Utvecklingsplan 2008 - Norrbottens lÃ¤ns landsting

Sunderby sjukhus 

Utvecklingsplan 

5 februari 2009

SWECO Architects AB / projekt 3330 771 000


Utvecklingsplan 2008 

Inledning 5 

Vision och mål 

Sammanfattning 

Uppdrag 

Planeringsprocess 

Projektorganisation 

Nationella trender inom vården 11 

Sjukvården i Norrbotten 19 

Befolkningsutveckling 

Vårdens organisation 

Vårdutveckling 

Landstingets miljöpolicy 

Sjukhusets nuläge 27 

Byggnadens fysiska förutsättningar 

Lokaler för öppenvård 

Lokaler för slutenvård 

Lokaler för diagnostik och behandling 

Stödfunktioner 

Miljöarbete 

Sunderby sjukhus i framtiden 43 

Övergripande slutsatser 

Lokalernas förändring 

Ny disposition plan-för-plan 

Vårdavdelningar 

Utbildningscenter 

Etappindelning 

BILAGOR 

Nuvarande lokaldisposition och behov 63 

Fastighetstekniska anläggningar 72 

Historik 75 

Alternativstudier 77 

Logistikutredning 

Patientinventering 

separat dokument 

separat dokument

Utvecklingsplan - Sunderby sjukhus 

5 februari 2009


Inledning 

Vision och mål för Sunderby sjukhus 

Vision 

”Över tiden säkra länssjukhusets roll som 

kompetenscentrum och navet för länsfunktionerna.” 

Mål 

Från Landstingsplanens strategiska mål har 

följande mål definierats för lokalanvändning 

och -utformning: 

1. Patientens perspektiv 

Besökarna ska känna sig trygga, välkomna och 

omhändertagna. Viktiga miljöaspekter är bl.a 

val av ytskikt, belysning och utformning av 

lokaler och lokalsamband. 

Det är viktigt att patienter och besökare på ett 

enkelt sätt hittar till rätt verksamhet. Lokalerna 

ska vara lätt tillgängliga även för besökare med 

nedsatta funktioner. Utblickar ger ökad möjlighet 

att orientera sig i byggnaden. 

2. Vårdens perspektiv 

Utformning av lokalerna ska stödja vårdprocesserna 

för att de ska fungera väl. Vård på rätt 

vårdnivå som stimulerar till bra patientflöden 

med bibehållen vårdkvalitet är grundläggande 

faktorer. 

Installationerna ska vara utformade så att påverkan 

på verksamheten minimeras när det sker 

avbrott i mediaförsörjningen. 

3. Medarbetarnas perspektiv 

Arbetsplatserna ska vara attraktiva och stimulerande. 

Det ska finnas mötesplatser för såväl 

informella som formella möten och kunskapsöverföring. 

Lokalerna ska utformas med omsorg så att 

arbetsplatser och pausutrymmen får dagsljus 

och utblickar, att bullerdämpande ytskikt 

används och att gångavstånden mellan frekvent 

utnyttjade lokaler är korta. Medarbetarna ska 

vara delaktiga i planering och utformning av 

lokalerna så att kraven på god arbetsmiljö och 

komfort tillgodoses. 

4. Finansiellt perspektiv 

Lokalerna ska utformas optimalt utifrån driftekonomiska 

synpunkter. Vårdens långsiktiga 

driftkostnader ska värderas, inkluderat investeringar 

och kostnader för drift av lokalerna. 

5. Framtidsperspektiv 

Lokalerna ska utformas för att med minimala 

ombyggnader kunna fungera vid medicinskteknisk 

utveckling och vid förändrad inriktning av 

vården över tiden. Detta kan gälla såväl högspecialiserad 

vård som hälsofrämjande behandling. 

Verksamheten ska helst kunna förändras, öka 

eller minska, utan stora ombyggnader. Lokalerna 

ska vara generella och flexibla inom ramen 

för det finansiella perspektivet. 

5 februari 2009 5

Inledning 


Översiktlig sammanfattning 

Utvecklingsplanen föreslår, efter analys av sjukhusets 

förutsättningar och behov samt verksamhetens 

utveckling, följande lokalförändringar 

inför framtiden. 

Akutmottagningen 

Lokalerna får ökad säkerhet och anpassas till ett 

effektivare arbetssätt. 

Cytostatikamottagning 

All poliklinisk cytostatika behandling samlas 

i en gemensam mottagning med möjlighet till 

specialisering och effektivisering i en patientvänlig 

miljö. 

Bild- och laboratoriediagnostik 

Diagnostikområdet utvecklas kontinuerligt. 

Lokalyta frigörs för att ge utrymme för ny teknik 

och ökade analysmängder. 

Dokumentation & möten 

Föreslagna åtgärder löser det stora behov av 

lokaler som ökat krav på dokumentation och 

mer arbete i team gett upphov till. 


Goda lokaler för forskning, utveckling och 

utbildning är viktigt för såväl vårdutvecklingen 

inom landstinget som för rekryteringen av 

kandidater till den regionaliserade läkarutbildningen 

och färdiga specialister. 

Hjärtmedicinsktcenter 

Verksamheten samlas i större och bättre lämpade 

lokaler för en effektivare och mer patientorienterad 

vård. 

Njurmedicinsktcenter 

Genom att samla mottagning och dialysverksamhet 

i entréplan skapas ett lättillgängligt 

center för patienterna och en förbättrad arbetsmiljö. 

Operation 

Med en separation av planerad och akut verksamhet 

kan verksamheten på operation effektiviseras. 

Patienthotell 

Med en ökning till 60 rum och bemannat med 

vårdpersonal kan patienthotellet erbjuda en 

kompletterande vårdnivå i tillägg till dagens 

användningsområde. 

Personalmatsal 

En ny matsal ger personalen möjlighet att äta i 

avskiljdhet och inom den normala rasten. 

Sterilcentral 

Verksamheten ges lokaler för att kunna hantera 

nya kvalitetskrav och ett ökat materialflöde. 

Vuxenpsykiatri 

Förslaget ger förutsättningar för att samla större 

del av öppenvårdsmottagningen och erbjuda en 

bättre och säkrare dag- och slutenvård. 


Avdelningarna byggs om för att anpassas till 

moderna arbetssätt, med ett samlat arbete nära 

patienten och en förbättrad arbetsmiljö för 

såväl personal som studenter. 

Öppenvårdsmottagningar 

Flertalet mottagningar får större lokaler. Detta 

är nödvändigt av såväl patientsäkerhet som 

arbetsmiljö och är en förutsättning för ett bra 

mottagande av läkarstudenterna. 

Rehabiliteringscenter 

Rehab/reumas mottagningsverksamhet samlokaliseras 

med neurologimottagningen och 

paramedicinsk verksamhet för en bättre patient- 

och arbetsmiljö samt ökad möjlighet till 

tvär- och teamsamarbete. 

5 februari 2009


Inledning 

Bättre lokaler för 

dokumentation & möten 

Ny, avskiljd, 

personalmatsal 

Vuxenpsykiatrin 

om- och tillbyggnad för bef. 

och inflyttad verksamhet 

Bilddiagnostik och lab 

får utökade lokaler 


Fler vårdnivåer - 

patienthotell bemannat 

med vårdpersonal 

Vårdavdelningarna 

anpassas till nya arbetssätt 

Rehabcenter 

Ny, större, 

sterilcentral 

Öppenvården 

får ökad yta 

Separation av patientflödet 

inom operation 

Gemensam 


Njurmedicinskt 

center 

Hjärtmedicinskt 

center 

Effektivare och säkrare 

akutmottagning 

Sammanfattning, 

”Sunderby sjukhus - Utvecklingsplan 2008” 

5 februari 2009 7

Inledning 


Uppdrag 

Sunderby sjukhus har varit i drift i nio år och 

under den tiden har det skett både organisatoriska 

och strukturella förändringar i länet. 

Vården har utvecklats och ser inte likadan ut i 

dag som den gjorde då sjukhuset planerades. 

Uppdrag 

Landstingsstyrelsen beslutade (§ 96/07) mot 

denna bakgrund att en plan för verksamhet och 

lokalanvändning vid Sunderby sjukhus ska tas 

fram. Landstingsdirektören har givit platschef 

Anna Greta Öberg, Sunderby sjukhus, att i 

samarbete med Landstingsfastigheter genomföra 

uppdraget. 

Uppdraget innebär att i en plan för sjukhuset 

analysera och beskriva verksamheternas förväntade 

utveckling. Planen ska ligga till grund 

för ställningstagande till de förändringar av 

verksamhet och lokalanvändning som kommer 

att krävas. Planens övergripande mål ska vara 

att utforma effektiva vårdprocesser i ändamålsenliga 

lokaler med god driftekonomi och 

med hög flexibilitet. Planen ska ta hänsyn till 

bedömd framtida utveckling och kända trender 

samt möjligheterna att ta till vara distansöverbryggande 

tekniker. I arbetet med planen ska 

landstingets styrdokument, i första hand landstingsplanen, 

beaktas. 

Redovisning 

Projektgruppen har kontinuerligt redovisat 

arbetet till styrgruppen. Beslut som rörande 

projektets inriktning, avgränsningar och mål 

har fattas av styrgruppen och besluten har 

dokumenterats. En remissutgåva var klar tredje 

kvartalet 2008 och ett färdigt slutdokument 

redovisas i december 2008. 

Omfattning och avgränsningar 

Sjukvårdsstrukturens utveckling i länet belyses 

och de profilområden som sjukhuset har lyfts 

fram. Verksamheternas krav på lokaleffektivitet, 

flexibilitet, samband och flöden för patienter, 

personal och material har så långt som möjligt 

tillgodosetts. Utredningen av lokalsituationen 

ska bland annat: 

• Ge en genomlysning av nuläge, framtida behov, 

samt tänkt utveckling avseende verksamheter 

kopplade till Sunderby sjukhus. 

• Beakta redan kända utvecklingsbehov 

inom sjukhuset. 

• Beakta konsekvenserna av den kommande 

regionaliseringen av läkarutbildningen och 

övriga vårdutbildningars behov. 

• Presentera förslag till disposition och ytdimensionering 

av verksamheterna så att bästa 

samband bibehålls och bästa förutsättningar 

finns för ett kvalitativt optimalt omhändertagande 

av patienterna kopplat till kostnadseffektiv 

drift. 

• Innehålla förslag till lösningar som innebär 

att framtida förändringar kan genomföras 

utan alltför omfattande investeringar. 

• Ge vägledning för behovet av investeringar 

och bedömningar av konsekvenser av att inte 

genomföra investeringar. 

• Ge underlag till kostnadskalkyler samt 

prioritering av ordningsföljden av föreslagna 

investeringar. 

• Ge förslag på skedesplan för utförande av de 

alternativ som föredras. 

Arbetsgång 

Inventering Analys Koncept Remiss Slutsats 

sept. 2007 dec. 2008 

2007 | 2008 

5 februari 2009


Inledning 

Planeringsprocess 

Sjukhusbyggnaden utgör den fysiska ramen för 

sjukvården. Utvecklingsplanen strävar efter en 

övergripande förståelse för byggnadens förutsättningar 

att möta verksamhetens behov - nu 

och i framtiden. Frågan angrips från två håll: 

• Hur är vården organiserad - kan andra arbetssätt 

lösa lokalbrister? 

• Vilka om- och tillbyggnadmöjligheter finns 

och hur bör dessa utnyttjas? 

Arbetet har, framförallt i de inledande skedena, 

präglats av ett ”helikopterperspektiv” där 

helhetssyn på verksamheten och byggnadens 

förutsättningar varit i fokus. 

Som slutsats finns en formulerad vision för 

Sunderby sjukhus och ett förslag till hur denna 

ska nås. 

Projektgruppen har bestått av representanter 

för sjukvården och förvaltaren, samt externa 

konsulter. Deltagarna från sjukvården har i 

gruppen representerat alla vårdenheter. Gruppen 

har träffats regelbundet under hösten 2007 

- hösten 2008. Styrgruppen och övriga verksamheter 

har informerats regelbundet. 

Planeringsprocessen finns illustrerad nedan och 

representerar en cyklisk arbetsmetod. Projektet 

inleddes med en inventeringsfas som resulterade 

i ett antal grundläggande utvecklingsförlag, 

dessa har sedan analyserats och vidarebearbetats 

till det resultat som presenteras i denna rapport. 

Planeringscykelns innehåll 

Omvärldsanalys 

Vad händer inom vården? 

- ny teknik 

- nya behandlingar 

- nya vårdformer 

Vad händer i Norrbotten? 

- befolkningsutveckling 

- vårdens uppdrag 

- vårdens organisation 

Framtid 

En vision för Sunderbyn. 

- Hur tror vi att vi 

kommer att arbeta? 

- Hur kan byggnaderna 

utvecklas för att stödja 

framtida verksamhet? 

Nuläge och behov 

Byggnadens förutsättningar 

- Hur används lokalerna idag? 

- Vad fungerar bra/mindre bra? 

- Var finns möjligheter till 

om- och tillbyggnad? 

Verksamhetsutveckling 

- Nuvarande verksamhet! 

- Framtida lokalbehov? 

5 februari 2009 9

Inledning 


Organisation 

Projektgrupp 

Styrgrupp 

Anna Greta Öberg, ordf. 

Michael Dahlberg 

Karin Hellsten (hösten -08) 

Håkan Hällgren 

Birgitta Lauri 

Anna Pohjanen 

Anders Sundelin 

Sven Söderberg (->juli -08) 

Åsa Lekvall, sekreterare 

Claes Ljunghager 

Anders Melin 

Helena Fernberg Carlsson 

Adjungerade 

Anna Holm 

Dan Sundén 

Sven-Erik Sundqvist 

Åke Wiklund 

Platschef, Sunderby sjukhus 

Vo-chef, kirurgi/urologi 

tf Vo-chef, rehab/reuma 

Vo-chef, akutsjukvård 

Vo-chef, medicin 

Vo-chef, kvinnosjukvård 

Vo-chef, ortopedi 

Vo-chef, rehab/reuma 

Funktionsplanerare, LF 

Projektledare, LF 

Arkitekt, Sweco 


Logistikutredare, Sweco 

Förvaltare, LF 

Projektchef, LF 

Arkitekt 

Elisabeth Holmgren 

Britta Wallgren 

Hans Rönnqvist 

Bo Westerlund 

Ylva Sundkvist 

Stefan Bergström 

Göran Wallo 

Richard Lif 

Adjungerade 

Anna Greta Öberg 

Anders Melin 

Sven-Erik Sundqvist 

Landstingsdirektör 

Divisionschef, medicin 

Divisionschef, opererande 

Divisionschef, primärvård 

Divisionschef, diagnostik 

Divisionschef, psykiatri 

Divisionschef, service 

Fastighetschef, LF 

Platschef, Sunderby sjukhus 


Projektchef, LF 

Förkortningar 

I detta dokument har följande förkortningar 

använts: 

adm 

BUP 

disp. 

Administration 

Barn- och Ungdomspsykiatri 

Disponibla (=lediga) lokaler 

FoUU Forskning, Utveckling och Utbildning 

omkl. Omklädningsrum 

Vo 

rec. 

vpl 

Verksamhetsområde 

Reception 

Vårdplatser 

10 5 februari 2009


Nationella trender 

inom vården 

Foto: Google Earth



12 5 februari 2009



Nationella trender inom sjukvården 

Sjukvården förändras i snabb takt. Inom den 

Svenska hälso- och sjukvården finns en mängd 

utvecklingtendenser beskrivna. 

Utvecklingen berör i olika utsträckning Norrbotten 

och Sunderby sjukhus och utgör en av 

förutsättningarna för planeringsarbetet. 

PATIENTER 

• Ökat antal äldre och multisjuka. 

• Ökat antal bärare av antibiotikaresistenta 

bakterier, typ MRSA och VRE. 

• 

Förändrad patientroll, med ökad kunskap 

och påverkansmöjlighet - även vid val av 

vårdgivare. 

– 

– 

– 

Kunskap medför krav 

Ökad anhörigmedverkan 

Patientens ökade valmöjligheter. 

• Ökad fokusering på patientens egenvård och 

egna initiativ. 

MEDICIN & TEKNIK 

• Oförändrade eller något minskade vårdtider. 

• Minskat antal vårdplatser. 

• Snabb medicinsk utveckling. 

– Ökad sub-specialisering. 

– Ökad integration mellan olika specialiteter. 

– Utveckling av nya läkemedel och teknisk 

utrustning. 

• Ökade krav på medicinsk dokumentation på 

olika nivåer. 

• Datajournaler och IT som ett viktigt hjälpmedel 

i vården. 

ORGANISATION 

• Mer sjukvård inom den öppna vården. 

• Nya vårdformer, t.ex. i form av mer dagsjukvård 

och hemsjukvård. 

• Centralisering av specialiserade resurser, såväl 

komptens som utrustning. 

• Krav på ökad tillgänglighet p.g.a. 24-timmars 

samhället, speciellt för närsjukvården och 

akutmottagningar. 

• Ökade produktivitetskrav med allt större del 

av vården öppen dygnet runt. 

• Vårdmodeller som t.ex. ”patientnärmare 

vård” påverkar utformningen av vårdavdelningarna. 

• Nya arbetsformer t.ex. teamarbete, ställer 

nya krav på möteslokaler. 

PERSONAL 

• Ökade krav på arbetsmiljö och flexiblare 

arbetstider. 

• Ökade behov av lokaler anpassade för utbildning 

och forskning. 

5 februari 2009 13



Allmänt om vårdlokaler 

Lokaler för vård ska inriktas på att skapa yttre 

och inre miljöer för patienterna som inger 

trygghet och stimulerar till ett snabbt tillfrisknande. 

Personalen ska uppleva arbetsplatsen som 

trivsam och säker. Lokalerna ska stimulera till 

positiva miljöer och till en ständig utveckling 

av det kreativa kunskaps- och kompetenscentrum 

de utgör. 

För att skapa de bästa och långsiktigt mest 

hållbara lokalerna för vård, förutsätts erfarenhets- 

och kunskapsutbyte om den medicinska-, 

tekniska- och samhällsutvecklingen, både i ett 

kort och längre perspektiv t. ex: 

• De allt kortare vårdtiderna har medfört 

att behovet av slutenvårdsplatser minskat, 

samtidigt som behovet av öppenvårdsresurser 

ökat, t. ex antalet mottagningsbesök, behov 

av dagvårdsplatser och möjlighet att snabbt 

kunna starta rehabilitering. 

• Ny teknik för kirurgiska ingrepp har inneburit 

en förskjutning från öppen kirurgi i 

slutenvård till titthålskirurgi med korta vårdtider 

och i ökande omfattning polikliniska 

ingrepp. 

• IT-utveckling och införandet av datajournaler, 

liksom ökade krav på dokumentation av 

ett stort antal yrkesgrupper, ställer krav på 

lokalerna samtidigt som möjligheterna till 

kunskapsöverföring inom sjukhuset och mellan 

olika vårdgivare ökar. 

• Den allt snabbare utvecklingen ställer nya 

krav på kunskapsöverföring som innebär krav 

på lokaler för planerade och spontana möten. 

• Ny teknik ger möjligheter att förbättra miljön 

för patienter och personal. 

• Politiska beslut om förändringar och omfördelning 

av vårdens resurser påverkar behovet 

av lokaler. 

Vårdplatsutveckling 

Mellan 1998 och 2006 minskade antalet vårdplatser 

i Sverige med 6 900 st. 2006 fanns det 

totalt ca 26 350 vårdplatser, varav 21 900 var 

somatiska. 

Under samma tid har medelvårdtiden i Sverige 

för specialiserad somatisk vård minskat från 5,7 

dagar till 5,1 dagar (Medicin 5,2, Kirurgi 4,1 

och Geriatrik 16,5). 

