Från betesmark till golfbana - Stockholms Golfklubb

Från betesmark till golfbana
Kevinge golfbana 70 år
1932-2002

Stockholms Golfklubbs golfbana, Kevinge, i Danderyd
– en av vårt lands äldsta – kan den 7 oktober 2002 fira sin
70-åriga tillvaro.
Banan har sedan starten 1932 genomgått förändringar
vad gäller natur, lay-out samt hålens längd och placering.
Orsakerna härtill har i huvudsak varit att Danderyds
kommun, som sedan 1949-50 äger golfbanemarken med
undantag av klubbhusområdet, har ökat sin befolkning.
Det har medfört ökade markbehov för bostäder, samhällsservice
och kommunikationer. SGK har därför vid flera
tillfällen tvingats avstå större eller mindre delar av den
ursprungliga golfbanan till kommunen.
En sedan 1980-talet återkommande frågeställning rörande
golfbanans framtid har blivit: Att vara eller inte vara
kvar på Kevinge?
Vi vill med denna skrift redovisa med text och bilder vad
som under de 70 åren hänt på Kevinge – golfbanan som
byggdes på landet och som i dag är kringbyggd och har
villor, flerbostadshus och ett affärscentrum med tunnelbanestation
som nära grannar. Vi har utgått ifrån gamla
fotografier, i möjligaste mån letat reda på den punkt där
fotografen stod och tagit en ny bild. Denna bildjämförelse
mellan det gamla och nya ger en ytterligare dimension till
berättelsen om banans utveckling.
För layout, form och nytagna bilder har Hans Wijkström
svarat.
Skriften har finansierats med medel ur Sony Bruces
fond.
Danderyd i december 2001
Karl-Erik Mattsson, Lennart Roos, Tage Svedestig
13:e green med utsikt över Edsviken och Edsbacka krog
2
3

Kevinge - en klassisk golfbana
Kevinge - en klassisk golfbana
Kevinge är en kuperad parkbana, som till större
delen vilar på gammal jordbruksmark, vars
jordmån från såväl skötsel – som spelsynpunkt
är mycket bra. Hålen omges av dungar med lövoch
barrträd. Greenerna har varierande storlek
och figuration och är väl inbunkrade. På en del
hål finns stora och mycket gamla tallar eller
lövträd intill fairways eller greenområden som
bidrar till att ge banan dess särskilda karaktär.
De genom åren gjorda förändringarna har
medfört att banan blivit kortare. Banans par
som från början var 72 för herrar är numera 69.
Bunkrarna som från början var 113 har minskat
i antal och är numera 82 och av de vid banans
start anlagda greenerna återstår 12. Banans
ursprungliga karaktär har dock behållits, vilket
i hög grad är vår mångårige banchef och
banarkitekt Nils Skölds förtjänst. Den av honom
upprättade planen och genomförda ombyggnaden
av banan åren 1967-1972 på ett mycket
begränsat markområde är värda allt beröm.
Senare gjorda förändringar efter förslag av arkitekterna
Peter Nordwall och Bengt Lorichs blev
också lyckade. Under de första decennierna var
det Rafael Sundblom – då klubbens allt i allo
– som framgångsrikt ledde banverksamheten.
Banan har under åren uppvisat en genomgående
god spelkvalité som gradvis höjts genom
bättre tekniska och personella resurser. Att
banan blivit skött på ett utmärkt sätt, kan vi
tacka våra skickliga greenkeepers och deras
banpersonal för. Det finns anledning att också
rikta en tacksamhetens tanke till de klubbmedlemmar
– kända och okända – samt sponsorer,
som genom gåvor eller på annat sätt medverkat
till en bra golfbana.
Kevingebanan har naturligtvis i likhet med
andra banor drabbats av motgångar under vissa
tidsperioder p g a naturens så kallade nycker.
Kalla vårar, somrar med ihållande torka, regniga
höstar, vintrar som lagt ispansar på fairways
och greener, krånglande bevattning, svampangrepp
samt ibland skador förorsakade av
insekter är exempel på vad som hänt. Dagens
datorstyrda bevattningssystem, bättre gödningsmedel
och medel mot svampangrepp samt förändrade
skötselrutiner har emellertid minskat
riskerna för driftsproblem.
Banan har under åren gästats av utländska
professionella golfspelare av världsklass.
Här kan nämnas bl a Henry Cotton 1933,
Alf Padgham och Sam King 1946. Dai Rees
1952,Bobby Locke 1953, Jean Donald 1956,
Patty Berg och Peter Allis 1960, Gene Sarazen
1962, Arnold Palmer 1972, Sam Snead 1974
samt Seve Ballesteros 1980.
1979. Vid 75-årsjubileet togs denna flygbild över Kevinge.
1998 fotograferades alla hål inklusive denna översiktsbild.
Bilden togs vid inspelet för Chrysantemumbålen.
4
5

