Ruggiero Leoncavallos - Norrbottens läns landsting
Ruggiero Leoncavallos - Norrbottens läns landsting
Ruggiero Leoncavallos - Norrbottens läns landsting
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
ajazzo<br />
Piteå Kammaropera presenterar<br />
<strong>Ruggiero</strong><br />
<strong>Leoncavallos</strong>
Anna Vnuk
Det är en stor glädje att få presentera<br />
för er en av de viktigaste och i mitt<br />
tycke den kanske bästa av de italienska<br />
operorna i den veristiska stilen, den stil då<br />
kompositören och librettisten hämtar stoff från<br />
verkliga livet.<br />
Första gången jag hörde Canios berömda arioso<br />
Vesti la giubba (Skratta Pajazzo) var då jag<br />
gick grundskolan och en kväll slog på TV:n och<br />
Jussi Björling sjunger, klädd i en lustig (och ganska<br />
jönsig) clowndräkt. Jag kunde inte hålla tårarna<br />
tillbaka trots att jag då inte kände till operan<br />
eller visste vad den italienska texten handlade om.<br />
På den vägen har det fortsatt och jag tror att<br />
jag inte är ensam. Vi känner alla till historien och<br />
de känslor som spelas upp; kärlek, svartsjuka,<br />
svek, hämndbegär, längtan någon annanstans...<br />
Men vem är god och vem är ond? Nedda, som<br />
tänker lämna sin man för en yngre och vackrare<br />
trots att hennes man Canio har hjälpt henne upp<br />
ur rännstenen och givit henne ett anständigt liv?<br />
Tonio, intrigmakaren med sin puckel och klumpfot<br />
som aldrig i hela sitt liv blivit älskad? Canio
med sin förbrännande svartsjuka men sin stora kärlek<br />
till sin hustru?<br />
Är Silvios kärlek till Nedda äkta eller är han bara<br />
byns Don Juan ute efter ännu en erövring? Och Beppo,<br />
den eviga medlaren, han som vill att alla ska vara vänner<br />
med varandra, till vilket pris som helst. Precis som i<br />
verkliga livet är inte allt svart eller vitt, rätt eller fel.<br />
Kjell Peder Johanson, känd från radions Karlavagnen<br />
och gruppen ACNE regisserar här sin första, och jag<br />
vågar påstå inte sin sista opera. <strong>Norrbottens</strong><br />
Kammarorkesters konstnärlige ledare Petter Sundkvist<br />
har haft hand om den musikaliska instuderingen och är<br />
även föreställningens dirigent.<br />
I rollen som Canio har jag äran att få presentera för er<br />
Sonny Wallentin, en av Kungliga Operans stora bel cantotenorer.<br />
Som Nedda ser vi Elisabeth Berg, bördig från<br />
Luleå och med stora framgångar på opera- och konsertscenerna<br />
runt om i landet.<br />
Jag är glad att Staffan Sandlund, ”nypensionerad” från<br />
Kungliga Operan i Stockholm och hemflyttad till<br />
Norrfjärden, ville göra vår Tonio. Det är också lika<br />
roligt att få presentera för er en annan ”Norrfjärdare”,<br />
Arne Lundmark, i rollen som Silvio. Senast såg vi<br />
honom i huvudrollen som Peter i Piteå Kammaroperas<br />
uppsättning av Kafkas Schimpans. I rollen som Beppo<br />
ser vi Jan ”Janke” Nilsson som efter många framgångsrika<br />
rolltolkningar bland annat på Folkoperan i<br />
Stockholm accepterat rollen som konstnärlig ledare för<br />
