En mediepedagogisk utredning

:(||iii|ifs|iiii}. : ;:"::"S

Förord 

Föreliggande rapport sammanställer arbetet kring film och medier i Motala kommuns 

grundskolor. Avsikten med rapporten är att inventera pedagogers arbete kring film och medier 

i undervisningen, nuvarande resurser och kompetensutveckling samt eventuella 

fortbildningsmöjligheter. Rapporten är ett samprojekt mellan Svenska Filminstitutet och 

Bildningsnämnden i Motala Kommun. 

I egenskap av utredare vill jag tacka Svenska Filminstitutet för det ekonomiska understöd som 

gjort det möjligt att genomföra utredningen kring film och medier i skolan och att utarbeta 

föreliggande rapport samt Bildningsnämnden som har gett mig uppdraget som utredare. Jag 

tackar också den arbetsgrupp som har stått till förfogande under denna utredning samt alla de 

elever och pedagoger som bemödat sig att svara på enkäten! 

Utredare 

Linda Andersson

Sammanfattning 

Det är synen på samhället som ligger till grund för fastställandet av mål och riktlinjer i det 

styrdokument som skolan följer. Det samhället barn- och unga lever i idag är enligt forskning 

ett mediesamhälle. Dock visar det sig tendenser till i utredningen att samhället och den 

samhällssyn som finns i skolan ej riktigt går parallellt med varandra. Detta bidrar till att 

eleverna inte känner igen sig i den samhällssynen skolan ger uttryck för. I samarbete med 

Svenska Filminstitutet gav Bildningsnämnden i uppdrag att genomföra en film- och 

mediepedagogisk utredning för att utreda möjligheterna till att integrera användningen av film 

och medier i det dagliga skolarbetet utifrån skolplan och styrdokument. I utredningen 

inventerades nuvarande resurser, nätverk och kompetensutvecklingsinsatser och 

undersökningen omfattade flera av Motala kommuns grundskolor. Utredningsuppdraget som 

sågs som en grundsten till en mediepedagogisk plan gavs till Linda Andersson som är 

bildpedagog på Södra skolan. Denna utredning stämde väl överens med andra liknande 

utredningar som har gjorts i andra kommuner. Utredningen visar att skolan har kännedom om 

att medier har en stor roll i barn och ungas liv. Pedagoger vet om mediers betydelse och har 

en vilja om att integrera det mer i undervisningen. Dock visar det sig i utredningen att detta 

inte sågs så lätt då brist på teknisk utrustning och kompetens var stor. Det visade sig också att 

det fanns resurser både regionalt och inom Motala kommun som riktar sig för en eventuell 

satsning för kompetensutveckling inom mediepedagogik mot skolan, men dock behövs en 

samordning för att detta ska fungera bättre än vad som framgick i utredningen. De 

förutsättningar som ses som nödvändiga för ett utvecklingsarbete är framför allt 

kompetensutveckling, större samverkan och samordning av de resurser som finns.

Innehållsförteckning 

Del 1 - Det vetenskapliga tillvägagångssättet 1-7 

Inledning 1 

Bakgrund 2 

Uppdraget 3 

Vision 3 

Syfte och frågeställningar 3 

Utredningens följande frågeställningar: 3 

Avgränsning 4 

Målgrupp 4 

Ordval 4 

Disposition 5 

Vetenskapsteoretiska perspektiv och utredningsmetod 6 

Positivismen 6 

Kvantitativa metoder - Positivismen 6 

Kvalitativa metoder - Henneneutiken 6 

Observation 6 

Urval 7 

Del 2 - Resultatframställning 8-46 

Samhället 8 

Samhällets medielandskap 8 

Medielandskapet Motala 9 

Grundskolans uppgift gentemot samhället i relation till film och medier 10 

Skolornas strävans- och kunskapsmål inom film och media 10 

Läroplanen för den obligatoriska skolan 10 

Kursbeskrivningen för ämnet svenska 11 

Kursbeskrivning för ämnet musik 12 

Kursbeskrivning för samhällsorienterade ämnen 13 

Perspektiv på arbetet inför gymnasieskolan 14 

Film och medier i undervisningen 14 

Elevernas arbete med media på Platengymnasiet 15 

Elevernas förkunskaper inom film/media 15 

Samarbete mellan grundskolan och Platengymnasiet 15 

Skolans ansvar och arbete gällande film och medier i nuläget 16 

Digital kompetens - en av EU:s åtta nyckelkompetenser 16 

Skolverkets senaste uppdrag till den obligatoriska skolan 16

Användningen av tekniska resurser i skolan 17 

Vikten av att pedagoger använder sig av film och andra medier i undervisningen 17 

Användandet av film och andra medier i undervisningen 18 

Djupintervju av tio pedagogers tankar och användning av film och medier i undervisningen 20 

Intervju I 20 

Intervju 2 20 

Intervju 3 21 

Intervju 4 21 

Intervju 5 21 

Intervju 6 22 

Intervju 7 22 

Intervju 8 22 

Intervju 9 23 

Intervju 10 23 

Elevers uppfattning angående arbetet med film eller andra medier under deras lektioner 24 

Elevers tankar om hur användandet kan gå till kring film och medier i skolan 25 

Tekniska resurser 26 

Bristen av utrustning 26 

Intervju 3 26 

Intervju 6 26 

Intervju 7 27 

Intervju 8 27 

Intervju 9 27 

Tillgången av utrustning 28 

Intervju 1 28 

Intervju 2 28 

Intervju 4 28 

Observation av den tekniska utrustningen på fem av Motala kommuns grundskolor 29 

Skola A 29 

Teknisk utrustning 29 

Skola B 30 


Skola C 33 


Skola D 34 


Skola E 36 

Teknisk utrustning 36

Kunskap och utbildning 37 

Enkätundersökningen 37 

Djupintervjuerna 38 

Intervju I 38 

Intervju 2 38 

Intervju 3 38 

Intervju 4 38 

Intervju 5 39 

Intervju 6 39 

Intervju 7 39 

Intervju 8 39 

Intervju 9 40 

Intervju 10 40 

Hur ser förutsättningarna för ett regionalt mediepedagogiskt utvecklingsarbete ut? 41 

Film i Öst 41 

Dramainstitutet 41 

Kommunens resurser i ett mediepedagogiskt utvecklingsarbete 42 

Kulgris 42 

Mediacenter 42 

Nätverksträff för pedagogerna i Motala Kommun 43 

Radiomuseets utveckling 43 

Kulturskolans utveckling 44 

Skolbibliotekens utveckling 44 

Motala kommuns IT-verksamhet 45 

Datorn som arbetsverktyg 45 

Satsning på kompetensutveckling av lärare 46 

Kulturrådets Skapande skola 46 

Del 3 - Diskussion och slutsats 47-53 

Varför behövs en film och medieutredning inom skolan? 47 

Hur ser en nulägesbeskrivning ut inom film och medier i skolan? 48 

Användandet 48 


Utbildning och kunskap 49 

Hur ser förutsättningarna för ett mediepedagogiskt utvecklingsarbete ut? 50 

Fortbildning ^ 50 

Slutsats för en Mediepedagogisk plan 52 

Referenser 54

Del 1 - Det vetenskapliga tillvägagångssättet 

Inledning 

Enligt forskning lever vi i ett mediesamhälle där barn och ungdomar i hög grad bildar 

uppfattningar om världen, om sig själva och om den kultur de lever i via olika medier. Då det 

är samhället som ligger till grund för fastställandet av skolans mål och riktlinjer bör även 

medier också ha en betydelse där. Det mediepedagogiska området uppmärksammas mer och 

mer både nationellt och internationellt. Europaparlamentet och rådet gav ut en 

rekommendation om åtta nyckelkompetenser som skulle genomsyra hela utbildningssystemet 

i medlemsländerna. I denna rekommendation fanns den digitala kompetensen vilket innebär 

säker och kritisk användning av teknik. I och med mediernas ökade betydelse i samhället blir 

det allt viktigt att se över vilka resurser det finns i kommunen så man kan möta de nya 

behoven i skolorna. Genom att genomföra en mediepedagogisk utredning i syfte att skapa en 

handlingsplan för området visar att Motala kommun tar det mediepedagogiska 

utvecklingsarbetet på allvar. 

Ett stort tack till alla er som bidragit med era erfarenheter, tankar och idéer och inte minst tid 

under arbetets gång. Ni har verkligen visat att mediepedagogiken är en viktig 

utvecklingsfråga.

Bakgrund 

Motala Kommun har historiskt sett en relativt betydande roll när det gäller medier. Efter ett 

beslut som togs år 1924 i den dåvarande Riksdagen började den svenska rundradion sin 

verksamhet som vidare påverkade Motalas historia stort. Den första rikssändaren blev belägen 

i Motala och togs i drift år 1927. Denna sändare som var en långvågssändare var på sin tid en 

av de kraftigaste i Europa. Under år 1937 började man sända på kortvåg från Motala och blev 

senare under andra världskriget Sveriges röst ut i världen. Motala Rundradiostation blev under 

åren 1927-1962 en symbol för rundradion i Sverige. Anropet "Stockholm - Motala..." blev 

ett begrepp och inledde alla programsändningar 1 . 

Motala Kommun har även under senare tid deltagit i det landsomfattande projektet ITIS 2 som 

presenterades i regeringens vårproposition år 1998. Projektet såg regeringen som en åtgärd till 

att öka befolkningens delaktighet i informationssamhället. Projektet avsåg förskoleklasser, 

den obligatoriska skolan samt gymnasieskolan . 

Sedan några år tillbaka har man beslutat i Motala kommuns Bildningsnämnd att via Svenska 

filminstitutet införa skolbio i Motalas skolor. Skolbio är en verksamhet där barn och unga ser 

film på den lokala biografen under skoltid. Syftet med arbetet är att stärka barns- och ungas 

möjlighet till kvalitativa filmupplevelser, deras möjlighet att fördjupa sina kunskaper om film 

och att själva uttrycka sig med rörliga bilder. Enligt SFI så ger den gemensamma 

filmupplevelsen en utgångspunkt för samtal kring olika livsfrågor, men också kring filmens 

språk och uttrycksmedel. Svenska Filminstitutet tar kontinuerligt fram metodmaterial till 

aktuella filmer i form av filmhandledningar, artiklar och pedagogisk dokumentation 4 . 

Även skolbiblioteken har slutligen en viktig roll i Motala kommuns historiska arv. Många 

kommuner använder sig i nuläget av folkbibliotek medan man i Motala redan tidigt använde 

sig av fokusbibliotek som innebär att eleverna får vara med och bestämma innehållet 5 . 

Motala Rundradiomuseum, information av Maria Säfverblad, dat: 2009-04-01. 

2 ITIS-IT i skolan. 

3 Tillgänglig på \\Âvj^g^lngen^se Skrivelse Skr. 1997/98:176 "Lärandets verktyg — nationellt program för IT 

i skolan" Utbildningsdepartementet. 

4 Tillgänglig på IÉ!].I://WWVMIM^ Svenska Filminstitutet. 

5 Intervju med bibliotekarie Motala kommun, Cecilia Persdotter dat: 2009-04-29.

Uppdraget 

Bildningsnämnden i Motala kommun har gett i uppdrag i samarbete med Svenska 

filminstitutet (SFI) att genomföra en film- och mediepedagogisk utredning. Med stöd från SFI 

fick man tillfälle att utreda möjligheterna för att integrera användningen av film och medier i 

det dagliga skolarbetet utifrån skolplan och styrdokument. 

Uppdraget gick ut på att genomföra och sammanställa en film- och medieutredning. 

Undersökningsområdet var grundskolan med hänsyn till gymnasieskolor. I utredningen 

inventerade man nuvarande resurser, nätverk och kompetensutvecklingsinsatser. Uppdraget 

att genomföra utredningen gavs till Linda Andersson, bildpedagog vid Södra skolan i Motala 

Kommun. Linda arbetar mycket med film och medier inom sin tjänst både som redskap i 

undervisningen och pedagogiska samtal i olika elevgrupper. Hon arbetar även med film och 

medier som kunskapsområde där elever får lära sig producera film. I nuläget har hon tankar 

och idéer på att starta upp ett mediotek på Södra skolan där elever inom skolan ska få uppleva 

ett digitalt- och entreprenöriellt lärande. 

Vision 

Denna utredning utgör grunden för en mediepedagogisk plan för Motala kommun. Planen ska 

visa kommunens gemensamma riktlinjer för arbete med medier i skolan. I planen kan man 

också precisera det stöd som erbjuds skolorna i form av nätverksbyggande i den västra 

länsdelen, gemensamma resurser samt former för och initierande av fortbildning av rektorer 

och skolpersonal. Visionen är att denna mediepedagogiska plan införs i kommunen. 

Syfte och frågeställningar 

Syftet är att undersöka varför film- och mediepedagogik behöver införas i kommunens 

grundskolor, hur nuläget ser ut gällande arbetet kring detta i undervisningen samt hur 

förutsättningarna ser ut för ett mediepedagogiskt utvecklingsarbete. Syftet är också att 

utredningen ska härleda till att skapa riktlinjer inför en mediepedagogisk plan. 

Utredninfiens följande frågeställningar: 

Varför behövs en film- medieutredning inom skolan? 

Hur ser en nulägesbeskrivning ut inom film och medier i skolan? 

Hur ser förutsättningarna för ett mediepedagogiskt utvecklingsarbete ut?

Avgränsning 

I första hand handlar denna rapport om hur det i nuläget ser ut gällande användningen av 

film/medier i skolorna. Det är även intressant att i rapporten involvera delar om varför en 

film- och medieutredning behövs samt redogöra förutsättningar inför ett mediepedagogiskt 

utvecklingsarbete. En närmare diskussion kring innehållet av en mediepedagogisk plan är 

intressant att föra i rapporten. Dock anses dessa delar vara så pass omfattande att det inte ryms 

en närmare beskrivning kring det utan får studeras separat. 

Målgrupp 

De som i första hand förmodas ha ett intresse att få ta del av resultatet i rapporten är 

förvaltningschefen, verksamhetssektor kultur samt kulturadministratören på 

Bildningsförvaltningen i Motala Kommun. Utredningen har som syfte att skapa riktlinjer för 

den mediepedagogiska plan de har intresse av att utforma. Även Svenska Filminstitutet har ett 

intresse av att få ta del av utredningen då de undersöker möjligheterna för att integrera 

användningen av film och media i det dagliga skolarbetet utifrån skolplanen. Till sist tror 

utredaren även att personal vid kommunens obligatoriska skolor eventuellt kan ha ett intresse 

av utredningens innehåll och utifrån den kunna öka sin förståelse kring film- och medier i 

undervisningen. 

