National<br />
Forestry University.<br />
• Uruguay. <strong>SLU</strong> har under året tagit emot tre utbytesstudenter från Universidad de la<br />
República.<br />
Nätverk/fristående organisationer<br />
• ANAFE/SASACID. <strong>SLU</strong> är en aktiv partner <strong>till</strong> det afrikanska universitetsnätverket<br />
ANAFE (African Network For Agricultural Education) och har under året aktivt deltagit det<br />
Sida-finansierade projeket SASACID (Strengthening Africa’s Strategic Agricultural<br />
Capacity for Impact on Development) enligt nedan.<br />
- Pedagogiska workshoppar. Personal vid <strong>SLU</strong>:s universitetspedagogiska centrum har<br />
planerat och gen<strong>om</strong><strong>för</strong>t två workshoppar i pedagogik <strong>för</strong> lärare in<strong>om</strong> lantbruks<strong>om</strong>rådet<br />
vid ANAFE:s medlemsuniversitet. Den <strong>för</strong>sta workshoppen hölls på engelska vid<br />
Keny<strong>att</strong>a University, Nairobi, Kenya, och den andra på franska vid University Felix<br />
Houphouët-Boigny, Abidjan, Elfenbenskusten.<br />
- Expertk<strong>om</strong>petens. In<strong>om</strong> ramen <strong>för</strong> The 6 th Africa Agriculture Science Week i Accra,<br />
Ghana, organiserade ANAFE ett sidoevent med fokus på reformering <strong>av</strong><br />
utbildningsplaner (Reforming curricula in higher education in Africa: Realities,<br />
challenges and opportunities). På inbjudan <strong>av</strong> ANAFE deltog <strong>SLU</strong>:s vicerektor med<br />
ansvar <strong>för</strong> utbildningsfrågor i en high level discussion panel på temat How to initiate,<br />
develop and implement relevant curriculum reforms?.<br />
Myndigheter och näringsliv<br />
• Ecuador. Under 2013 har kontakt etablerats mellan <strong>SLU</strong> och handläggaren <strong>för</strong> Ecuador vid<br />
<strong>Sveriges</strong> ambassad i Col<strong>om</strong>bia, med syfte <strong>att</strong> lägga grunden <strong>för</strong> sam<strong>arbete</strong> och utbyte mellan<br />
<strong>SLU</strong> och universitet i Ecuador. Bakgrunden är <strong>att</strong> Ecuadors regering just nu bedriver en stor<br />
utbildningsreform s<strong>om</strong> syftar <strong>till</strong> <strong>att</strong> öka landets akademiska utbyte med <strong>om</strong>världen, höja<br />
forskningskapaciteten, <strong>för</strong>bättra kvaliteten in<strong>om</strong> högre utbildning, fortbildning <strong>för</strong> lärare och<br />
ackreditering <strong>av</strong> examina.<br />
• Indien. S-fakulteten, gen<strong>om</strong> Skogsmästarskolan, leder ett projekt <strong>av</strong>seende fortbildning <strong>av</strong><br />
indiska skogstjänstemän (Indian Forest Service). Fortbildningen i Sverige sker i samverkan<br />
med Skogsstyrelsen och Sveaskog. Indisk huvudpartner är Indian Council of Forestry<br />
Research and Education. Projektet finansieras gen<strong>om</strong> Indira Ghandi National Forest<br />
Authority.<br />
7.4 Sam<strong>arbete</strong>n med svenska universitet eller organisationer<br />
• Cemus. <strong>SLU</strong> stödjer, <strong>till</strong>sammans med Uppsala universitet, Cemus (Centrum <strong>för</strong> miljö- och<br />
utvecklingsstudier) s<strong>om</strong> är en interdisciplinär pl<strong>att</strong>form <strong>för</strong> forskare och studenter in<strong>om</strong><br />
dessa <strong>om</strong>råden.<br />
26
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
8. Lantbruks- och fiskeripolitiken<br />
<strong>SLU</strong>:s starka inriktning på de areella näringarna och dess <strong>till</strong>hörighet <strong>till</strong><br />