barn- och ungdomsoperan i Östersund, NMD-Z, men<br />
som tack och lov inte lagt sången på hyllan.<br />
I denna Piteå Kammaroperas tolkning av Pajazzo har vi,<br />
vår vana trogen, gjort vissa ingrepp i originalet; kören är<br />
struken, vi har tillfört gycklare och bybor och vi har<br />
även integrerat specialkomponerad musik av<br />
Piteåbaserade tonsättaren Jan Ferm.<br />
Jag hoppas att vi med dessa ingrepp<br />
inte upprör alltför många purister<br />
utan istället blottlägger de inneboende<br />
konflikter som vi tycker att<br />
verket innehåller och på så sätt för<br />
dramat ett steg närmare Er, kära<br />
publik. Mycket nöje.<br />
Kjell Englund, konstnärlig ledare<br />
4
Piteå Kammaopera, i samarbete med <strong>Norrbottens</strong>musiken<br />
och Musikhögskolan i Piteå, presenterar<br />
Pajazzo<br />
av <strong>Ruggiero</strong> Leoncavallo<br />
i översättning av Richard Bark<br />
Instrumentering av Henrik Nordström och Marcus Fjellström<br />
Mellanspelsmusik av Jan Ferm<br />
regissör<br />
dirigent<br />
scenograf/kostymör<br />
ljusdesigner<br />
maskör<br />
Kjell Peder Johanson<br />
Petter Sundkvist<br />
Mona Knutsdotter<br />
Håkan Brohlin<br />
Birgitta Rasmusson<br />
i rollerna:<br />
Canio, tenor Sonny Wallentin<br />
Nedda, sopran Elisabeth Berg<br />
Tonio, baryton Staffan Sandlund<br />
Beppo, tenor Jan Nilsson<br />
Silvio, baryton Arne Lundmark<br />
Gina, dansare/gycklare<br />
Gino, gycklare<br />
Loredana, Silvios mor, bybo<br />
Luigi, Silvios far, bybo<br />
Anna Vnuk<br />
Ingemar Raukola<br />
Helena Anderholm<br />
Harry Nyman<br />
5
epetitör/pianist Catherine Wingren<br />
inspicient Tarja Ylinen<br />
scenmästare Anders Eklund<br />
tapetserare Anders Landelius<br />
smed Jan-Erik Boman<br />
dekormålare/attributör Birgitta Johansson<br />
kostymateljé Barbro Samuelsson<br />
Elsie Höök<br />
Sandra Wahlström<br />
Marlene Lindberg<br />
producent Eva Plumppu<br />
marknadsförare Rigmor Flodmark<br />
information/pressekreterare Kjell Öberg<br />
fotograf Anders Alm<br />
konstnärlig ledare Kjell Englund<br />
orkester<br />
flöjt Sven-Erik Sandlund<br />
oboe Andreas Lemke<br />
klarinett Roger Norén<br />
fagott Stig Sandlund<br />
horn 1 Lars Ekernäs<br />
horn 2 Johan Sandlund<br />
trumpet Jan Gustavsson<br />
trombon Sally Allkins<br />
harpa Gloria Joyce-Burt<br />
slagverk Daniel Saur<br />
violin 1 Per Hammarström<br />
violin 2 Frank Lind<br />
viola Jörgen Sandlund<br />
violoncell Kerstin Isakson<br />
kontrabas Piotr Siwek<br />
Ett speciellt tack till Norrlandsoperan,<br />
<strong>Norrbottens</strong>teatern och Hans Ek<br />
Ett teatersällskap anländer till en by för att ge<br />
sin årliga föreställning. Sällskapet anförs av<br />
Canio som bjuder in till kvällens evenemang.<br />
Ett förfluget skämt om Canios hustru Nedda<br />
avslöjar hans starka känslor för henne och hans<br />
svartsjuka. Beppo gjuter olja på vågorna och männen<br />
går till krogen. Nedda stannar för att packa<br />
upp. Canios häftiga känslor har skrämt henne men<br />