Ordval 

I rapporten förekommer vissa begrepp som kan behöva ett ytterliggare förtydligande för att 

dess innebörd inte ska misstolkas eller göra läsaren oförstående inför begreppens betydelse. 

Mediepedagogik handlar om att tolka olika former av medier och att lära sig att använda 

mediers uttryckssätt för att formulera sina tankar och åsikter 6 . I skolan handlar 

mediepedagogiken om att medier används som pedagogiska verktyg i elevens läro- och 

utvecklingsprocess 7 . 

Mediepedagogisk plan ger riktlinjer på hur man i Motala kommun ska skapa delaktighet kring 

mediefrågans betydelse i alla ämnen och kunskap om mediearbetets möjligheter vad gäller att 

utveckla innehåll och arbetsformer i skolan. 

6 Tillgänglig på http,7/www.ur,se/rfl)/inclex.php?l-3&a^214 Utbildningsradions insändare, 2007-01-10. Rum för 

berättande. 

7 Sas, Mia, En mediepedagogisk utredning i Norrköping kommun 2008, s.5.

Fronter är en lärplattform som används i Motala Kommuns förskola, grundskola, särskola, 

gymnasieskola och vuxenutbildning. Detta är en e-tjänst som är tillgänglig för alla som har 

en inloggning till systemet. 8 

Disposition 

Rapporten är indelad i tre delar. I den första delen återfinns inledning och bakgrund där 

historiska händelser beskrivs inom området film/medier som har betydelse även för 

utredningen i nuläget. Vidare presenteras uppdraget med vision, syfte och frågeställningar 

som ligger till grund för utredningen. Ytterliggare så anges tillvägagångssätt där perspektiv, 

metoder och förhållningssätt som finns och har använts vid skapandet av rapporten. Del ett är 

till för att förtydliga hur arbetet har gått till och vilka val som gjorts. 

I del två framgår en resultatframställning där man påvisar forskning kring samhälle och skola 

gällande film och medier. Denna forskning består av litteraturstudier kring nationell och 

internationell forskning och dokument som är aktuella inom området. Även framgår 

utredarens egen forskning från flera av Motala kommuns grundskolor i denna del i form av 

enkätundersökning via fronter, intervjuer och observation. Dessa kapitel är rapportens 

huvuddelar och syftar till att ge läsaren en större inblick och en bättre förståelse för rapportens 

syfte. 

I den tredje och avslutande delen av rapporten åskådliggörs en diskussion kring 

resultatframställningen om varför en film och medieutredning behövs, hur 

nulägesbeskrivningen ser i skolan och hur förutsättningarna för ett mediepedagogiskt 

utvecklingsarbete ser ut. Därefter presenteras ett antal slutsatser för en mediepedagogisk plan 

vilket ses som vidare forskning. 

Tillgänglig på wvvvv.rnotala.se Motala Kommun, utbildning och arbetsmarknad.

Vetenskapsteoretiska perspektiv och utredningsmetod 

Positivismen 

Positivismen är en kunskapsteori inom den naturvetenskapliga inriktningen och har i detta fall 

anammats i utredningens enkätundersökning. Positivismen kan användas för att grovt 

beskriva en ytlig form av datainsamling. Denna teori lämnar inte något utiymme för egna 

tolkningar och jämställs med kvantitativa metoder där siffror och värden värderas. 9 

Kvantitativa metoder - Positivismen 

En kvantitativ forskning kan betraktas som en forskningsstrategi som betonar kvantifieringen 

när det gäller insamling och analys av data. Den kvalitativa metoden är det 

tillvägagångssättet utredaren valt att använda i enkätundersökningen. 

Kvalitativa metoder - Hermeneutiken 

Ordet kvalitativ står för kvaliteter dvs. egenskaper eller framträdande drag hos ett fenomen. 

Kvalitativ forskning innebär att karaktärisera och det är texten som är det centrala uttrycket 

och arbetsmaterialet. Under en observation skriver forskaren ned sina observationer i form av 

anteckningar som vidare blir den text som ligger till grund för den fortsatta kvalitativa 

analysen.'' Under denna tolkning använder sig forskaren av sin kreativitet och fantasi, men 

att dessa egenskaper disciplineras av den egna kunskapen om de ämnesområden som berörs i 

texten. Denna kvalitativa tolkningsprocess kallas också för Hermeneutisk tolkning 12 

Denna form av tolkning används under behandlingen av de tio intervjuer som är aktuella i 

denna rapport samt i de observationer som har begåtts. 

Observation 

Observationen genomförs av utredaren till denna rapport. Utredaren har besökt fem 

slumpmässiga grundskolor, år 6-9 i Motala kommun. Det var en deltagande observation då 

utredaren engagerade sig i utrustningen på skolorna samt även den miljö där eleverna var 

tillrättavisade att arbeta med den utrustning som fanns. Observationen var också improviserad 

då utredaren registrerade allt som råkade ske den tidpunkt observationen gjordes. 

9 Bryman, Alan. (2001): Samhällvetenskapliga metoder, upplaga 1:2, Liber AB, Malmö, s 24-25. 

10 Ibid, s. 35. 

" Repstad, Pål, Närhet och distans- kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, studentlitteratur 1988, s. 13-14. 

12 Ibid, s. 137.

Urval 

Arbetet kring varför en film och medieutredning behövs i Motala riktas till aktuella dokument 

som kan klarlägga detta. I dessa dokument ingår även studier av skolornas styrdokument. 

Arbetet kring film/medier i skolan berör i hög grad de pedagoger och elever som arbetar eller 

studerar i Motala kommuns olika grundskolor. Motala kommun omfattas av 23 grundskolor 

och under höstterminen var det 4081 antal elever som var inskrivna där. Under hösten 2008 

fanns det också 349 st heltidstjänster av pedagoger som arbetade på dessa skolor. Då 

utredaren bedriver studierna i utredningen ensam så valde denne p.g.a. tidsbrist att ett urval 

skulle ske genom att skicka ut en enkät på Fronter som är Motala Kommuns lärplattform. 

Enkäten låg till grund för vilka skolor, pedagoger och elever som skulle ingå inom denna del 

av utredningen. På enkäten svarade 219 elever och 53 pedagoger. Svaren som informanterna 

gav blev även de en viktig del i utredningen. Gällande hur förutsättningarna ser ut för ett 

mediepedagogiskt utvecklingsarbete ingår intervjuer av olika instanser som på något sätt är 

kopplat till eller finns kring Motala. Vid observationerna valdes grundskolor slumpmässigt. 

Ytterliggare ett urval gjordes då utredaren bestämde sig för att observationen endast skulle ske 

under stadierna 6-9.

Del 2 - Resultatframställning 

Samhället 

I boken Framgångsalternativ menar författaren och doktoranden i sociologi Mikael Stigendal 

att barn och ungdomar går i skolan för att "skaffa sig den nödvändiga basen till ett fungerande 

samhällsliv" Vidare beskriver att han att det är synen på samhället som ligger till grund för 

fastställandet av de mål och riktlinjer i de styrdokument som skolan följer. 14 Dock anser 

Stigendal att dessa mål och riktlinjer som beskrivs i läroplaner och kursplaner lever ett eget 

liv, skilt från den verkliga samhällssynen. 15 Eleverna känner inte igen sig i den samhällssyn 

som skolan ger uttryck för, vilket han också påpekar kan få "elever att tappa motivationen 

eftersom just deras liv inte bekräftas.'" Stigendal menar också att det dock finns en stor 

potential i den kunskapssyn som läroplanen framförallt ger uttryck för, men att det är viktigt 

att ställa läroplanens samhällssyn i relation till villkoren för dagens samhällsliv. 

Samhällets medielandskap 

Medierådet är en kommitté inom regeringskansliet och arbetar med frågor angående unga och 

medier. De har fått i uppdrag att följa utvecklingen i barns- och ungas mediesituation och 

gjort vid tre tillfällen rapporter om vad barn och unga har för medieerfarenheter. Tidigare 

rapporter utgavs år 2005 och år 2006. Nu i sin tredje rapport som utgavs år 2008 gjorde de en 

omfattande studie där 2000 barn (9-12 år) och unga (12-16 år) fick berätta om sin 

medievardag byggd på deras egna erfarenheter. Medierådet beskriver att "sedan 2005, när 

den första rapporten kom, har medielandskapet befunnit sig i konstant förändring"'. 17 Årets 

rapport som innebär jämförelser med tidigare fakta kan då också enligt Medierådet peka på 

trender och tendenser som vidare kanske kan locka tankar till hur framtidens samhälle kanske 

kommer att se ut. 

Undersökningen år 2008 gav resultat på att 78 % av de bam och unga som tillfrågades tittade 

på television varje dag, vilket visade att tv var den vanligaste medieformen som användes. 

Dock hade tittandet på video och dvd minskat något i jämförelse med tidigare undersökningar 

13 Stigendahl, Mikael, Framgångsalternativ - mötet i skolan mellan utanförskap och innanförskap, författaren 

och studentlitteratur, 2004. 

14 Ibid, s.61. 

15 Ibid, s.79. 

16 Ibid, s.90. 

17 Ungar och Medier 2008, Medierådet, utbildnings- och kulturdepartementet, Stockholm, s. 5.

som gjordes år 2005 och år 2006. Datorinnehavet hade däremot ökat och blev år 2008 den 

vanligaste mediebäraren som flest barn och unga hade på sina rum. Även 

Internetanvändningen hade ökat. Bland de tillfrågade barnen var det 40 % som hade dator på 

sina rum och 30 % av dem använde sig av Internet varje dag. Av de unga som tillfrågades var 

det 50 % som hade dator på sina rum och 62 % använde sig av Internet varje dag. När det 

gäller Internetanvändningen bland bam har frekvensen ökat stadigt sedan tidigare 

undersökningar. År 2005 svarade 17 % av barnen att de använde Internet varje dag, 2006 var 

andelen 28 % och 2008 var andelen 30 %. När det gällde vad de gjorde på Internet så 

beskrevs det att barn och unga chattar mest samt och lägger ut texter och bilder. Gällande 

mobiltelefoner så uppges det i rapporten år 2008 att 87 % av de tillfrågade hade egen 

mobiltelefon och i åldersgruppen 12-16 år var det nästan alla (96 %) som hade det. 18 

Medielandskapet Motala 

I ett resultat från enkäten Film/Medier 19 som skickades ut till alla Motala Kommuns 

grundskolor höstterminen 2008 gällande elevers och pedagogers användning av medier på 

fritiden visade samma tendens som Medierådets rapport år 2008, nämligen att vi idag lever i 

ett medielandskap. Av kommunens alla grundskoleelever svarade 219 elever på enkäten samt 

53 pedagoger. 

Resultat från enkäten, vilket sammanfattas i tabell 1, visade att användning av dator som 

medie på fritiden var störst bland andra medier. Av de tillfrågade eleverna var det 96.3 % som 

använde sig av dator hemma och av pedagogerna svarade 98.1 % samma sak. När det gällde 

mobil använde 86.3 % av eleverna och 84.9 % av pedagogerna sig av detta medie på sin fritid. 

Gällande film så utnyttjade 82.6 % av eleverna detta medie. Av pedagogerna utnyttjade 

69.8% sig av film som medie. Vidare använde 56.2 % av eleverna sig av mp3 och av 

pedagogerna var det 35.8 % som använde sig av detta medie. När det gällde arbete med foto 

så framkom det att 54.3 % av eleverna använde sig av detta samtidigt som det var 69.8 % av 

pedagogerna som gjorde det. 

18 Ungar och Medier 2008, s. 10. 

19 Enkät Film och medier i skolan, pedagoger, fronter mellan tidsperioden: 2008-12-01 -2009-02-02.

Tabell 1: En sammanställning av elevers- och pedagogers konsumtion av medier på fritiden i 

Motala kommun år 2008. 

Wl^^å 

WMS!SMSS^S^^^MSS^^S^^SW^S9S8Si, 

Dator 

96.3% 98.1% 

Mobil 

83.6% 84.9% 

Film 

82.6 % 69.8 % 

Mp3 

56.2 % 35.8 % 

Foto 

54.3 % 69.8 % 

Grundskolans uppgift gentemot samhället i relation till film och medier 

Skolornas strävans- och kunskapsmål inom film och media 

Det som läroplaner och andra kursplaner uttryckligen handlar om är vad skolan ska göra eller 

arbeta mot. Det anges i mål och riktlinjer som grundar sig i synen på det samhälle vi lever i. 

I skolans styrdokument, läroplan för den obligatoriska skolan (lpo-94) och kursplaner finns 

också stöd för att ge barn och ungdomar fördjupade kunskaper om film och andra medier 

vilket är kunskaper som är relevant ur ett samhällsperspektiv. 

Läroplanen för den obligatoriska skolan 

Enligt lpo-94 är det skolans ansvar att eleverna inhämtar och utvecklar sådana kunskaper som 

är nödvändiga för varje individ och samhällsmedlem och dessa ska ligga till grund för fortsatt 

' Stigendahl, s. 79. 

10

utbildning. Skolan har också i uppdrag att med utgångspunkt i elevernas bakgrund och 

tidigare erfarenheter främja elevemas fortsatta lärande och kunskapsutveckling 22 Genom detta 

ska skolan förbereda eleverna för ett aktivt deltagande i samhällslivet där eleverna då ska 

kunna orientera sig i en komplex verklighet med ett stort informationsflöde och en snabb 

förändringstakt. 23 I och med detta förutsätter då enligt lpo-94 att skolan aktivt för en 

diskussion om vad som är viktig kunskap i ett nuläge och i framtiden samt om hur 

kunskapsutvecklingen sker. Kunskap är ett entydigt begrepp och kommer till uttryck i många 

olika former såsom fakta, förståelse, färdighet och förtrogenhet som vidare förutsätter att de 

samspelar med varandra. Skolans arbete måste inriktas på ett sätt som ger utrymme för dessa 

olika kunskapsformer och skapa ett lärande där dessa former balanseras och blir till en helhet. 

