Från betesmark till golfbana - Stockholms Golfklubb
Från betesmark till golfbana - Stockholms Golfklubb
Från betesmark till golfbana - Stockholms Golfklubb
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Kevingebanans <strong>till</strong>blivelse<br />
Kevingebanans <strong>till</strong>blivelse<br />
Från mitten av 1920-talet spelade SGK:s medlemmar<br />
golf på Sticklingebanan på Lidingö.<br />
Sticklingebanan blev 1927 Sveriges första 18-<br />
hålsbana. SGK arrenderade golfbanemarken av<br />
AB Lidingöstaden.<br />
1929 ville markägaren att SGK skulle köpa<br />
Sticklingebanan för 100 000 kr. SGK:s styrelse<br />
ansåg att det begärda priset var för högt och<br />
började i stället undersöka möjligheterna att i<br />
<strong>Stockholms</strong> närhet finna mark för byggande av<br />
ny <strong>golfbana</strong>. Ett erbjudande att få köpa Kevinge<br />
Gård befanns vara det mest intressanta.<br />
1930 tecknades köpeavtal med Kevinge Gårds<br />
ägare kapten Thorsten Axelsson-Johnson.<br />
Köpesumman var c:a 380 000 kr. För att klara de<br />
ekonomiska åtagandena rörande köp, byggande<br />
av ny <strong>golfbana</strong> och uppförande av klubbhus<br />
bildades ett aktiebolag <strong>Stockholms</strong> <strong>Golfklubb</strong>s<br />
Intressenter – SGKI – med ett aktiekapital om 200<br />
000 kr. Majoriteten av aktieägarna var SGK-medlemmar.<br />
SGKI kom att på olika sätt stötta golfklubben<br />
ända fram <strong>till</strong> 1990, då bolaget avvecklades.<br />
Under de första årtiondena skötte SGKI<br />
helt eller delvis <strong>golfbana</strong>n med <strong>till</strong>hörande lokaliteter.<br />
SGKI fick inkomster genom försäljning av<br />
tomtmark som inte behövdes för golfändamål.<br />
Att upprätta förslag <strong>till</strong> <strong>golfbana</strong> uppdrogs<br />
åt två engelska arkitekter – J Nicholson och JSF<br />
Morrison – vilka troligen hade <strong>golfbana</strong>n Swinley<br />
Forest, Berkshire i England som förebild.<br />
Efter mindre justeringar av banförslaget uppdrogs<br />
åt en engelsk gräsfröfirma att bygga banan.<br />
Byggandet påbörjades hösten 1930 och leddes av<br />
George Maywood, om vilken det påstods att han<br />
alltid hade gräsfrö i den ena fickan och jord i den<br />
andra på den kavaj han ständigt bar. Grässådd<br />
skedde under våren 1931. Apropå Mr Maywood,<br />
trivdes han så bra på Kevinge, att han stannade<br />
kvar som greenkeeper <strong>till</strong> 1938.<br />
Banan invigdes den 7 oktober 1932 under<br />
pompa och ståt. Hedersgästerna, prinsen av<br />
Wales och kronprins Gustav Adolf, slog de första<br />
bollarna. Invigningen lockade en för den tiden<br />
rekordstor publik c:a 800 personer. Det nya<br />
klubbhuset, tidigare Kevinge Gårds ladugård,<br />
togs samtidigt i bruk.<br />
Den nya banan kom av praktiska skäl att ändras<br />
påföljande år vad gällde hålföljden. Fr o m 1934<br />
och fram t o m 1963 var hål och bansträckning<br />
väsentligen oförändrade. Vad som under denna<br />
tid i övrigt hände på banområdet var att banan<br />
kompletterades med grästees och teemarkeringar,<br />
flaggstänger byttes ut och bunkrar ändrades.<br />
Se i övrigt under Bandata längre fram i denna<br />
skrift.<br />
1932. 18:e green kort före invigningen. I sitt första ursprungliga skick avslutades banan<br />
med ett par 3 hål med utslag in<strong>till</strong> nuv. 16:e tee. Hålet korsade dåvarande 2:a, nuv 17:e hålet.<br />
2002.Greenen är som synes flyttad och i dag avslutas banan med en kort par fyra.<br />
Bunkrarna som i dag vaktar ingången <strong>till</strong> 18:e är förmodligen från starten 1932.<br />
6<br />
7