Den medicinska utvecklingen förväntas ytterligare 

minska behovet av slutenvårdsplatser dock 

med en utplanad kurva. 

Källa: SKL:s (Sveriges Kommuner och Landsting) 

rapport ”Patienter i slutenvård 2006”, december 

2007. 


Vårdavdelningarnas standard, utformning och 

placering påverkar i stor utsträckning sjukhusets 

utveckling. Det är därför viktigt att närmare 

analysera deras förutsättningar. 

De svenska vårdavdelningarna som byggts 

under senare hälften av 1900-talet har bestått 

av avdelningsstorlekar på 24-30 vårdplatser för 

att få en så optimal personalbemanning som 

möjligt. 

I Sverige och internationellt har andelen 1-patientrum 

ökat markant under senare år. Orsaken 

till detta är bland annat krav från patienterna 

på ökad integritet och ökade hygienkrav 

för att minska infektioner och smittspridning. 

14 5 februari 2009



Under senare år har vårdmodeller beskrivna 

som ”patientnärmre vård”, ”vårdlag” m.m. 

blivit vanliga. Ett gemensamt drag i dessa vårdmodeller 

är att vårdavdelningarna bryts ned i 

mindre ”självstyrande” enheter. Vårdformerna 

har patienten i centrum i större utsträckning 

än tidigare och med den vårdande personalen 

i direkt närhet. Vid ”patientnärmre vård”, där 

denna utveckling drivits längst, kan detta ske 

genom att det till varje vårdavdelning finns en 

samordningsfunktion i form av en reception. 

Patienterna delas upp i grupper om ca 6-9 patienter 

och till varje vårdgrupp hör utrymmen 

för administrativt arbete. Vården blir effektivare 

genom mindre onödigt spring och vårdpersonalen 

kan i större utsträckning ägna sig åt det som 

de är bra på - vård och omvårdnad. Modellen 

lämpar sig även för ökad sub-specialisering av 

de enskilda vårdgrupperna. 

Oavsett vårdmodell har det ökade kravet på 

dokumentation och införandet av datajournaler 

medför ett behov av fler administrativa arbetsplatser 

på vårdavdelningarna. Detta ökade lokalbehov 

kan leda till att vårdavdelningarna blir 

orationella med långa avstånd. Det är därför 

viktigt att prioritera de lokaler som krävs för 

patienttillsynen i närheten av patientens säng. 

De kortare vårdtiderna har inneburit att 

sängplatserna i allt större utsträckning är behandlingsplatser. 

Många patienter kommer i 

framtiden att kunna sova i hemmet och vårdas 

på sjukhuset under dagtid. Denna dagsjukvård 

kan förväntas öka i omfattning, vilket 

innebär att under dagtid kan en vårdavdelning 

ha betydligt fler vårdplatser än under natten. 

Dagsjukvårdens placering på vårdavdelning alt. 

mottagning får avvägas beroende på vårdens 

inriktning. 

För patienter som inte behöver sovplats på 

vårdavdelningen kan tillgång till patienthotell 

centralt inom sjukhuset och bemannat med 

sjukvårdsutbildad personal vara ett alternativ. 

5 februari 2009 15



Mottagningar 

Med allt större öppenvårdsverksamhet och 

medföljande ökande patientflöden blir det allt 

viktigare att, inte minst de största mottagningarna, 

placeras lättillgängligt, gärna i bottenplan, 

nära entréer. Samtidigt kan närhet mellan öppen- 

och slutenvården ge stora vinster då större 

samverkan mellan mottagning, dagsjukvård och 

slutenvård kan utvecklas. 

Den enskilda mottagningen bör planeras så 

att patientflödet underlättas. Det innebär att 

provtagningsrum och generella undersöknings- 

/behandlingsrum placeras nära mottagningens 

entré medan administrativa lokaler och personalrum 

placeras längre in. 

Verksamhetens innehåll och organisation kan 

förändras snabbt. Förändringar kan utgöras av 

en uppdelning i mottagningar för subspecialitéer 

inom kliniken eller att nya mottagningar 

skapas över klinikgränserna, t.ex. för magetarm 

eller hjärta-kärl. Det är därför viktigt att 

utforma generella rum, så att förändringar kan 

genomföras utan dyra ombyggnader. 

Många akutmottagningar byggs för att möta 

behoven från ökade patientflöden. Det kan vara 

anpassningar till införandet av Triage-sköterskor, 

där patienterna sorteras och klassificeras 

efter sitt vårdbehov redan vid ankomsten, eller 

åtgärder för förbättrad säkerhet för personal 

och medpatienter e.t.c. 

Behandling och diagnostik 

Operationssalarna har ökat i storlek under 

senare år. Detta är till stor del föranlett av en 

ökande mängd utrustning i salarna. 

Uppdelning av flöden i planerad verksamhet 

och akutverksamhet görs på allt fler sjukhus 

och i många fall inrättas särskilda dagkirurgiska 

enheter. Dessa kan ligga i direkt anslutning till 

centraloperation eller som fristående enheter 

inom sjukhusområdet. 

Bilddiagnostik och operationsverksamhet närmar 

sig varandra och det har på flera sjukhus 

i Sverige påbörjats planering för gemensamma 

lokaler med stor yta för varje rum och höga våningshöjder. 

Ett exempel på detta är sk. hybridsalar 

med ytor på över 100 kvm. 

16 5 februari 2009



Administration & dokumentation 

Behovet av administrativa lokaler har ökat under 

de senaste åren, då kraven på medicinsk dokumentation 

och datajournaler ökat. Lokalerna 

ska utformas för ostört, individuellt, arbete, 

men även för möten med olika gruppstorlekar. 

Dessa lokaler måste omsorgsfullt placeras i förhållande 

till patienten och verksamheten. Det 

är viktigt att patientflödet på mottagningarna 

blir så kort som möjligt, men också att gångavstånden 

för vårdpersonalen blir rationella. Det 

har blivit allt vanligare att sjukhus planerar för 

ej personbundna lokaler. 

Infrastruktur och teknik 

Vid nybyggnad eller större ombyggnad eftersträvas 

rationellare och effektivare tekniska 

infrastrukturlösningar som t. ex: 

• kallelsesignal via bärbar telefon. 

• flexibel datakommunikation via bärbara PC 

och trådlöst datanät. 

• IT-system i patientrum för patientnära 

telefoni/TV/Internet och dokumentation i 

datajournaler etc. 

• digital röststyrd diktering. 

• smågodstransportsystem (rörpost) för prover, 

blod och läkemedel. 

• sopsug för olika fraktioner avfall och smutstvätt. 

• automatiska truckar för varuförsörjning 

(AGV). 

Målet är flexibla och generellt utformade 

system som möjliggör en mycket god anpassningsbarhet 

mot förändrade krav och framtida 

behov. 

För informationshantering är inriktningen är 

trådlösa, mobila system för datakommunikation 

för framförallt personalen men även 

patienter där flexibiliteten utnyttjas och anpassas 

till det individuella behovet vad gäller fysisk 

lokalitet, tillgång till information och olika 

typer av system. 

Fasta installationer som rörpost, sopsug och 

automatiska truckar utformas och planeras och 

byggs upp på ett generellt sätt som möjliggör 

framtida kapacitetsökningar, godstyper och 

vid omflyttning av verksamheter. Som princip 

bör de tekniska installationernas horisontella 

dragning förläggas på källarplanet samt horisontella 

dragning samlas i schakt eller planeras 

i anslutning till trapphus/hissar eller andra 

styrandeinstallationer, som också måste beaktas 

vid framtida ombyggnatd och därmed förändrade 

planlösningar. 

5 februari 2009 17



18 5 februari 2009


Vården i Norrbotten 

Kiruna 

Gällivare 

Kalix 

Sunderby 

Piteå



20 5 februari 2009



Befolkningsutveckling 

Norrbottens läns landareal är omfattande och 

utgör 25% av Sverige. Befolkningens andel 

utgör 3%. Bosättningarna har skett vid kusten, 

längs älvarna och i malmfälten. Avstånden mellan 

befolkningscentra är långa med vidsträckta, 

obebyggda naturområden emellan. 

Norrbotten har drygt 250 000 invånare (2007). 

Under den senaste 10-års perioden har antalet 

minskat med 4,5%. Enligt tillgängliga prognoser 

kommer befolkningen fortsätta att minska. 

Se tabell nedan. 

Inom länet är tendensen att människor flyttar 

från inlandet till kusten. 

Andelen norrbottningar som är 65 år och äldre 

ökar. Mellan åren 1990 och 2007 ökade andelen 

från 15,8 till 21 procent. Den utvecklingen 

fortsätter. 

Pensionsavgångarna kommer att öka i hela 

landet. Idag är det fler som pensioneras från arbetslivet 

än som träder in på arbetsmarknaden. 

Åldersgrupp 1997 2007 

Prognos 

för år 2015 

0-24 år 30 % 27 % 26 % 

25-64 år 53 % 52 % 50 % 

>65 år 17 % 21 % 24 % 

Befolkning 262 317 250 602 240 311 

Åldersgruppernas andel i procent av folkmängden. 

Källor: SCB befolkningsstatistik (2007), 

Inregia. Befolkningsprognos Norrbottens län 2007-2015 

(2003). 

Kommun, sjh 

1997 

97-12-31 

2007 

07-12-31 

Förändring 

Prognos 

2015 

Prognos förändring 

1997-2015 

Arjeplog, Pi 3 575 3 089 -486 2 792 -783 -22% 

Arvidsjaur, Pi 7 546 6 751 -795 5 626 -1 920 -25% 

Boden, Sy 29 415 27 838 -1 577 24 839 -4 576 -16% 

Gällivare, Gä 21 376 18 860 -2 516 17 593 -3 783 -18% 

Haparanda, Kx 10 617 10 192 -425 11 213 +596 +6% 

Jokkmokk, Gä 6 412 5 406 -1 006 4 997 -1 415 -22% 

Kalix, Kx 18 557 17 283 - 1 274 16 314 -2 243 -12% 

Kiruna, Ki 25 269 23 122 -2 147 21 916 -3 353 -13% 

Luleå, Sy 71 491 73 146 +1 655 73 466 +1 975 +3% 

Pajala, Gä 7 848 6 522 -1 326 5 997 -1 851 -24% 

Piteå, Pi 40 553 40 961 +408 39 038 -1 515 -4% 

Älvsbyn, Pi 9 277 8 545 -732 8 287 -990 -11% 

Överkalix, Kx 4 419 3 795 -624 3 413 -1 006 -23% 

Övertorneå, Kx 5 962 5 092 -870 4 815 -1 147 -19% 

Länet 262 317 250 602 -11 715 240 311 -22 006 -8% 

Sunderby sjh 100 906 100 984 +78 98 305 -2 601 -3% 

Piteå sjh 60 951 59 346 -1 605 55 743 -5 208 -9% 

Kalix sjh 39 555 36 362 -3 193 35 755 -3 800 -10% 

Gällivare sjh 36 639 30 788 -5 851 28 587 -8 052 -22% 

Kiruna sjh 25 269 23 122 -2 147 21 916 -3 353 -13% 

Källor: SCB befolkningsstatistik (2007), resp. Inregia. Befolkningsprognos Norrbottens län 2007-2015 (2003). 

5 februari 2009 21



Sjukdom och hälsa 

Norrbottningarna lever allt längre men något 

kortare än svensken i genomsnitt. Det finns 

skillnader i medellivslängden mellan norrbottniska 

män och kvinnor, men också geografiskt 

inom länet. När det gäller hjärt- och kärlsjukdomar 

är dödligheten i Norrbotten lägre 

för kvinnor men högre för män jämfört med 

genomsnittet för riket. Dödligheten varierar 

också mellan länets kommuner. I de flesta tumörtyper 

är nyinsjuknandet lägre i Norrbotten 

än genomsnittet för riket. 

De läkemedelsgrupper som har största andelen 

av den totala läkemedelskostnaden i Norrbotten 

är hjärt- och kärlsjukdomar, lungsjukdomar, 

mag-/tarmsjukdomar samt sjukdomar i 

nervsystemet. 

Barn och ungdom 

Hälsan bland svenska barn är allmänt sett bra 

men det finns vissa oroande tecken. Ett exempel 

är att den psykiska ohälsan, som yttrar sig i 

huvudvärk, magont och sömnbesvär, har ökat. 

Likaså drabbas fler barn än tidigare av diabetes. 

Astma och allergier är i dag den vanligaste 

långvariga sjukdomen bland barn och det drabbar 

vart tredje barn. Antalet barn med övervikt 

ökar, vilket är negativt för individens hälsa på 

sikt. 

Vuxna 

I princip omfattar gruppen vuxna personer i 

yrkesverksam ålder. Sjukligheten ökar generellt 

ju äldre åldersgruppen är. En befolkningsenkät 

bland norrbottningarna under år 2003 visade 

dock på en del undantag. Yngre kvinnor (ålder 

16-24 år) hade i vissa fall lika mycket eller mer 

besvär än de äldre kvinnorna av huvudvärk, 

ont i axlar eller nacke samt sömnsvårigheter. 

Samma undersökning visade att varannan man 

eller kvinna har måttliga eller svåra besvär med 

värk. 

Begreppet sjukdomsbördan tar hänsyn till 

sjukdomens förekomst, varaktighet, grad av 

funktionsnedsättning, dödlighet samt åldern 

hos den sjuka. De sjukdomar som bidrar till 

den högsta sjukdomsbördan är kranskärlssjukdomar 

samt depressioner och neuroser. Sedan 

följer rygg- och nacksjukdomar, stroke, sjukdomar 

relaterade till alkoholberoende, skador, 

astma och kronisk obstruktiv lungsjukdom 

samt bronk- och lungcancer. Den dominerande 

sjukdomsgruppen bland patienter i slutenvård 

är hjärt- och kärlsjukdomar. Därefter kommer 

skador och förgiftningar. 

Äldre 

Äldre i Norrbotten upplever i stor utsträckning 

att de har en bra hälsa. Så många som nio av 

tio uppger att deras hälsotillstånd var bra eller 

någorlunda bra. Detta trots att många av dem 

har långvarig sjukdom, värk eller andra besvär. 

Inom åldersgruppen 65 år och äldre är det 

kärlkramp och hjärtinfarkt som bidrar mest till 

sjukdomsbördan. 

Fyra av tio äldre uppger att de tar blodtryckssänkande 

medicin. Åtta av tio säger sig ha måttliga 

eller svåra besvär med värk. Ofta sitter värken i 

skuldror, nacke, rygg och höfter. Äldre äter oftare 

smärtstillande medel än andra åldersgrupper. De 

äldre i Norrbotten trivs där de bor och de flesta 

uppger att de har ett socialt nätverk med vänner 

och förtrogna. Trots detta uppger var tredje kvinna 

i åldersgruppen att de ganska ofta eller mycket 

ofta känner sig missmodiga eller nedstämda. 

22 5 februari 2009



Vårdens organisation 

2001 förändrades Norrbottens läns landstings 

driftorganisation. Under landstingsdirektören 

organiseras verksamheten i åtta länsövergripande 

divisioner. Divisionscheferna har som ansvar 

att både driva verksamheten i ett länsperspektiv 

och i ett lokalt perspektiv. Inom respektive 

divisioner görs gemensamma prioriteringar av 

verksamhetens inriktning och innehåll. Divisionerna 

arbetar över klinik- och sjukhusgränserna 

för kärnverksamhetens bästa. Inom hälso- och 

sjukvårdsområdet utgörs divisionerna av: 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Opererande specialiteter 

Medicinska specialiteter 

Primärvård 

Tandvård 


Diagnostik 

Grunden för sjukvården är länets 33 vårdcentraler. 

Då avståndet till närmaste sjukhus är 

stort är vårdcentralen utrustade enligt ”glesbygdsmodellen”, 

med ambulansverksamhet, 

medicinsk teknisk utrustning och vårdplatser 

för akuta åtgärder och observation. De har även 

tillgång till paramedicinska specialister. Varje 

kommun har minst en vårdcentral. 

Specialistvården är fördelade på länssjukhuset 

i Sunderbyn och fyra mindre sjukhus i Piteå, 

Kalix, Gällivare och Kiruna. Sunderby sjukhus 

fungerar som kompetenscentrum och stöttar 

länsdelssjukhusen. 

Boden 

~20 km 

97 

E4 


Kiruna 

E4 

Luleå 

~15 km 

Gällivare 

Länssjukhus 

Sjukhus 

Vårdcentral 

Piteå 

Sunderby 

Kalix 

5 februari 2009 23



Sjukhusens verksamhet 

Öppenvårdsbesök 2007 

Sunderby Piteå Kalix Gällivare Kiruna 

Läkarbesök 124 488 36 720 18 480 33 714 13 397 

Sjukv.behandling 116 722 41 397 15 132 25 350 19 045 

Tekniska vårdplatser 

Operationssalar 19 5 (6) 3 (4) 6 3 

Intensivvård/IVAK 6 7 5 10 4 

HIA-hjärtintensiv 6 

Förlossning 7 4 

Dialysplatser 13 8 8 7 

Slutenvårdsplatser 2006 

Vårdplatser, somatik 357 105 64 (+20) 96 45 

Vårdplatser, psykiatri 24 16 -- 13 -- 

Patienthotell 40 rum 12 rum -- 19 rum -- 

På Sunderby sjukhus finns i dagsläget följande medicinska huvudområden: 

Div Medicin 

Barnmedicin 

Geriatrik 

Hematologi 

Hjärtmedicin 

Hud- och Könssjukdomar 

Internmedicin 

Infektionsmedicin 

Lungmedicin 

Neurologi 

Njurmedicin 

Rehabiliteringsmedicin 

Reumatologi 

Div Opererande spec. 

Allmän kirurgi 

Akutmottagning 

Kvinnosjukvård 

Käkkirurgi 

IVA/Anestesi 

Ortopedi 

Urologi 

Ögon 

ÖNH 

Div Diagnostik 

Laboratoriemedicin 

Radiologi 

Mammografi 

Klinisk fysiologi 

Div Vuxenpsykiatri 

Akut och planerad psykiatri 

24 5 februari 2009



Vårdutveckling 

I Landstingsplanen uttrycks ett antal övergripande 

mål för den hälso- och sjukvård som 

bedrivs. Den ska ha hög nationell och internationell 

klass och ska ur ett medborgar- och 

patientperspektiv uppfylla följande krav: 

• Tillgänglig 

• Säker 

• Evidensbaserad 

• Kvalitativt likvärdig 

• Patientfokuserad 

• Jämlik 

• Effektiv 

I all verksamhet ska ett systematiskt förbättringsarbete 

kontinuerligt bedrivas. 

Primärvård 

Primärvården utgör den första linjens sjukvård 

och ska svara för befolkningens behov av basal 

hälso- och sjukvård inklusive akuta insatser. 

Primärvård ska finnas i länets samtliga kommuner 

och vara tillgänglig dygnet runt. 

Sjukhus 

Alla sjukhus ska ha tillgång till internmedicinsk 

verksamhet, kirurgisk verksamhet samt geriatrik, 

rehabilitering och palliativ vård. Tillgång 

ska också finnas till paramedicinska resurser 

samt diagnostik och service. 

Allt större del av verksamheten ska utföras i 

öppen vård och distansöverbryggande teknik 

ska nyttjas och utvecklas. 

Den akuta verksamheten ska koncentreras och 

effektiviseras. Verksamhet på jourtid ska minimeras. 

Kompetens- och personalförsörjning 

Pensionsavgångarna ökar de närmaste åren 

med en topp kring 2010. Undersköterskor är 

den grupp som kommer ha största andelen 

avgående med ålderspension. Konkurrens om 

framtida arbetskraft och kompetens kommer 

att intensifieras. 