Genom balans och sammansättning av innehåll och arbetsformer där de intellektuella, 

praktiska, sinnliga och estetiska aspekterna uppmärksammas främjar man elevernas 

harmoniska utveckling samt stimulerar varje elev att inhämta kunskap, bilda sig och växa med 

sina uppgifter. 24 

Som mål att uppnå i grundskolan ska skolan enligt lpo-94 ansvara för att varje elev efter 

genomgången grundskola har utvecklat sin förmåga till kreativt skapande och fått ett ökat 

intresse för att ta del av samhällets kulturutbud. Vidare ansvarar skolan också för att varje 

elev har kunskaper om medier och dess roll samt kunna använda informationsteknik som 

verktyg för kunskapssökande och lärande. Eleverna ska få en utbildning av hög kvalitet i 

skolan och lpo-94 förutsätter att den obligatoriska skolan ska ha nära samverkan med 

gymnasieutbildningar, arbetsliv och närsamhället i övrigt. Det är den pedagogiska ledningen 

av skolan samt läramas professionella ansvar för att skolan utvecklas kvalitativt. 27 

Kursbeskrivningen för ämnet svenska 

Ämnets syfte och roll i utbildningen är att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla 

sin förmåga att tala, lyssna, se, läsa och skriva samt att uppleva och lära av skönlitteratur, film 

och teater. Det är därför ett av skolans viktigaste uppdrag att skapa goda möjligheter för 

21 Lpo-94. s. 9. 

22 Ibid, s.4. 

23 Ibid, s.5. 

24 Ibid, s.6-7. 

25 Ibid, s. 10. 

26 Ibid, s. 15. 

27 Ibid, s.7. 

11

elevernas språkutveckling. Ämnet ska ge läs-, film- och teaterupplevelser och tillfällen att 

utbyta erfarenheter kring dessa. 

"Skönlitteraturen, filmen och teatern öppnar nya världar och förmedlar erfarenheter och 

upplevelser av spänning, humor, tragik och glädje. Skönlitteratur, film och teater hjälper 

människan att förstå sig själv och världen och bidrar till att forma identiteten. 

Skönlitteratur, film och teater ger möjligheter till empati och förståelse för andra och för 

det som är annorlunda och för omprövning av värderingar och attityder. Därigenom kan 

motbilder formas till exempelvis rasism, extremism, stereotypa könsroller och 

odemokratiska förhållanden. När ungdomar möter skönlitteratur, film och teater innebär 

det också möjligheter för dem att tillägna sig litterära mönster och förebilder." 29 

I ämnets karaktär och uppbyggnad förtydligas det att när texter ska tillägnas eleven och 

bearbetas behöver det inte alltid innebära läsning utan kan ske även genom avlyssning, 

drama, rollspel, film, video och bildstudium. Ämnets uppbyggnad ska ske så att man 

utvecklar elevens förmåga att förstå, uppleva och tolka texter. Ett vidgat textbegrepp 

innefattar förutom skrivna och talade texter även bilder, likväl stillbilder som rörliga bilder. 

Som mål att uppnå i slutet av det nionde skolåret i ämnet svenska är att eleven kan ta del av, 

reflektera över och värdera innehåll och uttrycksmedel i bild, film och teater. Eleven ska 

även utvecklat förmågan att utnyttja olika möjligheter för att hämta information samt kunna 

tillägna sig kunskap om mediers språk och funktion. 

Kursbeskrivning för ämnet musik 

Ämnets syfte och roll i utbildningen är att ge varje elev lust och möjlighet att utveckla sin 

musikahtet. Eleverna ska även få uppleva att kunskaper i musik bottnar i, frigör och förstärker 

den egna identiteten både socialt, kognitivt och emotionellt. I kursplanen beskriver man att i 

dagens internationella ungdomskultur förenas musik och text, ofta i kombination med bild, till 

nya uttrycksformer som speglar och påverkar den växande individens livssyn. 31 

Ett mål att sträva mot enligt kursbeskrivningen är att eleverna utvecklar sin förmåga att 

använda IT som ett stöd för lärande och musicerande samt som redskap för skapande i olika 

former. Man påpekar i kursbeskrivningen att man ser IT som ny möjlighet till lärande. 

28 Tillgänglig på www.skylverket.se Kursinformationssystem för skolan, ämnet svenska, dat: 2009-05-03. 

29 " Ibid. 

30 Ibid. 

Tillgänglig på wyra^kolyerketê Kursinformationssystem för skolan, ämnet musik, dat: 2009-05-03. 

31 

12

Genom detta har kommunikation, musicerande och skapande har fått nya förutsättningar 

inom ämnet. Elever utan färdighet på instrument kan ändå självständigt arbeta med musiken, 

såväl genom eget komponerande som för att lära sig olika delar av ämnet. 32 

Kursbeskrivning för samhällsorienterade ämnen 

Ämnets syfte och roll inom det samhällsorienterade området är att kunskaperna ska ge eleven 

möjlighet att se omgivningen i relation till sig själv och förstå sig själv i relation till 

omgivningen. Kunskaperna ska även ge en grund för att delta, ta ansvar och agera som 

medborgare i ett demokratiskt samhälle och för att medverka till en hållbar 

samhällsutveckling. Syftet är också att stimulera till reflektion över mänskligt tänkande och 

handlande och över företeelser som sker i samhället. I kursbeskrivningen påpekar man att vi 

lever i ett samhälle med en oändlig mängd av information vilket är ett kunskapsområde de 

lägger stor vikt vid. 

Dagens samhälle erbjuder en närmast oändlig mängd av infonnation, som kan inhämtas 

från olika mer eller mindre vederhäftiga källor via olika kanaler. Medier och mediers 

budskap spelar stor roll när människor bildar sina uppfattningar. I de 

samhällsorienterande ämnena skall eleverna bli förtrogna med olika sätt att kunskapa 

samt utveckla insikter i hur olika medier kan användas och hur de påverkar människan 

och samhället. Genom att orientera sig i olika informationsmiljöer och använda olika 

informationskällor far eleverna insyn i de möjligheter och problem som IT-samhället 

medför. 33 

Ett mål som eleverna skall ha uppnått i slutet av det nionde skolåret är att ur ett 

samhällsperspektiv kunna söka information från olika källor, bearbeta, granska och värdera 

uppgifterna samt i olika uttrycksformer redovisa resultat och slutsatser. 

32 Tillgänglig på wwvv.skolvci-kel.se Kursinformationssystem för skolan, ämnet musik, dat: 2009-05-03. 

33 Tillgänglig på www.skolverket.se Kursinformationssystem för skolan, samhällsorienterade ämnen, 

dat: 2009-05-03. 

13

Perspektiv på arbetet inför gymnasieskolan 34 

För att få ett litet perspektiv på hur de flesta elever kommer att arbeta med tekniska resurser 

efter avslutat år i grundskolan intervjuades en mediepedagog på Platenskolan. Detta för att se 

hur grundskolan i Motala kommun kan förbereda för eleverna på gymnasiet när det gäller 

hantering av tekniska medier. 

Film och medier i undervisningen 

Mediepedagogen anser att det är viktigt att pedagoger arbetar med film/medier i sin 

undervisning av flera orsaker. Dels anser pedagogen att film har ofta ett budskap och ett 

innehåll vilket är också viktigt att diskutera med eleverna om. Eleverna lever i ett samhälle 

där film, bilder samt reklam är mycket påtagligt och strömmar in i dem. Mediepedagogen ser 

stor fara i det här då många omedvetet blir styrda av detta. Bam och ungdomar måste 

medvetandegöras vilket man kan arbeta med i flera ämnen inom skolan. 

Film och medier kan också många gånger fungera som en väg in i olika områden. När det 

gäller praktiskt så anser pedagogen att man kan använda sig av detta för att tillämpa 

kunskaper inom olika ämnen. 

"Om man tittar på att använda det inom svenskan t.ex. att uttrycka sig, att framställa 

någonting framför en kamera. Det blir inte riktigt på samma sätt som och stå framför en 

klass. Då blir man ju inte iakttagen riktigt på samma sätt. Så jag tror att det kan vara som 

en hjälp på vägen till att kunna stå inför en grupp. Man jobbar med självförtroende och 

självbild osv och det tror jag att man blir hjälpt av om man jobbar med film och media." 

Vidare anser pedagogen att det är viktigt att film och medier ingår i undervisningen då det 

även ingår i nästan alla yrken i arbetslivet. 

Mediepedagogen tror också att inställningen hos eleven inför arbetet förändras positivt om 

pedagoger använder sig av film och medier i sin undervisning. Vidare anser pedagogen att det 

är bra att arbeta med detta i grundskolan och anser att man även kan arbeta med film i de lägre 

åldrarna, redan när barnen är fem, sex år. "Man kan jobba med så enkla medel och det 

behöver inte vara så krångligt och inte heller så dyrt. " 

' l4 Intervju med mediepedagog vid ett gymnasium i Motala Kommun, dat: 2009-04-22. 

14

Elevernas arbete med media på Platengymnasiet 

Mediepedagogen förklarar att eleverna när de kommer till gymnasiet får de använda sig i stor 

utsträckning av datorer. Det är framförallt program i Officepaketet som används då de skriver, 

gör kalkyler och även presentationer i PowerPoint. När eleverna gör projektarbeten inom 

olika ämnen händer det ofta att de använder sig av digitalkameror, videokameror samt 

ljudupptagningsutrustning. Inom kurserna på Platengymnasiet använder pedagoger sig även 

mycket av film. Om eleverna väljer program med media som inriktning blir hanteringen av 

tekniska medier mer. Då arbetar eleverna även med olika områden inom film och ljud, 

fotografisk bild, webbdesign etc. 

Elevernas förkunskaper inom film/media 

Mediepedagogen anser att förkunskaper inom film och medier varierar hos eleverna. 

Kunskaper inom film bär en del med sig från grundskolan samt hantering av dator när det 

gäller baskunskaper inom Word eller att söka fakta på Internet. När det gäller baskunskaper 

inom program som PowerPoint, Excel och liknande program som används i kurser på 

Platengymnasiet är kunskapsnivån lägre vilket skapar ett problem. "Det blir ett litet hinder för 

oss då de inte kan hantera dessa grunder från början på egen hand. Man måste då ta in det i 

kurser där det egentligen inte hör hemma. " 

Samarbete mellan grundskolan och Platengymnasiet 

Mediepedagogen förespråkar ett samarbete med grundskolan då intresset framförallt ligger i 

att öka kvaliteten inom de kurser där olika dataprogram ingår. Genom att låta eleverna i 

grundskolan få mer förkunskaper inom de vanligaste basprogrammen kan man mer fokusera 

på arbetet eller gå vidare inom datakunskaperna. Ett samarbete anser pedagogen skulle också 

gynna så att eleverna mer naturligt söker sig till kommunens lokala gymnasium istället för att 

kanske söka sig till andra kommuner. 

"En form av samarbete inom film och medier kan vara en filmfestival tillsammans i 

kommunen och en annan form av samarbete kanske man kan koppla ihop med 

Radiomuseet som tydligen står till förfogande för nya idéer. Man skulle kunna starta en 

mediastudio på museet där man kan ta klasser från alla stadier och producera någonting 

tillsammans. Man kan komma in och göra något nyhetsprogram t ex som sedan kan 

sändas på någon lokal kanal." 

15

Skolans ansvar och arbete gällande film och medier i nuläget 

Digital kompetens - en av EU:s åtta nyckelkompetenser 

I Europarådets officiella tidning publicerades den 18 december år 2006 Europaparlamentets 

och rådets rekommendation om åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande. I 

rekommendationen utgår man från att dessa nyckelkompetenser ska genomsyra hela 

utbildningssystemet i medlemsländerna. En av kompetenserna är digital kompetens vilket 

innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på 

fritiden och för kommunikationsändamål. Den digitala kompetensen enligt 

rekommendationen kräver goda kunskaper om hur informationssamhällets teknik fungerar, 

vilken roll tekniken spelar samt om de möjligheter tekniken ger i vardagslivet, både hemma 

och på arbetet. 35 

Skolverkets senaste uppdrag till den obligatoriska skolan 

Utifrån Europaparlamentets och rådets rekommendation skapade Skolverket år 2007 ett 

uppdrag som riktade sig bl a till den obligatoriska skolan och gymnasieskolan. I detta uppdrag 

beskrev de att ungdomar i vårt samhälle använder allt mer av sin tid till den värld som IT 

erbjuder, vilket också enligt dem påverkar läroprocessen och den roll som skolan har för den 

enskilda elevens livslånga lärande. För att ge eleverna goda förutsättningar att möta dagens 

och framtidens samhälle borde enligt Skolverket förskolan, skolan och vuxenutbildningen 

tillförsäkra alla en grundläggande digital kompetens. Skolan ansåg de borde också skaffa sig 

kunskap och kompetens om hur IT påverkar och kommer att påverka läroprocessen. 36 

Därav innebar uppdraget att skolorna skulle utarbeta en plan för en förbättrad uppföljning av 

IT-användning och IT-kompetens. Skolverket skriver följande i sin sammanfattning: 

"Skolverket bedömning är att kontinuerliga uppföljningar med ett stratifierat urval av 

verksamheter bör göras vart tredje år i syfte att ge en nationell bild av IT-användningen 

och IT-kompetensen inom de olika verksamhetsområdena. Förskola, grundskola, 

gymnasieskola och vuxenutbildning har sinsemellan olika förutsättningar, vilket kräver 

uppföljningar av IT-användning och IT-kompetens genomförs med olika fokus och 

omfattning inom respektive sektor. Generellt bör respektive uppföljning ge en nationell 

35 

Tillgänglig på http://eui-lex.europa.eu/LexUriScrv/LexUriServ.do?uriK)J:L:2006:394:0010:0018:SV:PDF) 

Europarådets officiella tidning, s.10-18. 

' ,6 Tillgänglig på www.skoiverk.et.se Redovisning av uppdrag om att utarbeta en plan för en förbättrad 

uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning, s. 9. 

