Nationella Diabetesregistret à rsrapport 2006 - Norrbottens läns ...
Nationella Diabetesregistret à rsrapport 2006 - Norrbottens läns ... Nationella Diabetesregistret à rsrapport 2006 - Norrbottens läns ...
Nationella Diabetesregistret Årsrapport 2006 140000 120000 100000 80000 60000 40000 20000 Antal patienter i NDR 1996-2005 131410 95206 36204 0 1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005 Medicinkliniker Primärvård Totalt Alla landsting Öppen redovisning Landstingsprofiler
- Page 2 and 3: Innehållsförteckning sid 1. Bakgr
- Page 4 and 5: nationellt resultatregister för di
- Page 6 and 7: 2. Deltagande enheter Antalet delta
- Page 8 and 9: 4. Kvalitet och Validitet Så mång
- Page 10 and 11: 4. Gudbjörnsdottir S, Nilsson, PM,
- Page 12 and 13: 8. Resultat av analyser och klinisk
- Page 14 and 15: • Hos många patienter är det or
- Page 16 and 17: % Medicinkliniker 22,5 30 22 24 70
- Page 18 and 19: Blodtryck - Måluppfyllelse (%) 199
- Page 20 and 21: mikroalbuminuri är både förhöjt
- Page 22 and 23: Goda exempel på förbättringsarbe
- Page 24 and 25: Öppen redovisning i Västra Götal
- Page 26 and 27: 9. Öppen redovisning a) Landstinge
- Page 28 and 29: Inledning Att belysa kvalitetsskill
- Page 30 and 31: ehandlingsmålen: 20-30-55% för Hb
- Page 32 and 33: För de två grupperna vid medicink
- Page 34 and 35: Figur 3. Diastoliskt blodtryck = 30
- Page 36 and 37: Figur 7. Makroalbum inuri (diabetis
- Page 38 and 39: Figur 11. Andel rapporterade diabet
- Page 40 and 41: medicinklinikerna. Beträffande pro
- Page 42 and 43: För att ett landsting översiktlig
- Page 44: Bilagor I Bilaga 1 redovisas result
<strong>Nationella</strong> <strong>Diabetesregistret</strong><br />
Årsrapport <strong>2006</strong><br />
140000<br />
120000<br />
100000<br />
80000<br />
60000<br />
40000<br />
20000<br />
Antal patienter i NDR 1996-2005<br />
131410<br />
95206<br />
36204<br />
0<br />
1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005<br />
Medicinkliniker Primärvård Totalt<br />
Alla landsting<br />
Öppen redovisning<br />
Landstingsprofiler
Innehållsförteckning<br />
sid<br />
1. Bakgrund och syfte 3<br />
2. Deltagande enheter 6<br />
3. Täckning 6<br />
4. Kvalitet och validitet 8<br />
5. Inrapportering 8<br />
6. Återrapportering 9<br />
7. Publikationer 9<br />
8. Resultat av analyser och kliniskt förbättringsarbete 12<br />
9. Öppen redovisning + bilaga 1-4 26<br />
10. Verksamhetsberättelse<br />
Författare:<br />
Soffia Gudbjörnsdottir<br />
Överläkare, med dr<br />
Diabetescentrum<br />
Sahlgrenska universitetssjukhuset<br />
S-413 45, Göteborg<br />
soffia.gudbjornsdottir@medic.gu.se<br />
Jan Cederholm<br />
Docent<br />
Allmän medicin och klinisk epidemiologi<br />
Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap<br />
Uppsala universitet, Uppsala<br />
Ulf Adamson<br />
Professor<br />
Ordförande SFD<br />
Medicinkliniken<br />
Danderyds sjukhus AB<br />
Stockholm<br />
2
Årsrapport <strong>2006</strong><br />
<strong>Nationella</strong> <strong>Diabetesregistret</strong> (NDR)<br />
Registerhållare:<br />
Soffia Gudbjörnsdottir,<br />
Överläkare, Diabetes Centrum<br />
Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Sahlgrenska<br />
413 45 Göteborg<br />
soffia.gudbjornsdottir@medic.gu.se<br />
Huvudman:<br />
Landstinget Västra Götaland<br />
1. Bakgrund och syfte<br />
Diabetes en allvarlig folksjukdom<br />
I Sverige har omkring 3% av befolkningen diabetes. I studier från olika delar av landet finner<br />
man en variation på 2-4,5%. För personer över 80 år är prevalensen nära 20%. Kvinnor och män<br />
drabbas i samma omfattning. Cirka 85-90% av all diabetes utgörs av typ 2. Internationella studier<br />
tyder på att allt fler insjuknar i diabetes, man talar om en epidemisk utveckling i hela världen.<br />
Om utvecklingen fortsätter kommer antalet diabetessjuka att fördubblas under en tioårsperiod.<br />
Detta beror delvis på en åldrande population men också på förändrade livsstilsfaktorer.<br />
Diabetes är livslång, kronisk sjukdom och tar cirka 8 procent i anspråk av de direkta<br />
sjukvårdskostnaderna i Sverige mest beroende på sena komplikationer i njurar, ögon, nerver och<br />
perifer och central cirkulation. Diabetessjukdomen har direkt eller indirekt konsekvenser inom de<br />
flesta specialiteter. Diabetesvårdens resultat är därför en god indikator på sjukvårdsystemet i<br />
allmänhet.<br />
Det övergripande målet för behandling av all diabetes är att förhindra akuta och långsiktiga<br />
komplikationer, med bibehållen hög livskvalitet för patienten.<br />
En kvalitativt god förebyggande diabetesvård är bevisligen kostnadseffektiv och motverkar<br />
långsiktigt utvecklingen av komplikationer. Resultaten av stora randomiserade studier talar för att<br />
en multifaktoriell riskfaktorintervention (lipider, blodtryck och blodglukos) är väsentlig vid<br />
diabetes, i synnerhet typ 2, om diabetesrelaterad sjuklighet och dödlighet skall minskas. De<br />
nationella riktlinjerna för diabetesvården är ett nyckeldokument för att uppnå en god<br />
diabetesvård. Att kontinuerligt kunna mäta måluppfyllelse gentemot riktlinjerna och följa<br />
effekten av insatt behandling är en nödvändig grund för förbättringsarbetet i diabetesvården.<br />
NDR en självklar del av diabetesvården<br />
Diabetessjukdomens långvariga och mångfasetterade förlopp gör att man i det praktiska arbetet<br />
och i kvalitetskontrollen av vården måste arbeta systematiskt gentemot riktlinjerna. NDR är<br />
skapat som ett verktyg för att underlätta systematiskt kvalitetsarbete och möjliggör att resultaten<br />
redovisas lättillgängligt och kontinuerligt på ett öppet och jämförbart sätt. NDR är både ett<br />
3
nationellt resultatregister för diabetesvården och framförallt ett pedagogiskt förbättringsverktyg i<br />
den kontinuerliga kvalitetsprocess som bedrivs vid de enskilda vårdenheterna. Registret<br />
möjliggör fokusering på viktiga kvalitetsindikatorer, dessutom noteras flera processmått av<br />
betydelse i det lokala kvalitetsarbetet. Registret kan användas för jämförelser mellan den egna<br />
vårdenhetens resultat och medelvärden för riket, och för att mäta måluppfyllelse mot riktlinjerna<br />
för diabetesvården. På nationell nivå kan registret beskriva trender över tid och belysa skillnader i<br />
vården mellan olika landsting och andra regionala skillnader. Modern diabetesvård bygger idag<br />
till stor del på egenvård. NDR kan också bidra till att patientens inflytande och medverkan i<br />
behandlingen ytterligare underlättas och uppmuntras, genom den individuella<br />
vårdöverenskommelse (diabetesprofil) som kan skapas automatiskt via Internet (www.ndr.nu).<br />
Patienten kan således aktivt följa sina egna data vid återkommande vårdtillfällen, effekten av<br />
insatt behandling, och vilka förebyggande åtgärder som vidtagits.<br />
<strong>Nationella</strong> <strong>Diabetesregistret</strong> (NDR) tillskapades 1996 och drivs av Svensk Förening för<br />
Diabetologi (SFD), på uppdrag och med stöd av Socialstyrelsen och Landstingsförbundet.<br />
Patientorganisationen Svenska Diabetesförbundet (SDF) samarbetar också aktivt med NDR.<br />
Varje landsting har en koordinator och sedan år 2002 även en kvalitetsansvarig sjuksköterska<br />
(KAS), vilkas uppgifter är att inspirera vårdgivare och stödja registreringsarbetet.<br />
Sedan april 2002 finns NDR tillgängligt via Internet (www.ndr.nu), vilket möjliggör en snabb<br />
och kontinuerlig verksamhetsuppföljning för de enskilda vårdenheterna, med omedelbar tillgång<br />
till egna resultat och en jämförande nationell statistik. Den enskilde vårdgivaren kan därmed<br />
snabbt och enkelt registrera egna patientdata, och analyser kan sedan utföras som ger mycket<br />
omfattande information för vårdenheten.<br />
NDRs organisation:<br />
Styrgrupp<br />
Ordföranden SFD (sammankallande): Professor, överläkare Ulf Adamson, Danderyds sjukhus,<br />
Stockholm<br />
Handläggare i NDR:s 3 underavdelningar: Registerhållare, Med Dr, överläkare Soffia<br />
Gudbjörnsdottir, Diabetes Centrum, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg<br />
Överläkare Tomas Fritz, Gustavsbergs Vårdcentral, Gustavsberg<br />
Docent, överläkare Bengt Lindblad, Drottnings Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Göteborg.<br />
Representant för:<br />
Svensk Internmedicinsk Förening, SIM: Överläkare Anders Nilsson, Helsingsborgs lasarett<br />
Svenska Endokrinologföreningen: Professor, överläkare Hans Arnqvist, Endokrin kliniken,<br />
Linköpings Universitetssjukhus.<br />
Svensk Förening för Allmänmedicin: Överläkare Tomas Fritz, Gustavsbergs Vårdcentral,<br />
Gustavsberg<br />