Ekonomi 

Befolkningsutvecklingen har stor betydelse för 

behovet och efterfrågan av hälso- och sjukvård. 

Det är också avgörande för landstingets intäkter 

i form av skatt och statsbidrag. Utjämningssystemet 

medför idag att bidraget minskas successivt. 

Resultatet för 2006 försämrades. Åtgärder 

gjordes för att minska kostnaderna, men inom 

andra områden skedde kostnadsökningar som 

påverkade resultatet negativt. Högspecialiserad 

vård utanför länet köps främst från Norrlands 

Universitetssjukhus i Umeå. Dessa köp har 

minskat i omfattning medan läkemedelskostnaderna 

har ökat. 

Förändringsarbete 

Utvecklingsarbetets fokus finns inom primärvården, 

vården för äldre och vården för psykiskt 

sjuka och psykiskt funktionshindrade. Att 

befolkningen blir allt äldre medför att verksamhetsområden 

som stroke, cancer, hjärt- och 

kärlsjukdom, diabetes och demens kommer 

att bli mer omfattande. Antalet patienter med 

behov av dialys ökar. Det finns ingen intention 

om förändrad akutsjukvård. Under de senaste 

åren har bl.a. följande förändringar av hälsooch 

sjukvården genomförts: 

• Förlossningssjukvården har koncentrerats till 

Sunderbyn och Gällivare. 

• Antalet slutenvårdsplatser i länet har minskat. 

• Akut och planerad verksamhet skiljs åt för 

att den planerade verksamheten ska kunna 

bedrivas så effektiv som möjligt. Inom de 

opererande specialiteterna har detta inneburit 

att planerad allmän kirurgi i huvudsak utförs 

i Kalix och planerad ortopedi i Piteå. Akut 

operativ verksamhet koncentreras till Sunderby 

och Gällivare. 

• Behandling av patienter med blodsjukdomar 

samt kranskärlssjukdom, PCI har tagits hem 

till det egna landstinget. 

• Vuxenpsykiatrin har fått öppnare vårdformer 

och slutenvårdsplatser har avvecklats inom 

närpsykiatrin. 

5 februari 2009 25



Landstingets miljöpolicy 

ur ”Norrbottens läns landstings miljöpolicy”, 

(20071219) 

Landstingets miljöpolicy är ett framåtsyftande 

styrdokument som anger färdriktningen för 

landstingets miljöarbete i alla sammanhang 

där landstinget på något sätt är engagerat. Alla 

verksamheter ska bidra till en långsiktigt hållbar 

utveckling genom att: 

• Bedriva ett aktivt miljöarbete som kännetecknas 

av ständiga förbättringar. 

• Effektivisera processer för att minska resursanvändningen. 

• Använda förnybara energikällor och naturresurser. 

• Välja produkter och kemikalier som ger 

minsta möjliga belastning på miljön. 

• Så långt möjligt använda kollektiva färdmedel 

och nyttja modern teknik för att minska 

på resandet. 

• Utarbeta tydliga och mätbara mål för 

miljöarbetet som årligen följs upp i alla 

verksamheter. 

För att nå framgång i det praktiska miljöarbetet 

ska gamla strukturer och invanda beteenden 

omprövas. Initiativ i den riktningen ska uppmuntras 

och stödjas. Goda exempel på det 

interna miljöarbetet ska uppmärksammas och 

spridas. 

Landstingets huvuduppgifter är att främja en 

god hälsa, ge bra vård och skapa goda livsmiljöer 

för att på så sätt bidra till tillväxt och välfärd. 

Miljöarbetet ska fokuseras på hållbara insatser 

inom de tre huvudområdena Energi, Transporter 

och Produkter. 

Visioner för miljöarbetet 

Energi 

”Norrbottens läns landsting är ledande i Europa 

i fråga om långsiktigt hållbar energi. Landstinget 

nyttjar enbart förnybara energikällor och behovet 

av energi har minimerats.” 

Landstinget ska i alla sina verksamheter och 

som regional aktör bidra till att miljö- och 

klimatpåverkande utsläpp minimeras genom 

hushållning i kombination med utvecklad styroch 

reglerteknik. 

Transporter 

”Norrbottens läns landsting är ledande i Europa 

på att ersätta fysiska transporter med andra alternativ.” 

Landstingets upphandling av transporter ska 

präglas av nytänkande med högt ställda miljökrav. 

Ny teknik ska användas för att minska 

fysiska transporter. Låg miljöbelastning och 

samordning av transporter ska prioriteras. 

Produkter 

”Norrbottens läns landsting är ledande i Europa i 

fråga om miljömedveten produktanvändning.” 

Landstingets arbete fokuseras framförallt mot 

material, produktgrupper och tjänster med 

tydlig miljö- och hälsokoppling. Landstinget 

ska använda produkter som är kretsloppsanpassade 

och bygger på principen nyttja, inte utnyttja. 

All konsumtion ska vara miljömedveten, 

energisnål och möjliggöra återanvändning. 

26 5 februari 2009



Nuläge

Nuläge 


28 5 februari 2009


Nuläge 

Byggnadens fysiska förutsättningar 

BTA: ca 110 000 m 2 

BRA: ca 85 000 m 2 

Total markyta: ca 360 000 m 2 

Alla ytor där dagsljus finns tillgängligt är idag 

tagna i bruk. Det återstår relativt stora grusade 

ytor som kan användas till förråd, installationsytor 

etc. som inte kräver dagsljus. 

Struktur 

Sjukhuset karaktäriseras av det huvudsakliga 

kommunikationsstråket bestående av två glasade 

gator som löper genom hela byggnaden. 

Gatorna möts i vinkel vid huvudentrén, där 

även restaurang, patienthotell och annan service 

är placerad. 

Inne i den vinkel som gatorna bildar ligger ett 

block med specialistmottagningar, diagnostik 

och behandling. På utsidan ligger vårdavdelningarna. 

Broar förbinder behandlingsblocket 

med vårdavdelningarna på varje plan. 

Teknisk livslängd 

Alla tekniska system i Sunderbyn är installerade 

samtidigt. Det innebär att alla tillhörande komponenter, 

med vissa undantag, har likvärdig 

livslängd, vilket medför att behov av komponentbyten 

kommer inom samma tidsperiod på 

alla system. Sjukhuset börjar närma sig denna 

tidsperiod. 

Teknikutrymmen 

Befintliga teknikutrymmen upplevs som 

tillfredsställande, men vid framtida ut-/ombyggnad 

bör det planeras för nya utrymmen för 

ventilation, kyla m.m. 

Konstruktion 

Sjukhuset har 3 resp. 4 våningar över mark med 

ett kulvertplan, i delvis souterräng mot innergård, 

under vilket det ligger en rörkulvert för 

mediaförsörjning. 

Byggnaden har en modulindelad stomme av 

betong, där ytterväggar och pelarstomme utgör 

de bärande delarna. Hålbjälklag med integrerad 

bärning ger en jämn undersida och möjlighet 

till vertikal håltagning överallt. Fönstren är 

satta i moduler. 

Med ett fåtal undantag har hela sjukhuset 4,50 

meters våningshöjd. Vilket ger en fri rumshöjd 

på 2,90 meter. 

Restriktioner för nya byggnader 

Det finns inga uttalade restriktioner för nya 

byggnader. Det som ska beaktas vid eventuella 

ny-/utbyggnad är det estetiska och inflygningsvägen 

till helikopterplattan. 

”Kustgatan” mot entrehallen 

5 februari 2009 29

Nuläge 


Möjlighet till förändring 

Definitioner som används i detta dokument: 

En generell byggnad är där lokalerna är möjligt 

att använda till olika verksamheter utan omfattande 

ombyggnationer. 

En flexibel byggnad kan anpassas till förändrade 

verksamheter genom att väggar, installationer 

m.m. är lätat att ändra och flytta 

utan större ingrepp i byggnadens stomme och 

infrastruktur. 

Tillbyggnadsmöjlighet är där byggnad är lätt att 

bygga ut eller bygga till med bibehållen 

infrastruktur med avseende på försörjning. 

Detta ställer också krav på genomtänkta kommunikationer, 

d v s logistik. 

Förutsättningar vid sjukhusets planering 

Ambitionen för Sunderby sjukhus var att skapa 

generella lokaler som också är flexibla med 

goda tillbyggnadsmöjligheter. Detta har man 

gjort genom: 

Generella rum, som utan ombyggnad kan 

användas till olika funktioner. I sjukhuset finns 

inga fasta gränser mellan mottagningar och avdelningar. 

Det medför att verksamhetsförskjutningar 

lätt kan hanteras utan ombyggnader. 

Flexibelt stomsystem, som är modulanpassat, 

med ytterväggar och pelarstomme i betong och 

lätta modulindelade mellanväggar. Bjälklag 

med horisontella balkar integrerade i bjälklaget 

medger framtida håltagningar överallt. Hela 

sjukhuset har en generell våningshöjd från 

golv till golv på 4,50 m. Fönster är placerade i 

moduler. 

Tillbyggnadsmöjlighet, genom att antingen 

addera nya byggnadskroppar till den befintliga 

strukturen eller plats för nya fristående byggnader. 

Psykiatribyggnaden, byggnad 105, är 

förberedd för att kunna byggas på. I plan två, 

källaren, finns ytor som inte är inredda och 

som kan byggas om för verksamheter som inte 

kräver dagsljus. 

Analys 

Den generella strukturen som var målsättningen 

när sjukhuset byggdes har utnyttjas 

när avdelningsgränser har flyttats. Rum har i 

många fall också fått annan användning. Men 

många rum har inte en generell utformning 

och är svåra att använda till andra verksamheter 

utan ombyggnader. Exempel på detta är trepatientrummen 

på vårdavdelningarna och de små 

skrivplatserna på mottagningarna. Positivt är 

placeringen av vertikala kommunikationer som 

trappor och hissar vilka möjliggör verksamhetsförskjutningar. 

Flexibiliteten i byggnaderna är god, dels med 

avseende på byggnadens konstruktion, men 

även de tekniska systemen. Den kompakta 

planformen gör att det är svårt att utöka en 

verksamhetsyta, då detta medför att angränsade 

verksamhet då måste minskas eller flytta, med 

risk att bryta goda samband och bra logistik. 

Det saknas en generell kommunikationsstruktur 

som all verksamhet är placerad efter. 

Ytor i plan två har tagits i anspråk för patientverksamhet. 

Det är inte önskvärt att patienter 

förflyttar sig i detta plan där all varutransport 

sker. Våningsplanet, som utgjort en lokalreserv, 

har stora ytor som saknar tillgång till dagsljus 

vilket begränsar användbarheten. 

Tillbyggnad i respektive byggnadskropps ytterändor 

går att genomföra i flera lägen. Detta 

innebär att de verksamheter som ligger längst 

ut kan få lokaltillskott. Vid sjukhuset planering 

togs inte hänsyn till ett framtida behov av en 

större och samlad tillbyggnad, tillgänglig från 

huvudkommunikationsstråken. Under nuvarande 

planarbete har det konstaterats att detta 

krävs för att lösa öppenvårdens behov. Dessa 

tillbyggnader finns redovisade. I planen har 

även redovisats framtida tillbyggnadsmöjligheter 

bortanför planperioden. 

30 5 februari 2009


Nuläge 

Verksamheternas situation 

Sunderby sjukhus planerades medvetet mycket 

ytsnålt och för en viss slutenvårds- och öppenvårdsverksamhet. 

Efter 9 års drift kan man 

konstatera att det finns ett behov att förändra 

lokalerna för att kunna bedriva en effektiv vård. 

Lokalbrist råder inom många verksamheter 

där nya eller förändrade behandlingsmetoder 

inneburit en ökad öppenvårdsverksamhet och 

ett ökat patientflöde från övriga delar av länet. 

Sammanfattningsvis kan följande konstateras: 

• De flesta mottagningar har mycket trångt, 

bl.a. akutmottagningen. 

• Ny teknik och ökande patientflöden påverkar 

diagnostik och behandling. 

• Inom flera områden, t.ex. rehab/reuma, hjärtmedicin 

och njurmedicin är verksamheten 

splittrad i sjukhuset. 

• Vårdavdelningarna utnyttjas inte fullt ut för 

slutenvård. 

• Utrymmen för läkarutbildning saknas. 

• Personalmatsal saknas. 

Patientflöde - Läkarbesök 

140000 

120000 

100000 

80000 

60000 

40000 

20000 

0 

2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Luleå-Boden Utomläns Övriga NLL 

Patientflöde - Sjukvårdande behandling 

140000 

120000 

100000 

80000 

60000 

40000 

20000 

0 

2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Luleå-Boden 

Övriga NLL 

Vårdtillfällen - Slutenvården 

30 000 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

2002 2003 2004 2005 2006 2007 

Luleå-Boden 

Övriga 

5 februari 2009 31

Nuläge 


Sjukhusområdet 

by 111 

by 121 

13 

by 110 

by 109 

10 

11 

1 

2 

3 

4 

5 

6 

7 

8 

9 

10 

Huvudentré 

Östra entrén 

Norra entrén, bårtransporter 


Helikopterplatta 

Akutmott, barn 

Akutmott, vuxenpsykiatri 

Järnvägshållplats 

Busshållplats 

Godsmottagning 

11 

Kök 

12 

Bårhus 

by 108 

13 

Telefonväxel mm. 

7 

by 105 

3 

12 

2 

by 104 

by 106 

8 

by 103 

by 102 

by 106 

by 106 

4 

6 

by112 

by 107 

5 

by 101 

1 

by 114 

by 113 

by 107 

Boden, 20 km 

by 115 

9 

0 10 50 100 200 m 

Luleå, 15 km 

32 5 februari 2009


Nuläge 

Öppenvårdsmottagningar 

Expeditioner / arbetsplatser 

Dokumentationskraven har ökat och samtliga 

kliniker har behov av fler arbetsplatser för administration, 

dokumentation och telefonsamtal, 

men i viss utsträckning även för samtal med 

patienter och anhöriga. 

God tillgång till lokaler för såväl avskiljt arbete 

som formella och informella möten är även ett 

tungt argument vid rekrytering. 

Patientbesök i öppenvården 2007 

Sjukhusets kompakta plan ger korta avstånd 

mellan olika enheter, men även dåligt med expansionsutrymme 

för enskilda verksamheter. 

Mottagningar 

De flesta specialistmottagningarna är placerade 

vid innergatorna i entréplan. Bland undantagen 

finns ögonmottagningen, som trots stora patientflöden 

ligger på plan 6, och Rehabmedicin 

på kulvertplan. 

Ökande antal sköterske- och teammottagningar 

ger behov av mer utrymme för patientmöten 

och patientadministration/dokumentation. I 

viss utsträckning kan detta behov lösas genom 

att utnyttja befintliga lokaler vid tider då det 

inte pågår läkarmottagning. 

Dyrare utrustning bör få ”eget rum” för att ge 

möjlighet till hög utnyttjandegrad. Framförallt 

bör kombinationen av expedition och undersökningsrum 

undvikas för att hantera ökande 

patientflöden ex.v. på ögonmott. 

Öppenvårdsmottagning 

Läkarbesök 

Sjukv. 

behandling 

Akutsjv (enb. smärtbeh.) 690 1 207 

Arbetsterapi - 2 717 

BUP 70 292 

Barnsjukvård 9 423 6 052 

Dietistmott - 2 331 

Garnis 41 2 772 

Geriatrik & Rehab 881 152 

Hudkliniken 4 958 1 558 

Hörselvården - 9 949 

Infektionssektionen 2 120 689 

Internmedicin 17 597 15 306 

Kirurgkliniken 15 495 2 440 

Kuratorsmott - 1 654 

Kvinnosjv 10 114 4 038 

Käk- och munsjd. 2 972 1 052 

Logopedmott 18 2 066 

LSS 6 628 

Lung- och allergisekt 3 039 1 563 

Ortopedkliniken 14 687 5 112 

PBU 551 5 738 

Radiologi/klin.fys 919 - 

Rehabmedicin 882 3 746 

Reumatologi 4 333 1 332 

Sjukgymnastiken - 7 918 

Urologkliniken 4 326 521 

Vuxenpsykiatrin 5 078 28 124 

Ögonkliniken 18 747 7 718 

ÖNH-kliniken 7 541 47 

TOTALT 124 488 116 722 

5 februari 2009 33

Nuläge 


Behandling och diagnostik 

Akutsjukvården och de diagnostiska enheterna 

utgör en gemensam medicinsk service för sjukhuset 

och ligger väl placerade med goda samband 

till såväl öppenvårdsmottagningarna som 

vårdavdelningarna. 

Verksamheterna karaktäriseras av snabb teknisk 

utveckling och nya diagnostik/behandlingsmöjligheter. 

Detta i sin tur ger ökade patientflöden 

med ökade krav på utrymme för patienter och 

utrustning. 

Akutmottagning / ambulans 

Ökande patientflöden och ev. införande av 

”triage” innebär behov av större och omdisponerade 

lokalytor för förbättrad funktion och 

säkerhet. Bland annat saknas intagningsrum för 

patienter med smittsamma infektioner. 

I ambulanshallen leder brist på utrymme till att 

patienter i vissa fall får lastas ut utanför hallen. 

Ambulanshallens saneringsrum uppfyller inte 

kraven. 

Operationsavdelning / sterilcentral 

Samverkan med hjärtsjukvården blir allt större 

och i detta samband en allt större integration 

mellan operation och röntgen. En ”hybridsal”, 

en ca 100 kvm stor operationssal med röntgen 

krävs. För en ökad effektivitet måste patientflödena 

för akut-, elektiv- resp. dagkirurgi separeras. 

2006 2007 

Op. tillfällen - slutenv. 10 015 11 170 

Op. tillfällen - öppenv. 30 796 47 003 

En ökat internt och externt uppdrag för sterilcentralen 

kombinerat med skärpta krav på 

hantering och utrustning medför krav på större 

lokaler. 

Radiologi / nukleärmedicin 

Jfr. ”Operation”. Avdelningen står inför behovet 

att uppdatera och komplettera de mer avancerade 

laboratorierna. Under 2009 blir även 

mammografin digitaliserad. 


Enheterna ligger samlade på plan 4 i norra 

delen av behandlingsblocket. I och med att nya 

metoder görs tillgängliga kommer analysmängderna 

att öka och därmed behovet av större 

lokaler. 

Dialysavdelning 

Dialysavdelningen har 13 platser för hemodialys 

och ett ökande antal patienter i peritonaldialys 

(PD). PD-verksamheten är splittrad mellan 

njurmedicinska mottagningen, placerad vid 

dialysavdelningen, och vårdavdelning 61. 

34 5 februari 2009


Nuläge 


Avd 49 

Sjukhuset är byggt för ca 440 vårdplatser (inkl. 

psykiatrin). Av dessa används i dagsläget ca 380 

vpl. De vårdrum som inte längre används för 

patienter nyttjas som expeditioner, personalrum 

m.m. (se tabell på sid. 37). Enligt verksamheterna 

bör antalet vårdplatser räcka för framtida behov. 

Detta under förutsättning att de vårdrum 

som idag har annan användning kan återföras 

till slutenvården. 

Avdelningarna ligger kopplade till varandra, 

tre på varje plan vilket möjliggör att lösa upp 

gränserna mellan dem och gör det möjligt att 

utnyttja ytorna på andra vis än i nuläget. 

I vårdflyglarna utgör varje vårdplats inkl. 

biutrymmen ca 43 kvm. 

Vårdavdelningarna är välplanerade med korta 

avstånd och 1/2/3-bäddsrum med hygienrum. 

Varje våning har ett gemensamt personalrum. 

Avsaknaden av närbelägna personalutrymmen 

ger problem vid låg bemanning och har lett till 

att andra utrymmen utnyttjas som pausrum. 