hon försöker slå bort alla otäcka tankar.<br />
Tonio återvänder oväntat. Han förklarar Nedda<br />
sin kärlek, men då han inte får önskat gensvar blir<br />
han våldsam. Nedda kör iväg honom.<br />
Då får hon besök av Silvio, en bybo som hon<br />
har träffat förut. Silvio undrar vart deras spirande<br />
kärlek är på väg och vädjar till Nedda att lämna<br />
teatersällskapet.<br />
Ovetande iakttas de av Tonio. Han hämtar<br />
Canio, som dock kommer för sent för att se vem<br />
hustrun träffat. Sårad och rasande hotar han<br />
Nedda, men hon vägrar röja Silvios namn.<br />
Sällskapet är i upplösning men man försöker<br />
ändå samla sig inför kvällens föreställning.<br />
PAUS<br />
Föreställningen är en klassisk commedia dell’arte.<br />
Colombina (Nedda) ska träffa sin älskare Harlekin<br />
(Beppo) samtidigt som den tafatte betjänten<br />
Taddeo (Tonio) uppvaktar henne.<br />
Canio gör entré som den bedragne äkta mannen<br />
Pajazzo. Handlingen påminner honom alltför<br />
starkt om dagens händelser och föreställningen<br />
hotar att stjälpa...<br />
6
AKT 1<br />
Staffan<br />
Sandlund<br />
PROLOGEN<br />
Förlåt, får jag?<br />
Mina damer och herrar, tillåten mig att<br />
jag mig presenterar.<br />
Jag är Prologen, jag.<br />
I kväll ska ni få se de gamla maskerna här<br />
uppå scenen, och för att ni ska förstå vad<br />
dom betyder, så ska jag ge en förklaring.<br />
Ty förr i tiden sa man så:<br />
”De tårar vi gjuter för er är falska!<br />
Våra lidanden och vår smärta är bluff,<br />
som ej ska skrämma er!”<br />
Men, nej, i dag vill författar’n visa i stället<br />
en bild ur verkliga livet.<br />
Han vet att konstnärer känner precis som<br />
ni, och att man det ska gestalta på scenen,<br />
inspirerat av livet självt.<br />
Ur djupet av hans minne framsteg en händelse<br />
som han var med om, och under helt<br />
äkta tårar han dikta’, medan suckar av<br />
smärta mätte tidens gång!<br />
Därför, ska ni få se hur människor älskar,<br />
när människor älskar; och uppleva hatets<br />
bittra frukter, skåda smärtans ryckningar,<br />
höra när vreden ryter och hånets fräcka<br />
skratt!<br />
Men ni ska inte blott se våra fattiga små<br />
gycklarekonster, ni ska skåda in i våra<br />
hjärtan, ty vi är människor precis som ni<br />
andra, och i denna värld full av grymhet vi<br />
inandas samma luft som ni gör!<br />
Innehållet jag sagt er…nu får ni själva se<br />
vad som händer.<br />
Pass på! Spelet kan börja!
Teatersällskapet kommer<br />
till byn.<br />
NEDDA: Leve, leve Pajazzo!<br />
BEPPO: Leve, Leve Pajazzo!<br />
TONIO: Leve! Han leve!<br />
NEDDA/BEPPO/TONIO: Leve, leve,<br />
leve! Ja leve Pajazzo, och hör vår<br />
applåd!<br />
CANIO: Tackar!<br />
NEDDA/BEPPO/TONIO: Han leve!<br />
CANIO: Tackar!<br />
NEDDA/BEPPO/TONIO: Bravo!<br />
CANIO: Jag ska…<br />
NEDDA/BEPPO/TONIO: Vilken commedia<br />
ska vi då bjuda på?<br />
CANIO: Kära publik!<br />
NEDDA/BEPPO/TONIO: Uh! Så börja!<br />
Men säj nå’t då! Men säj nå’t då!<br />
CANIO: Kan jag få tala då?<br />