Svenska Barnläkarföreningens sektionen för endokrinologi och diabetes: Docent, överläkare<br />
Bengt Lindblad, Drottnings Silvias Barn- och Ungdomssjukhus, Göteborg<br />
Svensk Förening för Sjuksköterskor i Diabetesvård, SFSD: Mona M Andersson, ordförande<br />
SFSD och Ulla Britt Löfgren, Norrköping (adj)<br />
Svenska Diabetesförbundet: Till och med maj <strong>2006</strong> Stefan Leufstedt (adj), därefter ordförande<br />
Margareta Nilsson, Med klin, Universitetssjukhuset Örebro.<br />
4
NDRs Utdatagrupp:<br />
Soffia Gudbjörnsdóttir, överläkare, Med Dr<br />
Björn Eliasson, överläkare, docent<br />
Peter Nilson, överläkare, docent<br />
Jan Cederholm, docent<br />
NDR Vetenskapligt råd:<br />
Resultaten i NDR ska bl.a. resultera i vetenskaplig bearbetning. Data från NDR har genererat<br />
flera vetenskapliga rapporter i internationella och nationella tidskrifter. Vetenskapliga rådets<br />
uppgift är att vara rådgivande till SFD, och till NDRs utdatagrupp vad avser sammanställningar<br />
av resultat, samt vara rådgivande avseende förfrågningar av analyser utgående från NDR.<br />
Professor Göran Sundkvist, MAS, Malmö, ordförande<br />
Professor Christian Berne, Uppsala Akademiska Sjukhus<br />
Professor Claes-Göran Östenson, Karolinska Universitetssjukhuset, Solna<br />
Professor Ulf Smith, Sahlgrenska Universitetssjukhuset, Göteborg<br />
Professor Jan Sundquist, Institutionen för klinisk vetenskap, Karolinska Universitetssjukhuset<br />
Huddinge<br />
Drift- och utvecklingsgrupp:<br />
Kvalitetsansvarig rikskoordinator<br />
arbetar under ledning av NDRs registerhållare, ansvarar för daglig drift och utvecklingsarbete av<br />
och information om registret och som samordnare för projekt i regi av NDR.nu.<br />
Registervårdare<br />
Utför under ledning av NDRs registerhållare databearbetning, analyser och resultatredovisning<br />
genom presentationer på efterfrågan från enskilda användare, vårdenheter, landsting och för<br />
offentligheten.<br />
Sekreterare<br />
Har daglig kontakt med användare i hela landet och är första kontakt vid förfrågningar till<br />
helpdesk, ansvarar för hantering av användarnamn och lösenord i NDR och utför sedvanliga<br />
sekreteraruppgifter.<br />
Systemutvecklare<br />
Ansvarar på uppdrag för teknisk utveckling och underhållsarbete av NDRs webbplats,<br />
programvaror och de webbbaserade årsrapporterna för respektive vårdenhet.<br />
KAS (kvalitetsansvarig diabetessjuksköterska) och landstingskoordinator<br />
Samtliga landsting är representerade i NDR av en KAS och en landstingskoordinator men målet<br />
är minst en KAS och en koordinator för medicinklinikerna och en för primärvården inom varje<br />
landsting. Uppdraget avser:<br />
• att informera om NDR<br />
• att vara behjälplig vid initiering av registrering online<br />
• att stimulera rapportering till NDR<br />
• att vara support till registrerarna<br />
Koordinatorn och KASarna kan beställa och ta emot landstingsvis redovisning av data för lokal<br />
tolkning.<br />
5
2. Deltagande enheter<br />
Antalet deltagande patienter för åren 1996-2005 framgår av Figur 1, även uppdelat för medicinkliniker<br />
och primärvård. Antalet registrerade patienter fortsätter att öka kraftigt framförallt i primärvården.<br />
Vissa landsting t ex Västerbotten, Västmanland, Skåne och Västra Götaland har satsat<br />
på kvalitetsarbetet och registreringen till NDR har ökad kraftigt. År 2005 rapporterades 131 410<br />
patienter med diabetes varav 36 204 på medicinkliniker och 95 206 inom primärvården, och<br />
omfattade därmed cirka 30% av landets diabetespatienter. Rapporter förelåg detta år från alla<br />
landsting, från 92 medicinkliniker (cirka 90 % av samtliga) och från 674 primärvårdsenheter (ca<br />
65% av samtliga).<br />
140000<br />
120000<br />
100000<br />
102347<br />
131410<br />
95206<br />
80000<br />
60000<br />
40000<br />
20000<br />
0<br />
79643<br />
67684<br />
60002 59497<br />
49289<br />
41154<br />
41151<br />
36518<br />
36204<br />
32501 34652 34663<br />
27213 26361<br />
27501 30354<br />
22568<br />
23054<br />
24845<br />
14450 14793<br />
18097<br />
12763<br />
13950<br />
1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005<br />
Medicinkliniker Primärvård Totalt<br />
Fig 1. Antal deltagande patienter för åren 1996-2005.<br />
3. Täckning<br />
I Sverige har omkring 3% av befolkningen diabetes. I studier från olika delar av landet finner<br />
man en variation på 2-4,5%. För personer över 80 år är prevalensen nära 20%. Kvinnor och män<br />
drabbas i samma omfattning. Medelåldern vid insjuknandet är lägre för män än för kvinnor. Cirka<br />
85-90% av all diabetes utgörs av typ 2. Incidensen (insjuknande per år) i typ 2-diabetes kan<br />
skattas till cirka 1/10 av prevalensen (förekomsten). Sammanlagt 131 410 registrerade patienter<br />
har rapporterats till NDR registreringsåret 2005. Det noteras ännu en gång en kraftig ökning av<br />
antalet registrerade patienter jämfört med föregående år framförallt från primärvården. Man kan<br />
beräkna att registret totalt nu innehåller cirka 35-40 % av det uppskattade antalet patienter med<br />
6
diabetes i Sverige, täckningsgraden varierar dock fortfarande kraftigt i de olika landstingen (se<br />
figur 2).<br />
Andel diabetiker som rapporterats till NDR 2005*<br />
%<br />
100<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Blekinge<br />
Dalarna<br />
Gotland<br />
Gävleborg<br />
Halland<br />
Jämtland<br />
Jönköping<br />
Kalmar<br />
Kronoberg<br />
Norrbotten<br />
Skåne<br />
Stockholms län<br />
Södermanland<br />
Uppsala län<br />
Värmland<br />
Västerbottten<br />
Västernorrland<br />
Västmanland<br />
Västra Götaland<br />
Örebro<br />
Östergötland<br />
RIKET<br />
VC<br />
med klin<br />
Fig 2. Andel rapporterade diabetiker 2005. Totala antalet diabetiker har uppskattats till 4% av<br />
antal invånare.<br />
Flertalet av patienterna vid landets medicinkliniker registreras, medan täckningen är fortfarande<br />
lägre för patienter inom primärvården. Registreringen inom primärvården har dock ökat mycket<br />
kraftigt de sista åren och stora satsningar görs från både från NDR:s sida och från de olika<br />
landstingen för att öka antalet deltagande enheter.<br />
NDR är därmed det överlägset största patientregistret i världen avseende diabetes. Om det totala<br />
antalet patienter med diabetes i Sverige uppskattas till cirka 350 000, kan konstateras att registret<br />
nu täcker en betydande del (35-40%).<br />
7
4. Kvalitet och Validitet<br />
Så många som cirka 90% av medicinklinikerna och cirka 65% av primärvårdens enheter har<br />
deltagit det senaste året 2005 i NDR. Dessutom har i medeltal så pass många som 399 patienter<br />
per medicinklinik och 143 per enhet i primärvården rapporterats till NDR det sista året. Denna<br />
rapport bör därför vara tämligen representativ för diabetesvården vid landets medicinkliniker och<br />
primärvård.<br />
En noggrann validering av data i NDR för Medicinklinikerna i Region Skåne har gjorts våren<br />
2005. Validering av primärvårdens data skall påbörjas hösten <strong>2006</strong>.<br />
5. Inrapportering<br />
Från och med år 2002 sker registreringen elektroniskt via www.ndr.nu vilket ger omedelbar<br />
tillgång till egna resultat och jämförande nationell statistik. Rapportering av samma patient kan<br />
göras upprepade gånger under samma år.<br />
Överföring av data sker också direkt till NDRs databas on-line från vissa journalsystem och via<br />
lokalt skapade extraktionsprogram.<br />
Innan elektronisk registrering var möjlig skickades en gång årligen pappersblanketter (1 per<br />
patient) eller en krypterad diskettkopia av ”lokalt NDR” eller överfördes datafiler till LDC i Lund<br />
för centralt framtagande av respektive vårdenhets statistik.<br />
Systemet innehåller:<br />
Rapporteringsformulär med en ”obligatorisk del”, och en ”tillvalsdel”. Kontrollfunktion för<br />
rimliga värden och fullständigt ifyllt formulär är inbyggt.<br />
Kompletteringsformulär för komplettering eller ändring i redan utförd rapportering. Detta kan<br />
endast göras i senast insända rapport.<br />
Diabetesprofil för patientinformation, skapas automatiskt och bygger på patientens alla inlagda<br />
”obligatoriska” data samt de av enheten valda frivilliga variablerna. Där finns också plats för<br />
kortare fri text (kommentarer, behandlingsmål etc.). Denna individuella vårdöverenskommelse<br />
lagras i NDRs databas och kan skrivas ut till patienten vid vårdtillfället.<br />
Diabetesprofil utdrag, är en förkortad variant av Diabetesprofilen som visar värden för HbA1c,<br />
BMI, midjemått, blodtrycks- och lipidvärden, njurpåverkan och grad av fysisk aktivitet.<br />