16

ild av IT-användningen i det pedagogiska arbetet, aktuell digital kompetens och 

situationen i arbetet för en god etik på Internet samt åtgärder för att förhindra digital 

mobbning. " ,7 

Skolverket påpekade också ett problem gällande uppföljningen: 

Ett problem som måste beaktas vid tillsyn, kvalitetsgranskning, uppföljning och 

utvärdering av IT-användandet och IT-kompetens i förskola, skola och 

vuxenutbildningen är att det saknas normer för vilka IT-resurser som bör finnas och mer 

precist vilka IT-kompetenskrav som kan ställas på elever och lärare. Användningen av 

IT i den svenska skolan är idag inte tydligt reglerad i lagar eller förordningar. 38 

Användningen av tekniska resurser i skolan 

Vikten av att pedagoger använder sig av film och andra medier i undervisningen 39 

I enkätundersökningen visade det sig att majoriteten av de pedagoger som svarade på enkäten 

ansåg att det var viktigt att arbeta med film eller andra medier i sin undervisning. Totalt sett 

var det 87.7 % av pedagogerna som tyckte det var viktigt. Som orsak beskrev pedagoger bl a 

att det underlättar inlärningen hos eleverna: 

"Vi lär på olika sätt och film och media är något som ligger nära barn idag. " 40 

"Användandet av film/medier är ett bra sätt att konkretisera undervisningen på och eleverna 

lär sig bättre genom att använda fler sinnen. " 41 

"Med detta kan elever som med möda läser kunna delta i diskussioner. " 42 

"Eleverna kan komma ihåg typiskheter bättre om man har bild eller film att relatera Ull" 43 

"Tillgänglig på www.skolverket.se Redovisning av uppdrag om att utarbeta en plan för en förbättrad 

uppföljning av IT-användning och IT-kompetens i förskola, skola och vuxenutbildning, s. 1. 

38 ibid. 

39 Enkät Film och medier i skolan, pedagoger, fronter mellan tidsperioden: 2008-12-01 - 2009-02-02. 

40 Enkät Film och medier i skolan, pedagog 12, undervisar i år F-6. 

41 Enkät Film och medier i skolan, pedagog 26, undervisar i år 5-9. 

42 Enkät Film och medier i skolan, pedagog 4, undervisar i år 2-3 samt år 6-9. 

43 Enkät Film och medier i skolan, pedagog 33, undervisar i år 5-9. 

17

Som citaten på föregående sida visar anser pedagoger det viktigt att använda sig av film och 

media i undervisningen då dessa medier ligger barn och ungdomar nära tillhands i vardagen. 

De anser att det underlättar inlärningen hos eleverna då man genom film och andra medier får 

använda sig av flera sinnen samt att detta konkretiserar undervisningen för dem bättre. Genom 

att använda sig av detta kan pedagogerna också enligt citat ovan få med sig elever med 

lässvårigheter och få dem att delta bättre i undervisningen. 

En andra orsak som pedagoger hänvisar till är att det även underlättar deras arbete i 

undervisningen gentemot eleverna: 

"Del är viktigt att ge input på så många sätt som möjligt och då är film alldeles utmärkt". 4 

"Man kan göra del mycket roligare för eleverna eller för att variera undervisningsstoffet" 45 

"Det finns myckel att visa med film som man inte kan göra manuellt såsom farliga och dyra 

experiment" 

"Man kan använda detta för att ge eleverna språkinput och realia. " 

Som citat ovan beskriver menar pedagogerna att om de undervisar genom film och medier ger 

de eleverna variation och kan på många olika sätt ge input inom det aktuella området de 

undervisar om vilket de upplever gör det mycket roligare för eleverna. Genom detta anser 

också pedagogerna att man kan delge elever insikt och upplevelser av områden som inte går 

att beskriva eller visa i praktiken, vilket ger eleverna en förståelse på ett djupare plan. 

Användandet av film och andra medier i undervisningen 

Det visade sig i enkäten att filmvisning låg högs i användandet av medier hos pedagogerna då 

andelen låg på närmare 78 %. Däremot när det gällde datoranvändandet svarade dock endast 

33 % av pedagogerna att de använde sig av detta. Användandet av cd/dvd hade lika låg andel 

som foto. På båda dessa medier låg andelen på 12 % av pedagogerna. Mobilen låg lägst då 

AV 



46 

Enkät Film och medier i skolan, pedagog 34, undervisar i år 5-9. 

47 

Enkät Film och medier i skolan, pedagog 50, undervisar i år 5-9. 

Enkät Film och medier i skolan, pedagoger, fronter mellan tidsperioden: 2008-12-01 - 2009-02-02.

endast 0.1 % av de tillfrågade svarade att man använde sig av mobilen. Tillslut svarade dock 

12 % av pedagogerna att de inte använde sig av några medier alls i sin undervisning. 

Tabell 2: En sammanställning av pedagogers användning av medier i sin undervisning enligt 

enkätundersökning. 

MåMiSMSSSSSSSMMl 

Film 78% 

Dator 33% 

Cd/dvd 12% 

Foto 12% 

Mobil 0.1 % 

Inga medier alls 12% 

19

Djupintervju av pedagoger samt annan personals tankar och användning av film och 

medier i undervisningen 49 

Under djupintervjuer med tio pedagoger och annan personal framkom det att alla hade någon 

form av integration av film och/eller andra medier i sin undervisning. De intervjuade arbetade 

alla mellan skolår 6-9. Det framkommer inte vilket ämne de intervjuade undervisar i. Detta då 

det avdramatiserar känsla av gradering inom ämnen. Det är tankarna och åsikterna som är 

relevanta. 

Intervju 1 

Denne pedagog har arbetat med film inom båda sina ämnen och tycker det är viktigt att 

pedagoger använder sig av detta i undervisningen då "det är ju del som är elevernas vardag". 

Genom detta tror pedagogen att eleverna ser vidgade möjligheter och att de tycker 

undervisningen blir kul på ett annat sätt och kanske driver fram mer motivation. I sitt ämne 

jämför pedagogen klassiska filmer med nymoderna versioner. Eleverna får även uppleva 

amerikansk film som de sedan får koppla till läsning. Pedagogen ser fler möjligheter att arbeta 

med film och medier i sin undervisning och berättar att eleverna får använda sig av dator 

väldigt mycket bl a till att skriva rapporter, protokoll och redovisningar. Det gör att eleverna 

får lära sig ordbehandlingsprogram och presentationsprogram. Pedagogen anser att det är bra 

för eleverna att få använda sig av film, dator eller andra former av medier vid redovisningar 

då "många tycker del är obehagligt att stå framför klassen". 

Intervju 2 

Pedagogen under denna intervju tycker att film och andra medier är bra hjälpmedel i 

undervisningen men dock inte i alla ämnen. Pedagogen anser att man inte ska mata eleverna 

allt för mycket med detta utan måste behålla lite av det traditionella också. "Vi kan inte mata 

dem allt för mycket heller ulan kanske måste lära dem ansvar på något sätt att lita på sin 

egen inhämtning i stället än att bara låta det flöda över dem." Denne pedagog har film som 

område i ämnet och undervisar eleverna om filmkunskap. Pedagogen anser att det är viktigt 

för eleverna att kunna läsa och tolka en film. 

49 Djupintervju med pedagoger och annan skolpersonal under tidsperioden: 090220-090420. 

20

Intervju 3 

Pedagogen använder sig av film då eleverna får lära sig om filmens uppbyggnad. Pedagogen 

har också haft olika projekt där eleverna får gå ut och fotografera för att sedan göra olika 

arbeten. Pedagogen berättade även om ett samarbete mellan de praktiska ämnena där arbete 

kring olika medier ingick men anser att arbete där medier ingår finns inte i så stor 

utsträckning som det borde vara. Ett arbete relaterat till film eller andra medier upplever 

läraren ger variation i arbetet för eleverna och på så sätt blir de också intresserade. 

Intervju 4 

Denne personal som själv arbetar mycket med elever gällande medier på skolan lägger stor 

vikt på en integration av film och medier i undervisningen. Denne ser också tyngden av denna 

form av arbete framförallt i elevernas redovisningar då en film kan ersätta en traditionell 

föreställning om elevemas muntliga framträdande inför klassen som den intervjuade kan se 

vara en plåga för många elever. 

"Det finns de som har den kreativa sidan och behöver just på den sidan att göra 

saker och visa bildspel eller andra former av redovisningar. Även om du spelar in en 

film så har du ju gjort en redovisning för då har man ju gjort någonting. Jag är ingen 

pedagog men jag tycker att det är lika mycket redovisning att fa visa en film som att 

få stå därframme. Då har man ju lagt ned mycket tankarbete och arbete på den 

redovisningen du gör. Men det är ingen som har anammat det, att man kan göra så." 

Denne person som intervjuades arbetar med elever gällande film och andra medier inom olika 

projekt och beskriver att elevema har tyckt att det har varit kul vilket leder till att de jobbar 

väldigt självständigt då. Vidare beskriver personen att eleverna har alla blivit stolta över det 

de har gjort inom film och medier och känner att de kommer ihåg det när de har slutat skolan. 

Intervju 5 

Denne pedagog visar mycket film inom sitt ämne och ser vidare detta som komplement 

framförallt inom de teoretiska ämnena. Film ser pedagogen är en viktig del i elevemas liv och 

tycker att man som pedagog kan utnyttja detta och lära dem se filmer ur ett perspektiv som är 

relevant för området i den aktuella undervisningen. Genom ett sådant arbete levandegör man 

innehållet i området för eleverna på ett helt annat sätt. "Det blir det ju mer verkligt än att bara 

sitta och läsa en text eller höra mig prata om det." Pedagogen har också arbetat med att låta 

21

eleverna inom ett område få göra film vilket denne upplevde positivt då eleverna blev så 

driftiga. Pedagogen skulle vilja arbeta mer på det sättet. 

Intervju 6 

Denne pedagog anser att det är viktigt att låta eleverna arbeta med film och andra medier i 

undervisningen då framförallt bildspråket är så påtagligt idag. Skolan har en jätteviktig roll i 

det här då tempot av intryck från bildspråket har ökat. 

"När kanalerna ettan och tvåan fanns då hade man en reflektion och diskuterade vad man 

hade sett dagen efter i skolan. Man pratade om den här filmen man hade sett. Den 

reflektionen finns ju inte idag eftersom det flödar ju av många olika kanaler. Det var ju 

ett sätt att bearbeta den här filmen. Men det här är ju hög konsumtion. Att förbruka film 

idag är ju som att äta en hamburgare nästan. 

Pedagogen arbetar själv mycket med bildspråket utifrån film och andra medier med sina 

elever. Det givna språket anser pedagogen kan eleverna men när det gäller bildspråket så kan 

de inte på samma sätt hantera det. 

Intervju 7 

Denne pedagog är inte så aktiv när det gäller undervisning utifrån film och andra medier och 

vet inte riktigt hur man kan få in det i ämnet. Ibland visar denne film för att förtydliga det som 

står i läroböckerna. Däremot tror pedagogen att eleverna uppskattar när film visas i 

undervisningen och tror att eleverna får uppleva informationen på ett helt annat plan. 

Pedagogen tycker det är viktigt ändå att pedagoger använder sig av film och medier i sin 

undervisning men upplever att det är tuffare och området är oförutsägbart. "Ska man använda 

sig av film och medier måste man ju planera upp något helt nytt och jämföra det mot 

kriterierna medan läroböckerna redan är skrivna utifrån dessa. " Pedagogen tycker också att 

det är viktigt om man använder sig av medier i undervisningen att de används som 

självändamål och för att belysa saker. 

Intervju 8 

Denne pedagog använder sig av mycket film och medier i sin undervisning och ser film som 

basen i många projekt. Vidare arbetar pedagogen mycket med att eleverna själva får ta 

fotografier och göra arbeten utifrån detta. Mp3 tillåts i klassrummet då pedagogen anser att en 

del elever behöver den och jobbar lugnare då. Datorn dock används inte så mycket bara om 

22

elevema ska söka fakta eller skriva någon text. Genom att använda sig av film och andra 

medier tror läraren att man skapar en mycket mer intressantare undervisning samt att 

pedagogens professionalitet ökar inför eleverna. 

"Jag ser det som ett fantastiskt avbrott for eleverna om läraren använder sig av medier 

ibland. Sedan tror jag också att professionaliteten hos lärarna ökar inför eleverna. Det 

visar att man hänger med i utvecklingen. Man måste ju hålla nyfikenheten uppe och vara 

uppdaterad." 

Intervju 9 

Denne pedagog använder inte så särskilt mycket film och medier i sin undervisning. Däremot 

finns tankar på att film och medier kan underlätta i ämnet då man kan visa farligare 

experiment på en stor duk för eleverna. Genom detta skulle eleverna få en annan upplevelse 

än som det är nu när pedagogen står och förklarar. Filmer ger också eleverna en annan 

upplevelse och de kan få ett vidare perspektiv. "Film och medier förtydligar mer än ord 

faktiskt." Pedagogen tror att denna typ av integration kan få fler elever att bli mer intresserade 

men man måste lägga det på en bra nivå. Intresset ser pedagogen kan öka med film men det 

beror ju också på hur filmen är. 

Intervju 10 

Denne pedagog använder mycket film inom sin undervisning främst som diskussionsunderlag. 

Elevema får också producera film, vilket har introducerats av organisationen Film i Öst. Att 

undervisa genom eller om film och medier anser läraren är ett "är ett undervisningssätt som 

passar elever mycket bra eftersom det är verktyg de själva använder i sin vardag." Pedagogen 

tror också att elevernas intresse blir större för det ämnesområde som bearbetas med film och 

medier. 

23

Elevers uppfattning angående arbetet med film eller andra medier under deras 

lektioner. 3 

I enkätundersökningen framkom det att största andelen elever upplevde att deras lärare 

använde sig av film eller andra medier under deras lektioner. På frågan om de har arbetat i 

klassen med film eller andra medier någon gång svarade drygt 78.5 % Ja och 21.5 % Nej. I 

enkäten framkom det att eleverna hade fått titta på film, lyssnat på texter och genom datorn 

tagit reda på fakta. Några elever skrev att de hade fått möjlighet att göra en egen film. Dock 

var inte majoriteten av eleverna nöjd då 87.7 % ville arbeta mer med detta under sin 

undervisning. Att lärarna använde sig av film eller andra medier i skolan tyckte eleverna var 

viktigt och uppgav flera orsaker såsom t ex: 

"Jag tycker att det kan ge en mer målande beskrivning av saker och Ung än om läraren bara 

står och försöker förklara på tavlan. Del kan också göra att fler blir intresserade av 

lektionerna." 

"Jag tycker att man ofta lär sig bättre och det kan vara enklare att förstå saker på film. 