NE/BE/TO: Ah! Ah! Ah! Ah! Ah! Ah!<br />
Håll mun och låt honom få tala, lyssna<br />
och hör!<br />
CANIO: Ett festligt spektakel i kväll<br />
klockan åtta vi spelar för er, både<br />
gamla och unga! Ni ska få se vreden<br />
hos denne Pajazzo; och huru han hämnas<br />
med lustiga upptåg. Ni ska få se<br />
Tonio darra av rädsla och allting blir<br />
upplöst i våldsamt tumult.<br />
Välkomna, välkomna då, mina damer<br />
och herrar i kväll klockan åtta! I kväll<br />
klockan åtta!<br />
NEDDA/BEPPO/TONIO: Vi kommer<br />
om du då har en gladare uppsyn. I<br />
kväll klockan åtta!<br />
CANIO: I kväll klockan åtta!<br />
NEDDA/BEPPO/TONIO: I kväll klockan<br />
åtta!<br />
CANIO (till Tonio): Ge dig iväg!<br />
BEPPO: Ah! Ah! Ah!<br />
NEDDA: Ah! Ah! Ah! Se där fick han<br />
den kavaljeren! Håll tillgodo!<br />
TONIO: Ska du få ångra, din usling!<br />
BEPPO: Säj, vill du då komma med?<br />
Vi tänkte ta ett litet glas här på krogen.<br />
Nå, vad sägs?<br />
CANIO: Mycket gärna!<br />
BEPPO: Så går vi då, det ska bli gott!<br />
CANIO: Hej, Tonio, går du med oss?<br />
TONIO: Nej, jag har andra planer. Gå<br />
ni före mej.<br />
BEPPO: Se upp, Pajazzo, han blir nog<br />
hellre kvar här för att flörta med din<br />
Nedda!<br />
CANIO: Ha! Ha! Vad sa du? Inte skämta<br />
om sånt med mej, för skämtet kan<br />
bli allvar, ni mina vänner och Tonio…<br />
…ja, detta gäller alla! För teatern och<br />
livet är inte samma saker; nej, de är ej<br />
alls detsamma!<br />
På scen är jag Pajazzo, som finner sin<br />
maka och älskaren i sovrummet och<br />
trampar i klaveret.<br />
När han lurats och blir bortkörd under<br />
hugg och slag av käppen, applåderar<br />
publiken och skrattar ännu mera.<br />
Men om Nedda på allvar nu bedrog<br />
mej, mindre lustigt blev då slutet på<br />
historien, och jag menar vad jag säger!<br />
Inte skämta om sånt med mej, för<br />
skämtet kan bli allvar!<br />
NEDDA (avsides): Vad menar han?<br />
BEPPO: Vem visste att du var så här<br />
lättstött?<br />
CANIO: Jag? Vad tror du? Förlåt mej<br />
då! Jag älskar blott min maka!<br />
Canio och Beppo ger sig iväg<br />
till bykrogen; Tonio går åt ett<br />
annat håll.<br />
NEDDA; Så’n eld han fick i blicken!<br />
Jag var tvungen att blunda för att inte<br />
förråda mina tankar!<br />
O, tänk om han kom på mej, så svartsjuk<br />
som han är! Men nog nu, än sen<br />
då. Det är ju blott en dum och elak<br />
mardröm!<br />
Å, så underbart här i solen! Jag är uppfylld<br />
av livet, och helt och fullt besatt<br />
av denna hemliga dröm, som för mej<br />
hägrar! Å, så fåglarna flyger, och som<br />
dom sjunger! Vad söker de månntro?<br />
Vem vet?<br />
Min mamma som kunde se in i framtidens<br />
dunkel, hon förstod deras sånger,<br />
när jag var liten så sjöng hon ofta:<br />
Hui! Hui! Högt i himlens höjd flyger<br />
de fria, svingar sej upp som vore de<br />
pilar i skyn. De flyger genom molnen<br />
mot glödande solen, de flyger, flyger i<br />
oändlig rymd. Ja, låt dem bara flyga<br />
upp genom rymden, som alla som trår<br />