Dessutom visas individuella vårdöverenskommelsen samt diabetesansvarig läkare (DAL) och<br />
diabetesansvarig sjuksköterska (DAS).<br />
Översikt vilken visar enhetens diabetespopulation (uppdelat på kön, ålder, diabetesduration,<br />
behandlingssätt och antal med de olika följdsjukdomarna) med nationella jämförelsetal på<br />
respektive vårdnivå.<br />
Söklista ett verktyg där vårdgivaren själv kombinerar de kriterier som gäller för den grupp i<br />
diabetespopulationen som söks (t ex alla diabetiker som röker, eller som inte har<br />
8
ögonbottenfotograferats de sista 2 åren osv) för egen bearbetning, kvalitetsuppföljning och för<br />
ytterligare fokusering på patienter med särskilda behov av insatser.<br />
Statistik som visar enhetens resultat samt jämförande nationell statistik på respektive vårdnivå.<br />
Detta bearbetas kontinuerligt och ger således dagsfärska uppgifter. Utskrift kan göras för varje<br />
enskild diagramgrupp och för alla diagram.<br />
Skräddarsydd statistik, visar statistik från valfri besöksperiod. Jämförande data från två olika<br />
tidsintervall kan göras. För numeriska variabler kan man få stapeldiagram uppdelade årsvis eller<br />
månadsvis. Presentation av efterfrågad statistik kan också väljas som kumulativt diagram eller<br />
som cirkeldiagram.<br />
Valfria frågor Katalog innehållande frågor som kan aktiveras av varje enskild enhet. Valda<br />
frågor visas efter ordinarie frågor på rapportformuläret. För aktivering/avaktivering krävs speciell<br />
behörighet som efter ansökan tilldelas enhetens kontaktperson. Utsökning av patientgrupp eller<br />
resultat via ”Söklistan” respektive ”Skräddarsydd statistik” kan göras också på de frågor som<br />
varit aktiverade men avaktiverats.<br />
Förutom registreringsdatum, vårdgivarkod (vårdenheten) och personnummer efterfrågas debutår,<br />
diabetestyp, diabetesbehandling och HbA1c, kroppsvikt, längd och midjemått, blodtryck och<br />
blodlipider, s-kreatinin samt tio stycken ja/nej frågor: blodtrycks- och lipidsänkande behandling,<br />
ASA, mikro- och makroalbuminuri, genomgången stroke och hjärtinfarkt,<br />
ögonbottenundersökning, retinopati och synnedsättning, fotundersökning, amputation ovan<br />
fotleden samt rökning och fysisk aktivitet. Senaste mätvärdet registreras.<br />
6. Återrapportering<br />
I och med den elektroniska rapporteringen har varje vårdgivare alltid omedelbar tillgång till egna<br />
resultat och jämförande nationell statistik. Denna statistik baserar sig på de senaste 365 dagarna.<br />
Vårdgivaren kan också ta fram s k skräddarsydd statistik från önskad tidsperiod.<br />
NDR tar fram respektive vårdenhets årsrapport med jämförande nationell statistik under första<br />
kvartalet påföljande år. Var god se punkt 5 i Verksamhetsberättelse.<br />
7. Publikationer<br />
1. Nilsson PM, Gudbjornsdottir S, Eliasson B, Cederholm J. Hypertension in diabetes:<br />
trends in clinical control in repeated large-scale national surveys from Sweden. J Hum<br />
Hypertens 2003;17(1):37-44.<br />
2. Gudbjornsdottir S, Cederholm J, Nilsson PM, Eliasson B. The National Diabetes Register<br />
in Sweden: An implementation of the St. Vincent Declaration for Quality Improvement in<br />
Diabetes Care. Diabetes Care 2003;26:1270-6.<br />
3. Nilsson PM, Gudbjörnsdottir S, Cederholm J, Eliasson B, for the Steering Committee of<br />
the Swedish National Diabetes Register. Smoking is associated with increased HbA1c<br />
values and microalbuminuria in patients with diabetes - data from the National Diabetes<br />
Register in Sweden. Diabetes Metab. 2004;30:261-8.<br />
9
4. Gudbjörnsdottir S, Nilsson, PM, Cederholm J, Eliasson B, Berne C. Förbättrad<br />
diabetesvård och sjunkande riskfaktorer i ny rapport från det nationella <strong>Diabetesregistret</strong><br />
NDR. Läkartidningen. 2004;101:3790, 3793-7.<br />
5. Cederholm J, Eliasson B, Nilsson PM, Weiss L, Gudbjörnsdottir S, for the steering<br />
committee of the Swedish National Diabetes Register. Microalbuminuria and risk factors<br />
in type 1 and type 2 diabetic patients. Diabetes Res Clin Pract. 2005;67:258-66.<br />
6. Eliasson B, Cederholm J, Nilsson P, Gudbjörnsdóttir S for the steering committee of the<br />
Swedish National Diabetes Register. The gap between guidelines and reality: Type 2<br />
diabetes in a national diabetes register 1996-2003. Diabet Med 2005:22:1420-6.<br />
7. Nilsson PM, Cederholm J, Gudbjörnsdóttir S, Eliasson B, for the Steering Committee of<br />
the Swedish National Diabetes Register. Predictors of successful long-term blood pressure<br />
control in patients with diabetes – data from the Swedish National Diabetes Register<br />
(NDR). J Hypertension 2005;23:2305-2311.<br />
8. Ridderstråle M, Gudbjörnsdóttir S, Eliasson B, Nilsson PM, Cederholm J for the Steering<br />
Committee of the Swedish National Diabetes Register (NDR). Obesity and cardiovascular<br />
risk factors in type 2 diabetes: Results from a national diabetes register. J Intern Med.<br />
<strong>2006</strong>;259:314-22.<br />
9. Tovi J, Cederholm J, Nilsson PM, Eliasson B, Gudbjörnsdottir S. Behandlas de äldre<br />
diabetikerna enligt vetenskap eller med beprövad erfarenhet? En rapport från <strong>Nationella</strong><br />
Diabetes Registret (NDR). Nordisk Geriatrik <strong>2006</strong>;9:14-8.<br />
10. Eliasson B, Eeg-Olofsson K, Cederholm J, Nilsson PM, and Gudbjörnsdóttir S, for the<br />
Steering Committee of the Swedish National Diabetes Register (NDR). Hypoglycaemic<br />
treatment in type 2 diabetes: Results from a national diabetes register 1996-2004. <strong>2006</strong>.<br />
Submitted.<br />
11. Eeg-Olofsson K, Cederholm J, Nilsson PM, Gudbjörnsdóttir S, Eliasson B for the Steering<br />
Committee of the Swedish National Diabetes Register (NDR). Glycemic and risk factor<br />
control in type 1 diabetes: Results from 13,612 patients in a national diabetes register.<br />
<strong>2006</strong>. Submitted.<br />
Abstracts<br />
12. Eliasson B, Gudbjörnsdottir S, Fritz T, Tovi J, Nilsson A, Blohmé G. <strong>Nationella</strong><br />
<strong>Diabetesregistret</strong> – aktuella resultat. Svenska Läkarsällskapets Riksstämma. Älvsjö:<br />
Hygiea, 2000:173.<br />
13. Gudbjörnsdottir S, Cederholm J, Nilsson P, Eliasson B. <strong>Nationella</strong> <strong>Diabetesregistret</strong><br />
NDR: Aktuella resultat 1996-1999. Svenska Läkarsällskapets Riksstämma. Älvsjö:<br />
Hygiea, 2001:173.<br />
14. Gudbjörnsdottir S, Cederholm J, Eliasson B, Nilsson P. NDR Nyheter. Svenska<br />
Läkarsällskapets Riksstämma. Göteborg: Hygiea, 2002:152.<br />
15. Gudbjörnsdottir S, Eliasson B, Cederholm J, Nilsson PM. The National Diabetes Register<br />
in Sweden. Improving quality in diabetes care and risk factor control during 1996-2001.<br />
IDF 2003.<br />
16. Gudbjörnsdottir S, Eliasson B, Cederholm J, Nilsson P. The National Diabetes Register<br />
(NDR) in Sweden – improving quality in diabetes care and risk factor control during<br />
1996-2001. Diabetologia 2003;46(S2):A97.<br />
17. Nilsson PM, Cederholm J, Eliasson B, Gudbjörnsdottir S. Obesity and risk factors in type<br />
2 diabetes treated with insulin combined with oral agents: the National Diabetes Register<br />
10
in Sweden. 3rd International Symposium on Obesity and Hypertension (ISOH'01), Berlin,<br />
23-25th October 2003. Int J Obes 2003;27:P57.<br />
18. Gudbjörnsdottir S, Cederholm J, Eliasson B, Nilsson PM. <strong>Nationella</strong> <strong>Diabetesregistret</strong><br />
2003. Riksstämman.<br />
19. Eliasson B, Cederholm J, Nilsson P, Gudbjörnsdottir. Type 2 diabetes 1996-2002: Still a<br />
long way to go. American Diabetes Association Scientific sessions 2004. Diabetes<br />
2004;53(Suppl 2):A242.<br />
20. Nilsson PM, Cederholm J, Gudbjörnsdottir, Eliasson B. Predictors of successful longterm<br />
blood pressure control in treated hypertensive patients with type 2 diabetes – data<br />
from the National Diabetes Register (NDR) of Sweden. 14:th European meeting on<br />
Hypertension, Paris, June 13-17, 2004. J Hypertens 2004;22(suppl 2):S94.<br />
21. Gudbjörnsdottir S, Cederholm J, Nilsson PM, Eliasson B. Type 2 diabetes 1996-2003:<br />
Results from the Swedish national diabetes register NDR. EASD 40th annual meeting,<br />
München. Diabetologia 2004;47(Suppl 1):A104.<br />
22. Ridderstråle M, Cederholm J, Eliasson B, Nilsson PM, Gudbjörnsdottir S. Obesity and<br />
cardiovascular risk factors in patients with type 2 diabetes: data from the Swedish<br />
National Diabetes Register. EASD 41th annual meeting, Aten, Diabetologia 2005: 48<br />
(Suppl 1) A260.<br />
23. Eeg-Olofsson K, Gudbjörnsdottir S, Nilsson PM, Cederholm J, Eliasson B. Rapport från<br />