Läroböcker kan vara tråkiga och svåra ibland. " 

"Det är roligare att kolla på film och lära sig saker genom det än att sitta och stirra i en bok 

hela dan " 

"Del gör ämnet lite extra kul och mer intressantare, t ex att vi ska göra film, och det är nått 

man ser fram emot fast det är långt fram till dess. " 

"Det är bra för vi ungdomar använder myckel media på fritiden så del är ett bra sätt att lära 

ut saker. " 

"Det är bra för man behöver också få kunskap i sånt man gör på fritiden tex kollar på film " 

Som citaten ovan visar tror eleverna att om deras lärare använder sig av film och medier i 

deras undervisning kan det få fler elever att bli intresserade av det som förmedlas. Det är då 

också enligt elevema roligare. Elevema anser också att det ger en mer målande beskrivning av 

1 Enkät Film och medier i skolan, elev, fronter under tidsperioden: 2008-12-01 -2009-02-02. 

24

innehållet i den information som ges och att det ibland blir lättare att förstå än vad det skulle 

ha varit om de hade fått till sig informationen via läroböckerna. Eleverna ser också en relation 

mellan skolan och deras vardag då de skriver att det är bra om deras lärare använder sig av 

detta då de själva använder sig mycket av media på fritiden. De känner också att de behöver 

mer kunskap i det de gör på fritiden när det gäller media och därför är det viktigt att deras 

lärare utnyttjar detta. 

Elevers tankar om hur användandet kan gå till kring film och medier i skolan 51 

Det visade sig också i enkäten att många elever hade många tankar på hur pedagoger kan 

använda sig av film eller andra medier i undervisningen. Som förslag gav man t ex att man via 

film kunde få se platser som man diskuterade i ämnet geografi. Någon elev ansåg också att 

man kunde göra en film om det läraren hade gått igenom. Lärarna kunde också i slutet av 

varje termin använda film för att visa eleverna en slags sammanfattning på det de har gått 

igenom. Som förslag på arbetet kring dator ansåg elever att man genom den kunde leta mer 

fakta via Internet, skriva berättelser eller övriga arbeten samt kunna använda den som 

redovisningsredskap. 

Gällande mobilen kunde man också enligt elever använda denna som miniräknare i ämnet 

matematik eller som tidtagarur i ämnet idrott. Man uppgav också att mobilen kunde användas 

inom ämnet musik för att spela upp låtar på. Foto ansåg många elever att man kunde 

fotografera själv eller använda ett annat foto och skriva berättelser om dem. Elever ansåg 

också att man genom foto kunde visa upp något de själva hade gjort. När det gäller mp3 

kunde man enligt någon elev läsa in filer på den för att lyssna på istället för att läsa den 

information som var gällande. Det var även elever som ville lära sig om innehållet i foto, film, 

dator, mobil och mp3 och tyckte det var viktigt. 

51 Enkät Film och medier i skolan, elev, fronter under tidsperioden: 2008-12-01 -2009-02-02. 

25

Tekniska resurser 52 

Bristen av utrustning 

Enkätundersökningen visar att majoriteten av pedagoger använder sig av film och medier i sin 

undervisning. Man kan också tyda att flertalet pedagoger har en önskan om att använda sig 

mer av detta. Den önskan som de flesta pedagoger uttryckte i enkäten var att låta sina elever 

få producera film i undervisningen. Hindret för detta var bl a att pedagogerna saknade 

utrustning. Bristen på den tekniska utrustningen på skolorna ansåg hälften av de tillfråga var 

stor vilket enligt dem bidrar till att det inte går att föra en undervisning utifrån film och 

medier. "Framförallt saknas också Ullgång till utrustning som dvd, kanon etc. Del är för 

många klasser på lite utrustning. " 53 Även fungerade dataprogram efterfrågades och 

pedagoger menade att de program som finns "inte fungerar ihop med skolans dalanätverk." 5 

Under djupintervjuerna 3, 6, 7, 8 och 9 framkom det även där att pedagoger ansåg att bristen 

av utrustning var stor. Detta hindrade dem bl a från att både planera och utföra önskade 

arbeten där film och medier ingår. 

Intervju 3 

Denne pedagog använder sig av film och andra medier i sin undervisning men uttrycker en 

önskan om att den tekniska utrustningen som finns på skolan borde vara lite mer lättillgänglig. 

"Man kanske skulle ha det lite mer lättillgängligt än hålla på och köra ner den där stora 

vagnen och hissen som jag inte har nyckel till och hämta ned den... då måste man ju be någon 

om hjälp." Pedagogen har också en önskan att låta sina elever få producera film men ser det 

som svårt då det endast finns en filmkamera på skolan. Pedagogen saknar utrustning i 

klassrummet och ser att några elevdatorer samt en kanon skulle underlätta i undervisningen 

både för pedagogen och eleverna. 

Intervju 6 

Denne pedagog arbetar mycket kring film och medier med sina elever. Dock uttrycks en 

önskan om att eleverna skulle få producera film men utrustningen är ett hinder "Ja menar har 


53 Enkät Film och medier i skolan, Lärare 10, undervisar i år F-6, fronter mellan tidsperioden: 2008-12-01 

2009-02-02. 

54 Enkät Film och medier i skolan, Lärare 21, undervisar i år F-6, fronter mellan tidsperioden: 2008-12-01 

2009-02-02. 

26

du en redigeringsapparat och en kamera på en skola och sedan ska du bedriva verksamhet i 

helklass det funkar ju inte." 

Intervju 7 

Denne pedagog arbetar ej aktivt med film och medier i sin undervisning. Däremot använder 

denne sig av videofilm men ej dvd. "Det kan bero på alt skolan ej har fungerande 

utrustning. " Pedagogen anser att bristen på utrustning är stor och tillgången till den utrustning 

som finns är svårtillgänglig. " Vi har totalt fyra vagnar som är uppdelade till fyra salar. På 

vagnarna finns video, dvd, kanon och högtalare och denna vagn som då tillhör min sal är 

svår att få tag på. Man kan inte lita på att den står ledig när man behöver den." P g a detta 

planerar inte heller pedagogen undervisningen där film och medier kan ingå utan utgår oftast 

då från teoriböcker eller papper från hennes eget arkiv. Pedagogen uppger också att datasalen 

som finns på skolan ej är fungerande vilket denne då inte använder alls. Det är också svårt att 

använda datasalen då det enligt pedagogen är svårt att ha tillsyn över eleverna i datasalen och 

i klassrummet samtidigt. 

Intervju 8 

Denne pedagog använde sig av mycket film i sin undervisning men använde dock ej så 

mycket av datorerna som denne önskar. "Jag använder mig inte av datorer på något speciellt 

sätt bara om eleverna ska söka fakta eller skriva ihop en text. Men ingenting funkar här på 

skolan när det gäller datorerna och del är svårt att genomföra arbetet med datorn." 

Pedagogen önskar vidare att låta sina elever få producera film men beskriver att det inte finns 

någon utrustning för sådant arbete på skolan. 

Intervju 9 

Denne pedagog använde inte film och medier särskilt mycket i sin undervisning. 

"Ja, film kan man ju ta hem någon gång ibland, men då ska man ju först leta reda på en Tv 

som funkar, en dvd som funkar och ha en fiärrkontroll och det kan ta lid och då orkar man 

inte." Vidare önskar denne pedagog att kunna strömma hem filmer och visa för eleverna. Men 

då avsaknaden av dator och kanon i klassrummet fanns fungerade dock ej detta. Pedagogen 

skulle kunna boka datasalen till detta men uppgav att den aldrig var ledig. Pedagogen anser 

också att det ej går att planera inför att använda sig av film och medier i undervisningen då 

denne inte litar på att de tekniska medierna finns tillgängliga den dagen de ska användas. 

27

Tillgången av utrustning 

Jämförelsevis framkom det även under djupintervjuerna 1, 2 och 4 att pedagoger var nöjda 

med skolans utrustning och med det arbetade mycket med film och medier i sin undervisning. 

Intervju 1 

Denne pedagog använde sig av film och medier i sin undervisning och datorerna använde sig 

eleverna av ständigt. "Dator använder vi ju av oss hela tiden då vi har datorer i klassrummet. 

Det finns inte i alla klassrum men det klassrum jag undervisar i finns datorer och vi har en 

sådan här kanonutrustning eller vad det kallas." Pedagogen uppger att denne har fem 

elevdatorer i klassrummet samt att skolan också har en datasal. Detta gör att arbetet som 

eleverna lämnar in blir dataskrivet samt att de kan använda sig av medier för presentation. 

Enligt pedagogen är detta bra då eleverna också får lära sig hantera ordbehandlingsprogram 

och även presentationsprogram. Att ha tillgång till teknisk utrustning i klassrummet 

underlättar även arbetet som pedagogen utför. Istället för att "lätta på overhead' vid 

genomgångar föreläser denne genom presentationer i PowerPoint eller annat material direkt 

från datorn. 

Intervju 2 

Denne pedagog använder sig mycket av film och medier i sin undervisning och även 

samarbetar med andra ämnen där film och medier ingår. Pedagogen uppger att tillgången till 

teknisk utrustning är lättillgänglig då denne har två stationära datorer i klassrummet samt en 

kanon i klassrummets tak som är kopplad till datorerna. Pedagogen har även tillgång till andra 

datorer på skolan. Det finns även flertal digitalkameror på skolan samt att pedagogen har köpt 

in en egen videokamera för sina ämnespengar. Pedagogen har fått en egen bärbar arbetsdator 

som används vid genomgångar ihop med kanonen i taket. Det gör att pedagogen kan bygga 

upp en större materialbank i sin arbetsdator då den nästan alltid är uppkopplad i 

undervisningen. 

Intervju 4 

Denne person arbetar mycket med film och medier med eleverna på skolan. Främst arbetar 

personen med webbdesign med eleverna samt låter dem redigera mindre bildspel. Personen 

anser att det varken finns brist på utrustning eller svårttillgängliga program för detta och 

uppger att det finns minst 30 bärbara datorer på skolan som eleverna kan använda sig av. I 

dessa datorer finns programvaran Windows med redigeringsprogrammet Movie Maker vilket 

28

är utrustning för en hel klass. Dock uppger personen att kameror och videokameror är det 

dåligt om på skolan. Personen använder sin egen kamera i arbeten som utförs och eleverna 

kan låna en mindre kamera som är skolans. 

I övrigt framkom det under djupintervju 5 inga tankar kring den tekniska utrustningen på den 

aktuella skolan. Dock framkom det att användandet av film och medier i undervisningen 

fanns. 

Observation av den tekniska utrustningen på fem av Motala kommuns 

grundskolor. 

Observationen utfördes på fem olika grundskolor i Motala kommun. Under observationen 

framkom det att alla de fem aktuella skolorna har tillgång till dator och annan teknisk 

utrustning. Dock framkom det en stor skillnad i den tekniska utrustningens mängd och 

standard samt i den miljö där det var tänkt att eleverna skulle arbeta med den. 

Skola A 55 

Denna skola arbetar i en F-5 samt 6-9- organisation. Inom skolår 6-9, där observationen ägde 

rum, arbetar man i fyra vertikala arbetslag. I nuläget går det omkring 400 elever där och det är 

cirka 40 pedagoger som arbetar på skolan. 

Teknisk utrustning 

Det framkom att elever på skolan hade god tillgång till teknisk utrustning. I nästan varje 

klassrum fanns det fem fasta datorer som eleverna använde i sin undervisning, vilket också 

såg ut att vara vid en god standard. I dessa klassrum fanns även kanoner i taken som eleverna 

kunde använda sig av vid redovisningar och dylikt. Pedagogerna på skolan hade en varsin 

bärbar dator där de kan använda till att spara ned sitt material i och som de sedan använder i 

undervisningen. Kanonen i taket används av pedagoger vid föreläsningar och annat. Dock kan 

den inte visa film. Arbetslagen på skolan hade även tillgång till digitalkameror och 

videokameror, tv och dvd. Eleverna upplevs därmed få arbeta i en fin miljö där den tekniska 

utrustningen är integrerad i skolans undervisning på ett bra sätt. 

Information tillgänglig på www.rnotala.se, samt observation, Skola A, 090226. 

29

En bärbar dator kopplat till en kanon i taket i ett klassrum på skola A. 

,56 

Skola B D 

Denna skola har omkring 340 elever i år 7-9.1 nuläget inom skolan arbetar man i tre arbetslag 

med totalt omkring 36 pedagoger och annan personal. 


De tre arbetslagen på denna skola har i nuläget tillgång till en varsin vagn med cirka 30 

datorer. Vagnarna är alla belägna på övre plan i ett förråd, vilket gör att den inte är så 

lättillgänglig för de pedagoger som arbetar på nedre våningen. Dock har inte heller skolan en 

fungerande datasal. Det finns två rum med datorer. I det ena rummet fungerade datorerna men 

miljö och ergonomi var inte god då elevema får sitta på upphittade stolar och datorerna stod 

på rangliga gamla bord. Datorerna i detta rum var också av äldre modell. 

Information tillgänglig på wmvjmotajajie samt observation, Skola B, 090309. 

30

Elever vid datorerna på skola B 

I det andra rummet fanns det ett antal datorer men många av dem fungerade inte. Miljön var 

usel och såg t o m farlig ut då elektriska kablar som gick till och från datorerna hängde i 

taken. Även här var bristen på god ergonomi stor då datorerna var placerade på gamla 

rangliga bord samt att gamla upphittade stolar har placerats till eleverna för att sitta på när de 

ska arbeta vid datorn. 

31

En datasal på skola B. 

Det fanns också datorer på skolan som pedagogerna får arbeta vid. Dessa var placerade i 

pedagogemas rum. En kanon fanns tillgänglig för pedagogerna att använda. Denna fanns 

nedplockad på en vagn i förrådet. En filmkamera hittades och en mindre digitalkamera. 

Förråd med en filmkamera på skola B 

Ett förråd med kanon och datavagn på skola B 

32

^57 

Skola C 

Denna skola är en 7-9 skola med cirka 350 elever. Där arbetar i nuläget ca 37 pedagoger. 


I cafeterian som är belägen i främre delen av skolan finner man fyra datorer i gott och nyare 

skick. Dessa står placerade i bra och stabil höjd i relation till stolama. Datorerna får både 

personal och elever använda sig av. 

Datorer i cafeterian på skola C 

I den bakre delen av skolan låg datasalen belägen. Datorerna var mindre funktionsdugliga och 

var av äldre modell. Dock var ej miljö eller ergonomi god då datorerna stod på gamla rangliga 

bord och stolarna bestod av gamla kontorsstolar blandat med andra upphittade stolar. Det 

fanns även datorer som stod mot varandra vilket gjorde att flertalet kablar låg insnärjda med 

varandra. 

57 Information tillgänglig på www.motala.se samt observation, Skola C, 090323. 

33

Datasalen på skola C En av datorerna i datasal vid skola C. 