landsbygdsdepartementet innebär <strong>att</strong> stora delar <strong>av</strong> verksamheten faller in<strong>om</strong> detta<br />
politik<strong>om</strong>råde. En stor del <strong>av</strong> <strong>SLU</strong>:s verksamhet s<strong>om</strong> kan hän<strong>för</strong>as <strong>till</strong> detta <strong>av</strong>snitt finns<br />
särredovisad under punkt 3, ”Större program in<strong>om</strong> forskning, utbildning och<br />
kapacitetsutveckling i sam<strong>arbete</strong> med låg- och medelink<strong>om</strong>stländer”. Nedan redovisas sådan<br />
verksamhet s<strong>om</strong> inte faller under rubriken ”större program”, men s<strong>om</strong> inte desto mindre är<br />
viktiga <strong>bidra</strong>g från <strong>SLU</strong> <strong>för</strong> <strong>att</strong> gen<strong>om</strong><strong>för</strong>a jordbruks- och fiskeripolitiken i ett globalt<br />
perspektiv.<br />
Viktiga aktiviteter under 2013<br />
• Enhancing food security through improved seed systems and varieties of cass<strong>av</strong>a, potato<br />
and sweetpotato resilient to climate change in eastern Africa”<br />
Projektet ingår i programmet Bio-resources innovations network for East Africa development<br />
(Bio-Innovate), s<strong>om</strong> finansieras <strong>av</strong> Sida. Det påbörjades 2011 och k<strong>om</strong>mer <strong>att</strong> <strong>av</strong>slutas under<br />
2014. Projektet är ett sam<strong>arbete</strong> mellan universitet och institut i Östafrika (Uganda, Tanzania,<br />
Kenya, Etiopien och Rwanda) och koordineras från Makerere University, Uganda. Kopplat <strong>till</strong><br />
projektet är samarbetspartners vid <strong>SLU</strong>, Helsingfors universitet och det internationella<br />
potatiscentret CIP (ett CGIAR-institut). Den privata sektorn och NGOs är också involverade.<br />
Målet är <strong>att</strong> utvärdera och sprida <strong>för</strong>bättrade sorter <strong>av</strong> kass<strong>av</strong>a, potatis och sötpotatis s<strong>om</strong> är<br />
anpassade <strong>till</strong> <strong>för</strong>väntade klimat<strong>för</strong>ändringar i olika odlingszoner samt <strong>att</strong> utveckla och in<strong>för</strong>a<br />
system <strong>för</strong> <strong>för</strong>ökning och distribution <strong>av</strong> planteringsmaterial. Gen<strong>om</strong> <strong>att</strong> <strong>för</strong>öka grödorna under<br />
kontrollerade betingelser kan högproducerande planteringsmaterial tas fram s<strong>om</strong> är fritt från<br />
skadegörare. Metoden används nu <strong>för</strong> potatis i Östafrika med mycket gott resultat. Lantbrukare<br />
kan sälja större skördar <strong>av</strong> potatis och det finns lantbrukare s<strong>om</strong> framgångsrikt har specialiserat<br />
sig på odling <strong>av</strong> utsädespotatis. Det finns dock fortfarande problem med <strong>att</strong> kass<strong>av</strong>a och<br />
sötpotatis inte har samma värde på marknaden och det saknas där ännu motsvarande drivkraft<br />
<strong>för</strong> ett liknande system. NGOs hjälper <strong>till</strong> med <strong>att</strong> finansiera distribution <strong>av</strong> växtmaterial fritt<br />
från skadegörare, men det finns ingen egen ekon<strong>om</strong>isk drivkraft i systemet, vilket återstår s<strong>om</strong><br />
en utmaning.<br />
• Improving forecast capacity in Vietnam’s forest sector<br />
I sam<strong>arbete</strong> mellan Skogsmästarskolan vid <strong>SLU</strong>, VNFOREST (Vietnams skogsadministration)<br />
och FIPI (Forest Inventory and Planning Institute of Vietnam) har under 2013 ett projekt<br />