Behovet av dokumentationsplatser har ökat 

kraftigt sedan sjukhuset byggdes, då allt fler 

personalkategorier för löpande anteckningar 

över sina patientkontakter. 

Avdelningarna består av en del som gränsar 

mot innergatan och en del i en flygel. Entrén, 

med kök och dagrum, ligger i vinkeln med 

anslutning till hisshallarna. I flyglarna ligger 

två vårdenheter bestående av ett 3-bäddsrum, 

ett 2-bäddsrum och 2-3 st 1-bäddsrum. Mellan 

enheterna ligger expedition, samtalsrum och 

skölj. I vinkel ligger ytterligare en enhet med 

3+2+3 vårdplatser med gemensamma stödfunktioner 

(förråd, expeditioner, behandlingsrum 

mm.) mot innergatan. Alla vårdrum har utsikt 

över sjukhusparken. Avd. 49, som tillkommit 

senare, bryter mot den generella strukturen 

genom med sin placering i behandlingsblocket. 

Vårdrum 

Vårdavdelningsflyglar 

5 februari 2009 35

Nuläge 


Vårdrumsfördelning 

Definition: Tillgängliga vårdrum med tillhörande hygienutrymme, 

exkl. By 105, vuxenpsykatri. 

1 pat 2 pat 3 pat 4 pat Summa vpl 

Plan 3 34 8 10 3* 92 

Plan 4 70 17 15 - 149 

Plan 5 29 24 11 - 110 

Plan 6 26 8 10 - 72 

Summa vpl 159 114 138 12 423 

Andel av vpl 38% 27% 37% . 3% 

* vårdrum på AVA 

7 platser 

8 platser 7 platser 

Vårdavdelning, plan 5 

Avd./gruppexp. 

Und./beh./exp. 

Skölj/kök/förråd 

Vårdrum 

Dagrum 

Teknik 

Avdelningsexpedition 

Matrum/dagrum på vårdavdelning 

36 5 februari 2009


Nuläge 

Vårdplatsutnyttjande (2005 08 01) 

I brist på andra utrymmen så har vårdrum successivt 

tagits i anspråk för dagsjukvård, expeditioner 

och personalrum. 

Avd 

Bef. 

vpl 

Öppna 

vpl 

31 44 43 -1 

Annat bruk 

41-3 74 60 -14 3-pt rum; 

- 2x 2-pt.rum PAVA 

- 1x Konferensrum 

- 1x Matsal 

1-pt rum; Enh.chef 

1 st samtalsrum; Matsal 

51-3 74 60 -14 3-pt rum; 

- 1x Personalrum 

- 2x Läkarexp. 

2-pt rum; Väntrum 

1-pt rum; 

- 2x Expeditioner 

- 1x Anhörigrum 

61-3 72 46 -26 3-pt rum; 

- 1x Pol. Cytostatika 

- 1x Personalrum 

2-pt rum; 

- 1x Utprovn. Apne 

- 1x Pol. Cytostatika 

- 1x Överbeläggning 

1-pt rum; 

- 1x PD-träning 

- 1x Anhörigrum 

- 3x Exp. Läkare/ 

Enh.chef/Bist.handl. 

5 tekn.vpl för Hematologi 

49 20 15 -5 3 tekn.vpl 

TTL 284 224 -60 

Beläggning slutenvårdsplatser 2007 

Avdelning 

Öppna 

vpl. 

Vårddagar 

Beläggning 

41A - geriatrik 11 2 723 81 % (67-95 %) 

41P - PAVA 6 1 642 88 % (67-108 %) 

42N - neuroreh. 10 3 182 83 % (64-100 %) 

42R - reuma 10 2 205 65 % (37-110 %) 

43 - stroke 22 6 467 76 % (54-90 %) 

Totalt Vo Rehab 59 16 219 

44A - barnmed. 18 5 085 75 % (67-94 %) 

44B - barnmed. n/a 936 42 % (15-70 %) 

45 - barnpsyk. 6 1 098 50 % (16-80 %) 

65 - neo 14 3 725 92 % (54-122 %) 

Totalt Vo Barn 38 10 844 

46 - hjärtmed. 19 8 047 91 % (87-95 %) 

47 - HIA/cor 6 2 147 56 % (43-77 %) 

Coronar / PCI 5 1 828 67 % (23-81 %) 

35 - inf/hud 20 7 161 91 % (88-99 %) 

61- gastr, nefr, endo 24 8 984 89 % (83-94 %) 

62 - lung 14 5 737 92 % (83-102 %) 

63 - int.med 11 4 836 88 % (77-95 %) 

Div Medicin 62 078 

31A - ort.op. 29 10 666 91 % (82-101 %) 

31C - ort.rehab 7 /14 3 564 70 % (59-79 %) 

49 - gyn 15 4 049 65 % (47-77 %) 

51 - ÖNH, ögon, uro 22 7 862 82 % (69-99 %) 

52 - kir 19 3 244 93 % (81-103 %) 

53 - kir 19 8 302 88 % (70-101 %) 

55 - BB 24 7 552 62 % (46-69 %) 

Div Opererande 48 964 

33 - AVA 26 (20) 11 610 88 % (80-99 %) 

Personalrum 

Provisoriskt personalrum i 3-pat rum 

5 februari 2009 37

Nuläge 


Entrefunktioner 

Informationscenter 

Den viktiga funktionen som första kontaktpunkt 

för besökare gör att verksamheten bör 

ligga i direkt anslutning till entrén. Utöver 

servicen för besökare till sjukhuset och patienthotellet, 

så betjänas även sjukhusets personal 

med administration av bilpoolen m.m. Antalet 

arbetsuppgifter och anställda ökar, vilket 

medför behov av ytterligare arbetsplatser och 

förbättring av nuvarande personalutrymmen. 

Restaurang och café 

En kombinerad restaurang och café ligger placerad 

vid entréhallen. Eftersom avskiljd personalmatsal 

saknas på sjukhuset nyttjas den inte 

bara av besökare utan även i stor utsträckning 

av personal. Det innebär att det vid lunchtid 

vanligtvis är mycket trångt och långa köer. 

Detta får till följd att många anställda undviker 

att gå dit, dels för att lunchrasten är för kort, 

men också för att man föredrar att äta ”för sig 

själv”. 

Entréhallen med informationsdisk 

Kiosk 

Kiosken behöver större utrymme och skulle 

med fördel även ha entré från ”utsidan”. 

Patienthotell 

Hotell ”Vistet” har 40 rum, varav 10 är handikappanpassade. 

Hotellet har ingen medicinsk 

personal kopplat till verksamheten. Gästerna 

utgörs främst av patienter som anländer dagen 

före behandling/ingrepp ska genomföras, anhöriga 

och som ett komplement till BB. Tre rum 

är permanent avsatta som jourrum. 

Restaurang och café 

Patienthotell, apotek och kiosk 

38 5 februari 2009


Nuläge 

Sjukhusadministration 

Kansli 

108 

Vid sjukhusets kansli, placerat på plan 4 i försörjningsbyggnaden 

(by 108), finns ekonomer, 

personalspecialister och praktikplatssamordnare 

från de olika divisionerna, samt platschef med 

handläggare. Det finns en stor efterfrågan på 

fler administrativa arbetsplatser inom sjukhuset 

från framförallt division Service, som har 

många länsövergripande funktieoner och vill 

placera dessa i Sunderby sjukhus. Även från 

den medisinska verksamheten efterfrågar man 

arbetsplatser för personal som inte behöver sitta 

i direkt anslutning till vården, men bör finnas 

på sjukhuset. Detta för att frigöra yta för den 

medicinska verksamheten. Kansliet har, liksom 

övriga sjukhuset, ett stort behov av konferensrum. 

Läkemedelskommittén 

Läkemedelsområdet utvecklas snabbt och kostnaderna 

stiger dramatiskt. För att få kontroll på 

kostnadsutvecklingen finns ett behov av ökad 

samverkan mellan läkemedelskommittén och 

verksamheterna på såväl läns-, verksamhets-, 

sektions- som enhetschefsnivå. 

Det finns också behov av att utveckla nya 

arbetssätt inom läkemedelsdistributionen vilket 

kräver nära och ibland snabbt behov av kontakt 

med vården och länsteknik. Därför bör 

läkemedelskommitten lokaliseras till Sunderby 

sjukhus. 

Växel/telefoni 

För närvarande sker implementering av IPtelefoni. 

Länsteknik ansvarar för de tekniska 

systemen medan personalen organisatoriskt hör 

till Gemensam service. 

Telefonväxelns personal är placerad i en paviljongbyggnad 

norr om försörjningsbyggnaden. 

Från ett medicinskt perspektiv finns inga synpunkter 

på växeln och dess personals placering 

i länet. Men med nuvarande organisation kan 

personella samordningsvinster uppnås vid en 

placering vid Sunderby sjukhus. 

5 februari 2009 39

Nuläge 


Logistik och försörjning 

Transportlogistiken fungerar mycket väl och arbete 

med VårdNära Service och PatientNärmre 

Vård pågår kontinuerligt. Man eftersträvar att 

minska vårdpersonalens arbete med servicetjänster 

och skapar möjligheter för vårdpersonalen 

att planera och utföra sitt arbete närmare 

patienterna. För fullständig rapport se: ”Sunderby 

sjukhus, Inventering Logistik, försörjning” 

(071130). 

Transporter inom sjukhuset 

Kulverten är väl utbyggd och godstransporter 

kan i stor utsträckning ske här och på så sätt till 

stor del hållas åtskild från patienter. Alla godstransporter 

sker med dragtruck i källarplan och 

hissar och manuellt på övriga våningsplan. 

Godsmottagningen 

På godsmottagningen finns några punkter som 

skulle förbättra arbetsmiljön och förenkla hanteringen 

av vagnar, gods och avfall. Förslag har 

redan tagits fram internt, t.ex. underlag för: 

• Tillbyggnad för riskavfallsrum med tillhörande 

lastkaj. 

• Omflyttning inom/ombyggnad av vissa delar 

av godsmottagningen för att skapa en större, 

mer lättöverskådlig, rangeringsyta. 

Köket 

Köket har stor kapacitet. Här tillagas brickmat 

till avdelningarna och externa verksamheter, 

samt mat till sjukhusets restaurang. Extra frysutrymmen 

behövs varför ombyggnad av kökets 

förråd pågår för att ta bort den tillfälligt externt 

placerade fryscontainern. Detta kommer att 

frigöra en lastkaj vilket möjliggör att skilda 

lastkajer kan användas för inkommande råvaror 

och utgående kompostavfall. Det finns möjlighet 

att minska avfallshanteringen genom köket 

genom att installera ett störtschakt mellan kök 

och källarplan. 

Avfalls- och smutstvätthantering 

För de större/tyngre fraktionerna, brännbart, 

papper och smutstvätt finns störtschakt från 

avdelningarna till källarplan, varifrån de hämtas 

med dragtruck. Övrigt avfall hämtas i avfallsrummen 

på respektive våningsplan av transportservice 

(TS). Störtschaktrummen är väl 

dimensionerade och tömningsfrekvensen är i de 

flesta fall tillfredsställande. 

Förbrukningsvaror och textilier 

Transportlogistiken är uppbyggd runt konceptet 

att servicepersonalen inventerar, beställer, 

transporterar och packar upp flertalet godstyper 

varvid vårdpersonalen kan ägna tiden åt vård av 

patienter. Förråden på avdelningarna placeras 

och innehållet planeras i samråd med respektive 

avdelning. Personalens arbetskläder distribueras 

via plaggautomater i plan 2. 

Sterilgodshantering 

Allt fabrikssterilt gods levereras från Länsservice 

externt och cirkulationsgods distribueras 

och hämtas enligt löpande schema till och från 

Sterilcentralen. 

Läkemedelshantering 

Läkemedel packas av Apotekets personal enligt 

TS utkörningsrutt varefter de körs ut av TS till 

avdelningarna där läkemedelsbehörig vårdpersonal 

kvitterar och packar upp i läkemedelsrum. 

Ett pilotprojekt med bassortiment, som 

sköts av Apoteket, pågår på ett antal avdelningar 

i länet och utvärderas i slutet av 2008. 

Prover/blod 

Sambanden mellan lab/blodcentral och avnämarna 

fungerar i dagsläget bra, men transporterna 

sker till största delen manuellt med 

vårdpersonal och skulle kunna förbättras 

genom investering i en smågodstransportör 

(rörpost). 

40 5 februari 2009


Nuläge 

Trafik 

Trafikflödena är väl seeparerade mellan person-, 

akut- och godstrafik. 

Parkeringsplatser 

Idag finns 664 P-platser för personal, alla med 

motorvärmare samt 336 platser på besöksparkeringen. 

Yta finns i ett flertal lägen för utökning 

av antalet P-platser. Det som bör beaktas vid 

tillskapande av nya parkeringsplatser är risken 

för inbrott/stöld. 

Kollektivtrafik 

Kommunikationen med sjukhuset via kollektivtrafiken 

är väl utbyggd. Det går att ta sig via tåg 

och buss. Som exempel kan nämnas att Luleå 

lokaltrafik kör ca 70 turer/dag till sjukhuset. 

Helikopter 

Helikopterlandningsplatsen ligger öster om 

akutmottagningen. Idag finns tillstånd för 150 st 

flygrörelser/år, normalt genomförs ca 80 st flygrörelser/år. 

Tillfällig helikopterlandningsplats finns 

vid den konstgjorda sjön, väster om sjukhuset. 

Besökare - buss / taxi 

Järnväg med hållplats 

Besöksparkering, 

Ambulans / akuta besök 

Godsmottagning 

Helikopterplatta 

Helikopterns inflygning 

Godstrafik 

från 

BODEN 

N 

Mark ska reserveras för en hangar för framtida 

placering av helikoptern vid nuvarande helikopterlandningsplats. 

Akutintag- 

Huvudentré 

0 10 50 100 200 m 

från 

LULEÅ 

5 februari 2009 41

Nuläge 


Miljöarbete 

Landstingets miljösamordnare är lokaliserad 

till sjukhuset. Ute i verksamheterna finns ca 80 

miljöombud. En miljörapport sammanställs årligen 

och används under följande år som grund 

för uppföljning. 

Kontakten är god med kommunens miljöinspektörer 

och Länsstyrelsens miljöenhet. 

Och man arbetar ständigt på att förbättra sig. 

I sjukhusets miljötillstånd finns vissa villkor 

vad gäller avgående vatten. Sjukhuset har med 

anledning av detta egen analysutrustning för 

vatten och utbildat personal att sköta den. 

Fastighetsdrift 

Sjukhusbyggnaden är ny och har en kompakt 

utformning vilket ger förutsättningar för en 

låg energiförbrukning. Uppvärmning sker med 

fjärrvärme från Luleå energi. 

Kylbehovet täcks av frikyla från Luleälven under 

tiden oktober till juli, övrig tid körs kylmaskiner. 

En förstudie är gjort på att ersätta kylmaskiner 

med snökyla men är idag inte aktuellt p.g.a. höga 

investerings- och driftskostnader. 

Vård 

Under 2009 blir de sista delarna av röntgenverksamheten, 

mammografin, digitaliserad. 

Laboratoriemedicin är accrediterade. 

Lustgas från operation och förlossning återvinns 

inte. Det finns planer på att minska 

rörsystemen och övergå till lustgas i flaskor. 

Avfall 

Sjukhuset har välutrustade och välskyltade avfallsrum 

för att underlätta källsortering. Fokus 

ligger på att få ner avfallsvolymerna och hur 

vårdens farliga avfall ska sorteras. Felsorterat 

avfall kostar onödiga pengar. Ett exempel är att 

blodrör med icke smittat blod slängs i brännbart 

och nya säkerhetskanyler som möjliggör 

billigare sophantering. 

Till sjukhuset kommer farligt avfall från 

vårdcentralerna i Luleå och Bodens kommuner 

därför är det viktigt med tydliga rutiner 

för vårdcentralerna, transportörerna och för 

sjukhusets vaktmästare. Alla vaktmästare som 

är engagerade i avfallshanteringen har ADR 

utbildning. 

Sjukhusdammen sedd från vårdavdelning 

42 5 februari 2009



i framtiden 

Skulptur: ”Gyrofamiljen” av Ulf Rollof

Sunderby sjukhus i framtiden 


44 5 februari 2009



Behov av lokalförändringar 

Vid analys av behov av lokalförändringar vid 

sjukhuset har fokus varit att skapa en god och 

säker patientvård och att säkerställa patienttillgängligheten. 

Vid arbetet har konstaterats 

att splittrade verksamheter, verksamhet som 

är svåra att nå, samt trånga lokaler motverkar 

detta. 

Det har skett en stor effektivitetsutveckling 

inom vården under de senaste tio åren. Ett 

fortsatt krav på effektivitetsvinster kommer att 

finnas. Lokalerna måste stödja verksamhetsutvecklingen 

och inte utgöra ett hinder. 

Kravet att lokalerna ska stödja modern vård är 

allt tydligare för vårdpersonalen och är en del i 

rekryteringsförutsättningarna. Se även bilagan 

Nuvarande lokaldisposition sid. 63. 

Mottagningar 

Öppenvårdsverksamheten vid sjukhuset har 

ökat sedan inflyttningen. Detta beror på att 

sjukhuset fått ett ökat flöde av patienter från 

andra delar av länet och att en förskjutning 

från slutenvård mot öppenvård skett. Denna 

förskjutning kan förväntas fortsätta. På alla öppenvårdsmottagningar 

är lokalbristen påtaglig. 

Detta innebär att patienten har en försämrad 

tillgänglighet och att det är svårt att rekrytera 

kompetent personal. 

Vårdavdelningar och mottagningar har inte mer 

än i undantagsfall placerats i anslutning till varandra. 

Där det är möjligt bör mottagningar och 

vårdavdelningar samlokaliseras. Detta kan vara 

möjligt vid mottagningar med mindre patientflöden. 

Genom samlokalisering kan vårdkvaliteten 

höjas för patienterna och personalen 

erbjudas att rotera mellan slutenvård, dagvård 

och öppenvård vilket är kompetenshöjande. 

Nya centra skapas. Ett centra kan vara att samla 

t ex den onkologiska öppenvården. Dessa nya 

mottagningar behöver lokaler som stödjer verksamheten. 

Nya behandlingsmetoder har ökat antalet 

sjukdomstillstånd som är möjliga att behandla 

vilket medfört att vissa patientgrupper ökat i 

stor omfattning. 


Ökade patientflöden och nya arbetssätt har 

gjort att lokalerna måste anpassas. Det finns 

myndighetspåpekanden av brister i patientsäkerhet 

och allmänn säkerhet. Förändringarna 

kräver både utökning och ombyggnad av nuvarande 

lokaler. 

Gynekologi/Urologi 

Placeringen av urologmottagningen innanför 

gynmottagningen innebär svårigheter och störningar 

för både patienter och personal. Detta i 

kombination med att båda mottagningarna är 

trånga gör att förändringar krävs. 

Njurmedicin 

Njurmedicin har mycket trånga lokaler med 

myndighets krav att förbättra förhållandena. 

Det är stora patientflöden och verksamheten 

ligger en trappa upp. I och med befolkningens 

ökade ålder kommer allt fler att behöva behandling. 

Sjukhuset kommer att utgöra navet i 

för njurmedicin i Norrbotten och även om dialysenheter 

kommer att skapas utanför sjukhuset 

kommer behovet på lokaler för njurmedicin vid 

sjukhuset att öka. Att förbättra lokalerna är en 

viktig förutsättning för rekrytering i ett verksamhetsområde 

med stor läkarbrist. 

Hjärtmedicin 

Hjärtmedicin har trånga mottagningslokaler 

som ursprungligen var avsedda för vårdavdelning. 

Närheten till angiolab där PCI undersökning 

och behandling sker blir allt viktigare. 