NDR 2005: Betydelsen av fetma, hypertoni och glukosbehandling. Svenska<br />
Läkaresällskapets Riksstämma, Älvjsö 2005.<br />
24. Nilsson A, Lindberg A, Gudbjörnsdottir S, Sundkvist G. Ger <strong>Nationella</strong> <strong>Diabetesregistret</strong><br />
(NDR) en sann bild av diabetesvården? Validitetsstudie av medicinklinikernas i Skåne<br />
NDR-registreringar. Svenska Läkaresällskapets Riksstämma Älvsjö 2005.<br />
25. Eeg-Olofsson K, Cederholm J, Nilsson PM, Gudbjörnsdottir S, Eliasson B. Unsatisfactory<br />
risk factor control in type 1 diabetes 1997-2004: Results from the Swedish National<br />
Diabetes Register (NDR). EASD 42th annual meeting Köpenhamn <strong>2006</strong>.<br />
26. Gudbjörnsdottir S, Cederholm J, Eeg-Olofsson K, Eliasson B, Nilsson PM. Insufficient<br />
cardiovascular risk factor control following myocardial infarction in patients with type 2<br />
diabetes: a register linkage study from the NDR.EASD 42th annual meeting Köpenhamn<br />
<strong>2006</strong>.<br />
11
8. Resultat av analyser och kliniskt förbättringsarbete<br />
Resultat i NDR 1996-2005<br />
En markant ökning av registrerade patienter kan konstateras under perioden, framförallt i<br />
primärvården de senaste åren. Antalet deltagande patienter för åren 1996-2005 framgår av Figur<br />
1, även uppdelat för medicinkliniker och primärvård. År 2005 hade 131 410 patienter med<br />
diabetes registrerats, varav 36 204 vid medicinkliniker och 95 206 inom primärvården, och<br />
omfattade därmed cirka 35-40% av landets diabetespatienter. Rapporter förelåg detta år från alla<br />
landsting, från 92 medicinkliniker (cirka 95% av samtliga) och från 674 primärvårdsenheter<br />
(cirka 70% av samtliga).<br />
Landsting Med klin Primärvård Totalt<br />
2004 2005 2004 2005 2004 2005<br />
Blekinge 2 2 12 13 14 15<br />
Dalarna 5 5 33 31 38 36<br />
Gotland 1 1 8 7 9 8<br />
Gävleborg 4 5 35 35 39 40<br />
Halland 4 4 5 16 9 20<br />
Jämtland 1 1 24 25 25 26<br />
Jönköping 3 3 28 28 31 31<br />
Kalmar 3 3 15 20 18 23<br />
Kronoberg 2 2 25 27 27 29<br />
Norrbotten 0 2 4 9 4 11<br />
Skåne 10 10 49 76 59 86<br />
Stockholm 9 9 58 65 67 74<br />
Södermanland 3 3 15 19 18 22<br />
Uppsala 3 2 27 28 30 30<br />
Värmland 5 5 31 32 36 37<br />
Västerbotten 3 3 24 31 27 34<br />
Västernorrland 4 4 2 14 6 18<br />
Västmanland 4 3 1 8 5 11<br />
Västra Götaland 13 18 78 108 91 126<br />
Örebro 3 3 22 29 25 32<br />
Östergötland 4 4 42 42 46 46<br />
Samtliga 86 92 538 674 624 766<br />
Fig 3. Deltagande enheter per landsting 2005<br />
12
Av patienterna i primärvården hade endast 3% debutålder
• Hos många patienter är det orealistiskt att ens närma sig de generella behandlingsmålen<br />
(t.ex. äldre, psykiskt sjuka, vissa barn och ungdomar)<br />
• Kostbehandlade patienter i primärvård och vid medicinkliniker bör ha HbA1c-nivåer som<br />
är lägre eller i nivå med övre normalvärdet<br />
SFD välkomnar en fortsatt diskussion om mål och medel för diabetesbehandlingen, och ser fram<br />
mot det arbete i Socialstyrelsens regi som kommer leda fram till nya officiella riktlinjer för vård<br />
och behandling av diabetes. Intill dess hoppas SFD att målen i bifogade tabell kan vara till stöd<br />
och hjälp i diabetesvården.<br />
Riskfaktor<br />
HbA1c<br />
Blodlipider<br />
Blodtryck<br />
Önskvärt Gränsområde Otillfredsställande<br />
Typ 1 6% 6-7% 7%<br />
Typ 2 5-6% 5-7% 7%<br />
Totalkolesterol<br />
4.5 mmol/L<br />
LDL-kolesterol<br />
2.5 mmol/L<br />
Triglycerider<br />
1.7 mmol/L<br />
HDL-kolesterol kvinnor 1.3 mmol/L<br />
HDL-kolesterol män 1.0 mmol/L<br />
Njurfrisk<br />
130/80 mm Hg<br />
Mikroalbuminuri/nefropati 125/75 mm Hg<br />
Tabell 1. SFDs förslagna riktlinjer för vård och behandling av diabetes.<br />
I årets rapport har vi valt att använda de nya föreslagna riktlinjerna för att visa<br />
behandlingsresultat över tid, för samtliga variabler ses en bestämd positiv trend över tid, förutom<br />
vad gäller rökstopp.<br />
Den högre frekvensen överviktiga patienter i primärvården med diabetesdebut 2005 jämfört med<br />
debut 1996 visar på en ökande tendens till övervikt när manifest diabetes konstateras. En tredjedel<br />
av kvinnorna med typ 2 diabetes rör sig sällan eller aldrig. Sammantaget talar detta för ökad<br />
rådgivning om kost och motion.<br />
14
%<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Fysisk aktivitet 2005<br />
32<br />
25 25<br />
22 22<br />
18<br />
19<br />
14<br />
12<br />
10<br />
Typ 1 diabetes<br />
Typ 2 diabetes<br />
Medicinkliniker<br />
Alla<br />
Aldrig<br />
94 cm<br />
Kvinnor<br />
> 80 cm<br />
n=17 879 n=13 133<br />
Fig 4. Fysisk aktivitet<br />
BMI 30 år<br />
1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005<br />
Fig 6. BMI
%<br />
Medicinkliniker<br />
22,5<br />
30<br />
22<br />
24<br />
70<br />
68 70<br />
63 61 62<br />
60<br />
50<br />
40<br />
20 15<br />
10<br />
11 12 12 13 14<br />
10<br />
0<br />
Tabletter enbart Tabl+insulin Insulin enbart<br />
---------- Debutålder >30 år -----<br />
Diabetesbehandling 1996-2005<br />
Primärvård<br />
%<br />
50<br />
46<br />
44<br />
40<br />
42 44 44<br />
45<br />
40<br />
35<br />
35<br />
28<br />
29<br />
30<br />
25<br />
2626<br />
25<br />
22<br />
20<br />
11 12 1416 16 17 14 15<br />
15<br />
1414<br />
10<br />
7<br />
5<br />
0<br />
Kost enbart Tabletter enbart Tabl + insulin Insulin enbart<br />
1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005<br />
1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005<br />
Fig 8. Diabetesbehandling, medicinkliniker<br />
Behandlingstyp enligt duration (år)<br />
Primärvård 2005<br />
Fig 9. Diabetesbehandling, primärvården<br />
100%<br />
90%<br />
80%<br />
70%<br />
60%<br />
50%<br />
40%<br />
30%<br />
20%<br />
10%<br />
0%<br />
10<br />
18<br />
15<br />
29<br />
37<br />
43<br />
28<br />
53<br />
33<br />
54<br />
33<br />
44<br />
24<br />
47<br />
32<br />
25<br />
21<br />
18<br />
9<br />
6<br />
5<br />
4<br />
0-4 5-9 10-14 15-19 20-24 25+<br />
Kost enbart Tabletter enbart Tabletter + insulin Insulin enbart<br />
Fig 10. Behandlingstyp enligt<br />
duration, primärvården<br />
16
HbA1c – Måluppfyllelse (%)1996-2005<br />
Typ 1 diabetes<br />
Medicinklinker<br />
50<br />
70<br />
45<br />
57<br />
59 606265<br />
60<br />
40<br />
50<br />
49<br />
35<br />
30<br />
40<br />
25<br />
30<br />
26 27 273032 20<br />
20<br />
20 11 14 15 151718 15<br />
10<br />
10<br />
5<br />
0<br />
HbA1c
Blodtryck – Måluppfyllelse (%) 1996-2005<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
62 65 66<br />
52 56 37<br />
30<br />
Typ 1<br />
diabetes<br />
BT-behandlade<br />
Medicinklinker<br />
46 51 58<br />
Debutålder<br />
>=30 år<br />
384141<br />
30 32 32<br />
2327<br />
1518<br />
Typ 1<br />
diabetes<br />
Debutålder<br />
>=30 år<br />
Blodtryck
Lipidsänkande medicin (%) 1997-2005<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
45 4851 37<br />
33<br />
27<br />
17 2224 25<br />
25 2730 26<br />
19<br />
14<br />
11<br />
11<br />
11<br />
4<br />
6<br />
Typ 1<br />
diabetes<br />
Medicinkliniker<br />
Debutålder<br />
>=30 år<br />
Ålder 30-59<br />
år<br />
62<br />
55<br />
50<br />
Ålder 60+ år<br />
1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005<br />
50<br />
45<br />
40<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
10<br />
16 18 24<br />
Ålder =60 år<br />
1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005<br />
41<br />
47<br />
Fig 19. Lipidsänkande medicin, medicinkliniker Fig 20. Lipidsänkande medicin, primärvården<br />
Blodlipider - Måluppfyllelse (%) 2002-2005<br />
Typ 1 diabetes - Lipidbehandlade<br />
Medicinkliniker<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
31 343840 858586 87 8586 83<br />
87<br />
Kolesterol<br />
1,3<br />
kvinnor<br />
37 404448<br />
LDL-kol<br />
1,3<br />
kvinnor<br />
LDL-kol<br />
30 år<br />
medicinkliniker<br />
Mikroalbuminuri (20-200 µg/min) är en betydelsefull riskfaktor inte minst för kardiovaskulär<br />
sjukdom vid diabetes, och tidigare rapporter från NDR har visat att prediktorer för utveckling av<br />
19
mikroalbuminuri är både förhöjt HbA1c, blodtryck och BMI. Denna riskfaktor är vanlig och<br />
kräver ett väl organiserad omhändertagande.<br />
Mikroalbuminuri (20-200 µg/min) 1997-2005<br />
Exkl. njurskada (makroalbuminuri eller förhöjt kreatinin)<br />
%<br />
20<br />
18<br />
16<br />
14<br />
12<br />
10<br />
8<br />
6<br />
4<br />
2<br />
0<br />
12<br />
16<br />
11<br />
Fig 23. Mikroalbuminuri, primärvården<br />
Primärvården<br />
13<br />
15<br />
Mikroalbuminuri<br />
18 18 18<br />
1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005<br />