forts<strong>att</strong> med syfte <strong>att</strong> utveckla ett skogligt prognostiseringsinstrument <strong>för</strong> <strong>att</strong> stödja långsiktigt<br />
strategi<strong>arbete</strong> och policyutveckling i Vietnam. Under året har man arbetat med fyra<br />
huvudsakliga mål; kapacitetsutveckling, utveckling <strong>av</strong> en pilotversion <strong>av</strong><br />
prognostiseringsinstrumentet, utveckling <strong>av</strong> en databas <strong>för</strong> prognostisering och beräkning,<br />
datainsamling och studier på <strong>för</strong>söksplatser. Projektet har finansierats med Sida-medel.<br />
27
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
9. Miljöpolitiken<br />
Klimat<strong>för</strong>ändringar och miljöpåverkan utgör en allt större utmaning <strong>för</strong> världens länder. Även<br />
<strong>om</strong> låg- och medelink<strong>om</strong>stländer i <strong>för</strong>hållande <strong>till</strong> sin folkmängd står <strong>för</strong> en mindre del <strong>av</strong> de<br />
globala utsläppen <strong>av</strong> växthusgaser, är just dessa länder särskilt känsliga <strong>för</strong> de<br />
klimat<strong>för</strong>ändringar s<strong>om</strong> en ökande global uppvärmning orsakar. Det är där<strong>för</strong> <strong>av</strong> stor vikt <strong>för</strong><br />
livsmedelstrygghet och <strong>till</strong>gång <strong>till</strong> energi och material <strong>att</strong> studera och ta <strong>till</strong>vara de möjligheter<br />
s<strong>om</strong> finns <strong>att</strong> anpassa jord- och skogsbruk <strong>till</strong> ett <strong>för</strong>änderligt klimat.<br />
Viktiga aktiviteter under 2013<br />
• Sida’s Helpdesk for Environment and Climate Change<br />
Sedan 2011 har Institutionen <strong>för</strong> stad och land vid <strong>SLU</strong>, i sam<strong>arbete</strong> med Göteborgs<br />
miljövetenskapliga centrum, ett kontrakt med Sida vad gäller en helpdesk <strong>för</strong> miljö och klimat.<br />
Uppdraget syftar <strong>till</strong> en ökad miljöintegrering <strong>av</strong> svenskt utvecklingssam<strong>arbete</strong>. Helpdesken<br />
<strong>bidra</strong>r med expertråd och strategisk vägledning kring miljöintegrering på policy såväl s<strong>om</strong> på<br />
program- och projektnivå. S<strong>om</strong> exempel på detta kan nämnas <strong>att</strong> helpdesken under 2013<br />
<strong>bidra</strong>git med så kallade Environment and climate change policy briefs i samband med<br />
framtagande <strong>av</strong> underlag <strong>för</strong> nya resultatstrategier <strong>för</strong> ett antal länder (bl.a. Bangladesh,<br />
Bolivia, Burma, Col<strong>om</strong>bia, DR Kongo, Etiopien, Kambodja, Liberia, Mali, Mocambique, OPT<br />
(Occupied Palestine Territory), Rwanda och Uganda). Helpdesken bistår även med kapacitetsoch<br />
metodutveckling samt dialogstöd <strong>till</strong> Sida och Sidas partners. Helpdesken har bl.a. tagit<br />
fram sex olika infoblad <strong>om</strong> v<strong>att</strong>en och sanitet s<strong>om</strong> delades ut <strong>av</strong> Sida i samband med<br />
Världsv<strong>att</strong>enveckan och har utvecklat undervisningsmaterial <strong>för</strong> intern k<strong>om</strong>petensutveckling<br />
hos Sida. I uppdraget ingår även <strong>att</strong> följa vissa internationella processer. Bland dessa kan<br />
nämnas <strong>att</strong> helpdesken har i uppdrag <strong>att</strong> representera Sida i den svenska UNFCCC-delegationen<br />
relaterat <strong>till</strong> REDD+-frågor och verka in<strong>om</strong> ramen <strong>för</strong> gällande svenska instruktionen och delta<br />