Avstånden gör att verksamheten inte bedrivs 

rationellt. 

5 februari 2009 45




Verksamheten har ökat i omfattning sedan 

inflyttningen, med nya och större patientgrupper. 

Trenden beräknas fortsätta. Behov av fler 

undersöknings/behandlingsrum, rum för teamarbete 

och undervisning samt expeditioner. 

Rehab 

Rehabiliteringsverksamhet finns idag utspritt 

på flera våningsplan, inklusive plan 2 där 

patientflödet blandas med försörjningsflödet. 

I rehabiliteringsverksamheten ingår rehabiliteringsmedicin, 

geriatrisk rehabilitering, reumatologi 

samt de paramedicinska verksamheterna 

(arbetsterapi, sjukgymnastik, kuratorer, logopeder). 

En samförläggning, ev. tillsammans med 

neurologi mottagningen, kommer att underlätta 

tillgängligheten för patienterna och ger en 

rationellare drift av verksamheten. 

ÖNH/käkkirurgi 

Käkkirurgin och öron-näsa-halsmottagningen 

saknar ett antal rum. Ett bibehållet bra samband 

mellan dessa enheter, dagkirurgin, hörselcentralen 

samt tekniska hörselvården ska eftersträvas 

och viss del av ytbehovet kan tillskapas 

i samband med att ögonmottagningen utökas/ 

förskjuts. Narkostandvården kan inrymmas 

och operationsenhetens kapacitet kan öka med 

framtida utvecklingsbehov. Utökningen av lokalyta 

kompletteras med en översyn för övriga 

ovan nämnda verksamhetsområden på både 

plan 5 och 6. 


Verksamheten förutser en centralisering av 

läkare- och ytterligare specialisters mottagning 

till Sunderbyn. Det finns behov av att separera 

den akuta och elektiva vården. Ny uppdelning 

av slutenvården. Bristfälliga lokaler med för 

små/få behandlingslokaler och gemensamhetsutrymmen. 

Behandling / Diagnostik 

Operation 

För ett effektivisera verksamheten behöver patientflödena 

för den akuta verksamheten, planerade 

operationer resp. dagirurgin separeras. 

Utvecklingen mot att allt fler verksamheter förläggs 

till operationssalarna, t ex kombination 

av kirurgiska ingrepp och avancerade bilddiagnostik, 

medför behov av större operationssalar. 

Detta för att ge plats för mer teknik men även 

mer personal. Dessa s.k. ”hybridsalar” innebär 

att ytan ökar från dagens 40-50 kvm till minst 

det dubbla och med behov av högre takhöjd. 

Sterilcentral 

Sterilcentralen är placerad i operationsverksamheten. 

Myndigheternas krav på bl.a valideringen 

av utrustning och processer ökar. Ny 

utrustning måste införskaffas, personalen måste 

vidareutbildas och lokalerna anpassas. Detta 

medför behov av ökad centralisering i länet för 

att klara de striktare kraven. Centraliseringen 

innebär större materialflöden och därmed 

behov av större lokaler och bättre logistik till 

verksamheter utanför centraloperation. 

Bilddiagnostik 

Inom bilddiagnostik sker en ständig utveckling 

av tekniken. Sjukhuset står inför byte till nästa 

generation utrustning med nya krav på lokalerna. 

Ytterligare MR kommer att behövas och 

och en mindre ökning av lokalytan. 


Avdelningen för patologi och cytologi har 

ökande provmängder och behöver tillgång till 

ny teknik. Av detta följer ett behov av lokalyta 

för personal och ny utrustning. 

Obduktion/bårhus 

Enheten har behov av större kylutrymmen. 

46 5 februari 2009




Vårdavdelningarna behöver anpassas till modernt 

arbetssätt som ”patientnärmre vård”, 

få bättre personallokaler m.m. Utrymmen för 

läkare under utbildning måste tillskapas. 

Vårdavdelningarna är utformade efter en vårdnivå. 

Vid en inventering i början på oktober 

2008 konstaterades att ca 50 inneliggande 

patienter skulle kunna skrivas ut och flyttas 

över till en annan vårdnivå som patienthotell 

bemannat med vårdpersonal. 

Förändrade inriktningar av vårdplatserna kan 

komma att ske t.ex. genom inrättande av en 

akutgeriatrisk vårdavdelning eller en geriatrisk 

ortopedisk vårdavdelning. Den palliativa vården 

behöver utredas och anpassas till framtida 

behov. Detta är organisatoriska ställningstaganden 

som inte påverkar lokalutformningen. I 

planen redovisas vårdplatser utan kliniktillhörighet 

då denna kan förändras. 

Administrativa lokaler 

Utbildningslokaler 

Det är viktigt att samla vårdens FoUU verksamhet 

och det planeras för att sammanföra 

den på Sunderby sjukhus. Det planeras även för 

att kunna ta emot utbildningsläkare från Umeå 

i Sunderbyn. Detta ställer bl a krav på möteslokaler, 

centrala studielokaler och anpassning av 

lokaler på mottagningar och vårdavdelningar. 

De sjukhusgemensamma möteslokalerna på 

sjukhuset är inte tillräckliga. Detta innebär ett 

stort behov av samlade forsknings- utbildningsoch 

möteslokaler som komplement till nuvarande 

konferenscentra. 

Länsteknik 

Verksamhetens uppdrag gentemot vården har 

ökat och medfört behov av större lokalyta. 

Läkemedelskommittén m fl länsfunktioner 

Läkemedelskommittén har lokaler i den uttjänta 

baracken norr om sjukhuset. Övriga 

länsfunktioner innefattar varuförsörjning, städledare, 

vårdhygien och smittskydd. De behöver 

bättre tillgång till kontorsservice, kopiering, 

skrivare, posthantering mm vilket kan samutnyttjas 

i ett administrativt center. 

Telefonväxel 

Telefonväxeln är lokaliserad i en paviljongbyggnad 

med stora arbetsmiljöproblem. 

Logistik 

Transport och kostservice 

Verksamheterna har i dag för lite utrymme 

för att följa myndigheternas krav samt för en 

rimlig arbetsmiljö. Utrymme saknas för en väl 

fungerande logistik för transport av inkommande 

gods och textilier. Hantering av olika 

avfallsfraktioner utförs inte på ett fullgott sätt, 

detta gäller bl a riskavfallshanteringen. 

Helikopter 

Helikopterplattan måste på sikt kompletteras 

med utrymme, hangar, för att på ett rationellt 

sätt kunna genomföra service på helikopter. 

Ambulanser 

Behov finns att utöka ambulanshallen och förbättra 

saneringsmöjligheterna. Den förändrade 

sjukvårdsstrukturen har medfört till ett mycket 

större flöde av akuta patienter/ambulanstransporter 

till Sunderby sjukhus. 

Parkeringsplatser 

På grund av allt fler öppenvårdsbesök kommer 

fler parkeringsplatser att behövas för besökande. 

5 februari 2009 47



Identifierade expansionsmöjligheter 

Utvecklingsplanen har identifierat ett antal 

expansionsmöjligheter. De karaktäriseras av 

att de följer och bygger vidare på sjukhusets 

ursprungliga och välfungerande struktur. 

Hänsyn har också tagits till helikopterns inflygningsvinklar 

som begränsar utbyggnadsmöjligheterna 

i nordost. 

De olika lägena är lämpliga för olika typer av 

verksamhet: 

A Utökning för driftsrelaterad verksamhet 

bör ske i anslutning till nuv. försörjningsbyggnad. 

B Tillbyggnad för vuxenpsykiatri. 

Storlek och omfattning påverkar inte sjukhuset 

i övrigt. 

C Expansion genom en förlängning av Kustgatan 

mot väster. Sjukhusets stora expansionsmöjlighet. 

Kan utnyttjas stegvis för 

nya lokaler med blandat innehåll i bra 

samband med huvudentren. 

D Utbyggnad av ambulanshall och 

saneringsrum. 

E Tillbyggnad för mottagning och 

behandling, byggnad 106 parallellt med 

Kustgatan för mottagning och behandling. 

F Tillbyggnad av patienthotellet. 

G Plats avsatt för hangar. För framtida placering 

av ambulanshelikoptern till Sunderby. 

H Område för möjlig framtida expansion. 

Byggnadens höjd och utbredning begränsas 

av helikopterns inflygning. 

BYGGNAD RIVS 

A 

0 10 50 100 m 

N 

B 

H 

C 

Boden, 20 km 

F 

D 

E 

G 

48 5 februari 2009



Beskrivning av utvecklingsplan 

För att möta verksamhetens behov föreslås att 

expansionsmöjligheten används på följande vis: 

Föreslagen ny lokaldisposition beskrivs i detalj på 

sidorna 51-57. 

Figurerna visar en förenklad sektion av verksamhetsinnehållet 

vid resp. tillbyggnad och den 

byggnadskropp den ansluter till (”befintlig”). 

Kursiv-fet stil anger utökad eller flyttad verksamhet. 

Tillbyggnad A 

BEFINTLIG byggnad 

TILLBYGGNAD A 

Nuvarande försörjningsbyggnad utökas med 

ca. 350 kvm fördelat på två plan: 

• Förbättrad gods- och avfallshantering. 

• Bättre anpassade lokaler för kostservice. 

• Icke klinikbunden administration - sjukhusets 

kansli, telefonväxel, vårdhygien, smittskydd, 

mm samlas i bra lokaler. 

plan 4 

plan 3 


Kök, Godshantering 


Kök, Godshantering 

Följdverkningar för befintliga lokaler 

• Telefonväxelns/läkemedelskommitténs nuvarande 

paviljong är i dåligt skick och bör 

rivas då verksamheterna fått nya lokaler. 

• Nya jourrum skapas i vårdhygiens lokaler 

vilket gör att rum frigörs på patienthotellet. 

Tillbyggnad B 

Nuvarande vuxenpsykatri utökas med 

ca 1 400 kvm fördelat på två plan: 

• Separering av den akuta och elektiva vården. 

• Ökad yta för en samlad specialistmottagning. 

• Bättre utformad psykiatrisk slutenvård och 

något fler vårdplatser. 

plan 4 

plan 3 




TILLBYGGNAD B 




• Missbruksenhetens slutenvårdsplatser kan 

flyttas till sjukhuset. Detta friställer lokaler i 

Luleå. 

Tillbyggnad D 


Tillbyggnad av ambulanshallen med 

ca 150 kvm: 

• Ett tredje spår genom ambulanshallen vilket 

ökar kapaciteten för ambulanstransporter. 

plan 5 

plan 4 

plan 3 

Operation 

Röntgen 

Akutmott., 

TILLBYGGNAD D 

Ambulans, Sanering 

• En större och bättre saneringsanläggning. 

5 februari 2009 49



Tillbyggnad E 

Tillbyggnad mot öster längs Kustgatan med 

ca 4 400 kvm: 

• Njurmedicins verksamhet samlas och blir 

mer lättillgängligt på entréplan. 

• Operation får lokaler som stöttar en delning 

av flödet för akut, elektiv resp. dagkirurgi och 

därmed en effektivare verksamhet. 

• Sterilcentralen får lokaler som klarar kommande 

kvalitetskrav och ökade volymer. 

• Länsteknik får utökade lokaler. 


plan 5 

plan 4 

plan 3 

plan 2 


Operation 

Hjärtmedicinsktcenter, 

Röntgen 

Akutmott, Med.mott 

Länsteknik 

TILLBYGGNAD E 

Operation, Sterilcentral 

Vårdavdelning 


Länsteknik 

• Akutmottagningen får lokaler med bättre 

säkerhet och effektivitet. 

• Barnakutens lokaler måste anpassas till den 

nya entrésituationen. 

• Hjärtmedicins mottagning och slutenvård 

samlas i anslutning till PCI lab. 

• Operation får utrymme för en ”hybridsal”. 

• Medicinmottagningen får större lokaler. 

• Poliklinisk cytostatikabehandling samlas i en 

gemensam mottagning. 

Tillbyggnad C/F 

Sjukhuset byggs ut med ca 5 000 kvm mot 

väster i anslutning till nuv. patienthotell: 

BEFINTLIG Hotellbyggnad 

plan 6 

Sjukhuskyrkan 

TILLBYGGNAD C/F 

Patienthotell 

• Rehabiliteringscenter - geriatrik, reuma, 

rehab.med, neurologi, arbetsterapi, kuratorer 

och logopeder - samlas i nya lokaler i anslutning 

till befintlig sjukgymnastik. 

• En ny matsal kompletterar dagens restaurang. 

• Patienthotellet flyttas och ökar antalet rum 

till 60 st. Bemannat med vårdpersonal ger 

det ytterligare en vårdnivå. 


• Goda utrymmen för forskning och utbildning 

frigörs i plan 2. 

• Ögonmottagningen får utökade lokaler i 

nuvarande kurator/logopedmott. 

plan 5 

plan 4 

plan 3 

plan 2 

Urologmott. 

Apotek 

Patienthotell 




Hotellreception och matsal 

• Urologmottagningen får nya, större, lokaler i 

anslutning till slutenvården. 

• Ortopedmott, gyn.mott, lab.medicin och 

röntgen får större lokaler i rehab/reumas resp. 

urologens nuvarande mottagningslokaler. 

Indirekt frigörs även yta för andra mottagningar. 

• Sjukgymnastiken får tillgång till lokaler i 

rehabiliteringscentret. 

50 5 februari 2009



Plan 2 - ny disposition 

Rehab.medicinsk mottagning 

Rehab.medicins mottagning flyttas till Rehabiliteringscentret. 

Där finns möjlighet till samordning, 

både vad gäller lokaler och organisation, 

med övriga enheter inom rehab/reuma. 

Länsteknik 

En tillbyggnad mot öster gör att det tillförs lokalyta 

i plan 2 för länstekniks behov av utökade 

lokaler. Lokalerna blir dagsljusbelysta via en 

lokal marksänkning på norra sidan. 


Ett centrum för utbildning och forskning 

skapas i de lokaler som i dagsläget utnyttjas av 

Rehabmedicin, städcentralen och den outnyttjade 

enheten för strålbehandling. Lokalerna 

byggs om och utvidgas med angränsande ytor 

bestående av ett omklädningsrum resp. oinredda 

ytor. 

Lokalerna utformas för en flexibel användning 

för såväl studenter, AT-läkare och internutbildning 

med arbetsplatser i landskap, grupprum 

och lektionssalar, ett medicinskt bibliotek och 

pausrum. Undervisningsrummen görs tillgängliga 

från kulvertsidan och kan därmed användas 

som konferensrum av sjukhusets övriga verksamheter. 

Se sidan 58 för detaljer. 

Omkl. 

Förråd 

Teknisk 

försörjning 

Städcentralen 

Städcentralen flyttas och får större personalrum 

och andra driftsrelaterade ytor i anslutning till 

Fotoavdelningen. Den administrativa delen 

samlokaliseras med sjukhusets övriga administration 

i den tillbyggda försörjningsbyggnad. 

Rehab.med. mott 

till Rehabiliteringscenter 

Teknisk 

försörjning 

Omkl. 

Försörjningsbyggnad 

Omkl. 

Frd. 

Apotek 

K 

Omkl. 

Avfall 

C 

Omkl. 

Omkl. 

B 

Avfall 

Omkl. 

A 

Städcentral 

Städcentral 

Eltransf. 

D E Avfall F 

Friskvård 

Plaggautomat 

Fjärrvärme 

Kylcentral 

Förb. 

Strålbeh. 

Fläkt 

Datasal 

ITförråd 

öppen 

gård 


Rehab. mott 

Omkl. 

Omkl. 

Provisoriskt byggförråd 

Avfall 

G 

Länsteknik 

Avfall 

I 

Omkl. 

0 10 20 30 m 

Omkl. 

Kylcentral 

Omkl. 

Avfall 

outgrävt 

Omkl. 

Disponibelt 

Städcentral 

~500 förråd m 2 Samlingssal 

Foto 

Tryckkammare 

Byggförråd 

Plaggautomat 

Serverhall 

Omkl. 

H 

Länsteknik 

Avfall 

Utgrävt mot fasad 

Omkl. 

Behov av mer yta 

Behov av annan placering 

Opererande spec. 

Medicin 

Diagnostik 


Ospec. division 

Allmän service 

Drift 

5 februari 2009 51

Kök 

Kök 




Entréer 

Huvudentrén förstärker sin ställning som nod. 

Vid utbyggnaden mot öster kompletteras den 

av en ny allmän entré i Kustgatans östra del 

för patienter till dialysen och anländande från 

järnvägsstationen. Entren till barnakuten bör 

ses över och ev. flyttas för att garantera en god 

tillgänglighet. 

Administration & 

försörjning 

Godshantering 

Godshantering 

Fastighetsservice 


Driftcentral 

Driftcentral 

Kök 

Kök 

Sjuktransporter kommer sannolikt att öka i 

omfattning och det är viktigt att bevara en egen 

entré för denna verksamhet. Dels för att minska 

trafiktrycket vid huvudentrén, men även för 

att värna berörda patienters integritet. Entrén 

måste vara väderskyddad och i anslutning ska 

finnas ytor för patienter som väntar på bårbil, 

ambulans eller färdtjänst. I samband med ev. 

utbyggnad för psykatrin bör denna funktion ses 

över. 

Entré 

Psykakut 


Psykakut 

Psykakut 

Entré 


Norra 

entrén 

Vuxenpsyk. 

Avd. 32 

Vuxenpsyk. 

Obduktion 

Östra 

entrén 

0 10 20 30 m 

Reumamott. Arbetsterapi 


Rehabcenter 

mottagningar 

Patienthotell 

Rec. / matsal 

Avd. 31 

Vårdplatser 

Ortopedi 

Avd. 31 

Vårdplatser Ortopedi 

Sjukgymnastik/ 

hydroterapi 

K 

C 

B 

A 

Café / 

Café / 

Restaurang 

Restaurang 

Väntrum 

Apotek Kiosk 

Apotek Kiosk 

Bibliotek 

D E F 

Info 

OTA 

Garderob 

Konferenscentrucenter 

Barn- & 

ungdomsmott. 

Hud 

mott. 

HUVUDENTRÈ 

Ortopedmott 

Reuma mott. 

Medicinmott. 

Medicinmott. 

Infektionsmott. 

Avd. 35 

Infektion 

Vårdplatser 

G 

I 

AVA 

AVA 

Akutmott. 

Med. exp. 

Väntrum 

Ambulans 

Ambulanshall 

Skola / 

gymnastik 

NEP 

Entré 

Akutmott 

H 

Kir. 17 pt. 

plan 5 

Mottagning 

Arbetsterapi 

BB 

mott. Lekterapi 

Lek- 

PD 

plan 6 

Njurmedicin 

Entré 

Barnakut 

Njurmott. / Dialysavd. 

plan 4 

Habilitering 

Entré 

Dialys & 

Barnakut 




Medicin 

Diagnostik 




Drift 

52 5 februari 2009



Akutmottagning & ambulanshall 

Akutmottagningen växer in på nuvarande 

medicinmottagningen vilket ger utrymme för 

en säkrare och effektivare entré- och bedömningsfunktion. 

Ambulanshallen får ökad kapacitet och ett nytt 

saneringsrum genom en breddning mot helikopterplattan. 

AVA - Akutvårdsavdelning 

Vårdplatser frigörs genom att kirurgens AVA 

platser flyttas till en nyskapad kirurgisk intermediäravdelning 

på plan 5. 

Medicinmottagning 

Mottagningen får ersättningslokaler för den 

yta som akutmottagningen utnyttjar och ett 

lokaltillskott i anslutning till njurmedicin i den 

östra tillbyggnaden. 

Bristen på arbetsplatser/expeditionsutrymme 

inom Vo Medicin som helhet löses genom omflyttningar 

inom den totalt tillförda ytan. 