Kevingebanans tillblivelse
Kevingebanans tillblivelse
Från mitten av 1920-talet spelade SGK:s medlemmar
golf på Sticklingebanan på Lidingö.
Sticklingebanan blev 1927 Sveriges första 18-
hålsbana. SGK arrenderade golfbanemarken av
AB Lidingöstaden.
1929 ville markägaren att SGK skulle köpa
Sticklingebanan för 100 000 kr. SGK:s styrelse
ansåg att det begärda priset var för högt och
började i stället undersöka möjligheterna att i
Stockholms närhet finna mark för byggande av
ny golfbana. Ett erbjudande att få köpa Kevinge
Gård befanns vara det mest intressanta.
1930 tecknades köpeavtal med Kevinge Gårds
ägare kapten Thorsten Axelsson-Johnson.
Köpesumman var c:a 380 000 kr. För att klara de
ekonomiska åtagandena rörande köp, byggande
av ny golfbana och uppförande av klubbhus
bildades ett aktiebolag Stockholms Golfklubbs
Intressenter – SGKI – med ett aktiekapital om 200
000 kr. Majoriteten av aktieägarna var SGK-medlemmar.
SGKI kom att på olika sätt stötta golfklubben
ända fram till 1990, då bolaget avvecklades.
Under de första årtiondena skötte SGKI
helt eller delvis golfbanan med tillhörande lokaliteter.
SGKI fick inkomster genom försäljning av
tomtmark som inte behövdes för golfändamål.
Att upprätta förslag till golfbana uppdrogs
åt två engelska arkitekter – J Nicholson och JSF
Morrison – vilka troligen hade golfbanan Swinley
Forest, Berkshire i England som förebild.
Efter mindre justeringar av banförslaget uppdrogs
åt en engelsk gräsfröfirma att bygga banan.
Byggandet påbörjades hösten 1930 och leddes av
George Maywood, om vilken det påstods att han
alltid hade gräsfrö i den ena fickan och jord i den
andra på den kavaj han ständigt bar. Grässådd
skedde under våren 1931. Apropå Mr Maywood,
trivdes han så bra på Kevinge, att han stannade
kvar som greenkeeper till 1938.
Banan invigdes den 7 oktober 1932 under
pompa och ståt. Hedersgästerna, prinsen av
Wales och kronprins Gustav Adolf, slog de första
bollarna. Invigningen lockade en för den tiden
rekordstor publik c:a 800 personer. Det nya
klubbhuset, tidigare Kevinge Gårds ladugård,
togs samtidigt i bruk.
Den nya banan kom av praktiska skäl att ändras
påföljande år vad gällde hålföljden. Fr o m 1934
och fram t o m 1963 var hål och bansträckning
väsentligen oförändrade. Vad som under denna
tid i övrigt hände på banområdet var att banan
kompletterades med grästees och teemarkeringar,
flaggstänger byttes ut och bunkrar ändrades.
Se i övrigt under Bandata längre fram i denna
skrift.
1932. 18:e green kort före invigningen. I sitt första ursprungliga skick avslutades banan
med ett par 3 hål med utslag intill nuv. 16:e tee. Hålet korsade dåvarande 2:a, nuv 17:e hålet.
2002.Greenen är som synes flyttad och i dag avslutas banan med en kort par fyra.
Bunkrarna som i dag vaktar ingången till 18:e är förmodligen från starten 1932.
6
7