aktivt i framtagandet <strong>av</strong> svenska formella instruktioner och positioner på REDD+-<strong>om</strong>rådet. Mer<br />
information <strong>om</strong> helpdesken finna <strong>att</strong> läsa på http://sidaenvironmenthelpdesk.se/.<br />
• Trees, water and carbon – Synergies and trade-offs in local peoples adaptation to climate<br />
change<br />
Syftet med detta projekt har varit <strong>att</strong> klargöra samband mellan träd, v<strong>att</strong>en<strong>till</strong>gång <strong>för</strong> odling<br />
och hushåll, samt kolbindning i vegetation och mark – <strong>om</strong> dessa samband alltid är positiva eller<br />
<strong>om</strong> det finns ”trade-offs”. Projektet s<strong>om</strong> finansierats <strong>av</strong> Sida-anslag under tre år har<br />
slutrapporterats under 2013. Det har drivits från Institutionen <strong>för</strong> skogens ekologi och skötsel,<br />
vid <strong>SLU</strong> i sam<strong>arbete</strong> med Climate Science and Policy Research (CSPR) vid Linköpings<br />
universitet och Globala studier (Humanekologi) vid Göteborgs universitet samt INERA i<br />
Burkina Faso. Man har visat <strong>att</strong> trädtätheten i traditionell parkland agroforestry är <strong>av</strong>görande<br />
<strong>för</strong> <strong>att</strong> kunna optimera v<strong>att</strong>en<strong>till</strong>gången och <strong>att</strong> kolbindningen är positivt relaterad <strong>till</strong><br />
trädtätheten. Tätare träd bestånd än i traditionell agroforestry ger v<strong>att</strong>enbrist s<strong>om</strong> pris <strong>för</strong><br />
kolbindning, medan <strong>för</strong> få träd också ger v<strong>att</strong>enbrist gen<strong>om</strong> ökad risk <strong>för</strong> yt<strong>av</strong>rinning istället <strong>för</strong><br />
grundv<strong>att</strong>enbildning lokalt. Man har även studerat hur trädens roll relaterar <strong>till</strong> lokalboendes<br />
utk<strong>om</strong>ster och deras <strong>för</strong>eställningar kring v<strong>att</strong>en<strong>till</strong>gång och utveckling. Ett antal<br />
magisterstudenter har gjort examens<strong>arbete</strong>n in<strong>om</strong> projektet, två svenska doktorander har ca. ett<br />
år kvar (fortsättningsansökan ingiven 2013) och en doktorand vid universitetet i Ouagadougou<br />
har kunnat arbeta med data från projektet.<br />
• Restoration of forests, carbon and livelihoods; REDD+ and the econ<strong>om</strong>ics of Mi<strong>om</strong>bo<br />
land-use<br />
Detta treåriga projekt med anslag från Sida startade under 2013 med Mittuniversitetet s<strong>om</strong><br />
huvudman men med Institutionen <strong>för</strong> skogens ekologi och skötsel och Institutionen <strong>för</strong> skoglig<br />
naturresurshushållning vid <strong>SLU</strong> s<strong>om</strong> ansvariga <strong>för</strong> merparten <strong>av</strong> budgeten. Syftet är <strong>att</strong> med<br />
hjälp <strong>av</strong> <strong>för</strong>djupad analys <strong>av</strong> data från Tanzanias nya skogstaxering (med REDD+-syfte och<br />
28
Dnr <strong>SLU</strong> ua 2013.1.1.2-5352<br />
finansiering) och kunskapsinhämtning från ett antal byar med olika närhet <strong>till</strong> marknad och med<br />
olika gradienter <strong>av</strong> degraderad jordbruks- och skogsmark, bättre kunna <strong>för</strong>stå <strong>för</strong>utsättningarna<br />
<strong>för</strong> uthållig <strong>till</strong>växt, produktion <strong>av</strong> mat och energi samt markrestaurering. Partners i Tanzania är<br />
Sokoine University of Agriculture och Tanzania Forestry Research institute.<br />
29