Mottagning och blod- resp. peritonealdialys 

samlas i nya lokaler i anslutning till entréer och 

medicinmottagningen. Avdelningens mediaförsörjning 

placeras i plan 2. 


Infektion får tillgång till ytterligare rum då BB 

mottagningen flyttar till plan 4. Ytterligare behov 

löses genom utnyttjade av lokaler utanför 

nuvarande enhet. 


I den västra tillbyggnaden samlas mottagningarna 

för rehab.medicin, reumatologi, geriatrik, 

logopeder och kuratorer tillsammans med 

neurologimottagningen och arbetsterapin. I 

samma plan finns redan sjukgymnastik/hydroterapin 

som får sina lokalbrister lösta genom att 

utnyttja lokaler i tillbyggnaden. 

Ortopedmottagning 

Ortopedmottagningen utökas med nuvarande 

reumatologimottagningens lokaler. 


Verksamhetens behov av nya lokaler för mottagning 

och slutenvård tillfredsställs genom en 

tillbyggnad mot nordväst och ombyggnad av 

befintliga lokaler. Härmed kan också den akuta 

och elektiva vården separeras. Omfattningen 

påverkar inte övriga sjukhuset. 

Patienthotell 

Fortsatt utredning ska göras av patienthotellet. 

Med en bemanning med medicinsk kompetens 

kan ytterligare en vårdnivå på sjukhuset skapas. 

En egen receptionen i entréplan med anslutning 

till en ny restarurang/matsal. Enligt 

patientinventeringen (se separat dokument) kan 

antal rum behöva ökas från 40 till 60. 

Försörjningsbyggnaden 

En tillbyggnad av försörjningsbyggnaden ger 

erforderliga ytor för godshantering och kostförsörjning. 

Sjukhusets driftsrelaterade administration samlas 

i den utökade försörjningsbyggnaden. 

5 februari 2009 53




Hjärtmedicinsktcentrum 

Kardiologimottagningen flyttas och placeras i 

anslutning till PCI lab. Här finns även plats för 

de utredningsplatser som idag ligger på avdelning 

46. Utredningsplatserna kan vid behov 

samordnas med verksamheten på intilliggande 

vårdavdelning, t. ex avseende tillgång till avdelningskök. 

Kardiologin får ytterligare 5 vårdplatser i anslutning 

till det Hjärtmedicinskacentret vilket 

minskar behovet att fördela patienter på övriga 

medicinska slutenvårdsenheter. 

Kansli 


Laboratoriemedicin växer in på nuvarande geriatriska 

mottagningen som flyttas till Rehabcentret. 

Röntgen/bilddiagnostik 

Bilddiagnostik får växa in på nuvarande 

geriatriska mottagningen. I anslutningen mot 

hjärtcentrum byggs ytterligare ett PCI lab som 

får goda samband med såväl röntgen, akuten 

som hjärtkompetens. 

Gynekologiska vårdplatser 

Vårdplatserna flyttas till nuvarande avd 46/47 

eller ut i den östra tillbyggnaden. 


Geriatrisk mottagning 


Rehabcenter 

mottagningar 

Vuxenpsyk. 

mott. 

Vårdplatser 

Vårdplatser 

Vårdplatser 

K 

C 

B 

A 

Jourrum 

Cyt/pat. 

lab 

D E F 

Klin.fys. 

Mammografi 

Nukl.med. 

Smittskydd/hygien 

till försörjningsbyggnad 

Klin. 

Kem.lab 

Röntgen / 

bilddiagnostik 

0 10 20 30 m 

Hjärtmedicinskt 

center 

G 

Vårdplatser 

I 

Klin. 

Baktlab. 

PM/PCI 

lab. 

Avd. 49 

Gyn 

Barnpsyk. 

H 


Patienthotellets lokaler kan byggas om för mottagningar. 

Placeringen i anslutning till slutenvården 

ger ökade möjligheter för samverkan 

och väl placerade lokaler för dagsjukvård. 

I övrigt se ”Plan 3 - ny disposition” 

Jourrum 

Nya jourrum placeras i nuvarande Vårdhygiens 

lokaler vilket frigör rum på patienthotellet. 


Se ”Plan 3 - ny disposition” 

Dialysavdelning 

till plan 3 

Barnpsyk. 

Vårdplatser 

Barnmed. 




Medicin 

Diagnostik 




Drift 

54 5 februari 2009

Förlossning 




Operationsavdelning 

Verksamheten får ökad yta vilket är en förutsättning 

för att effektivisera patientflödet 

genom avdelningen. Den ökade ytan gör det 

också möjligt att bygga en större operationssal. 

Sterilcentral 

Sterilteknik flyttas till nya större lokaler som 

kan anpassas till myndighetskrav och ökade 

volymer. 

Kvinnosjukvården 

Gyn.mottagningen växer in på nuvarande 

urologmottagningen och lämnar utrymme för 

att ge BB-mottagningen lokaler i anslutning till 

förlossningen och BB/neonatal. 

Kirurgimottagning 

Mer expeditionsutrymme skapas i anslutning 

till kirurgens slutenvårdsplatser. 

Patienthotell 


Avd. 54 

Kirurgi 

Kir.exp. 

0 10 20 30 m 

Kir. exp. 

Cytostatikamott. 

till plan 6 

Vårdplatser 

Vårdplatser 

Vårdplatser 

C 

B 

D E F 

Endoskopi 

ÖNH 

Akutexp. 

Kir.mott. 

Jour-/personalrum 

Operation 

IVA 

UVA 

Op. 


A 

Exp. 

Dagkirurgi 

pre-/post-op 

G 

Sterilcentral 



Patienthotell 

Patienthotell 

Urologmott. 

K 

Hörcentral 

I 

Gyn.mott. BB mott 

från 

plan 3 

H 

Avd 56 

Barn IVA 

Avd 55 

BB 

Medicin 

Diagnostik 




Drift 

5 februari 2009 55





De polikliniska cytostatikaenheterna samlas 

i en gemensam mottagning i anslutning till 

annan dagsjukvård och slutenvården. Verksamheten 

får mer ändamålsenliga lokaler och blir 

effektivare samtidigt som slutenvården får en 

mer sammanhållen lokalyta. 

Ögonmottagning 

Mottagningen får en utökad lokalyta vilket 

ger nödvändigt utrymme för större och bättre 

väntrum, inkl. separering av barn, samt fler 

undersökningsrum. 

Käkkirurgi/Sjh.tandvård 

Utökning av lokalyta för bl.a. narkostandvården 

uppnås genom ögonmottagningens förskjutning 

och ökade lokalyta. 

Sjukhuskyrkan 

Verksamheten får fler samtals-/arbetsrum i tillbyggnadens 

anslutning till nuvarande lokaler 

Patienthotell 


0 10 20 30 m 


Logoped/kurator 

till rehabiliteringscenter 



C 

B 

D E F 

Ögonmott. 

Ögon/ 

käk op. 


A 

Käkkir. 

Sjh. tandv. 



Medicin 

Patienthotell 

K 

Sjukhuskyrkan 

Diagnostik 




Drift 

56 5 februari 2009


Nuvarande: 10 platser Cytostatikabeh. 

ALTERNATIV 1 - Enhet med 8 vårdplatser 

ALTERNATIV 2 - Kirurgexp. 


Förändring av vårdavdelningar 

Slutenvårdsplatserna i de västra vårdflyglarna 

har ur de flesta aspekter god standard. Det 

är dock brist på dokumentationsplatser och 

personalrum vilket i dagsläget lösts genom 

att utnyttja ej belagda vårdrum. En mindre 

ombyggnad kommer, i kombination med att 

dagvård flyttas till centren för hjärtsjukvård, 

njurmedicin resp. cytostatika, att frigöra 

vårdrum och göra vårdavdelningarna bättre 

anpassade för framtidens slutenvård. 

ALTERNATIV 3 

Nuvarande expedition 

används av två grupper 

Teamexpeditioner 

I varje vårdenhet om 7-8 patienter etableras en 

teamexpedition för det dagliga arbetet med utrymme 

för omvårdnadsdokumentation, samtal 

och rond nära patienten. Detta minskar avstånden 

för personalen och ökar flexibiliteten inom 

varje våningsplan. 

Personalrum 

I varje knutpunkt placeras en reception, med 

plats för sekreterare, och ett personalrum för 

de närmaste 3-4 vårdenheterna. 

ALTERNATIV 2 

Separata två teamarbetsplatser 

ELLER 1 teamarbetsplats 

+ grupprum (- 1 vårdplats) 

7 platser 

Teamexpedition 

Teamexpedition 

7 platser 

7 platser 

Personalrum 

Läkarsekr. mm. 

Nattbemanning 

ALTERNATIV 1 

Gemensam expedition 

används av två team 

7 platser 

7-8 platser 

7 platser 

Personalrum 

Läkarsekr. mm. 

Nattbemanning 

5 februari 2009 57 

7 platser




Sjukhusets samlade forskning och utveckling, 

samt utbildningslokaler får ett centralt läge i 

plan 2. 

Ytan får en kombination av enskilda kontorsrum, 

kontorslandskap och möteslokaler av 

olika storlek. Detaljutformning genomförs i 

samband med projektering. Bland användningsområden 

som lokalerna skall anpassas till 

finns arbetsplatser och undervisningsrum för 

60 läkarstudenter och ca 150 studenter från 

andra utbildningar, lokaler för sjukhusets ATläkare, 

utrymme för internundervisning, t. ex 

HLR och utbildningsadministration. 

De större utbildningssalarna och biblioteket 

görs tillgängliga direkt från allmän korridor och 

kan därmed samutnyttjas med övriga verksamhet 

på sjukhuset. Här bör finnas tillgång till 

videokonferens och andra verktyg för distansundervisning. 

Ombyggnad för utbildningscenter i plan 2 - förslag 

LÄNSTEKNIK 

EXPEDITIONER/ 

MÖTEN 

GÅRD 

LÄNSTEKNIK 

POSTFACK MM. 

KOPIERING SKRIVARE 

60 arbetsplatser PAUSRUM 

EXPEDITIONER/ 

MÖTEN 

GRUPP- 

RUM 

GRUPP- 

RUM 

FRD 

UNDERVISNING / MÖTEN 

BIBLIOTEK 

HISS 

KORRIDOR 

58 5 februari 2009



Etappindelning 

Om- och tillbyggnaderna ska om möjligt genomföras 

så att provisorier undviks och verksamheter 

inte behöver flyttas flera gånger. 

I vidstående projektplan har etapper angivits. 

Projekten är indelade efter verksamheter och 

deras krav på lokalförändringar. Mest angelägna 

åtgärderna är redovisade längst till vänster. Därefter 

är etapperna förskjutna horisontellt. Detta 

innebär att etapper till vänster måste genomföras 

först. I de flesta fall är detta föranlett av 

att en verksamhet måste flytta för att tomställa 

lokaler. Flera projekt har angivits med möjlig 

start vid tidpunkt 0. Detta innebär att det inte 

krävs andra ombyggnader innan projektet kan 

starta. Projektstart är beroende av finansiering 

och politiska beslut vilket fattas för varje enskilt 

projekt innan igångsättning. Flera projekt kan 

bedrivas parallellt, men detta ställer högre krav 

på hur vården kan bedrivas under tiden och 

på resurser inom landsting och sjukvården att 

administrera genomförandet. 

Vid detaljplanering kan en justering och eventuell 

uppdelning av etapperna bli nödvändig. 

Entreprenadtiden föregås av planering och 

projektering. 

Evakueringens genomförande är beroende på 

vilka vakanta lokaler inom landstinget som kan 

nyttjas. 

Kostnadsuppskattning avser priser i 2008 års 

prisnivå. Efter utredning och projektering kan 

kostnaden komma att justeras. 

Omflyttningar och evakueringar 

Då utbildningscentrum är prioriterat föreslås 

att detta projekt genomföras genom att mottagningen 

för Rehabmedicin flyttar till provisoriska 

lokaler, med mindre anpassningar, på 

plan fyra. Det är föreslaget att patienthotellets 

lokaler i detta plan utnyttjas tillsammans med 

del av vårdavdelning fram till trapphus A. Konsekvenser 

är att patienthotellet minskar antal 

platser eller att några hotellgäster hänvisas till 

annat boende. De palliativa vårdplatserna måste 

också flyttas. 

ETAPPINDELNING / KOSTNADSUPPSKATTNING ÅR 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 

Tillbyggnader Plan kostnad 

A Om- och tillbyggnad av försörjningsbyggnad .3-4 10 milj 

Rivning av barack med bl.a telefonväxel 

1 milj 

B Om- och tillbyggnad av psykiatri .2-5 50 milj 

C/ F Tillbyggnad väster - rehabcenter, patienthotell .3- 150 milj 

Omb. städ mm och f.d. rehabmott, till utbildningslokaler 2 10 milj 

Ombyggnad f.d. mottagning 





6 

4 

3 

4 

5 

4 milj 

7 milj 

2 milj 

5 milj 

5 milj 

D Tillbyggnad ambulanshall, saneringsrum 4 milj 

E Tillbyggnad öster - dialys, hjärtcentrum m fl .2-5 132 milj 







Ombyggnad till jourrum 

Omb. nuv. sterilcentral till hybridsal 

4 

4 

4 

3 

4 

5 

4 

5 

9 milj 

9 milj 

1 milj 

2 milj 

1 milj 

3 milj 

2 milj 

6 milj 

G Nybyggnad av hangar för helikopter inkl markarb. 5 milj 

Anpassningar av vårdavdelningar .3-6 12 milj 

Varje del av en pil motsvarar ett år. Tiden inkluderar projektering, upphandling och entreprenad. 

Kostnadsuppskattningen inkluderar utrustnings kostnader som motsvarande att hälften av utrustningen nyanskaffas. 

Kostnaderna inkluderar inte kostnaderna för vården att deltaga i utvecklingsarbetet. 

Total investeringsbehov per år under 10 år ca 43 milj 

5 februari 2009 59



60 5 februari 2009


BILAGOR 

Nuvarande lokaldisposition och behov 

Fastighetstekniska anläggningar 

Historik 

Alternativstudier 

Logistikutredning (separat dokument) 

Patientinventering (separat dokument)

BILAGA - Nuvarande disposition 


62 5 februari 2009



Nuvarande lokaldisposition 

Lokaldisposition - plan 2 

Omkl. 

Förråd 

Kulvertplan rymmer framförallt teknik, 

förråd och omklädningsrum. Oinredda 

utrymmen finns tillgängliga i mörka delar. 

Den södra innergården är helt utgrävd 

vilket ger dagsljusbelysta lokaler. 

Teknisk 

försörjning 

Omkl. 

Omkl. 

Avfall 

C 

Omkl. 

Omkl. 

B 

Avfall 

Omkl. 

A 

Städcentral 

Eltransf. 

Teknisk 

försörjning 

D E Avfall F 

Foto 

Plaggautomat 

Fjärrvärme 

Kylcentral 

Förb. 

Strålbeh. 

Fläkt 

Datasal 

ITförråd 

Rehab. mott 

Omkl. 

Omkl. 

Avfall 

G 

Länsteknik 

Avfall 

I 

Omkl. 

Friskvård 

Samlingssal 

Tryckkammare 

0 10 20 30 m 

Omkl. 

Kylcentral 

Omkl. 

Avfall 

Omkl. 

Disponibelt 

Byggförråd 

Plaggautomat 

Serverhall 

Omkl. 

H 

Avfall 

Rehabmedicinsk. mott. ~475 m 2 

Mottagningen för Med.rehab är trång. Det 

saknas framförallt mötesutrymmen för 

personal såväl som patientgrupper. Kulvertplan 

är olämpligt för patientverksamhet. 

Strålbehandling ~170 m 2 

Lokalerna är förberedda för strålbehandling 

men utan utrustning. Om denna verksamhet 

ska bedrivas i framtiden kommer 

ytterligare lokaler sannolikt att behövas. 

Länsteknik 

Länsteknik, dvs landstingets avdelningar 

för IT och medicinsk teknik (MT) finns 

samlade på sjukhuset, delvis i provisoriska 

lokaler. Behov av en kraftig utökning av 

lokalytan. 

Städcentral ~220 m 2 

Städcentralens pausrum är för litet för nuvarande 

bemanning. 

K 

Frd. 

Apotek 

Omkl. 

Provisoriskt byggförråd 

Omkl. 


6. 

5. 

4. 

3. 

2. 

Rum för stillhet 

Patienthotell 

Patienthotell 

Apotek / Restaurang 

avd. Medicin 

avd. Kirurgi 

avd. Reuma / Rehab 

avd. Ortopedi 

Sjukgym. 

Fjärrvärme 

INLANDSGATAN 

1. Rörkulvert 

Kurator / Logoped 

Ögonmott. / Käkkir. 

Kir.mott. / Endoskopi / IVA 

C-op / Dagkir / ÖNH 

Kem. & bakt. lab / Ger.mott. /Mammo 

Klin.fys. / Röntgen / avd. Gyn / Dialys 

Reuma. & ortop. mott. / Arbetsterapi / OTA 

Konferens / AVA / Akutmott. / Med.mott. 

Tryckkammare / Med.rehab.mott 

Länstekn. / Städcentral / Omkl. / Drift 

KUSTGATAN 

Förlossning / BB / neonatal 

Gyn- & urologmott. / Hörcentral 

avd. Barn / BUP 

Hjärtmed. /HIA 

Barnmott. / Habilit. / NEP 

Infektioion mott/avd 

Omkl. 



Medicin 

Diagnostik 




Drift 

5 februari 2009 63



Plan 3 - lokaldisposition 

Akutmottagning ~1 350 m 2 

Patientflödet väntas öka, även av allvarligt 

sjuka/trauma patienter. Diskussioner rörande 

införande av triage och/eller akutläkare pågår. 

Krav på omdisponering och utökning av lokalytan 

för ökad funktionalitet och säkerhet. Intagningsrum 

för smittsamma patienter saknas. 

Ambulanshallen är vid vissa tider full och omlastning 

av patienter får utföras utomhus. 

AVA - Akutvårdsavd, ~770 m 2 

26 vpl (kir: 16, ortop: 4, med: 7) av 28. 

Medicin behöver ytterligare 6-8 platser vilket 

innebär behov av större yta för AVA alt. förändrat 

nyttjande av de nuvarande platserna. 

Ortopedi 

Ortop. mottagning ~720 m 2 

OTA - Ortopedteknisk avd. ~360 m 2 

Verksamheten beräknas öka ur alla aspekter; 

ökad mottagningsverksamhet, mer dagkirurgi 

och ökat behov av vårdplatser. Mottagningen 

har för få expeditioner och undersökningsrum. 

Väntrum delas med Reuma.mott. 

Avd 31 , Ortopedi ~1 900 m 2 

43 vpl nyttjas (av 44). För små och få personalutrymmen. 

Förråd för hjälpmedel saknas. Plats 

för undervisning och utbildning saknas. 

Sjukgymnastik /Hydroterapi ~1 380 m 2 

Sjukgymnastikens omklädningsrum är trånga 

och inte anpassade för patienter med följeslagare. 

För små uppställningsytor för besökarnas 

hjälpmedel. Verksamheten behöver tillgång till 

mötesrum och videokonferens. Allmän brist 

på expeditioner/undersökningsrum på olika 

mottagningar drabbar paramedicin när de har 

mottagning där. 

Arbetsterapi ~440 m 2 

Personalutrymmen saknas. 

Reumamott. ~450 m 2 

Väntrum mm. delas med ortopedmott. Rehab/ 

reumas övriga verksamhet är spridd till plan 2, 

4 och 6. 

Medicinmottagning ~2 600 m 2 

Hud- och könssjukd. ~380 m 2 

Behov av ytterligare arbetsplatser. 