Banans utveckling
Banans utveckling
Åren 1940–1945 under andra världskriget blev
bekymmersamma. Kalla vintrar med mycket snö
medförde skador på banan. Gräsfrö och gödselmedel
gick inte att anskaffa och bensinransoneringen
medförde att klubbens traktor måste förses
med gengasaggregat. För att bidra till att lösa
vissa kristidsbekymmer uppläts mark på dåvarande
8:e hålet till potatis och grönsaksodling samt
försåldes hö. Beredskapstiden medförde också
att antalet spelare minskade.
Efter krigsåren och fram till 50-talets början
förbättrades banan och antalet spelare i klubben
ökade.
Klubben fick i uppdrag av SGF att under tiden
från 1935 och fram till 1955 anordna närmare 20-
talet internationella tävlingar och mästerskap,
landskamper för herrar och SM i matchspel för
damer och herrar. I samband härmed var flera av
klubbens elitspelare framgångsrika deltagare.
1932. Banlayouten som den såg ut från starten. Notera att tee för hål 1 låg framför klubbhuset och att
avslutande hål 18 korsade hål två. Efter några år övergav man denna bansträckning och fick den som finns på
banskissen i klubbhuset, se också nästa sida.Till höger banlayouten av idag på ett krymt område.
1930-31. Vy från Ladugården - vårt klubbhus, ner mot Laken.
2002. Drrivinglakke anlagd 1974.
Då låg utslagsmattorna alldeles intill vägen, men flyttades så småningom ned till strandkanten.
8
9

Kevingeringen
Höghusen vid
Mörby Centrum
Banrekordet på den nuvarande
bansträckningen - de svartkonturerade
hålen, innehas av Pelle
Jacobson, 60 slag, satt 19XX.
Banrekordet på original sträckningen
- målningen i bakgrunden,
satt1967 av Arne Roos.
Här framgår också originalbanans
längd, par och hcp
10

Att vara eller inte vara kvar på Kevinge?
Att vara eller inte vara kvar på Kevinge?
I början av 80-talet stod det klart att arrendet för
banan, som skulle utgå år 2000, inte skulle bli
förlängt. SGKI och SGK enades om att man måste
finna annan mark för en alternativ golfanläggning,
som kunde garantera klubbens framtida
spelmöjligheter.
1980 startades en mycket omfattande kartläggning
för att finna mark lämplig till golfbana.
Många markområden diskuterades och värderades
från fysiska, ekonomiska och lägessynpunkter.
1989 kunde SGK teckna ett långsiktigt arrendeavtal
med ägarna till Brollsta Säteri i Vallentuna
med syfte att senare köpa jordbruksmarken.
Från kommunens sida aviserades under 80-
talets början önskemål om att få tillgång till ytterligare
delar av golfbanan t ex dåvarande hålen 4
till 7.
Inför banans 50-årsjubileum 1982 utarbetade
SGKI och SGK en gemensam informationsskrift:
”Kevinge golfbana – En tillgång för kommunen”,
som tillställdes kommunfullmäktige i Danderyd.
1987 bildades en förening med namnet ”Rädda
Kevinge” av klubbmedlemmar, villaägare m fl
som verkade för att få gehör för att Kevingebanan
skulle få bli kvar.
1988 köpte SGK klubbhusområdet av SGKI och
upprättade nytt arrendeavtal med kommunen.
Enligt detta skulle kommunen mot ersättning få
nyttja mark intill 5:e greenen och 6:e tee. I övrigt
skulle banan vara kvar oinskränkt till år 2000. I
ett tilläggsavtal 1989 fick kommunen tillgång
till ytterligare c:a 5000 kvm mark på 5:e hålet för
uppförande av servicehus för äldreboende.
För att finansiera köp och byggande av en ny
bana beslöts att begära stadsplaneändring för
klubbhusområdet innebärande utökad byggrätt.
Området skulle sedan utbjudas till försäljning.
Stadsplaneändringen medgavs och 1988
infordrades anbud från fastighetsbolag som var
beredda att på klubbhusmarken uppföra hotell,
konferensanläggning eller liknande. Fastighetsbolaget
AB Lodet visade sig ha lämnat det fördelaktigaste
anbudet. Köpesumman blev ca 40
mkr. I samband med försäljningen förklarade sig
SGK intresserad att hyra klubblokaler i den nya
anläggningen. Kommunen bidrog också med 1
milj. kronor för att flytta 5:e green och 6:e tee.
1950-talet, innan banan kortades första gången.Bilden tagen strax framför damtee på nuv. 5:e hålet.
Gamla 5:e (par 4-330 m), 6:e (par 4-340 m) och 8:e (par 5-440 m, med nuv. 6:an som green) hålen.
2002. När Servicehuset byggdes kortades banan för andra
gången och vi fick ett kort dogleg par 4 hål (nuv 5:e), och ett par 3 hål (nuv 6:e).
12
13