Diabetesretinopati (innefattande både simplex och proliferativ retinopati) registreras i NDR sedan<br />
2004, en klart ökande förekomst sågs med ökande diabetesduration.<br />
Diabetesretinopati 2005<br />
Medicinkliniker och primärvård<br />
%<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
67<br />
Med klin, typ 1<br />
(n=14.574)<br />
50<br />
Med klin,<br />
debutålder >=30<br />
år (n=14.207)<br />
27<br />
Primärvården<br />
(n=49.919)<br />
%<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Diabetesretinopati per<br />
durationsintervall 2005<br />
Medicinkliniker och primärvård<br />
13<br />
49<br />
79<br />
87<br />
Med klin, typ 1<br />
diabetes<br />
21<br />
55<br />
89<br />
81<br />
Med klin,<br />
debutålder >=30 år<br />
16<br />
40<br />
68<br />
62<br />
Primärvården<br />
0-9 år 10-19 år 20-29 år 30-39 år<br />
Fig 24. Diabetesretinopati<br />
Fig 25. Diabetesretinopati per durationsintervall<br />
Relativt små skillnader mellan kvinnor och män konstateras i NDR år 2005 för såväl alla<br />
patienter vid medicinkliniker som alla i primärvården, beträffande måluppfyllelse för<br />
riskfaktorerna HbA 1c och blodtryck. Måluppfyllelse för totalkolesterol är något lägre för kvinnor.<br />
Betydligt fler kvinnor än män var rökare i den lägsta åldersgruppen
Den generella positiva trenden gäller inte andelen rökare, vilket är ett allvarligt observandum.<br />
NDR är ett instrument för att lyfta fram denna viktiga riskfaktor och stimulera<br />
rökavvänjningsåtgärder.<br />
%<br />
35<br />
Rökning 1996-2005<br />
Primärvård<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
23<br />
22<br />
9<br />
5<br />
25<br />
24<br />
21<br />
20<br />
10<br />
9<br />
6 6<br />
19<br />
16<br />
8<br />
5<br />
21<br />
17<br />
9<br />
6<br />
30<br />
24<br />
27<br />
26<br />
24<br />
25<br />
23 23<br />
12<br />
12<br />
11 11<br />
9 9 9 9<br />
0<br />
1996 1997 1998 1999 2001 2002 2003 2004 2005<br />
Män 30-59 år<br />
Kvinnor 30-59 år<br />
Fig 26. Rökning, primärvård<br />
Män >=60 år<br />
Kvinnor >= 60 år<br />
Processmått<br />
Ögonbottenundersökning (genomförd senaste 2 åren med ögonfoto eller inspektion av<br />
ögonspecialist) och fotundersökning (genomförd senaste året) har registrerats i NDR sedan 2001.<br />
Dessa undersökningar har de sista åren rapporterats förekomma i hög grad, men dock noteras en<br />
tydlig nedåtgående trend. Vad gäller ögonbottenundersökning pågår det diskussion om lämpligt<br />
tidsintervall mellan kontrollerna för olika patientkategorier, vissa landsting har egna riktlinjer<br />
som rekommenderar 3 år mellan kontrollerna i vissa fall, detta kan förklara en del av denna<br />
nedåtgående trend.<br />
Ögonbottenundersökning och fotundersökning (%) 2002-2005<br />
100<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Medicinkliniker<br />
86 90 87 86 90 88 86 90 87 90 92 85<br />
90 92 85 90 92 85<br />
Ögonbotten<br />
alla<br />
Ögonbotten<br />
kvinnor<br />
Ögonbotten Fotkontroll Fotkontroll Fotkontroll<br />
män<br />
alla kvinnor män<br />
2002 2003 2004 2005<br />
100<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
85 807874<br />
85 797772<br />
86 817875<br />
93 9290<br />
89 93 92 9089<br />
93 929089<br />
Ögonbotten<br />
alla<br />
Primärvården<br />
Ögonbotten Ögonbotten Fotkontroll Fotkontroll Fotkontroll<br />
kvinnor män<br />
alla kvinnor män<br />
2002 2003 2004 2005<br />
Fig 27. Ögonbotten- och fotundersökning, medicinkliniker<br />
Fig 28. Ögonbotten och fotundersökning, primärvården<br />
21
Goda exempel på förbättringsarbete<br />
Nedan ges två exempel på förbättringsarbete ute ifrån aktiv användning av NDR.<br />
Från Åseda vårdcentral i Kronobergslän:<br />
NDR-IQ-projektet lärde oss i Åseda och Moheda att NDR är en guldgruva att ösa ur både lokalt<br />
på den egna vårdcentralen och förstås även på landstings- och nationell nivå. NDR är ett utmärkt<br />
verktyg för kvalitetsförbättring och det finns en stor förbättringspotential och projektet lärde oss<br />
ju också att "ingenting är omöjligt" - det går att höja ribban avsevärt. Det förutsätter som alltid<br />
engagemang och tid och det förutsätter också teamarbete.<br />
Vi fortsätter på vårdcentralen på ungefär samma sätt och resultaten håller sig. Nästan alla<br />
patienter registreras i NDR via diabetessköterskan (nu även hemsjukvårdspatienter via samarbete<br />
med kommunen). Diabetessköterskan sprider modellen till andra vårdcentraler. NDR-koordinator<br />
för NSV har utsetts och hade före sommaren ett utskick till samtliga distriktsläkare,<br />
diabetessjuksköterskor och verksamhetschefer med statistik på vårdcentralsnivå för hela länet,<br />
som visade stora skillnader i registreringsfrekvens och i viss mån även resultat (om man kan dra<br />
några slutsatser när registreringen är så dålig). Det har efter det gjorts fem utskick med några<br />
dagars mellanrum med statistik och med kommentarer med förhoppningsvis "pedagogiska<br />
morötter". NDR centralt hjälpte till med statistiken.<br />
I Kronoberg finns sedan flera år ett diabetesråd med representanter från slutenvård, närsjukvård<br />
och patientföreningen, där den övergripande målsättningen förstås är förbättrad diabetesvård i<br />
länet och där det nu belyses vilken betydelse som NDR kan ha.<br />
Från Motala:<br />
Hösten 2003 påbörjade diabetesmottagningen i Motala, med ansvar för cirka 440 patienter (cirka<br />
175 med debut före, samt 265 med debut efter 30 års ålder) vårt deltagande under ett år i<br />
samarbetsprojektet NDR-IQ, med målet att halvera gapet mellan våra dåvarande resultat samt<br />
100 % måluppfyllelse, av målen, enligt de föreskrivna <strong>Nationella</strong> riktlinjerna.<br />
Vi insåg snabbt att om vi skulle lyckas så skulle det krävas, ett ökat engagemang från våra<br />
patienter samt drastiska förändringar i vårt eget arbetssätt.<br />
Med anledning av detta togs det fram ett brev till patienterna som i förväg, inför det kommande<br />
besöket, informerades om vårt nya arbetssätt/vårt nya mål, samtidigt som de fick svara på en rad<br />
frågor som senare registrerades i NDR. Samtliga patienter fick en individuell vårdplan, beroende<br />
på deras behov, samt om de nått sina målvärden eller ej. En ökad telefontillgänglighet skapades<br />
för uppföljning av plasmasockervärden. Som hjälp på mottagningen hade vi ett noggrant<br />
måldokument för alla kvalitetsvariabler, som beskrev vad vi skulle göra om patienten inte nått<br />
målet och som vi därefter försökte följa.<br />
Vi har kontinuerligt följt våra resultat, diskuterat dem på avdelningsmöten och försökt att ändra<br />
arbetssätt, där vi inte nått önskade resultat. Såväl patientbrevet, som mottagningens<br />
arbetsdokument, har därför justerats vid upprepade tillfällen.<br />
Följande resultat har uppnåtts; Patienterna har vid varje besök, erhållit en ny patientinformation.<br />
Samtliga kvalitetsparametrar har förbättrats. För 5 av 8 parametrar har gapet halverats (se tabell<br />
2). Resultaten har varit bestående 2 år efter projektets avslutande.<br />
22
Verkligheten<br />
~2 år efter<br />
projektslut<br />
%<br />
Variabel Målvärde Verkligheten, Verkligheten Verkligheten Verkligheten<br />
enligt<br />
NDR<br />
före<br />
%<br />
efter 6<br />
månader<br />
%<br />
efter 12<br />
månader<br />
%<br />
1 år efter<br />
projektslut<br />
%<br />
HbA1c < 6.5 32 41 51 53 47<br />
Kolesterol < 5.0 53 73 77* 81 79*<br />
LDL- < 3.0 49 82 88* 90 87*<br />
Kolesterol<br />
HDL- >1.0 77 89* 86 92 90*<br />
Kolesterol<br />
Triglycerider < 2.0 79 73 78 79 76<br />
Systoliskt < 140 69 83 86* 85 87*<br />
blodtryck<br />
Diastoliskt < 85 85 90 93* 93 93*<br />
blodtryck<br />
Rökfrihet Alla 85 80 87 86 86<br />
* uppnått målvärde<br />
Tabell 2. Resultat från NDR-IQ-projektet från Diabetesmottagningen i Motala.<br />
Dessutom, som en spin-off effekt, på grund av ett ökat engagemang har vi noterat följande;<br />
Användandet av blodtryckssänkande samt blodfettssänkande läkemedel har ökat från 43 till 54 %<br />
resp från 35 till 51 % och användandet av lågdos ASA från 23 till 56 %. Patienternas upplevande<br />
av sitt allmäntillstånd samt upplevande av att deras diabetessjukdom är ett hinder i vardagen har<br />
inte försämrats och fortfarande svarar 98 % att de är nöjda med mottagningen.<br />
Resultaten har tillkommit utan någon extra arbetstid, utan fler patientbesök och utan en ökad<br />
laboratorie eller läkemedelskostnad.<br />
23
Öppen redovisning i Västra Götalandsregionen<br />
En öppen redovisning av NDR-data på landstings/regionnivå kan bidra till att stimulera<br />
förbättringsarbetet. Figuren visar att nästan alla sjukhus har förbättrat sina resultat från 2004-5.<br />