Infektionsmedicin inkl. avd 35 ~1 350 m 2 

20 vårdplatser. Verksamheten har behov av fler 

undersöknings/behandlingsrum, rum för teamarbete 

och undervisning samt expeditioner. 

Barnmedicin ~2 300 m 2 

Barnmedicin har inga planpåverkande lokalbehov. 

Obduktion/bårhus ~300 m 2 

Behov av större kapacitet i kylrum. 

Vuxenpsykiatri ~1 000 m 2 

Vuxenpsykatrin har en ökande verksamhet, 

som dock har begränsad påverkan på sjukhusets 

övriga disposition. Framtida lokalbehov: 

• 10 nya expeditioner för den ökande mottagningen 

och ca 4 arbetsrum och ett mötesrum 

för forskning. 

• Större behandlingsrum för nuvarande ECT 

och tillkommande utrustning. 

• Aktivitetsrum kopplade till avdelningarna. 

Entréfunktioner och försörjning 

Se sidan 38-39. 

64 5 februari 2009

Kök 



Godshantering 

Kök 

Driftcentral 


Entré 

Psykakut 

Psykakut 

Entré 


Norra 

entrén 

Avd. 32 

Vuxenpsyk. 

Obduktion 

Östra 

entrén 

0 10 20 30 m 

OTA 

Ortoped mott 

Avd. 31 

Ortopedi 

Avd. 31 

Ortopedi 


hydroterapi 

C 

B 

Bibliotek 

D E F 

Arbetsterapi 

Konferenscentrum 

Hud 

mott. 

Reuma mott. 

Akutmott. 

AVA 

Ambulans 

Entré 

Akutmott 

Café / 

Restaurang 

A 

Info 

Medicinmott. 

G 

Med. exp. 

Skola / 

gymnastik 

Entré 

Barnakut 

K 

Väntrum 

Apotek Kiosk 

Barn- & 

ungdomsmott. 

Garderob 

HUVUDENTRÈ 

Infektionsmott. 

Avd. 35 

Infektion 

I 

BB 

mott. Lekterapi 

NEP 

H 

Habilitering 

6. 

5. 

4. 

3. 

2. 


Patienthotell 

Patienthotell 


avd. Medicin 

avd. Kirurgi 


avd. Ortopedi 

Sjukgym. 

Fjärrvärme 

INLANDSGATAN 












KUSTGATAN 







Omkl. 




Medicin 

Diagnostik 




Drift 

5 februari 2009 65




Laboratoriemedicin ~2 600 m 2 

Avdelningen för patologi och cytologi har 

ökande provmängder och behöver tillgång till 

ny teknik. Av detta följer ett behov av lokalyta 

för personal och ny utrustning. 

Radiologi ~2 800 m 2 

Ny teknik och en ständig ökning av diagnostikmöjligheter 

gör att verksamheten ökar sitt 

samarbete med samtliga andra enheter. Stora 

delar av den tekniska utrustningen kommer att 

behöva bytas ut inom de närmaste åren. Avdelningen 

behöver nya lokaler för MR och tillgång 

till två op.salar med röntgen/genomlysning 

varav helst en hybridsal (placerad på operation 

se ”Operation”). Ser ett framtida scenario med 

ett länsuppdrag för pacemakerverksamhet och 

ökad PCI verksamhet. 

Klin. fysiologi/nukleärmed. ~ 670 m 2 

Området Klinisk fysiologi blir allt mer tekniktätt 

och undersökningsrummen är trånga redan 

idag, det bör dock kunna lösas inom ramen för 

nuvarande verksamhetsytor. 

Njurmedicin totalt ~660 m 2 

Dialysavd, 13 platser ~440 m 2 

Njurmed.mott, ~215 m 2 

Patientantalet ökar stadigt. Dialysavdelningen 

har mycket trångt, främst saknas förrådsutrymmen 

vilket medför att korridorerna fylls 

med material och hjälpmedel. HD patienterna 

besöker avdelningen 2-3 ggr/vecka och kommer 

ofta med färdtjänst/sjuktransport. Verksamheten 

behöver större lokaler för PD-mottagningen, 

idag placerad på avd 61, och utrymmen 

för ev. själv-/hemdialysverksamhet. En planerad 

installation av central distribution av dialyslösning 

kommer att ”bygga fast” dialysavdelningen 

ytterligare. 

Hjärtmedicin totalt ~1 260 m 2 

Avd. 46 , 19 vpl ~840 m 2 

Avd. 47- HIA, 6 vpl ~300 m 2 

PCI mott., 5 vpl. ~120 m 2 

Hjärtmedicin har en stadig ökning av patientantalet. 

Framförallt ökar lokalbehovet för 

behandling av patienter med avancerad hjärtsvikt 

och coronarutredningar. En fördubbling 

av antalet utredningsplatser till totalt 10 behövs, 

fler expeditioner. samt ytterligare ett kateteriseringslab 

(se Röntgen) gärna i kombination med 

operationssal för inläggning av pacemaker. Plats 

för undervisning och utbildning saknas. 

Fler vårdplatser, totalt 24, med specialistkompetens 

för hjärtpatienter behövs. I dagsläget 

ligger hjärtpatienter spridda över sjukhuset. 

Personalrum behövs i anslutning till vårdavdelningen. 

Möjlighet för samordning - ett ”hjärtcentrum”- 

med andra specialiteter inom onkologi/strålning 

och/eller hjärta-kärl. 

Vo Barnmedicin ~2 000 m 2 

18 vpl nyttjas (av 18). Barnmedicin har inga 

planpåverkande behov. 

Geriatrisk mott. ~470 m 2 

Vårdavd 41/42/43, rehab ~3 200 m 2 

61 vpl nyttjas (av 74) 

Avd. 49, gyn. ~820 m 2 

15 vpl nyttjas (av 20). Avdelningen är primärt 

för patienter med gynekologiska besvär, men 

har även avlastningsplatser för BB (avd. 55). 

Vuxenpsykiatri ~1 000 m 2 

24 vårdplatser 

Patienthotell 

21 rum 

66 5 februari 2009



Kansli 

Vuxenpsyk. 

mott. 

Fackexp. 

Smittskydd 

Hygien 

0 10 20 30 m 

Cyt/pat.lab 

Avd. 43 

Rehab. 

Avd. 42 

Rehab. 

Avd. 41 

Rehab. 

C 

B 

D E F 

Geriatrisk 

mott. 

Klin.fys. 

Mammografi 

Klin. 

Kem.lab 

Röntgen 

Klin. 

Baktlab. 

A 

Nukl.med. 

Dialysavd. 

Njur 

med. 

mott. 

Avd. 49 

Gyn 

G 

Avd. 47 

HIA 

PCI 

mott. 

I 

Barnpsyk. 

H 

Avd. 44 

Barnmed. 

K 

Patienthotell 

Avd. 46 

Hjärtmed. 

Avd. 45 

Barnpsyk. 


6. 

5. 

4. 

3. 

2. 


Patienthotell 

Patienthotell 


avd. Medicin 

avd. Kirurgi 


avd. Ortopedi 

Sjukgym. 

Fjärrvärme 

INLANDSGATAN 












KUSTGATAN 







Omkl. 



Medicin 

Diagnostik 




Drift 

5 februari 2009 67




Operation inkl. Sterilcentral ~270 m 2 

15 operationsrum. Samverkan med hjärtsjukvården 

blir allt större. Behov av en ”hybridsal” 

för t.ex. interventionsangio (~100 kvm) liksom 

ett op.rum för inläggning av pacemaker. Flera 

specialiteter vill separera flödena för akut-, 

elektiv resp. dagkirurgi för att öka effektiviteten. 

Lokalerna är utformade för separata flöden, 

men det har inte testats i full skala. Mellan 

akuthissarna och post-op finns en operationssal 

som inte är utrustad. En ökat externt uppdrag 

för sterilcentralen medför behov av utökade 

lokalytor. 

IVA / Post-op ~960 m 2 

IVA: 6 vpl, Post-op:14 vpl, Post-op: 20 vpl. 

Beror på uppdragets utformning, framförallt 

hur länets hjärtsjukvård i sin helhet utformas. 

Möjligt att skapa en intermediär IVA enhet i 

IVA B modulen för att minska antalet återinläggningar. 

Arbetsmiljön på post-op behöver 

förbättras. 

Endoskopi ~600 m 2 

Framtida ökning av verksamheten kan lösas 

med schemaläggning. 

Kir. mottagning & exp. ~1 450 m 2 

Kirurgmottagningen kan lösa framtida lokalbehov 

med schemaläggning. 

ÖNH totalt ~1 000 m 2 

Mottagning ~520 m 2 

Hörcentral ~500 m 2 

Små förändringar i patientflödet så länge länets 

övriga mottagningar har bibehållen verksamhet. 

En ökning av verksamheten vid hörcentralen 

förutses. Mottagningen har viss brist på expeditioner 

och undersökningsrum, samt dusch 

för patienter. Enheten ser stora logistiska och 

medicinska fördelar i en samlokalisering med 

käkkirurgin och ögon. 

Gynekologi/Urologimott. ~900 m 2 

Väntrum m.m. delas av urologi- och gyn.mottagningen. 

Mottagningarna har mycket trångt. 

Gyn.mott. väntas öka ytterligare p.g.a. ökat antal 

äldre och ev. en förskjutning mot SY inom 

länet för vissa diagnoser. 

Avd. 55/56, BB/Förlossning ~2 000 m 2 

BB: 25 vpl nyttjas (av 26) 

Förlossning: 7 förlossningsrum 

Förbättrade möjligheter till fosterdiagnostik 

kommer att medföra en viss ökning av specialistmödravården. 

Viss ökning av expeditionsutrymmen, 

beroende av hur framtidens specialistbemanning 

på länsdelssjukhusen löses. I övrigt 

inga större förändringar i någon riktning. 

Förlossningen måste ligga i nära anslutning 

till operation där akuta snitt genomförs. Avd 

49 bör fortsatt ligga i nära BB/förlossningen, 

då den används som expansionsutrymme vid 

överbeläggning. 

Vårdavd 51/52/53, kirurgi ~3 200 m 2 

60 vpl nyttjas (av 74). Tillgången på personalrum 

och dokumentationsplatser på avdelningarna 

måste lösas på så sätt att alla de befintliga 

vårdrummen framtiden kan användas som vårdplatser. 

Har på sikt ett behov av totalt 12 (inkl. 

de 7 som idag finns i konverterade vårdrum) 

expeditioner med möjlighet till avskildhet och 

telefonuppföljning av patienter. Plats för undervisning 

och utbildning saknas. 

Vårdavd 54, kirurgi ~280 m 2 

Dagvårdsavdelning, 9 platser. 

Poliklinisk cytostatikabehandling. 

Patienthotell 

19 rum och dagrum. 

68 5 februari 2009

Avd. 54 

Kirurgi 

Förlossning 



0 10 20 30 m 

Kir. exp. 

Akutsjv. exp. 

Avd. 53 

Kirurgi 

Avd. 52 

Kirurgi 

Avd. 51 

Kirurgi 

C 

B 

D E F 

Endoskopi 

ÖNH 

Kir.mott. 

Jour-/personalrum 

Operation 

IVA 

UVA 

Op. 

Sterilcentral 

A 

Exp. 

Dagkirurgi 

pre-/post-op 

Operation 

G 

Hörcentral 

Gyn.mott. 

I 

H 

Avd 55 

BB 

Patienthotell 

K 

Avd 56 

Barn IVA 

Urologi 

mott. 


6. 

5. 

4. 

3. 

2. 


Patienthotell 

Patienthotell 


avd. Medicin 

avd. Kirurgi 


avd. Ortopedi 

Sjukgym. 

Fjärrvärme 

INLANDSGATAN 












KUSTGATAN 







Omkl. 



Medicin 

Diagnostik 




Drift 

5 februari 2009 69




Ögonmottagning ~760 m 2 

Mottagningen har sjukhusets största mottagningsverksamhet, 

totalt ca 25 000 besök/år. 

Antalet besök tros öka ytterligare främst p.g.a 

en ny patientgrupp, patienter med AMD 

(åldersförändringar på gula fläcken). Enbart 

denna patientgrupp kommer innebära ytterligare 

5-6 000 besök/år. 

Mottagningen behöver större utrymmen och 

förbättrad logistik inom mottagning och operation; 

• Större väntrum och bättre reception 

för att klara ökande patientflöden. 

• Fler undersökningsrum så att dyr utrustning 

kan samlas till ”funktionsrum” per patientkategori 

och därmed få ökad beläggning. 

• Lokaler anpassade för teamarbete och telefonrådgivning. 

• Lokaler för fort- och vidareutbildning 

av läkare. 

• Samlad barnverksamhet med eget väntrum. 

• På längre sikt tillgång till mer än dagens två 

operationssalar. 

Logoped- och Kuratorsmott. ~550 m 2 

Logopeder och kuratorer har små och för få 

expeditioner. Framförallt logopedverksamheten 

beräknas öka då länets verksamhet av rekryteringsskäl 

tenderar att bli allt mer koncentrerad 

till Sunderby. 

Vårdavd. 61/62/63, medicin ~3 200 m 2 

46 vårdplatser (av 72 förberedda) 

Befintliga vårdplatser används för dagsjukvård 

(cytostatika, 5 vpl/ PD träning, 1 vpl/hjälpm. 

utprovning, 1 vpl), personalrum, expeditioner 

m.m. Plats för undervisning och utbildning 

saknas. 

Sjukhuskyrkan 

Verksamheten har brist på samtalsrum och 

expeditioner. 

Ögon/käkop. ~500 m 2 

4 operationrum 

För få omklädningsrum för personal. 

Käkkirurgi / Sjh. tandvård ~500 m 2 

Högre bemanning än vad lokalerna dimensionerats 

för. Antalet mottagningsrum är ett hinder. 

Många rum har begränsad användbarhet 

p.g.a avsaknad av dagsljus. Käkkirurgen saknar 

yta för en väl fungerande narkostandvård. 

Enheten ser stora logistiska och medicinska 

fördelar i en samlokalisering med ÖNH. 

70 5 februari 2009



0 10 20 30 m 

Logoped 

Kurator 

Avd. 63 

Medicin 

Avd. 62 

Medicin 

Avd. 61 

Medicin 

C 

B 

D E F 

Ögonmott. 

Personal 

Ögon/ 

käk op. 

A 

Käkkir. 

Sjh. tandv. 

K 

Sjukhuskyrkan 


6. 

5. 

4. 

3. 

2. 


Patienthotell 

Patienthotell 


avd. Medicin 

avd. Kirurgi 


avd. Ortopedi 

Sjukgym. 

Fjärrvärme 

INLANDSGATAN 












KUSTGATAN 







Omkl. 



Medicin 

Diagnostik 




Drift 

5 februari 2009 71

BILAGA - Fastighetstekniska anläggningar 


Fastighetstekniska anläggningar 

Befintliga teknikutrymmen anses funktionella, 

men vid framtida ut-/ombyggnader bör det planeras 

för nya utrymmen för ventilation, kyla, el 

e.t.c. 

Teknisk livslängd 

Alla tekniska system i Sunderbyn är installerade 

samtidigt. Det innebär att alla tillhörande komponenter, 

med vissa undantag, har likvärdig 

livslängd, vilket medför att behov av komponentbyten 

kommer inom samma tidsperiod på 

alla system. Sjukhuset börjar närma sig denna 

tidsperiod. 

Hissar 

Sjukhuset har 28 hissar. 

Kem.sanering 

Kem.saneringen för personer är placerad vid 

ambulanshallen och transportgång från helikopterplatta 

i by 106 plan 3 del 4. 

Terapibad 

På sjukhuset finns två bassänger för hydroterapi 

på 87 m 3 respektive 67 m 3 . Bassängerna 

har skilda reningsanläggningar p.g.a. krav på 

varierande vattentemperatur och större risk för 

nedsmutsning av vattnet i bassängen för barn. 

Till detta finns en ”wet-west” bassäng på 13 

m 3 som har samma reningsanläggning som den 

större bassängen. 

Bassängerna är vardera dimensionerade för 18 

bad/timma vid vattentemp +34,5°C. Idag badar 

50 -150 personer/veckan i stora bassängen och 

det dubbla i lilla. 

Vattnet filtreras i trycksandfilter och pH justeras 

med koldioxid. Desinfektion av vattnet 

utförs med en kombination av väteperoxid och 

bestrålning med UV-ljus. 

Mediaförsörjning 

Gas, tappvatten varmt/kallt, värme och sprinkler 

har sk. ringmatade system. 

Värme 

Uppvärmning sker med fjärrvärme från Luleå 

energi som i dag kan leverera 20 MW. Förbrukning 

i dag är ca 10 MW. Värmeanläggningen 

består av två fjärrvärmecentraler. Centralerna 

kan var för sig klara driften för hela sjukhuset 

men normalt så försörjer en central ungefär 

hälften av totala behovet. Maximal kapacitet 

per central är 4500 kW. Anledningen till att två 

centraler installerats är att sjukhuset ska fungera 

som ett krigssjukhus och att det ur säkerhetssynpunkt 

krävts detta. Dessutom kan en mobil 

reservpanna anslutas till färdig dockningsstation 

och vara i full drift efter ca 5-6 timmar. 

Kyla 

Den totala kyleffekten uppgår till 2,5 MW. 

Maximalt uttag är idag uppnått och under sommar/höst 

”nödkyls” det med kommunalt vatten 

för att klara kylbehovet. Vid ny-/ombyggnad 

som kräver kyla måste kyleffekten utökas. 

Idag nyttjas frikyla från Luleälven under tiden 

oktober till juli, övrig tid körs kylmaskiner. En 

förstudie är gjort på att ersätta kylmaskiner med 

snökyla men det är idag inte aktuellt pga. höga 

investerings- och driftskostnader. 

Luftbehandling 

Antal luftbehandlingsaggregat är 63 st med ett 

totalt luftflöde på 220 m 3 /sek. Samtliga aggregat 

är i s.k. ”hygienutförande” med släta 

innerytor. Av dessa betjänar 17 st operationssalar 

varav 3 st operationssalar är försedda med 

filtertak för renrumsventilation. 

Idag är ventilationen max utnyttjad på de flesta 

aggregat. Vissa aggregat klarar mindre om/tillbyggnader. 

Uppskattningsvis är ventilationen 

generella nyttjadegrad 90-95%. 

72 5 februari 2009



Tappvatten 

Tappkallvatten kommer från kommunens 

vattenverk via två oberoende av varandra 

serviceledningar. Reservvatten kan tas från egen 

vattentäkt som via eget ledningsnät kan tappas 

i tjugo trapphus. Utökat reservvattenssystem är 

planerat och filter för rening av älvvatten ska 

installeras i kulvert under by 101. Sjukhusets 

förbrukning är ca 100 000 m 3 /år (2007). Vattenverket 

kan leverera 1 000 000 m 3 /år. 

Tappvarmvatten bereds i två fjärrvärmecentraler. 

Utgående vatten är 60° C. Tappvarmvatten 

kan levereras från respektive central eller från 

båda, vilket är det normala. Ledningsnätet är 

uppbyggt så att stillastående vatten undviks. 

VVC-ledningsnätet är anslutet till respektive 

tappställe. Allt material i ledningsnätet är s.k. 

legionellasäkert och ökar ej tillväxten av legionellabakterier. 

Avjoniserat vatten 

Till laboratoriet är kapaciteten 70 l/h och till 

autoklaver på operation och laboratorier 2 x 75 

l/h. Här finns inga kapacitetsproblem idag och 

autoklaverna klarar sig med 75 l/h, så det finns 

100% överkapacitet. 

Avlopp 

Kapaciteten för pumparna är 65 m 3 /h (10 920 

m 3 /vecka). Idag pumpas ca 1500 m 3 /vecka. 