Att vara eller inte vara kvar på Kevinge?
Att vara eller inte vara kvar på Kevinge?
Nu förändrades mycket på några år. Kommunen
ändrade sig beträffande sina planer vad avsåg
Kevinge och erbjöd SGK förlängt arrende på 25
år räknat från 1992 mot en engångsarrendeavgift
på 5.950 mkr. SGK accepterade kommunens förslag,
vilket innebar att golfspelet på Kevinge var
säkrat t o m 2017.
I juli 1993 köptes mark av Brollsta Säteri och
därmed var behovet av mark för en alternativ
bana täckt.
Förhandlingarna mellan SGK och AB Lodet
rörande exploateringen av klubbhustomten samt
hyresvillkor för klubblokaler m m gick så att säga
i stå. Under tiden hade läget på fastighetmarknaden
förändrats i negativ riktning vilket medförde
bekymmer för byggnadsbranschen. I detta
läge och när arrendefrågan fram till 2017 var löst
erbjöd sig golfklubben att återköpa klubbhusområdet.
AB Lodet antog erbjudandet om återköp
1994 till ett pris som understeg det som SGK tidigare
erhållit vid försäljningen.
1995 hade arbetsgruppen för Brollstaprojektet
efter kontakter med statliga och kommunala
organ fått klartecken för byggande av golfbana
på före detta jordbruksmarken. Från tre banarkitekter
hade begärts in förslag på hur en 27-hålsbana
skulle se ut. Samma år presenterades en
medlemsenkät om hur klubben skulle hantera
spelmöjligheterna i framtiden.
Vid klubbens höstmöte 1996 beslutades i korthet
följande: SGK skall i första hand slå vakt om
Kevinge och verka för att banan blir kvar där även
efter 2017. Brollsta är en försäkring för framtiden.
SGK skall försöka finna en entreprenör
som är villig att på kommersiella villkor bygga en
golfbana på Brollstamarken med rätt för SGK att
återta anläggningen vid viss tidpunkt till i förväg
fastställt belopp.
Vad som i övrigt hände under 80- och 90-talen
redovisas under Bandata.
1960-tal. 11:e hålets sträckning mellan 2:ans tall och nuvarande 9:e green.
2002. När ett hål försvann i samband med att Mörby Centrum byggdes, hittade man
plats för ett korthål vid nuv. 9:e, efter en idé av Peter Nordwall. Notera att tvåans tall och bunker är kvar.
14
15

Bandata
Bandata
1938 Säljs tomter på Bunkervägen till klubbmedlemmar.
1940 Skogspartiet, där idag Kevingeringens
bostadsområde ligger, försäljs.
1943 SGKI säljer skogsbackarna bakom
dåvarande 12:e , 2:a och 4:e utslagen till
kommunen.
1949 Kommunen köper golfbaneområdet jämte
viss övrig mark, vilken avses bli ”grönområde”.
Köpesumman blir 1.250 000 kr och SGK
garanteras spel på banan till 1960.
1950 Byggnadsfirman Olsson & Skarne köper
markområdet vid nuvarande Klubbvägen
och uppför där de 3 s k Kopparhusen.
1953 Under våren renoveras matsalen samt vissa
andra lokaliteter i Klubbhuset.
1959 Mörby Centrum börjar byggas. I juni i
samband med slutspel i Riksgolfen blir det
urpremiär för direktsänd svensk golf i TV.
1966 Klubben genom SGKI och kommunen träffar
avtal om markbyten och kostnaderna för
ombyggnad av banan. Arrendet förlängs till
år 2000.
1967 All golfbanemark öster om nuvarande
Golbanevägen, där dåvarande 6:e, 7:e och
8:e hålen låg, avstås till kommunen. Klubben
får som kompensation mark intill Klingsta
Parkområdet för byggande av nya hål.
Ombyggnadsarbetena startar under hösten
enligt den av Nils Sköld uppgjorda planen.
Arbetena utförs etappvis fram till hösten
1972. Under ombyggnadstiden bedrivs golfspelet
på delvis provisoriska hål.
1968 Det nya 9:e hålet blir spelklart. Nytt verkstadshus
med maskinhall uppförs. Nya ledningar
för banans bevattning grävs ner samt
byggs ett nytt pumphus på övningsområdet
vid Mörbyviken.
1970 Nya hål 11 och 13 som fått ny sträckning
färdigställs.
1974 På övningsområdet invid Mörbyviken tas
landets första driving-lake i bruk.
1975 Östra villan inom klubbhusområdet rivs och
en ny byggnad uppförs och får SGF som
hyresgäst.
1979 I januari träffas nytt arrendeavtal med kommunen
innebärande förlängning fram till
år 2000 och med uppsägningsrätt senast
1990.
1982 Banans 50-årsjubileum firas med fyrbollbästbolltävling
och middag.
1986 Korthålens grästees renoveras. Bunkrarna
påförs ny sand och för att markera 150-
metersavstånd till greenernas mitt planteras
thujabuskar.
1988 Fastighetsbolaget Piren skänker en paviljong
att användas som starterhus på 1:a
hålet.
1989 Kommunen säger upp gällande arrendeavtal
p g a att kritik framförts mot tänkt placering
av servicehus på hål 5.
1990 Stadsplanen för klubbhusområdet ändras
och kommunen medges rätt till c:a 9 000
kvm på hål 5 och 6 för uppförande av tidigare
nämnt servicehus. En damm och nytt rörsystem
jämte sprinklers för banans bevattning
kommer till. Avtal om leverans av kommunalt
vatten till dammen träffas.
1960-talet. Gamla 6:e (par 4-350m) och 7e (par 3-155 m) hålen sett från
golfvägen i Mörby Centrum. Där 7:e hålet låg ligger nu garage och bussterminal i Mörby Centrum.
2002. Bilden tagen från ungefär den plats där
gamla 6:e hålets green låg. 8:e hålets utslag låg mellan två av höghusen vid Mörby Centrum.
16
17