%<br />
40<br />
35<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Västra Götalandsregionen<br />
Måluppfyllelse HbA1c < 6.0 %<br />
För patienter med debutålder
Nya riktlinjer för blodsockerkontroll, blodtrycksbehandling och lipidbehandling har nyligen<br />
föreslagits av SFD som är avsevärt strängare än de nuvarande svenska riktlinjerna. Med hjälp av<br />
NDR kan vårdgivarna identifiera riskgrupper, sätta nya mål och följa effekten av ökad<br />
behandling.<br />
NDR torde således vara ett viktigt bidrag till de förbättrade effekt- och processmått som kan<br />
avläsas i de senaste årens siffror.<br />
25
9. Öppen redovisning<br />
a) Landstingens uppnående av behandlingsmål och processmått för diabetesvården i <strong>Nationella</strong><br />
diabetesregistret (NDR) år 2005, se bilaga 1-3<br />
b) Sjukhusnivå, se bilaga 4<br />
Sammanfattning<br />
Antal rapporterade patienter har ökat påtagligt under de 10 år som NDR existerat, från<br />
27,213 år 1996 till 131,410 år 2005, och ökningen har varit särskilt markant i primärvården<br />
de sista åren. Uppnående av behandlingsmål för riskfaktorer vid diabetes har generellt<br />
visat positiva trender under perioden. Resultaten från den öppna redovisningen på<br />
sjukhusnivå kan nu jämföras mellan åren 2004-2005, medan landstingsprofilerna för både<br />
sjukhus och primärvård presenteras för första gången i år.<br />
Skillnader mellan 19 landsting, Västra Götalandsregionen och Region Skåne har<br />
analyserats beträffande vården av patienter med diabetes vid medicinkliniker med<br />
debutålder 30 år, samt patienter i primärvården med debutålder >30 år,<br />
som rapporterats till NDR år 2005. NDR använder sig av epidemiologisk klassifikation vad<br />
gäller typ 1 och typ 2 diabetes, patienter med som debutålder 30 betraktas huvudsakligen vara typ 2 diabetes.<br />
Gruppen patienter med debut ålder >30 år är dock inte direkt jämförbar mellan<br />
medicinkliniker och primärvård då det föreligger skillnader vad gäller medelålder,<br />
diabetesduration och komplikationer. Det bör också noteras att medicinmottagningarna i<br />
landet har olika uppdrag när det gäller vården av personer med diabetes typ 2 vilket gör<br />
jämförelser svåra mellan sjukhusen. För att värdera resultaten måste man lokalt också ta<br />
hänsyn till hur vården av personer med diabetes typ 2 är organiserad.<br />
Som indikatorer på diabetesvårdens kvalitet har valts de andelar (%) som har uppnått för<br />
behandlingsmålen HbA 1c
medicinklinikerna. Det finns fortfarande många rökare men endast små regionala<br />
skillnader.<br />
Liten skillnad sågs vad gäller amputation vid medicinklinikerna, och endast 2 landsting<br />
utföll sämre än riket i primärvården. Beträffande kontroll av ögonbotten eller fotstatus<br />
sågs bland patienterna vid medicinklinikerna tämligen få landsting med relativa andelar<br />
lägre än rikets (3-5), medan något fler sågs bland patienterna i primärvården (4-7).<br />
Spridningen mellan landstingen beträffande medelvärde ålder och andel kvinnor var<br />
påtagligt liten i de tre analyserade patientgrupperna, varför skillnader i ålder eller andel<br />
kvinnor/män inte kan anses ha inverkat på möjligheten att uppnå de olika<br />
behandlingsmålen.<br />
Slutligen anges landstingspoäng, en poängsumma för varje landsting baserat på beräkning<br />
av poäng för var och en av 8 utvalda indikator (4 riskfaktorer, 2 komplikationer och 2<br />
processmått) i de tre patientgrupperna. Endast landsting med täckningsgrad >40% jämförs<br />
i denna analys. Det är vår förhoppning att registreringen för nästa år blir ännu mera<br />
fullständig och jämförelserna därmed kan komma till ännu större nytta.<br />
De aktuella målen för riskfaktorerna är högt satta. Om dessa mål har nåtts i lägre grad<br />
behöver detta därför inte spegla dålig kvalitet i diabetesvården, och möjligheter finns för<br />
fortsatt lokal analys. Många fler indikatorer än här redovisade kan påverka<br />
diabetesvårdens kvalitet, och NDR ger möjlighet för deltagande enheter att själva välja<br />
ytterligare indikatorer för bättre lokal analys.<br />
Målsättningen med denna rapport är att försöka på ett objektivt sätt beskriva några<br />
viktiga kvalitetsmarkörer för diabetesvården. Resultaten måste tolkas med försiktighet och<br />
skall i första hand ses som ett underlag för det lokala förbättringsarbetet, vilket vi hoppas<br />
att denna rapport stimulerar till.<br />
27
Inledning<br />
Att belysa kvalitetsskillnader inom landets diabetesvård är av betydelse för att bidra till en jämlik<br />
vård på lika villkor över landet, och för att ge allmänheten ytterligare information och kunskap<br />
om diabetesvården. I tidigare rapporter till Socialstyrelsen har <strong>Nationella</strong> diabetesregistret (NDR)<br />
som kvalitetsmått redovisat olika riskfaktorer av betydelse för diabetiska komplikationer hos<br />
samtliga registrerade patienter i landet, bl.a. i form av andelar som uppnått behandlingsmål för<br />
HbA 1c , blodtryck och blodlipider. Vidare har frekvens rökare redovisats, samt flera processmått i<br />
diabetesvården. Antalet inrapporterade patienter har år från år ökat, och för år 2005 finns<br />
information om totalt cirka 131,000 patienter med diabetes, främst på grund av ökad rapportering<br />
från primärvården. NDR är därmed det överlägset största patientregistret i världen avseende<br />
diabetes. Om det totala antalet patienter med diabetes i Sverige uppskattas till cirka 350,000, kan<br />
konstateras att registret nu täcker en betydande del (35-40%). Föregående år har NDR även<br />
presenterat en öppen redovisning av uppnående av behandlingsmål för diabetesvården vid landets<br />
medicinkliniker.<br />
Målsättningen med denna rapport är att analysera geografiska skillnader i diabetesvårdens<br />
kvalitet genom att jämföra landsting över landet som deltagit i NDR år 2005 avseende resultat vid<br />
behandling av patienter med diabetes. De kvalitetsmått som valts för rapporten är måluppfyllelse<br />
för HbA 1c , blodtryck och blodfetter, frekvens icke-rökare, frekvens makroalbuminuri (diabetisk<br />
nefropati) och amputation ovan fotled någonsin, samt genomförd kontroll av ögonbottenstatus<br />
sista två åren och av fotstatus sista året.<br />
Material och metoder<br />
I denna rapport redovisas uppgifter för var och en av de landsting som deltagit i NDR år 2005.<br />
Samtliga 19 landsting i landet samt Västra Götalandsregionen och Region Skåne har deltagit<br />
detta år. Patienter som rapporterats detta år har indelats i tre grupper, dels patienter vid<br />
medicinkliniker med debutålder 30 år (n = 17,800), och dels patienter i primärvården med debutålder >30 år (n =<br />
79,164). Samtliga patienter i NDR med ålder 18 år eller mer och med känd debutålder har<br />
inkluderats i rapporten.<br />
De variabler som rapporteras, som indikatorer för diabetesvårdens kvalitet, är de andelar (%) som<br />
uppnått behandlingsmålen HbA 1c
standardiserats över landet sedan NDR startades, genom att landets sjukhus har deltagit i ett<br />
kvalitetssäkringsarbete enligt Equalis. För mätning av blodtrycket har sjukhusen uppmanats av<br />
NDR att följa gällande nationella riktlinjer.<br />
En jämförelse har även utförts mellan varje deltagande landsting och riket beträffande uppnådda<br />
behandlingsmål. I denna rapport har riket definierats som alla patienter som rapporterats från<br />
samtliga deltagande landsting till NDR år 2005, och rikets andelar som uppnått de olika<br />
behandlingsmålen har även beräknats. Den relativa andelen för att uppnå ett behandlingsmål har<br />
därefter beräknats för var och en av landstingen, som är kvoten mellan landstingets andel och<br />
rikets andel. Om den relativa andelen för ett landsting jämfört med riket är exempelvis 1,20,<br />
innebär detta att landstingets andel är 1,2 gånger högre än rikets (landstinget bättre än riket). Ett<br />
95% konfidensintervall har även beräknats för den relativa andelen. I denna rapport har bedömts<br />
att ett landsting med 95% sannolikhet kan ha en högre andel bland landstingets samtliga patienter<br />
än rikets andel, om den relativa andelens nedre 95% konfidensgränsvärde är större än 1,0 vid<br />
jämförelsen mellan de patienter som rapporterats från landstinget och rikets patienter. Ett<br />
landsting kan med 95% sannolikhet ha en lägre andel än rikets andel, om den relativa andelens<br />
övre 95% konfidensgränsvärde är mindre än 1,0. De statistiska begreppen för dessa jämförelser<br />
förklaras ytterligare i Appendix.<br />
Resultat<br />
Gruppen vid medicinkliniker med debutålder 30 år är en mer blandad grupp, eftersom så många<br />