till den azurblå eterns höjd.<br />
8
Anna Vnuk<br />
Helena Anderholm<br />
Kjell Peder Johanson<br />
Sonny Wallentin<br />
Arne Lundmark
Ja, trots att allting är drömmar och<br />
illusioner, de flyger, flyger genom moln<br />
av guld! Och om det blåser, ja, skulle<br />
det börja storma, med öppna vingar så<br />
trotsar de allt. Ej regn, ej blixtar håller<br />
dem tillbaka. De flyger, flyger över<br />
stup och hav. De flyger bort, långt bort<br />
mot fjärran länder, där drömmen finnes<br />
men inte kan nås.<br />
Frihetstecken i skyn följ då den hemliga<br />
kraft som driver uppåt. Flyg på, flyg<br />
på, flyg på, flyg på!<br />
Tonio kommer<br />
Vem där? Jag trodde du gick med till<br />
krogen.<br />
TONIO: Du sjunger alltför vackert.<br />
Du har förtrollat mej med din skönhet!<br />
NEDDA: Ha, ha, vad du är poetisk!<br />
TONIO: Nej, skratta inte!<br />
NEDDA: Nej, gå nu på krogen!<br />
TONIO: Jag vet jag är krympling och<br />
otäck att se på och väcker blott fasa, i<br />
bästa fall skratt.<br />
Jag har också tankar och drömmar, ett<br />
hjärta som bultar som ditt!<br />
Och när du försmår mej och grymt stöter<br />
bort mej är det som du stucke en<br />
kniv i mitt bröst! Det är mot min vilja<br />
du gjort mej berusad, ja, gjort mej så<br />
kär! Ja, gjort mej så kär!<br />
Å! Låt mej, å låt mej då, å säj då…<br />
NEDDA: Du älskar mej? Ha, ha, ha!<br />
Där har du en fin replik till kvällens<br />
spektakel!<br />
TONIO: Nedda!<br />
NEDDA: I afton! Men säg den så löjligt<br />
som nu i kväll uppå scenen!<br />
TONIO: Låt bli att skratta!<br />
NEDDA: Där kan du va löjlig som ingen<br />
ann, som du! Ha ha, ha ha!<br />
TONIO: Det är som du stucke en kniv i<br />
mitt hjärta! Var tyst!Låt bli! Nej sluta!<br />
NEDDA: Det börjar bli pinsamt.<br />
TONIO: Du gjort mej berusad, ja, gjort<br />
mej så kär. Nedda!<br />
NEDDA: Ha, ha!<br />
TONIO: Nedda!<br />
NEDDA: Nej, nu får det här vara nog!<br />
TONIO: Nej, det var just vad jag ville<br />
dej, just vad jag ville säga dej.<br />
Nu ska du höra på! Jag älskar dej och<br />
jag vill ha dej nu, ja du ska tillhöra<br />
mej!<br />
NEDDA: Säg mej, lille Tonio! Din puckel<br />
tigger visst om prygel, eller vill du ha<br />
en örfil för att bli avkyld i din glöd?<br />
TONIO: Du skämtar? Usla slinka! Nå,<br />
då svär jag vid himlen! Detta ska dyrt<br />
du få betala!<br />
NEDDA: Du hotar? Nå, då ropar jag på<br />
Canio!<br />
TONIO: Ej förrän jag har kysst dej!<br />
NEDDA: Akta dej!<br />
TONIO: Å, snart så är du min!<br />
NEDDA: Å, din usling!<br />
TONIO: Vid alla helgon upp i himlen,<br />
Nedda, det svär jag … detta ska du få<br />
för!<br />
NEDDA: Avskum där! Gå! Ditt rätta jag<br />
du visat: Tonio, narren! Ditt sinnelag<br />
är som din fula kropp, förvridet,<br />
avskyvärt!<br />
Tonio avlägsnar sig;<br />
Silvio kommer<br />
SILVIO: Nedda!<br />
NEDDA: Silvio – så här dags – är du<br />
galen?<br />
SILVIO: Ah, prat! Jag visste att här var<br />
ingen fara. Jag såg Canio och Beppo<br />
där på krogen, javisst på krogen som<br />