Bandata
Bandata
1968. 10e hålet (nuv. 8e) med gamla maskinhallen
1991 Ny green på 5:e och ny tee på 6:e hålen
anläggs. Förhandlingar rörande fortsatt
golfspel på Kevinge resulterar i att arrendetiden
utsträcks till år 2017.
1993 Utslagsplatserna på hålen 2, 4, 5, 12, 14, 15
1969. Nya 9e hålet på gång.
och 16 byggs om och utvidgas i slutet av
året.
1994 Dräneringsproblem p g a igensatta täckdikesrör
på hålen 8, 16 och 18 åtgärdas genom
nedläggning av nya rör.
1996 Klubbhuset genomgår en omfattande
renovering och verkstadshuset moderniseras
och utökas. För att underlätta transporter
till verkstadshuset anläggs en ny infartsväg.
Avtal träffas med SGF om uppförande av ett
kombinerat kontors- och parkeringshus på
tidigare bilparkeringen. Kontorsdelen skall
utnyttjas av SGF men parkeringsplatserna
i två plan får disponeras av SGK:s medlemmar
och gäster.
1997 Nya träd planteras på hålen 4, 5, 10, 13, 15
och 18. Ny bunker anläggs till vänster om 3:e
greenen. Greenområdet på 3:e hålet samt 8:
e hålets tee beläggs med ny grästorv.
1998 Banförbättringar: Ny bunker på 17:e hålet
och förändring av spelriktning på 18:e
fairway, bort från Kevingsstrandsvägen.
1999 Utökning och ombyggnad av 18:e utslagsplatsen.
Uppsättning av skyddsnät på
hålen 5 och 18. Provisoriskt övningsområde
öster om övningsgreenen bakom 2:a hålet
anläggs.
2000 Årets stora begivenhet blir EM för Girls,
som trots regn under tävlingsdagarna kan
genomföras på en bra bana med de svenska
flickorna som vinnare.
2001 Damernas Lag-SM avgörs på Kevingebanan,
som var i mycket god kondition.
1968. Den nya gångvägen mellan 3:e och 7:e hålet, här i halvfärdigt skick.
2002.
18
19

Slutord
Under de 70 år som här presenterats,
har golfen i vårt land vuxit
från att vara en sport för ett fåtal
till en folksport med över 500-000
utövare.
Golfbanorna har i antal passerat
400-gränsen och många håller en mycket hög
standard.
För SGK finns emellertid ingen bana som
kan mäta sig med Kevinge, som i den vackra
och omväxlande naturen aldrig upplevs
enformig utan gör golfen
än mer njutbar.
Vi hoppas att den får leva
kvar också efter år 2017
till glädje för kommande
generationer golfare.