som 62% hade behandling med insulin enbart, jämfört med 13% i primärvårdgruppen som<br />
huvudsakligen utgörs av typ 2 diabetes. Den förra gruppen var också yngre, hade längre<br />
diabetesduration och mer komplicerad sjukdomsbild än primärvårdsgruppen. Medelvärdet (+SD)<br />
bland samtliga landsting för andelen kvinnor var 37,0+2,8% i den förra gruppen, och medianen<br />
(25-75% percentiler) var 37,2 (36,3-38,9)%. Medelvärde (+SD) bland samtliga landsting för ålder<br />
var 41,3+13,7 år, och varierade obetydligt mellan landstingen, som anges i Bilaga 1: Tabell 2. I<br />
primärvårdsgruppen var medelvärdet (+SD) för andelen kvinnor 45,8+1,6%, och medianen (25-<br />
75% percentiler) var 45,5 (44,9-47,2)%. Medelvärde (+SD) för ålder var 68,1+11,9 år, och<br />
varierade obetydligt mellan landstingen.<br />
För de tre grupperna, patienter med debutålder 30 år vid medicinklinikerna och<br />
primärvårdsgruppen, var rikets (samtliga patienter i NDR) andelar som uppnått<br />
29
ehandlingsmålen: 20-30-55% för HbA 1c
Tabell 1. Antal landsting där relativa andelens nedre 95% konfidensgränsvärde (KG) var >1,0 (bättre än riket), och antal landsting där relativa<br />
andelens övre 95% KG var 1,0<br />
(bättre än riket)<br />
Övre 95% KG
För de två grupperna vid medicinkliniker hade relativt få landsting (2-6 landsting) resultat bättre<br />
eller sämre än riket avseende andelar med måluppfyllelse för HbA 1c , blodtryck och lipider. För<br />
icke-rökare var 4-5 landsting bättre än riket och endast 1-2 sämre än riket. Endast 4-5 landsting<br />
utföll bättre och 1-2 sämre än riket beträffande makroalbuminuri, medan inget landsting utföll<br />
sämre än riket beträffande amputation ovan fotled någonsin. Beträffande kontroll av ögonbotten<br />
var många landsting bättre än riket, men endast 3-4 sämre än riket.<br />
För patienter i primärvården utföll 3 landsting bättre än riket och 8 landsting sämre än riket<br />
avseende HbA 1c , medan cirka 5-9 landsting utföll antingen sämre eller bättre än riket avseende<br />
blodtryck och lipider. Endast 2 landsting var bättre eller sämre än riket avseende icke-rökare.<br />
Relativt många landsting utföll bättre eller sämre (6-7) än riket beträffande makroalbuminuri,<br />
medan endast ett fåtal bättre eller sämre (3-2) beträffande amputation ovan fotled någonsin.<br />
Många landsting utföll bättre och några sämre beträffande kontroll av ögonbotten och kontroll av<br />
fotstatus.<br />
Täckningsgraden, patienter rapporterade till NDR 2005 (oavsett debutålder) som andel av<br />
beräknat totalt antal diabetiker i landstingen, redovisas för varje landsting i Figur 11 och i Bilaga<br />
1: Tabell 2. Samtliga patienter med diabetes i ett landsting har uppskattats till 4% av alla invånare<br />
i landstinget. Täckningsgraden för samtliga patienter i NDR var 37% för riket, och varierade från<br />
lägst 13% till högst 85% mellan landstingen (Figur 11). Gruppen med debutålder
Figur 1. HbA1c < 6,0%<br />
per landsting i N D R år 2005<br />
%<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Landsting<br />
N = 21<br />
M ed klin debut < 30 år M ed klin debut > = 30 år PV debut > = 30 år<br />
Figur 2. Systoliskt blodtryck = 30 år<br />
33
Figur 3. Diastoliskt blodtryck = 30 år<br />
Figur 4. Total-kolesterol = 30 år<br />
34
Figur 5. LDL-kolesterol = 30 år<br />
Figur 6. Icke-rökare<br />
per landsting i NDR år 2005<br />
%<br />
100<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
Landsting<br />
N = 21<br />
Med klin debut < 30 år M ed klin debut > = 30 år PV debut > = 30 år<br />
35
Figur 7. Makroalbum inuri (diabetisk nefropati)<br />
per landsting i NDR år 2005<br />
%<br />
30<br />
25<br />
20<br />
15<br />
10<br />
5<br />
0<br />
Landsting<br />
N = 21<br />
Med klin debut < 30 år Med klin debut > = 30 år PV debut > = 30 år<br />
%<br />
8<br />
7<br />
6<br />
5<br />
4<br />
3<br />
2<br />
1<br />
Figur 8. Am putation ovan fotled någonsin<br />
per landsting i NDR år 2005<br />
0<br />
Landsting<br />
N = 21<br />
Med klin debut = 30 år PV debut >= 30 år<br />
36
Figur 9. Ögonbotten kontrollerat sista 2 åren<br />
per landsting i NDR år 2005<br />
%<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Landsting<br />
N = 21<br />
Med klin debut = 30 år PV debut >= 30 år<br />
Figur 10. Fotstatus kontrollerat sista året<br />
per landsting i NDR år 2005<br />
%<br />
120<br />
100<br />
80<br />
60<br />
40<br />
20<br />
0<br />
Landsting<br />
N = 21<br />
Med klin debut = 30 år PV debut >= 30 år<br />
37
Figur 11. Andel rapporterade diabetiker 2005<br />
Totala antalet diabetiker har uppskattats till 4% av antal invånare<br />
%<br />
90<br />
80<br />
70<br />
60<br />
50<br />
40<br />
30<br />
20<br />
10<br />
0<br />
RIKET<br />
Östergötland<br />
Dalarna<br />
Jönköping<br />
Gävleborg<br />
Jämtland<br />
Värmland<br />
Kronoberg<br />
Skåne<br />
Örebro<br />
Blekinge<br />
Västra<br />
Götaland<br />
Västerbotten<br />
Kalmar<br />
Uppsala<br />
Sörmland<br />
Gotland<br />
Halland<br />
Stockholm<br />
Västmanland<br />
Västernorrland<br />
Norrbotten<br />
Med klin Debut 30 år, varför kvalitativa jämförelser mellan dessa två grupper inte kan göras.<br />
Resultatet visade att tämligen stora skillnader förelåg mellan landstingen, både vid<br />
medicinklinikerna och i primärvården, beträffande andelar som uppnådde behandlingsmålen för<br />
de olika riskfaktorerna, när dessa andelar rangordnades från lägsta till högsta enligt Figur 1-6.<br />
Mestadels skilde sig dock inte de lägsta och de högsta andelarna mer än cirka 10% för samtliga<br />
behandlingsmål.<br />
Andelarna som uppnådde målet HbA 1c
Andelarna som uppnådde det systoliska blodtrycksmålet
medicinklinikerna.<br />
Beträffande processmåttet kontroll av fotstatus sista året förelåg vid medicinklinikerna ungefär<br />
samma bild som för kontroll av ögonstatus, och dessutom utföll primärvården här med ungefär<br />
samma bild som medicinklinikerna.<br />
Förutom rangordningen av landstingens andelar uppnådda behandlingsmål enligt Figur 1-10, kan<br />
även beräkningen av ett 95% konfidensintervall för den relativa andelen (landstingets andel<br />
jämfört rikets) enligt Tabell 1 med fördel användas för en sammanfattning av skillnader mellan<br />
landstingen, som även tar hänsyn till andelen till NDR rapporterade av samtliga patienter i ett<br />
landsting. Om konfidensintervallet innefattar 1,0, beräknat med hjälp av de patienter som ett<br />
landsting rapporterat till NDR, så kan andelen som uppnått behandlingsmålet bland landstingets<br />
samtliga patienter med viss sannolikhet vara samma som rikets andel. Denna statistiska metod<br />
förklaras ytterligare i Appendix.<br />
För att ett konfidensintervall ska kunna beräknas gäller att antalet rapporterade patienter från<br />
landstinget måste vara tillräckligt stort, och så var fallet för landstingen i denna rapport.<br />
Konfidensintervallets bredd påverkas också av antalet patienter som rapporterats till NDR, det<br />
blir bredare med färre antal rapporterade patienter, och blir smalare med fler rapporterade<br />
patienter. Detta medför att ett mindre landsting med rätta får ett bredare konfidensintervall, även<br />
om många av dess patienter rapporterats till NDR. Ett större landsting får däremot mer felaktigt<br />
ett bredare konfidensintervall, om endast en mindre andel av alla patienter har rapporterats till<br />
NDR. Den statistiska effekten mass-signifikans bidrar också till viss osäkerhet beträffande<br />
konfidensintervallet, eftersom denna effekt medför att mer än ett landsting slumpmässigt bör<br />
utfalla avvikande från riket.<br />
Täckningsgraden för ett landsting är andelen patienter rapporterade till NDR av det totala antalet<br />
patienter med diabetes i landstinget, som i denna rapport har beräknats utgöra 4% av landstingets<br />
invånare. Enligt Figur 11 framkom att täckningsgraden för samtliga patienter i NDR år 2005 var<br />
37% för riket (samtliga landsting). Denna täckningsgrad varierade påtagligt mellan landstingen,<br />
den var 50% eller mer hos 5 landsting, medan lägre än 10% hos 4 landsting. Patienterna med<br />
debutålder
diabetesvård. Andra processmått i vården som förskrivning av blodtrycks- och blodfettssänkande<br />
mediciner finns också tillgängliga. Vi har tidigare rapporterat att förskrivningen av dessa medel<br />
har ökat starkt de senaste åren bland deltagande patienter i NDR (Läkartidningen nr 47:2004).<br />
Dessa mått skiljer sig dock genom att inte kunna beskriva kvaliteten i diabetesvården i form av<br />
uppnående av målvärden för behandlingen.<br />
En statistisk osäkerhet föreligger för denna analys i form av slumpvariation över tiden<br />