vanligt. Och försiktigt så smög jag, så<br />
ingen skulle se mej.<br />
NEDDA: Men det var nära att Tonio<br />
hade sett dej!<br />
SILVIO: Ha, Tonio narren!<br />
NEDDA: Den narren kan bli farlig! Han<br />
är kär i mej, det sa han … och som ett<br />
djur, som en förryckt han ville kyssa<br />
mej, han försökte med våld!<br />
SILVIO: Nej nu!<br />
NEDDA: Men jag tog piskan och slog<br />
den hunden så att han blev avkyld.<br />
SILVIO: Nedda, hur länge ska du leva<br />
så här? Nedda! Nedda! Hur ska det bli<br />
med oss, Nedda! Nedda, så stanna!<br />
Ska då allting ta slut, när du far bort i<br />
morgon? Nedda! Nedda! Och när du<br />
rest ifrån mej, när du för alltid har<br />
lämnat mej, hur ska jag då kunna leva?<br />
NEDDA: Silvio!<br />
SILVIO: Nedda, Nedda, så svara mej, är<br />
10
det då sant du aldrig älskat Canio, och<br />
sanning att du hatar lika mycket ditt<br />
gycklareyrke?<br />
Om din kärlek är sann och så äkta<br />
som min, fly med mej nu i natt, fly<br />
med mej nu i natt!<br />
NEDDA: Nej, fresta ej! Vill du att jag<br />
ska mista livet? Tig nu, var tyst, du är<br />
galen och yrar!<br />
Vet att jag litar på dej, som jag har<br />
givit allt, men utnyttja mej ej och kärleken<br />
jag gav! Nej, fresta ej!<br />
SILVIO: Jo, kom!<br />
NEDDA: Nej, fresta ej!<br />
SILVIO: Jo, kom!<br />
NEDDA: Var snäll mot mej, fresta mej<br />
ej, nej fresta ej!<br />
SILVIO: Ja, fly nu med mej! Ja, kom!<br />
Tonio smyger osedd fram –<br />
ser, hör, förstår – och går<br />
SILVIO: Du älskar inte! Är det kärlek?<br />
TONIO: Ah! Jag har dej i fällan!<br />
NEDDA: Vad? Jag älskar dej ju!<br />
SILVIO: Och reser bort i morgon?<br />
Säg varför gav du mej då din kärlek, om<br />
du vill lämna mej nu så här?<br />
Och varför gav du mej dessa kyssar<br />
och denna vällust uti din famn? Hur<br />
kan du glömma lyckliga stunder, jag<br />
kan det inte och vill igen känna din<br />
vällust och dina kyssar, som är som en<br />
feber uti mitt blod!<br />
NEDDA: Tror du jag glömmer? Nej, jag<br />
Elisabeth Berg<br />
är besatt av denna din kärlek som lyser<br />
ur dina ögon! Jag vill leva med dej i en<br />
ständig berusning i ett liv utan hat i<br />
stillhet och ro! Jag ger mej till dej, du<br />
ska visa vägen! Och jag ska ta dej och<br />
vara din för alltid!<br />
NEDDA: Glöm det som var! Glöm det<br />
som var!<br />
SILVIO: Glöm det som var! Glöm det<br />
som var!<br />
NEDDA: Se i mina ögon! Ja, se på mej!<br />
SILVIO: Se i mina ögon! Ja, se på mej!<br />
NEDDA: Kyss mej nu, kyss mej nu!<br />
Glöm det som var en gång!<br />
SILVIO: Kyss mej nu, kyss mej nu!<br />
Glöm det som var en gång!<br />
SILVIO: Vi flyr?<br />
NEDDA: Ja – kyss mej först!<br />
NEDDA: Se på mej och nu kyss mej!<br />
SILVIO: Se på mej och nu kyss mej!<br />
NEDDA: Jag dej älskar!<br />
SILVIO: Jag dej älskar!<br />
Tonio smyger fram<br />
tillsammans med Canio<br />
TONIO: Vi går försiktigt, och överraskar<br />
dom!<br />
11
SILVIO: Vid midnatt alltså så kommer<br />
jag igen. Var nu försiktig, vi träffas där<br />