Det fanns även några få datorer utplacerade på skolan men tillhörde då något ämne vilket gör 

den nästan otillgänglig för eleverna att använda inom andra ämnen. Tv, dvd och video fanns 

tillgängliga för pedagoger att få tag på men ej i nyare skick. En videokamera fanns tillgänglig 

men tillhörde ämnet den var inköpt. 

Skola D 58 

Denna skola har en verksamhet från F-klass till och med år 9. Inom år 7-9 där observationen 

ägde rum går i nuläget ca 246 elever tillsammans med cirka 29 pedagoger. På skolan har även 

Särskolans verksamhet blivit placerad med sina elever som går år 7-9. 


Denna skola hade god tillgänglighet med datorer till eleverna. Det fanns två datasalar varav en 

nyare och en äldre. I den nya datasalen fanns 24 stycken datorer tillgängliga av nyare modell 

och i gott skick. Dessa datorer var placerade vid ett fast bord och i bra höjd i relation till 

stolarna. De mesta kablarna från datorerna var samlade i ett rör vilket gjorde att inga kablar 

hängde löst eller har tvinnat in sig med varandra. Detta visade att miljö och ergonomi var 

relativt god. Dessa datorer får både pedagoger och elever använda sig av. Även en 

huvuddator fanns i salen som pedagogen kan använda sig av vid en eventuell visning eller 

undervisning. I salen fanns även en projektor uppsatt i taket som huvuddatorn är kopplad till. 

Även högtalare fanns vilket gör att ljud var kopplat från huvuddatom. Med detta kan elevema 

även se film i denna sal. Utöver denna utrustning har skolan också en interaktiv whiteboard 

som finns i en lektionssal bredvid huvudbyggnaden som kallas X-huset. Genom den kan 

pedagogerna koppla upp sin dator och använda som filmskärm eller dataskärm. Dock används 

Information tillgänglig på vvww.irioiala.se samt observation, Skola D, 090415. 

34

denna endast bara inom ett ämne då den är svåråtkomlig för andra pedagoger utanför denna 

byggnad. 

Nya datasalen på skola D. 

Skola D hade även en gammal datasal. I denna rymdes det cirka nio datorer. De var av en 

äldre modell men i ganska gott och välbevarat skick. Dessa var placerade på ett fast bord i bra 

höjd i relation med de stolar som fanns. 

Gamla datasalen på skola D. 

35

Eleverna hade även tillgång till andra datorer som var utplacerade på skolan. Dock är dessa 

datorer av äldre modell men funktionsdugliga. Det visade sig även att skolan hade tillgång till 

tv, video och dvd. Dock var dessa av mycket äldre modell och hade en mycket låg standard. 

En liten digitalkamera av äldre modell fanns. Även tre videokameror fanns på skolan men var 

knutna till ett ämne där de var inköpta, vilket gör det svårt för eleverna att använda inom 

andra ämnen. 

ii 59 

Skola E J 

Skola E är en år 7-9 skola. Den arbetar i horisontella arbetslag och har i nuläget omkring 290 

elever och cirka 30 pedagoger som arbetar på skolan. 


På skolan finns totalt fyra vagnar som är uppdelade till fyra salar. På vagnarna finns video, 

dvd, kanon och högtalare. 

En av vagnarna med den tekniska utrustningen på skola E. 

Information tillgänglig på vmwjT)ota|a.se, samt observation, Skola E, 090420. 

36

I lektionssalarna finns det tv och video som sitter fast på väggen. Dock är dessa av äldre 

modell och många av dem är knappt funktionsdugliga. 

En tv och video som är fast på väggen i ett klassrum på skola E. 

Någon fungerande datasal finns ej vilket gör att eleverna har svårt att få tillgång till datorer. 

Även annan teknisk utrustning som digitalkamera eller videokamera var det stor brist på 

enligt de pedagoger som tillfrågades. 

Kunskap och utbildning 

I utredningen framkom det vid övervägande tillfällen att en av faktorerna till att pedagoger 

inte använde sig av eller undervisade om film och medier var att de ansåg sig inte ha 

tillräckliga kunskaper för detta. 

Enkätundersökningen 60 

I enkätundersökningen som gjordes i Motala kommuns grundskolor framkom det att endast 

cirka 25 % av pedagogerna ansåg sig ha tillräckliga kunskaper för att kunna använda sig av 

film/medier på ett bra sätt i sin undervisning. Cirka 43 % ansåg sig inte ha tillräckliga 

kunskaper och cirka 22 % av pedagogerna ansåg sig ha kunskaper men önskade mer för att 

kunna använda sig av detta på ett bra sätt. 16 % av pedagogerna svarade inte på denna fråga. 

"Enkät Film och medier i skolan, mellan tidsperioden: 2008-12-01 - 2009-02-02. 

37

Djupintervjuerna ' 

I djupintervjuerna som också gjordes inom Motala kommuns grundskolor framkom det även 

där hos pedagogerna en saknad av utbildning inom film/medier. 

Intervju 1 

Denne pedagog som arbetar med film inom båda sina ämnen och tycker det är viktigt 

berättade att det var mycket önskvärt att all personal på skolorna ska få en grundutbildning i 

framförallt ordbehandling, kalkylprogram och presentationsprogram. Själv har pedagogen inte 

genomgått någon utbildning inom skolan utan det denne kan har pedagogen lärt sig i sitt 

tidigare yrkesliv. 

Intervju 2 

Denne pedagog tycker att film och andra medier är bra hjälpmedel i undervisningen men dock 

inte i alla ämnen. Denna pedagog har film som område i ämnet och undervisar eleverna om 

filmkunskap. Pedagogen anser att denne inte har tillräckliga kunskaper i hanteringen av 

medier och anser att eleverna har mer kunskap än läraren. En önskan av pedagogen är att få 

fortbildning inom film och medier och ser inga problem i att få göra det heller av 

skolledningen. 

Intervju 3 

Denne pedagog använder sig av film då eleverna får lära sig om filmens uppbyggnad. 

Pedagogen har också haft olika projekt bilder ingår. Dock har inte denne låtit sina elever få 

filma ännu. En orsak som förhindrar detta är att pedagogen inte känner sig så duktig inom 

tekniken. En önskan är att få gå en utbildning inom detta så man enligt pedagogen kan komma 

igång. 

Intervju 4 

Denne person som intervjuades har själv arbetat med elever gällande film och andra medier 

inom olika projekt. Personen som intervjuades anser sig ha tillräcklig utbildning och 

kompetens för att arbeta med detta och kan även tänka sig kunna bidra med kompetens till 

andra som behöver det på skolan. 


38

Intervju 5 

Denne pedagog visar mycket film för elevema och ser detta som en viktig del i elevemas liv. 

Pedagogen har också arbetat tillsammans med annat ämne med att låta eleverna inom ett 

område få göra film vilket denne upplevde positivt då eleverna blev så driftiga. Pedagogen 

skulle vilja arbeta mer på det sättet men känner sig vara för okunnig rent tekniskt för att kunna 

göra det. "För att kunna hjälpa eleverna så behöver jag kunna mer. De kan ju mer än vad jag 

kan men de stöter ju på problem och då kan man inte hjälpa dem." Pedagogen anser att 

utbildning är bra men att det inte hjälper med några få gånger utbildning utan att det måste ju 

också finnas tid till att fortsätta hantera och använda det sedan. Det måste befästas 

automatiskt. 

Intervju 6 

Denne pedagog anser att det är viktigt att låta eleverna arbeta med film och andra 

medier i undervisningen samt att skolan har en jätteviktig roll i det här. Pedagogen 

arbetar själv mycket med bildspråket utifrån film och andra medier med sina elever 

men saknar kunskap i de nya teknikerna som finns vilket gör att mycket faller bort som 

denne vill undervisa om. 

Intervju 7 

Denne pedagog är inte så aktiv när det gäller undervisning utifrån film och andra medier och 

vet inte riktigt hur man kan få in det i ämnet. Pedagogen ansåg sig ha mediekunskaper då 

denne har en teknisk bakgrund. Dock går utvecklingen fort fram och pedagogen anser sig bli 

tvingad att lära sig mer och mer. Pedagogen tror att det blir svårt att få andra kollegor att bli 

intresserad av denna typ av fortbildning. Om man ska införa fortbildning inom film/medier 

måste man ha ett tydligt syfte och visa på att det är ett komplement till det andra som 

pedagogerna redan gör. Pedagogen tror att andra kollegor vill känna att detta ingår och att de 

har nytta av det. Fortbildningen måste också få väcka upp pedagogerna och få dem känna 

inspiration, att den väcker upp känslor man kanske redan glömt, hur roligt det kan vara att 

arbeta med detta. 

Intervju 8 

Denne pedagog använder sig av mycket film och medier i sin undervisning och ser film som 

basen i många projekt. Pedagogen vill ha mer kunskaper inom detta samt en utbildning som 

ger pedagogen mer perspektiv på hur man arbetar med film och medier i undervisningen. 

39

Gällande fortbildning tror denne att det blir svårt att införa om pedagoger inte berörs 

tillräckligt av området. Man måste beröras eller tvingas in i det på något sätt. 

"Precis som det här med fronter, då var man tvungen att lära sig det for det var viktigt, 

alla skulle använda det. Det funkar ej att erbjuda. Det måste bestämmas och bli någon 

form av order, annars tror jag att man bara far få intressenter." 

Vidare beskriver pedagogen att fortbildningen måste ha t ex ordentliga studiedagar i flera 

omgångar för att kunskapen ska befästas. 

Intervju 9 

Denne pedagog använder inte så särskilt mycket film och medier i sin undervisning. Däremot 

finns tankar på att filmer kan ge eleverna en annan upplevelse och att de genom detta kan få 

ett vidare perspektiv. Pedagogen anser sig ha lite kunskaper framförallt när det gäller att visa 

bildspel genom PowerPoint. Dock skulle pedagogen vilja lära sig hur man strömmar hem 

media och annat till datorn då denne skulle vilja visa detta för eleverna. Pedagogen skulle 

också vilja ha mer kunskap i hur man hanterar vissa visningsprogram i kommunens datanät 

Linux då det skulle vara bra i undervisningen att använda sig av, både som undervisande 

pedagog och elev. Men för att pedagogen ska låta sina elever få använda sig av detta så måste 

pedagogen själv kunna det först. 

Intervju 10 

Denne pedagog använder mycket film inom sin undervisning främst som diskussionsunderlag. 

Eleverna får också producera film. Pedagogen ser hur positivt detta påverkar elevemas 

motivation inför uppgifterna och önskar att film och medier kunde involveras i fler 

ämnesområden för dem. Pedagogen anser sig ha vissa kunskaper inom film och medier men 

inte tillräckliga och en fortbildning inom detta är mycket önskvärt. 

40

Hur ser förutsättningarna för ett regionalt mediepedagogiskt utvecklingsarbete 

ut? 

Som tidigare beskrivits finns förutsättningar för en möjlig kompetensutbildning då många 

lärare är positiva till fortbildning och själva anser sig behöva det inom film/media. Det finns 

också olika verksamheter som arbetar kring att film och medier ska ingå i skolans verksamhet. 

Film i Öst 

Film i Öst är ett regionalt resurscentrum för film och media i Östergötland. Projektets 

huvudman är Regionförbundet Östsam. Resurscentrats uppgift är att stimulera och berika film 

och mediekulturen i länet. Inte minst för bam och ungdomar. Det praktiska arbetet bedrivs 

kring skolbio och mediepedagogik, samt stöd till biografer, visningsorganisationer, filmare 

och filmproduktioner. Regionförbundet Östsam samt Svenska Filminstitutet finansierar 

verksamheten. 62 

Film i Öst ger erbjudande i form av enstaka fortbildningsdagar i arbetet kring film i skolan. 

Även enstaka filmdagar erbjuds för filmintresserande pedagoger som redan arbetar med film 

men vill vidareutvecklas samt för de som ännu inte provat filmens möjligheter i klassrummet. 

Filmdagama ger en inspirerande och fördjupande dag i filmen och den rörliga bilden då man 

får uppleva film samt möta filmpedagoger, filmare, forskare och andra inspiratörer till film. 63 

Film i Öst har även infört samarbete med flertalet skolor i Östergötland i form av 

filmfestivalen Klappan. Tanken med detta är att få igång och stimulera film- och 

mediepedagogiska arbetet ute i länets skolor. Klappan är till för alla år i grundskolan. 64 

Dramainstitutet 

Dramatiska institutet är en statlig konstnärlig högskola i Stockholm som utbildar för 

professionell verksamhet inom film, radio, tv och teater. Dramatiska institutet samarbetar 

också med en rad olika organisationer och branschföreträdare inom dessa områden. De anser 

att barn och ungdomar idag lever i en språklig värld som skapas av olika medier. Dessa 

"språklandsskap" domineras av visuella uttryck där nya betydelser och relationer uppstår 

mellan bild, seende, läsning och kunskap. De anser att allt detta påverkar de ungas 

62 Finns tillgänglig på www.rilrniost.iiu/ 

63 Mattias Åhlén, Filmkonsulent, samtal dat: 2009-04-01. 

64 Ibid. 

41

språkutveckling och meningsskapande och ger nya verktyg för kommunikation och lärande 

vilket gör att skolledare, lärare, pedagoger har ett berättigat och stort behov av 

kompetensutveckling inom dessa områden. I och med detta erbjuder de skräddarsydd 

uppdragsutbildning för rektorer och pedagoger inom skolan. Syftet med uppdragsutbildningen 

är att deltagarna ska lära sig att planera och praktiskt genomföra pedagogiskt arbete med 

digital bild- och ljudutrustning. Syftet är också att diskutera och beskriva hur lärprocessen kan 

utvecklas och fördjupas med hjälp av bild och ljud. Att utveckla och använda verktyg och 

metoder för reflektion kring lärande i konkreta undervisningssituationer. Kursen har tidigare 

genomförts i olika varianter och omfång vid 14 tillfällen i kommuner från Simrishamn i söder 

till Skellefteå i norr. I nuläget pågår kurser i Avesta och Västerås. De kommuner som 

genomfört kursen har samverkat kring handledning med sitt regionala resurscentrum för film 

och video. Kommuner har också sökt och fått ekonomisk delfinansiering från Svenska 

Filminstitutets stöd till lokal filmpedagogisk verksamhet. 65 

Kommunens resurser i ett mediepedagogiskt utvecklingsarbete 

Idag finns det få verksamheter inom Motala kommun som har ett pågående arbete inom 

film/medier gentemot kommunens skolor. Motala kommun har goda resurser som kan 

utnyttjas för ett utvecklingsarbete inom film och media i skolan. 