(”regression to the mean”). När en enhet studeras över tiden kan den tänkas uppvisa andra<br />
resultat i en senare period jämfört med tidigare, särskilt om enheten innehåller ett mindre antal<br />
patienter. Denna rapport avser det sista året 2005 med patientdata i NDR, och eftersom antalet<br />
registrerade patienter i NDR ökat med tiden, ger detta år därför tillgång till ett större antal<br />
patienter per deltagande enhet än tidigare år.<br />
En annan jämförelse av landstingens diabetesvård har nyligen presenterats, Diabetesindex<br />
(utgiven av Health Consumer Powerhouse, <strong>2006</strong>). Den har till en del utarbetats med data hämtade<br />
från NDR. Diabetesindex bygger på en indelning av patienterna enligt typ 1 och typ 2 diabetes<br />
oavsett vårdnivå, och man har där använt de epidemiologiska definitioner för diagnos som NDR<br />
presenterat. Ögonbottenkontroll presenteras för typ 1 diabetes, medan övriga indikatorer gäller<br />
typ 2 diabetes. En jämförelse kan därför inte göras med denna rapport från NDR, eftersom den<br />
utgörs av patienter uppdelade efter vård antingen vid medicinkliniker eller i primärvården.<br />
Enligt Diabetesindex poängsätts 13 indikatorer för diabetesvården, där andelen patienter som<br />
rapporterats till NDR av samtliga diabetiker i ett landsting är en av de poängsatta indikatorerna.<br />
Hänsyn till denna rapporterade andel i ett landsting tas sedan inte vid poängsättning av de övriga<br />
7 indikatorer (av totalt 13) som utvalts som mått på behandling av diabetes. Fyra av dessa<br />
indikatorer gäller riskfaktorer, en gäller komplikationen amputation ovan fotled och två gäller<br />
processmått i vården. Men andelen patienter som rapporterats till NDR avgör i högsta grad hur<br />
tillförlitlig en sådan indikator är som mått på den verkliga kvaliteten för behandling av diabetes.<br />
Övriga indikatorer gäller organisering av diabetesvården.<br />
I bilaga 3 i denna rapport redovisas även NDR:s Landstingspoäng för jämförelse av landsting.<br />
Beräkningen av poäng för var och en av 8 utvalda indikatorer (4 riskfaktorer, 2 komplikationer<br />
vid diabetes och 2 processmått) har baserats på utfallet för den relativa andelens 95%<br />
konfidensintervall hos ett landsting i förhållande till riket. Ju högre värden som<br />
konfidensintervallet innefattar desto högre blir poängen. En fördel med metoden är att den även<br />
påverkas av antal rapporterade patienter, och för att ytterligare ta hänsyn till detta har enbart<br />
landsting med täckningsgrad >40% redovisats. En av indikatorerna i Diabetesindex och NDR:s<br />
Landstingspoäng är amputation. Det bör noteras att amputation endast gäller ovan fotled, en<br />
indikator som valts i enlighet det S:t Vincent-kriterierna på 90-talet, och kan därför inte belysa<br />
förekomst av amputationer i foten. För att ytterligare belysa förekomst av komplikationer har<br />
dessutom makroalbuminuri (diabetisk nefropati) medtagits i NDR:s landstingspoäng. Mot denna<br />
bakgrund torde NDR:s Landstingspoäng ge en rimlig sammanfattning av skillnader mellan<br />
landstingen för diabetesvårdens kvalitet, såväl vid medicinkliniker som i primärvården.<br />
41
För att ett landsting översiktligt ska kunna dra slutsatser om diabetesvårdens kvalitet i jämförelse<br />
med andra landsting rekommenderar vi att först granska den uppnådda frekvensen för en<br />
indikator i rangskalan för samtliga landsting enligt Tabellerna 3-12 i Bílaga 1. Därefter beaktas<br />
också antalet rapporterade patienter. Sedan beaktas om den relativa andelen anger ett resultat<br />
bättre eller sämre än rikssnittet för det sample som rapporterats. Slutligen beaktas om<br />
konfidensintervallet talar för att resultatet sannolikt utfallit bättre eller sämre än riket om även<br />
andra sample hade rapporterats. Därefter kan även Landstingsprofilen i bilaga 2 användas för att<br />
översiktligt beakta utfallet för det egna landstingets samtliga indikatorer för behandlingsmål och<br />
processmått, där den procentuella avvikelsen från rikssnittet motsvarar den relativa andelen. I<br />
rubriken till varje Landstingsprofil anges också andel rapporterade av samtliga patienter.<br />
Slutligen kan landsting med täckningsgrad >40% erhålla en sammanfattning av dess kvalitet i<br />
diabetesvården jämfört med andra landsting med hjälp av NDR:s Landstingspoäng i bilaga 3.<br />
Om man antar att antalet patienter med diabetes vid landets vårdenheter är cirka 350.000 varav 5-<br />
10% med typ 1 diabetes, utgjorde de 17.000 rapporterade patienterna med debutålder
apporterade patienter vid ett landsting har ett 95% konfidensintervall (KI) beräknats för den relativa<br />
andelen enligt formeln:<br />
95% KI = e log (relativ andel) + 1,96 x √ ( [1-andel landsting] / antal landsting x andel landsting) + [1-andel riket] / antal riket x andel riket )<br />
e<br />
När en relativ andels 95% KI beräknas med det urval av patienter vid ett landsting som rapporterats till<br />
NDR jämfört med riket, så inkluderar detta KI med 95% sannolikhet den relativa andel som gäller för<br />
samtliga behandlade patienter vid landstinget (landstingets population) jämfört med riket. I exemplet ovan<br />
med relativ andel 0,90 för behandlingsmålet antas att 95% KI är 0,75 – 1,05. Detta innebär att med 95%<br />
sannolikhet är den relativa andelen mellan landstingets samtliga patienter och rikets patienter belägen<br />
mellan 0,75 och 1,05. Landstingets andel bland samtliga behandlade patienter skulle då med 95%<br />
sannolikhet även kunna vara samma som rikets andel, med en relativ andel 1,0. Om landstingets 95% KI<br />
istället skulle vara 0,85 – 0,95, så har således detta intervall ett övre gränsvärde som är mindre än 1,0,<br />
vilket innebär att med 95% sannolikhet är andelen bland samtliga behandlade patienter vid landstinget<br />
lägre än rikets andel. Ett 95% KI påverkas enligt sin formel dels av värdet på urvalets andel och dels av<br />
antal patienter i urvalet. Ju lägre urvalets andel är desto lägre värden får även hela intervallet, och ju färre<br />
antal rapporterade patienter i urvalet desto bredare blir intervallet.<br />
I bilaga 2, landstingsprofiler, redovisas för varje variabel den relativa andelen för landstinget jämfört med<br />
riket i form av landstingets procentuella avvikelse från riket. Om exempelvis landstingets andel för en<br />
variabel är 0,22 och rikets andel är 0,20, så blir relativ andel 1,10 och redovisas i bilaga 2 som procentuell<br />
avvikelse +10 (positiv avvikelse, bättre än riket). Om istället landstingets andel för en variabel är 0,17 och<br />
rikets andel är 0,20, så blir relativ andel 0,85 och redovisas i bilaga 2 som procentuell avvikelse -15<br />
(negativ avvikelse, sämre än riket).<br />
43
Bilagor<br />
I Bilaga 1 redovisas resultaten för var och en av de 19 landsting och 2 regioner som deltagit i<br />
denna NDR-rapport för år 2005. Dels anges landstingens antal rapporterade patienter till NDR i<br />
förhållande till samtliga patienter med diabetes i landstingen, samt medelvärde för ålder. Dels<br />
anges landstingen listade i rangordning enligt andelar uppnådda behandlingsmål för de olika<br />
riskfaktorerna och för frekvens icke-rökare, för frekvenser makroalbuminuri och amputation, och<br />
för frekvenser kontroll av ögonbottenstatus och fotstatus. Den relativa andelen med 95%<br />
konfidensintervall (KI) för varje landsting jämfört med riket anges dessutom för<br />
behandlingsmålen.<br />
I Bilaga 2 redovisas en sammanställning av resultatet för samtliga 24 indikatorerna för<br />
diabetesvårdens kvalitet för varje landsting år 2005, en Landstingsprofil. Profilen innehåller ett<br />
diagram som redovisar landstingets resultat i förhållande till riket. Dessutom anges för varje<br />
landsting andelen patienter rapporterade till NDR av samtliga diabetespatienter i landstinget.<br />
I Bilaga 3 redovisas NDR:s Landstingspoäng, en sammanställning baserad på beräkning av<br />
poäng för var och en av 8 utvalda indikator (4 riskfaktorer, 2 komplikationer och 2 processmått) i<br />
de tre patientgrupperna, där landsting med täckningsgrad >40% jämförs.<br />
I Bilaga 4 redovisas resultaten för alla sjukhus (medicinkliniker) i landet som deltagit i denna<br />
NDR-rapport för året 2005, listade i ordning enligt sjukhusens namn, avseende patienter med typ<br />
1 diabetes (definierad epidemiologiskt som debutålder för diabetes mindre än 30 år samt<br />
behandling enbart med insulin, typ 1 ep diabetes). I tabeller anges för varje sjukhus medianvärde<br />
med percentiler för HbA 1c , andelen som uppnått behandlingsmålen för HbA 1c