Från sjukhuset går två separata ledningar till 

avloppspumpstationen. I ett nödläge går det 

leda om avloppsvattnet ut på dagvattenledningsnätet. 

Sprinkler 

Sjukhuset är totalsprinklat med undantag av by 

108. På befintligt system finns gott om kapacitet 

kvar så länge man inte bygger högre och 

längre bort från sjukhuset, då blir pumparna 

dimensionerade. 

Ånga 

Ånga används endast till köket som har en egen 

ångcentral för detta. Det finns kapacitet kvar 

för eventuell utbyggnad av kök då pannan idag 

körs i min.läge. 

Gas 

Det finns centralgasanläggningar för de medicinska 

gaserna andningsluft, instrumentluft, 

andningsoxygen och lustgas. Dessutom finns 

centralgasanläggning för gasol inom laboratorier 

och en tryckluftsanläggning för verkstadsluft. 

Gasanläggningen försörjer ca 850 gasuttag 

varav 21 st takmonterade försörjningscentraler i 

operationssalar. 

Gasförsörjningen erhålls från en utomhustank för 

flytande oxygen, gascentralrum med tömningscentraler 

för oxygen och lustgas samt en kompressorcentral 

för andnings- och instrumentluft. 

Det finns dessutom möjlighet till lokal gasförsörjning 

av oxygen, lustgas och andningsluft via 

tryckvakter inom avdelningarna. Gasflaskereserv 

för instrumentluft finns dock inte. 

Kompressorcentralen för medicinsk luft är uppbyggd 

kring 3 stycken vattensmorda/vattenkylda 

skruvkompressorer med kapacitet 2 x 4,6 m 3 /min 

+ 1 x 2,9 m 3 /min vid 10 bar. 

För medicinsk koldioxid installeras en lokal 

tömningscentral i kirurgiavdelningen med distributionssystem 

till samtliga operationssalar. 

Det finns också en tryckkammare för oxygenbehandlingar 

och behandling vid dykolyckor mm. 

Kammaren ventileras med luft från sjukhusets 

system för andningsluft men trycksätts från 

ett eget system med högtryckskompressor och 

tryckluftstuber. 

5 februari 2009 73



El 

Dagens (2007) förbrukning är ca 2,8 MW när 

det förbrukas som mest. Sjukhuset matas från 

två håll och via olika undercentraler. Var och en 

av matningarna är dimensionerade för att klara 

hela elförsörjningen till sjukhuset. 

Reserkraftanläggningen har en kapacitet på 3,6 

MW. Det finns fyra understationer med UPS 

aggregat. Station 1 är på 200 kVA och nyttjandegraden 

är 50%, station 2 är på 250 kVA och 

nyttjandegrad är 48 %, station 3 är på 250 kVA 

och nyttjandegrad är 50% och station 4 är på 

250 kVA och nyttjandegranden är 52%. 

Styr- och övervakning 

SÖ systemet är helt datoriserat och har inga 

begränsningar i hur mycket det kan byggas ut. 

Data & tele 

Nätet består av en blandning av koppar och 

optokabel. Idag ser man inga problem om det 

finns behov att utöka data och telenätet. 

Säkerhet 

Brand 

Det finns ca 5500 rökdetektorer på sjukhuset. 

Fler centraler kan läggas till om behov uppstår. 

Ett automatiskt brandlarm är kopplat direkt till 

SOS. 

På ytterområdet finns strategiskt placerade 

brandposter. I samtliga trapphus finns stigarledningar 

med uttag på varje våning. Inomhusbrandposter 

finns i normal omfattning och på 

vissa ställen kompletterade med handbrandsläckare. 

Vi uttag ur brandpost höjs trycket automatiskt 

till ca 10 kg för att slippa trycksätta 

via brandfordon. Kylvattentank och konstgjord 

sjö kan nyttjas som branddamm. 

Passagesystem 

På sjukhuset finns ett passagessystem av märket 

KABA som är baserat på kort och kodsystem. 

Med detta kan man på ett enkelt sätt tidsstyra 

och behörighetsbegränsa dörrmiljöer. Det är 

även kopplat till brandlarm för att dörrar ska 

öppnas vid eventuell brand. Från dörrmiljöer 

ex i skalskyddet går det även larm vid inbrottsförsök. 

Systemet har inga begränsningar i hur mycket 

det går att bygga ut, däremot börjar det bli fullt 

på befintliga kanaler i sjukhuset och vid större 

till/nybyggnation måste nya kanaler installeras. 

Vakter 

Idag finns en vakt som måndag till fredag 

tjänstgör 17:00 – 07:00 samt helgdagar dygnet 

om. Vakten ronderar sjukhusets alla utrymmen 

samt är behjälplig på akuten och de psykiatriska 

avdelningarna. Under de sista åren har man 

sett ett utökat behov av vakt vid akuten och 

psykiatriska avdelningarna. 

Kameraövervakning 

Idag finns tre kameror som övervakar parkeringsplatserna 

för att minska stölder. Sedan 

dessa kom på plats har de märkts en påtaglig 

minskning av inbrott i/stöld av bilar. 

Skyddsrum 

Det finns 14 skyddsrum med totalt 2 100 

platser. Idag finns inga krav på att utöka dessa 

platser. Kan behöva beaktas vid utbyggnation 

om antalet anställda och patienter ökar. 

74 5 februari 2009


BILAGA - Historik 

Historik 

Ännu på 1700-talet var större delen av Norrland 

en medicinsk ödemark. Det var först i 

början av 1900-talet, då malmfälten exploaterades 

och den erforderliga järnvägen byggdes, 

som vårdens utbyggnad med sjukhusbyggnationer 

blev verklighet för Norrbottens befolkning. 

Som mest fanns sjukhus i Boden, Luleå, Piteå, 

Kalix, Haparanda, Gällivare och Kiruna. Garnisonssjukhuset 

i Boden, etablerades i början 

av 1900-talet i samband med uppbyggnaden av 

Boden som stor garnisonsort. Det kom att bli 

länets sjukvårdscentrum och sedermera länssjukhus. 

1986 - Början till omstrukturering 

1986 fastställde landstinget en strukturmodell 

för de kirurgiska, medicinska och gynekologiska 

verksamhetsområdena. Samarbetet mellan 

sjukhusen i Boden och Luleå utvecklas, bl.a. 

sammanfördes de tre nämnda verksamhetsområdena 

under gemensamma klinikledningar. 

1989 – Översyn av sjukhusvården 

”Hur ska den norrbottniska sjukvården utvecklas 

för att vi även i framtiden ska få bästa möjliga 

vård och inte hamna i bakvatten gentemot övriga 

Sverige?” 

Landstinget beslutade i oktober 1989 att se 

över sjukhusvården i Luleå och Boden. Utredarna 

konstaterade: en samlad sjukhusvård till 

en enhet har de största förutsättningarna att 

utveckla hög kvalitet och säkerhet i vården, 

är bäst i fråga om möjligheterna att rekrytera 

personal och är fördelaktigast för landstingets 

ekonomi på längre sikt. 

1991 – beslut om ett sjukhus 

I mars 1991 beslutade landstingsfullmäktige 

i att det i framtiden ska finnas ett sjukhus i 

Luleå-Bodenområdet. 

1992 – tre placeringsalternativ 

Förstudierna fortsatte, nu med personal från 

olika verksamhetsområden och arkitekt. Slutsatsen 

blir att för föreslagen omfattning för de 

olika verksamhetsområdena bör den sammanlagda 

bruttoarean vara 84 400 m 2 . 

I december 1992 godkändes rapporterna av 

landstingsfullmäktige som underlag för den 

avgörande frågan om var sjukhuset skulle 

placeras. Arbetet med det nya sjukhusets 

huvudfunktionsprogram påbörjades. Tre olika 

alternativ studerades: om-/tillbyggnad av Luleå 

lasarett, om–/tillbyggnad av Centrallasarettet i 

Boden resp. nybyggnad på Porsön i Luleå. 

1993 – beslut om sjukhusets placering 

Studier av olika lokaliseringsalternativ redovisades 

i slutrapporten ”Sjukhusets placering”. 

Utredningsgruppen tycker att ett nybygge är 

bäst ur sjukvårdssynpunkt men förordar av ekonomiska 

skäl att något av sjukhusen byggs om. 

I juni 1993 beslutade landstinget att bygga ett 

nytt sjukhus i Sunderbyn, mellan Luleå och 

Boden. Det fanns stora meningsskiljaktigheter 

avseende sjukhusets placering. Sunderbyn blev 

den kompromiss som kunde samla en majoritet 

av landstingets ledamöter. Sjukhuset storlek 

blev beslutad till att omfatta 73 500 m 2 bruttoarea 

och fick maximalt kosta 1300 miljoner kr. 

Garnisionssjukhuset i Boden, 1914 

Centrallasarettet i Boden, 1977 

5 februari 2009 75

BILAGA - Historik 


1994 – programarbete, förprojektering 

Under 1994 pågick projektering, dels för en 

upphandling av entreprenör samt för att möjliggöra 

en tidig byggstart. 

Invigning 

Sjukhuset invigdes av drottning Silvia i september 

1999. 

Senare ombyggnader 

Sedan sjukhuset invigdes har vissa ny- och 

ombyggnader skett. De viktigaste förändringar 

som genomförts är tillkomsten av rehab. 

medicinska mottagningen, samt utökningen av 

gynekologiska vårdplatser under 2001. Förutom 

detta har en mängd lokalanpassningar 

genomförts inne på de olika avdelningarna, t. 

ex utökning av akutlab på röntgen, patologlab, 

käkkirurgen, reception/väntrum på ÖNH, 

samt utökning av psykiatriska vårdplatser. På 

servicesidan har förändringar som utökning av 

motorvärmare, yttre belysning och parkeringar, 

patientväntrum, förrådsutrymmen i kulvertplan 

samt datahallar och utbildningssalar, om och 

tillbyggnad av produktionsköket genomförts. 

Arkitektgruppens utgångspunkter 

Utformningen av akutsjukvården och sambandskraven 

med övriga verksamheter har i 

hög grad styrt utformningen av hur sjukhuset 

ska se ut. Största möjliga flexibilitet, med anpassbara 

byggnader och en stor andel generellt 

utformade rum, har också varit betydelsefulla 

utgångspunkter. Samtliga byggnader, oavsett 

lokaliseringsalternativ, ska vara anpassbara 

för olika, framtida förändringar. 

Anpassbara byggnader 

Den medicinska utvecklingen, både verksamhet 

och teknik, går så fort att programförutsättningarna 

för ett sjukhus hela tiden 

förändras. Både under planeringen, under 

byggandet och när byggnaden står färdig. 

Detta krav ställer stora krav på byggnaden. 

Den ska vara anpassbar till olika, framtida 

förändringar Anpassbarhet kan ordnas på tre 

olika sätt genom att byggnadsstrukturen är 

generell, flexibel resp. adderbar. 

ur ”Förslag till ett gemensamt sjuhus” 

(930319) 

76 5 februari 2009


BILAGA - Alternativstudier 

Alternativa studier 

Rehabcentrum 

Mottagningarna inom rehab/reuma finns idag 

fördelade på alla våningsplan, inklusive plan 2 

där besökarna korsar försörjningsflödet. Genom 

att samla verksamheten uppnås tre saker: 

• Vo Rehab/reuma får en samlad verksamhet 

med ökade möjligheter till samverkan och 

samutnyttjande av vissa lokaler. 

• Neurologimottagningen kan samlokaliseras 

med rehab/reumas mottagningar med stora 

möjligheter till samarbete. 

• Lokaler frigörs på alla våningsplan vilket 

möjliggör för kvarvarande verksamheter att 

expandera utan att flytta (ortopedmott, 

laboratoriemedicin, röntgen och ögonmott.) 

För ett väl fungerande rehabiliteringscenter bör 

den samlade mottagningen för rehab/reuma 

placeras med nära samband till sjukgymnastik/ 

hydroterapi, arbetsterapi och slutenvårdsplatser. 

Samtliga redovisade alternativ har likvärdig 

genomförandetid, räknat från projekteringsstart 

till dess rehab/reumas nuvarande mottagningslokaler 

är tillgängliga för andra verksamheter. 

Jämförelse och urval är främst gjort utifrån 

perspektivet av vad som i längden är bäst för 

Sunderby sjukhus totala verksamhet. 

• Lämpliga lokaler för läkarutbildningen 

(m.m.) frigörs på plan 2. 

Alternativ placering 1 

Placering i plan 3 med direkt anslutning till 

sjukgymnastiken. Nuvarande 43 ortopediska 

slutenvårdplatser flyttas. 

Ej förordat alternativ då det medför att slutenvårdsplatser 

byggs bort. 

Mottagningar 

- ny placering 


arbetsterapi 

Fördelar 

• Mycket god tillgänglighet för besökare till 

rehab/reuma. 

• Mycket bra samband med sjukgymnastik/bassäng 

och arbetsterapin utan 

att de flyttas. 

• Lagom yta. 

Nackdelar 

• Kräver att ortopedens 43 vårdplatser kan 

inrymmas på annat våningsplan. 

• 43 bra vårdplatser byggs bort. 

• Försämrat samband mellan ortopedens 

vårdplatser och mottagningen ger behov 

av fler datorarbetsplatser (= mer yta) på 

avdelningen. 

5 februari 2009 77




Mottagningarna flyttas till nuvarande vuxenpsykiatrin, 

2 plan i byggnad 108 (ca 2 000 

kvm). 

Mottagningar 



arbetsterapi 

Ger följdfrågan vart psykiatrin flyttas. Vilket 

samband önskas mellan somatik och psykiatri. 

I placeringar utan samband med huvudbyggnaden 

hur löses samband för försörjning och 

personal. 

Fördelar 

• Lagom yta för Rehabcenter 

• Sambandet mellan ortopedens mottagning 

och vårdplatser bibehålls. 

• Psykiatrin får helt ny byggnad anpassad för 

dagens behov. 

Nackdelar 

• Mottagningar långt från huvudentrén. 

• Sämre samband med sjukgymnastik och 

arbetsterapi jfr. övriga alternativ. 

• Större nybyggnad för psykiatrin. 


Placering på nuvarande avdelning 41(rehab. 

medicin) och i patienthotellets lokaler på plan 

4 (ca 1 800 kvm) 

Mottagningar 



arbetsterapi 

Ej förordat alternativ då det medför att slutenvårdsplatser 

byggs bort. 

Fördelar 

• Bra, vertikalt, samband med sj.gym, sämre 

med arbetsterapin. 

• Bäst möjlighet till snabb, permanent, 

lösning för Rehabmed. vilket ger snabb 

lösning för utbildningsplatserna. 

• Sambandet ortopedens mott. – vårdplatser 

bibehålls 

Nackdelar 

• Bra vårdplatser byggs bort. 

• Kräver omlokalisering av rehab vårdplatser. 

• Tillbyggnaden för patienthotellet blir 

större jfr. övriga alternativ för att kompensera 

för förlorade platser på patienthotellet. 

• Lagom yta. 

78 5 februari 2009




Nybyggnad vid en expansion mot väster - västra 

Kustgatan. 

Förordat alternativ 

Mottagningar 



arbetsterapi 

Fördelar 

• Sambandet ortopedmott. – vårdplatser 

bibehålls 

• Nyproduktion för rehab ger minsta störning 

för sjukhusets verksamhet. 

• Ingen teoretisk ytbegränsning, möjligt att 

t. ex flytta med arbetsterapin för att lämna 

denna yta till annan verksamhet. 

• Utnyttjar sjukhusets främsta expansionsmöjlighet. 

Möjligt att i framtiden fortsätta 

bygga längs den nya gatan. 

Nackdelar 

• Ingrepp i sjukhusparken. 

• Sämre samband med sjukgymnastik/terapibad 

med dessa i nuvarande läge. 

Alternativ för Rehabcenter - möjligt antal vårdplatser 

Bef. 

Nyttjade 

Alt 1 

(avd 31) 

Alt 2 

(Psykiatri) 

Alt 3 

(avd 41) 

Alt 4 

(Nybyggnad) 

Avd 31 

44 

43 

0 

43 

43 

43 

Avd 41-43 

74 

60 

70 (alt. 63)* 

70 (alt. 63)* 

42 

70 (alt. 63)* 

Avd 46 

19 

19 

24 

24 

24 

24 

Avd 49 

20 

15+2 

21 

21 

21 

21 

Avd 51-53 

74 

60 

70 (alt. 63)* 

70 (alt. 63)* 

70 (alt. 63)* 

70 (alt. 63)* 

Avd 55 

26 

25 

25 

25 

25 

25 

Avd 61-63 

72 

46+5 

56 (alt 48)** 

56 (alt. 48)** 

56 (alt. 48)** 

56 (alt. 48)** 

TOTALT 

329 

268 +7 

266 / 244 

309 / 287 

281 / 266 

309 / 287 

Bef. Hotell 

40 

40 pl. 

20 

20 

0 

20 

Nytt Hotell 

-- 

-- 

50 

50 

70 

50 

Inkl. pat.h 

329 

268 

316 / 294 

359 / 337 

331 / 316 

359 / 337 

* 10 enheter om 7 pat. - alternativt 9 enheter med en enhet dagsjukv./expeditioner 

** 8 enheter om 7 pat. + 2 enheter cytostatika - alternativt 7 enheter med 3 enheter cytostatika/dagvård 

5 februari 2009 79



Tillbyggnad mot väster 

En expansion mot väster kan anslutas i två 

punkter. I båda lösningarna förutsätts att en 

passage tas upp på plan 3, med ovanliggande 

plan intakta. 

En lösning med ett läge i linje med Kustgatan 

ger bättre förutsättningar för att orientera 

i sjukhuset. Lösningen medför dock större 

ingrepp på restaurangen och att parkområdet 

utanför restaurangen begränsas såväl visuellt 

som funktionellt. 

Som alternativ läggs den västra glasgatan något 

söder om nuvarande Kustgatan. Lösningen har 

fördelen att befintliga strukturer påverkas i 

mindre grad (flyttning av kiosken) och vyn över 

parken begränsas mindre. Det kan dock invändas 

att det ur orienteringssynpunkt är sämre. 

Restaurang 

Information 

Kiosk 

WC 

Apotek 

Plan 3 - Alternativa anslutningspunkter för tillbyggnad 

mot väster. 

80 5 februari 2009



Alternativ 1 

Nuvarande patienthotell förlängs (+40 rum). 

Glasgatan byggs längs med hotellbyggnaden. 

På motsatt sida av glasgatan placeras en mottagningsbyggnad. 

Total nybyggnadsyta ca 6 000 

kvm. 

Samlad bedömning 

Mindre lämplig av de två alternativen. Sämre 

möjlighet till vidare expansion, riskerar att i 

större grad uppfattas som ”bakgata” 

Fördelar 

Nackdelar 

• Liten påverkan på befintlig verksamhet. • Nya glasgatan upplevs som ”bakgata”? 

• Fler rum utan vädringsmöjlighet. 

• Svårare jfr. alt. 2 att fortsätta expansionen 

längs glasgatan. 

Alternativ 2 

Den nya glasgatan byggs i rät vinkel mot Inlandsgatan. 

Längs med denna byggs en flygelbyggnad 

parallellt med nuv. patienthotell. På 

motsatt sida byggs personalmatsal mm. i ett 

plan. Total nybyggnadsyta ca 6 000 kvm 

Samlad bedömning 

Föreslagen lösning. Bedöms som mer framtidssäker. 

Fördelar 

• Bra samband mellan mottagningar och 

vårdavdelningar. 

• Naturlig fortsättning med expansion efter 

påbörjad glasgata. 

Nackdelar 

• Kräver ombyggnad av nuv. patienthotell. 

• Långt avstånd till nya flygelns ände? 

5 februari 2009 1

Utvecklingsplan 2008 - Norrbottens lÃ¤ns landsting

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?