Kulgris 

En pågående verksamhet som är aktuell inom Motala kommun är Kulgris som med stöd från 

Svenska Filminstitutet ordnar skolbioverksamhet i kommunens skolor där läsår 3, 5 och 9 får 

tillfälle att gå till den lokala biografen och se på film. Denna verksamhet är också i dagsläget 

tänkt att även erbjudas till gymnasiet. 66 

Mediacenter 

Mediacenter är en länsorganisation i Jönköping som ger avtalsservice åt förvaltningar och 

skolor inom områdena media, It, teknik och pedagogik. Detta innebär att de köper 

upphovsrätter till film och lånar ut, kopierar och distribuerar film till kommuner i huvudsak 

för användmng i skolan. Mediacenter även säljer, installerar och servar hemelektronik till 

65 Finns tillgänglig på www^dramtat^^ samt skrivelse av Dramainstitutets samverkanchef Ulf 

Söderström, dat: 2009-03-18. 

66 Samtal med kulturassistent Anna Henriksen, dat: 2009-04-01. 

42

kommunala verksamheter. Även projekt, utbildning och webbplatser bedrivs för en 

pedagogisk utveckling. Sedan början av år 2007 erbjuder också Mediacenter sina kunder 

möjligheten att se en del av deras utbud direkt med hjälp av en Internetuppkopplad dator, s.k 

streaming. Motala Kommun är ansluten till Mediacenters avtal vilket innebär att de får ta del 

av ovanstående erbjudanden. 

Nätverksträff för pedagogerna i Motala Kommun 

Motala Kommun har under ett antal år gjort ett antal satsningar på kompetensutveckling för 

lärare. Detta har bidragit till att lärare bildar två gånger om året ett kunskapsutvecklande 

nätverk. Tidigare har ett mer regionalt nätverk skapats där Motala, Vadstena och Mjölby 

ingick men vid senare år innefattar nätverket endast skolor inom Motala Kommun. Inom 

dessa nätverk träffas pedagoger från olika skolor fast tillhörande samma ämnesområden. I 

dessa nätverk har man tillfälle att skapa utveckling och fortbildningar efter önskade behov. I 

nuläget bedriver bildpedagogema på eget initiativ i Motala kommuns grundskolor en 

fortbildning inom film och medier där man har tagit kontakt med Filmkonsulent Mattias 

Åhlén från Film i Öst. 

Radiomuseets utveckling 

Sveriges rundradiomuseum som är belägen i Motala Kommun tillkom i ett samarbete mellan 

dåvarande Televerket och Motala Kommun. För närvarande visar museet sändare i olika order 

och tidsepoker, mottagare och mikrofoner, mätinstrument och andra detaljer från åren 1925- 

970. Enligt Motala turistbyrås statistik består besökarna av grupper av teknikintresserade, 

skolklasser, pensionärsgrupper men även av en del utländska besökare som känner till 

begrepp som Luxor och Stockholm-Motala. I nuläget sker ett utvecklingsarbete för museet i 

samarbete med Teracom AB med stöd från Regionförbundet Östsam och Länsstyrelsen i 

Östergötland. Utvecklingsarbetet förväntas bl a leda till att Radiomuseet ska bli en mötesplats 

som lockar teknik och kommunikationsintresserade. I en intervju med Maria Säfverblad som 

är utvecklare inom musei- och upplevelsekulturen i Motala så finns en bred 

diskussionspotential i utvecklingsarbetet kring museet. En vilja och tanke finns att ett 

samarbete gentemot skolan skulle påbörjas i form av att eventuellt integrera skolan och 

lärandet i museets miljö. En tanke är nämligen att museet kan få olika avdelningar såsom tex 

ett filmrum, radiorum eller en annan form av aktiv mediestudio. Det betyder att elever kan få 

67 Finns tillgänglig på www.mcenter.se . 

68 Informationsblad Sveriges Rundradiomuseum, Motala Kommun. 

43

möjlighet att komma och få uppleva mediers områden t ex genom att få arbeta med film, 

sända ut radio, eller på annat sätt arbeta med andra medier. En annan tanke är att pedagoger i 

museets lokaler kan få fortbildning eller annan kompetensutveckling inom området film och 

eller andra medier. Utvecklingsarbetet planeras till hösten 2009 och skolan är i högsta grad 

med i diskussionerna. 69 

Kulturskolans utveckling 

Under många år har det diskuterats om att inrätta en Kulturskola i Motala kommun. I 

dagsläget har en utredning gjorts som är ett förarbete för inrättandet av skolan. I utredningen 

framkommer det att i kulturskolans målsättning är att skolan ska vara till för alla. Detta mål 

ska uppnås genom att kulturskolan har både en frivillig del och en del som är integrerad i den 

obligatoriska verksamheten. I detta planeras det att kulturskolans verksamhet kan ingå i 

förskola, grundskola, gymnasium och kommunens fritidsverksamhet bl a genom: 

• obligatorisk undervisning i de lägre åldrarna 

• uppdragsverksamhet - för att tillse att alla skolor har kvalificerad undervisning och 

uppfyller läroplanen för de estetiska ämnena vilket gäller främst för F-6 där det oftast 

saknas utbildade estetpedagoger (bild- och musiklärare i första hand). 

• att införa media som ämne vilket man anser är en förutsättning till högre kompetens. 

• samverkan i olika former vid evenemang och aktiviteter 

• fortbildning av pedagoger och skolpersonal i syfte till att använda estetiska 

uttrycksmedel i undervisningen. 70 

Skolbibliotekens utveckling 

Skolbibliotekscentralen (SBC) är en pedagogisk resurs för elever och personal i grundskolan 

och gymnasieskolan. Deras huvuduppgift är att på olika sätt stödja, hjälpa och utveckla 

skolbiblioteken i kommunen. Personal inom SBC är ute på skolorna och hjälper elever och 

lärare att hitta rätt böcker och hur man söker information. De informerar om böcker i 

klasserna för att öka elevernas läsintresse. De kommer även gärna ut på föräldramöten, kurser 

och liknande och berättar om bam- och ungdomsböcker. Förskolorna får boklådor och annan 

service från biblioteken och bokbussen. Dessa skolbibliotek är i dagsläget under utveckling 

där man förhoppningsvis ska kunna utöka verksamheten. Motala Bibliotek planerar i nuläget 

69 Intervju, Maria Säfverblad, utvecklare inom musei- och upplevelsekulturen, dat: 2009-04-01 

70 Rapport Utredning Kulturskola, Remiss 2008-06-30, s. 3-14. 

44

att skapa en ny avdelning, ett mediatek, där kommunens invånare själva kan lämna in sina 

alster för utlån till bibliotekets låntagare. Det kan vara egenhändigt skrivna böcker, teckningar 

el. annan konst (som inte är för skrymmande) film, musik etc. Sådant som är digitala medier 

ska också kunna lånas hemifrån via bibliotekets e-tjänster. 71 

Motala kommuns IT-verksamhet 

IT-avdelningen i Motala Kommun inledde ett systemskifte på sina skolor under hösten år 

2004. Detta systemskifte ingick i projektet ITIS och var landsomfattande. Systemskiftet 

innebar att man bytte från så kallade feta till tunna klienter och syftet var bl a: 

dator som arbetsverktyg för lärare, 

satsning på kompetensutveckling av lärare, 

- Internet till skolorna 72 

Datorn som arbetsverktyg 73 

Under år 2004 fick Motala kommuns skolor tillgång till datorer genom projektet ITIS och 

enligt en intervju med personal på IT-enheten är många av dessa fortfarande i bruk på flertalet 

skolor. Personal på IT-enheten upplever att skolorna i kommunen har svårt för att upprusta 

datorerna och lägger inte in det i sin årsbudget. Därav står det många gamla datorer som 

knappt är brukbara till förfogande för eleverna att arbeta vid. "Många datorer är inte utbytta 

än utan kan vara både tio och tolv år gamla som står och går på skolorna." Personalen på 

skolorna däremot håller i dagsläget på att få nya arbetsdatorer. Detta ser personal från IT som 

positivt och menar att de gamla arbetsdatorerna som lärare har haft eventuellt kan gå till 

elevema då dessa datorer ändå är bättre än de elevema har tillgång till. 

Personal från IT-enheten ser också att media som påtagligt i samhället och ser även det som 

en resurs inom skolan. Att visa rörlig film eller föreläsningen genom streaming blir allt 

vanligt inom skolan. Genom det datasystem som nu finns fungerar inte detta så bra. 

"Om man ska gå in och använda sig av streaming och t ex kolla på SVT och sånt blir 

detta inte bra i vårt gamla system för det hackar och så då. Det blir ingen bra kvalitet när 

man inte har byggt systemet för att köra streaming av media. Det beror på helt enkelt att 

71 Intervju med bibliotekarie för Motala kommun, Cecilia Persdotter, dat: 2009-04-29 

72 Finns tillgänglig på www.regeiiiigen.se Skrivelse Skr. 1997/98:176 "Lärandets verktyg- nationellt program 

för IT i skolan" Utbildningsdepartementet. 

73 Intervju av personal från IT-enheten Motala kommun, dat: 2009-05-06 

45

streaming av media har ett visst antal bilder per sekund och alla tunna klienter är byggda 

på en annan typ av bild per sekund och det går inte ihop riktigt då och kan inte synka så 

bra heller med bild och ljud. Men på det nya efter uppgraderingen kommer det att 

funka." 

Personalen på IT anser att en uppgradering av systemet ligger i tiden att göras då det blir mer 

och mer påtagligt med att titta på film. I den nya versionen kommer det att gå att se på 

filmfrekvenser med bättre kvalitet. Kommer man fram till att man behöver visa film eller 

streaming i undervisningen måste skolorna ansöka om denna uppgradering. 

Satsning på kompetensutveckling av lärare 74 

Personalen på IT anser att det finns mycket information och program i datasystemet som man 

kan arbeta med i undervisningen. Dock anser personal från IT-enheten att okunnigheten om 

vilket material eller program som finns att tillgå är stor hos lärarna. Tanken är att som 

nyanställd ska man få denna information av den lokala administratören på skolan och att man 

sedan själv får undersöka möjligheterna. Detta upplever personalen ej har fungerat. ITenheten 

har i och med detta erbjudit fortbildning och enstaka kurser väldigt ofta i t ex 

Groupwise, bildbehandling och andra områden. Folk har anmält sig men har dock ej kommit. 

Men de står alltid till förfogande för denna typ av utbildning. 

Kulturrådets Skapande skola 

Statens kulturråd är en central förvaltningsmyndighet inom kulturområdet. Deras 

övergripande uppdrag är att förverkliga de nationella kulturpolitiska mål som regering och 

riksdag beslutar om. Deras ansvar ligger bl a i att de ska fördela statligt kulturstöd till teater, 

dans, musik, litteratur, kulturtidsskrifter och folkbibliotek samt konst, museer och 

utställningar. 75 Varje år fördelar Kulturrådet pengar till kulturinsatser i skolan. Syftet är att 

långsiktigt integrera kulturen som en del av lärandet i skolan. 76 Under höstterminen år 2010 

får skolorna i Motala kommun möjlighet att få ta del av dessa pengar vilket ger möjlighet till 

utveckling av mediearbete 77 

Intervju av personal från IT-enheten Motala kommun, dat: 2009-05-06. 

Finns tillgänglig på, http //www.kulturradet.se/sv/Om-kulturradet/ Statens Kulturråd. 

76 Finns tillgänglig på httj2L //wwwîuhuirack^^ 

Statens Kulturråd. 

77 Samtal med kulturadministratören Anna Henriksen, dat: 2009-04-01. 

46

Del 3 - Diskussion och slutsats 

Varför behövs en film och medieutredning inom skolan? 

Synen på samhället ligger till grund för målen och riktlinjerna i skolans styrdokument. I den 

läroplan som riktar sig mot grundskolan och i de flesta kursplaner som finns kan man tolka 

väldigt tydligt att man ger stöd för att bam och ungdomar ska få fördjupande kunskaper inom 

film och andra medier i skolan, vilket är relevant ur ett samhällsperspektiv. Att dessa 

fördjupande kunskaper är viktigt att förmedla inom skolan visar sig också när Skolverket år 

2007 ger i ett uppdrag till den obligatoriska skolan samt gymnasieskolan att utarbeta en plan 

på en förbättrad uppföljning av IT-användning och IT-kompetens. 

Dock visar det sig enligt forskning att elevernas samhällssyn skiljer sig från skolans 

samhällssyn och det är det enligt forskning som får eleverna att tappa motivationen "eftersom 

just deras liv inte bekräftas" i skolan. Då dagens ungdomar lever i ett mediesamhälle kan man 

aldrig bortse från vikten av att integrera medier i elevemas skolgång. 

Regeringskansliets utsedda Medieråd arbetar med frågor kring unga och medier. Deras 

uppdrag är att följa utvecklingen i barns- och ungas mediesituation samt att rapportera om vad 

de har för erfarenheter inom medier. Deras rapporter visar nationellt ett ökat användande av 

medier hos ungdomar. Enligt dem så lever vi i ett medielandskap, vilket även kan ses i den 

enkätundersökning som skickades ut till alla Motala kommuns grundskolor höstterminen 

2008. Enkätundersökningen visade att den högsta konsumtionen av medier på fritiden var 

datorer. Detta gällde såväl elever som brukade datorer till 96.3% och pedagoger som använde 

det till 98.1 %. I undervisningen använde pedagoger dock främst film som medieverktyg 

vilket är ett traditionellt och ålderdomligt tillvägagångssätt inom användandet av medier. 

Dataverktyg användes dock mycket mindre, endast 33 %. Vidare visar undersökningen att 

större delen av pedagogerna har kapacitet att använda medier i sin vardag samt att de har viss 

kunskap att manövrera datorn som verktyg. Varför använder dessa pedagoger då i sådan liten 

utsträckning sig av datorn som undervisningsverktyg? 

I och med detta är en film och medieutredning viktigt för att visa hur nulägesbeskrivning ser 

ut och var i bristerna ligger eftersom skola och samhälle är knutna till varandra. 

47

Hur ser en nulägesbeskrivning ut inom film och medier i skolan? 

Användandet 

I djupintervjuerna framkommer det att alla pedagoger hade någon form av integration av 

medier i sin undervisning. Film är överrepresenterat medieverktyg bland pedagogerna i denna 

utredning. Dock framkommer det att många av pedagogerna själva inte föregår med gott 

exempel då medier överlag rekommenderas till elevernas redovisningar, faktasökande samt 

som skrivverktyg. I stort sett använde flertalet av pedagogerna inte själva medier som verktyg 

i undervisningen utan kopplade mediehantering i stort sett endast till filmvisning. Enligt 

utredningen såg man ändå en vilja hos flertalet av pedagogerna att använda sig mer av medier 

och de såg gärna att eleverna använde sig av andra former av medier i det egna studerandet, 

men ansåg sig dock inte kunna genomföra denna vilja. 

I undersökningen framkom ändå några få pedagoger som använde mycket medier i sin 

undervisning både som verktyg för eleverna att använda sig av i sin undervisning och även 

som redskap för pedagogens egen kunskapsförmedling till eleverna i sitt ämne. 

Enligt den enkätundersökning som utfördes i utredningen framkom det att även elevema 

trodde sig bli mer intresserade av det som lärare förmedlar om denne använde sig mer av film 

och andra medier. Elever som besvarade enkäten ansåg också att innehållet i undervisningen 

skulle bli mer målande och beskrivande vilket också skulle få dem att lättare förstå. Elever 

såg också kopplingen mellan skolan och samhället då de kände att de i skolan kunde få mer 

kunskap i det de gör på fritiden när det gäller film och media. De tyckte också att då de 

använder sig mycket av detta på fritiden var det viktigt ansåg de att deras lärare utnyttjade 

detta inom skolan. 


Ett hinder till att pedagoger ej integrerade medier i sin undervisning var att skolor saknade 

eller hade ej fungerande utrustning. Detta hindrade enligt dessa pedagoger från att både 

planera och utföra arbeten där film och medier ingår. Enligt observation vid dessa skolor 

framkom det att den utrustning som fanns tillhands för eleverna var äldre och knappt 

fungerande. Miljön där elever enligt skolan ska arbeta med detta var i vissa fall mycket 

nedgångna, slitna och till viss del farliga. 

48

Vid en intervju på IT-enheten framkommer det att orsaken till att det ser ut så här kan bero till 

stor del av att skolorna i kommunen inte prioriterar att upprusta datorerna och lägger inte in 

det i sin årsbudget. Där av står gamla datorer kvar som knappt är brukbara till förfogande för 

eleverna att arbeta vid. 

De pedagoger som i intervjuerna hade dålig tillgång till teknisk utrustning har inga svårigheter 

att bedriva undervisning men ser ändå hur medietekniken skulle underlätta för både 

pedagoger och elever. Dessa pedagoger uttrycker en stor önskan om att lättare få ta del av mer 

teknisk utrustning då de gärna vill arbete mer med film och medier i sin undervisning. 

I de intervjuer där det framkom att läraren hade god tillgång till teknisk utrustning märks en 

mer levande undervisning. Istället för traditionella genomgångar som att "lätta på overhead" 

får elevema uppleva mer levande föreläsningar med presentationer i dataprogram som 

PowerPoint. Pedagogerna får också tillfälle genom tillgång till bärbara datorer att bygga upp 

en större materialbank vilket leder till variation i undervisningen. Arbetet som eleverna utför 

blir också genom tillgång till medier mer genomarbetade då de har lättare till att forska genom 

nätet och lämna in arbeten dataskrivet. Tillgången till medier kan också motivera eleverna till 

att kunna avsluta ett arbete på ett mer professionellt sätt genom att visa upp det genom olika 

presentationer. Denna tillgång ger också elevema möjlighet att använda sin kreativitet som 

också är ett av skolans mål. 

Utbildning och kunskap 

Regeringen ansåg år 1998 att befolkningen skulle vara mer delaktig i informationssamhället. 

Där av deltog Motala Kommun i det landsomfattande projektet ITIS. Projektet avsåg 

förskoleklasser, den obligatoriska skolan samt gymnasieskolan. Detta gjorde att skolorna år 

2004 fick tillgång datorer samt att utbildning och kunskap inom dataanvändning ökade bland 

pedagogerna i Motala kommun. Idag, cirka 5 år efter ITIS-utbildningen ägde rum visar det sig 

att 43 % av pedagogerna som besvarade enkäten i utredningen ansåg sig inte ha tillräckliga 

kunskaper och önskade mer för att kunna använda sig av detta på ett bra sätt. 25 % ansåg sig 

nöjda och såg sig ha tillräckliga kunskaper. I intervjuerna kan man tyda sig fram att större 

delen av de pedagoger som intervjuades önskade mer utbildning och kunskap inom medier 

och genom det låta eleverna få ta större del av film och medier i deras undervisning. 

49

Många av pedagogerna som intervjuades ser dock att det kan finnas ett problem gällande 

utbildningen inom medier i undervisningen. De ser att utbildning inom detta är positivt men 

att det kan bli svårt att ta till sig om man endast får genomgå den någon enstaka gång. 

Utbildningen måste utföras enligt dem mer kontinuerligt så kunskapen inom detta befästs 

automatiskt. För att få pedagoger genomgå denna typ av utbildning måste man enligt dem 

själva på något sätt införa den så den väcker upp pedagogerna och få dem att känna 

inspiration. Utbildningen bör enligt pedagoger ha ett tydligt syfte och visa på att det är ett 

komplement till det pedagogerna redan gör. Pedagogerna vill känna att detta ingår och att de 

har nytta av det. 

Att utbildning inom film och medier i undervisningen kan vara problematiskt att genomföra 

visar sig också under intervjun med Motala kommuns IT-verksamhet. Personalen på IT har 

många gånger erbjudit fortbildning och enstaka kurser i t ex Groupwise, bildbehandling och 

andra områden. De upplever att det är många pedagoger som anmäler sig till dessa kurser men 

har dock ej kommit. Vidare anser personalen på IT-verksamheten att utbildning och kunskap 

inom film och medier är viktigt att genomföra hos personalen då okunnigheten inom detta är 

stor hos pedagogerna. Även kunskapen när det gäller vilket material eller program som finns 

att tillgå i redan verksamma datasystem är okunnigheten stor. 

Hur ser förutsättningarna för ett regionalt mediepedagogiskt utvecklingsarbete 

ut? 

Fortbildning 

Efterfrågan på fortbildning inom film och medier finns hos pedagogerna och utredningen 

visar på att det finns flera möjligheter till detta. Dessa möjligheter finns redan knutna till 

Motala kommun på ett eller annat sätt. 

Under några års tid har pedagogerna i kommunen nu möjlighet att träffa andra pedagoger 

inom samma ämnesområden. Inom dessa nätverk träffas man och diskuterar samt beslutar 

gemensamma riktlinjer i ämnet. Dessa träffar ska ses som kompetensutvecklande vilket kan 

ge utrymme för att höja kompetensutvecklingen inom film och medier i de aktuella ämnena 

skolorna har. Dock finns i nuläget inte möjligheten till ett gemensamt nätverk mellan 

50

gymnasieskolorna och grundskolorna i kommunen. Ett samarbete däremellan ses i intervjun 

med mediepedagogen på gymnasieskolan som ett önskat alternativ. Ett samarbete som kan gå 

ut på att bana väg för elevemas mediekunskaper som de "borde" ha innan de kommer till 

gymnasiet. Ett samarbete däremellan kan också innebära att man skapar en mer naturlig 

övergång och på så sätt få fler elever att välja en av kommunens gymnasium. 

Resurser som Motala kommun redan har genom avtal och kan brukas för fortbildning inom 

film och medier i undervisningen är kontakten med Mediecenter i Jönköping. I avtalet med 

Motala kommun erbjuder de projektutbildning och webbplatser för pedagogemas utveckling 

inom områden som IT, teknik och pedagogik. Även kommunens egna IT-verksamhet erbjuder 

utbildning till pedagoger inom hantering av de IT-program som redan finns att tillgå på 

skolornas datorer. Att nyttja mer av kommunens egna IT-verksamhet är ett lönsamt alternativ. 

Andra alternativ kan vara att bruka organisationen Film i Öst som anordnar enstaka 

fortbildningsdagar samt filmdagar där pedagogerna får möjlighet att vidareutvecklas och få 

idéer kring hur man arbetar med film och medier i undervisningen. Kontakten med Film i Öst 

finns i kommunen och har redan gratis brukats vid en skola där bildlärare på eget initiativ 

fortbildar sig att använda sig av film och medier i sin undervisning. Även Dramatiska 

institutet erbjuder utbildning såsom t ex en skräddarsydd uppdragsutbildning för rektorer och 

pedagoger inom skolan. Kommuner som har deltagit i denna utbildning har fått ekonomiskt 

stöd från Svenska Filminstitutet vilket förhoppningsvis öppnar upp möjligheter för att gå 

denna typ av fortbildning även i Motala kommun. 

Under utveckling står nu Radiomuseet, Kulturskolan och Skolbiblioteken. Gällande 

Radiomuseet visades det i intervjun en vilja och tanke kring att ett samarbete gentemot skolan 

skulle påbörjas. Radiomuseet är en alternativ plats för skolorna att nyttja när det gäller att låta 

eleverna få uppleva och arbeta kring olika områden inom medier. Radiomuseet kan också vid 

eventuellt erbjuda lokaler till fortbildning eller annan kompetensutveckling inom film och 

andra medier för pedagoger i kommunen. Kulturskolan har i sina diskussioner planerat att till 

viss del vara frivillig men även ingå i kommunens obligatoriska skola samt gymnasium. De 

ska i sin planering erbjuda fortbildning till pedagoger och skolpersonal som syftar på att 

använda estetiska uttiycksmedel i undervisningen däribland medier. Även skolbiblioteken har 

sin funktion gällande film och medier i skolan då de eventuellt kan förvara och tillhandahålla 

mediematerial efter sin utveckling. 

51

Slutsats för en mediepedagogisk plan 

Både forskning och undersökningar i utredningen visar på att elever får uppleva att skolans 

samhällssyn inte är i fas med det samhälle de lever i. Samma tendens visades på i utredningen 

gällande Motala kommun. Det samhälle vi lever i är ett mediesamhälle. Som 

samhällsmedborgare upplever man väldigt påtagligt rörliga bilder, film och andra medier 

varje dag. Att man inte integrerar detta mer i kommunens skola får konsekvenser. En 

förståelse för detta visas hos pedagoger och annan personal inom skolan i utredningen. 

Flertalet pedagoger önskar integrera film och andra medier i sin undervisning och ser hur 

nödvändigt denna form av integration är. Samtidigt som de vill uppleva ett arbete integrerat 

med film och medier uttrycker de att det inte är så enkelt och säger sig varken ha teknisk 

utrustning eller kunskap till detta. Då många pedagoger upplever tekniken och bristen på 

teknisk kunskap som ett stort hinder är detta mycket betydelsefullt att titta närmare på. 

Bestämmer sig Motala kommun för att genomföra en mediepedagogisk plan så måste man 

avsätta resurser men med en medvetenhet om att det också i dag finns bra resurser, vilja och 

engagerade personer att utveckla området. Mycket handlar om att hitta lösningar, prioritera 

och se möjligheter. 

Trots att det finns goda exempel till medieinriktade resurser för kompetensutveckling som 

både kan ges regionalt och inom kommunen sker det ej någon helt fungerande samverkan 

mellan dessa och de skolor som undersökts. För att bedriva ett mediepedagogiskt 

utvecklingsarbete är det viktigt att stödja, synliggöra och samordna de resurser som finns 

regionalt eller håller på och utvecklas inom kommunen. Det behövs någon som arbetar 

strategiskt med att driva arbetet med mediepedagogik framåt genom att skapa samordningsoch 

samverkansmöjligheter mellan de dessa och Motala kommuns skolor. För en hållbar 

kompetensutveckling inom mediepedagogik behövs en mer långsiktig planering, större 

samordning, och en diskussion om vad som är ett relevant utbud för skolorna att ta del i. 

Kompetensutvecklingen bör utformas utifrån skolans behov och förutsättningar och tydligt 

visa hur det som erbjuds kan kopplas till undervisningen och de mål som finns. Om 

nödvändigt föreslå mediepedagogiska riktlinjer i en lokal skolplan. Långsiktighet och 

kontinuitet där pedagogerna får stöd, handledning och inspiration genom hela processen är 

också viktigt. 

52

Då mediepedagogiken är ett gränsöverskridande arbete betonas det både nationellt och 

internationellt vilket ger möjligheter till finansiering via olika bidrag, inte minst inom EU, 

Svenska Filminstitutet, och Kulturrådets Skapande skola. Detta ger möjlighet för fortbildning 

inom kommunen gällande mediepedagogik. 

Resultaten av utredningen stämmer väl överens med andra liknande utredningar som gjorts i 

andra kommuner. Norrköpings kommun har i dagsläget tagit till sig av en liknande utredning 

som gjordes 2008 och under hösten 2009 anställt en mediepedagog som ansvarar för att ett 

mediepedagogiskt arbete utvecklas i deras kommun. Med rätt stöd och strategi har Motala 

kommun bra förutsättningar för att en organiserad mediepedagogisk plan skulle kunna 

genomföras inom skolorna och med det vara en inspiration för andra kommuner i landet. 

53

JKcicrcnser 

I detta avsnitt presenteras alla de källor som använts i rapporten och vid den bakomliggande 

studien. 

Tryckta källor 

Bryman, A. (2001): Samhällvetenskapliga metoder, upplaga 1:2, Liber AB, Malmö, ISBN 91- 

47-06402-1. 

Informationsblad (2008): Sveriges Rundradiomuseum, Motala Kommun. 

Medierådet. (2008): Ungar & Medier 2008 - Fakta om barns och ungas användning och 

upplevelser av medier, Utbildnings- och kulturdepartementet, Stockholm, ISSN 1102-447X. 

Repstad, P. (1999): Närhet och dislans - kvalitativa metoder i samhällsvetenskap, Tredje 

upplagan, studentlitteratur, Lund, ISBN 91-44-01120-6. 

Skrivelse av Dramainstitutets samverkanchef Ulf Söderström, dat: 2009-03-18. 

Sas, M. (2008): En mediepedagogisk utredning Norrköpings kommun 2008, rapport Kulturoch 

Fritidskontoret och utbildningskontoret. 

Skolverket. (2006): Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och 

fritidshemmet Lpo-94, Stockholm, ISBN: 978-91-85545-13-1. 

Stigendal, M. (2004): Framgångsalternativ - Mötet i skolan mellan utanförskap och 

innanförskap, Författaren och studentlitteratur, Lund, ISBN 91-44-03644-2. 

Utredning Kulturskola, Rapport, remiss daterad: 2008-06-30. 

54

En mediepedagogisk utredning

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?