vi brukar.<br />
NEDDA: Denna natt och för evigt är jag<br />
din.<br />
CANIO: Ah!<br />
Silvio rusar bort<br />
NEDDA: Spring då! Så hjälpe honom<br />
Gud!<br />
CANIO: Usling, var är du?<br />
NEDDA: Bravo! Bravo min Tonio!<br />
TONIO: Man gör vad man kan!<br />
NEDDA: Det borde jag ha tänkt mej!<br />
TONIO: Du ska se nästa gång lyckas jag<br />
bättre!<br />
NEDDA: Vad jag avskyr dej, Tonio!<br />
TONIO: Å vad du smickrar, så lycklig<br />
jag blir!<br />
CANIO: Vilken skymf och skam! Borta!<br />
Han kände nog prången alltför väl.<br />
Gör detsamma, för nu så ska du säga<br />
den mannens namn!<br />
NEDDA: Vems?<br />
CANIO: Hans! Vid alla helgon! Och att<br />
jag inte ännu stuckit kniven i ditt<br />
bröst, det är för att förr’n den smutsas<br />
av ditt stinkande blod, din usla hora,<br />
så ska du säga vad mannen heter!<br />
Säg det!<br />
NEDDA: Hota du bara, det får du aldrig<br />
veta.<br />
CANIO: Säg namnet, säg namnet, och<br />
det genast, din slinka!<br />
NEDDA: Nej! Nej, aldrig i mitt liv!<br />
Jan Nilsson, Sonny Wallentin
CANIO: Satan anamma!<br />
BEPPO: Nej stopp! Vad gör du?<br />
Å Gud i himlen!<br />
Publiken börjar komma, och man vill<br />
att vi nå’n gång ska börja. Nu går vi,<br />
kom och lugna dej!<br />
CANIO: Släpp mej då, Beppo! Säg namnet!<br />
Säg namnet!<br />
BEPPO: Tonio, kom då och hjälp mej!<br />
CANIO: Säg namnet!<br />
BEPPO: Kom nu, publiken kommer<br />
strax! Vänta till sedan!<br />
(till Nedda) Du måste också skynda<br />
dej! Du måste ju klä om! Du vet att<br />
Canio han är häftig … men snäll.<br />
CANIO: Sån skam! Sån skam!<br />
TONIO: Behärska dej nu Canio, och<br />
verka oberörd; han kommer nog igen,<br />
det kan du lita på. Jag håller uppsikt.<br />
Strax börjar vår commedia, vem vet,<br />
han kanske kommer till vår uppsättning<br />
och sej förråder! Kom nu. Och<br />
om du spelar väl, då är han fast!<br />
BEPPO: Så kom nu, kom då! Du måste<br />
ju klä om dej! Du gör vad du ska göra,<br />
Tonio.<br />
Canio lämnas ensam<br />
CANIO: Spela narr! Då jag här i min<br />
förvirring ej vet vad jag ska säga, än<br />
mindre göra! Och dock jag måste<br />
tvinga mej!<br />
Säj är du då en man?<br />
Ha! Ha! Ha! Du är Pajazzo! Ta på dej<br />
dräkten och sminka ditt anlet. Man<br />
har betalat, publiken vill få skratta.<br />
Om Harlekin tar från dej Colombina,<br />
skratta, Pajazzo, och hör, du får<br />
applåd! Förvandla till ett skämt din<br />
smärta och plåga, till en grimas sen din<br />
klagan och din gråt! Ah!<br />
Skratta, Pajazzo, åt din krossade kärlek!<br />
Skratta åt kval som har förgiftat<br />
din själ!<br />
INTERMEZZO<br />
PAUS<br />
AKT 2<br />
INTERMEZZO<br />
Commediaföreställningen<br />
börjar<br />
COLOMBINA (Nedda): Pajazzo är min<br />
make och kommer inte hem förr’n sent<br />
i natt. Men var är nu det dumhuvudet<br />
Taddeo? Aldrig är han på sin plats.<br />
ARLECCHINO (Beppo): O Colombina,<br />
hör din trogne Harlekin, som vill bli<br />
din! Hör hur jag suckar, hur jag kluckar<br />
nu för vännen min!<br />
Å ge mej nu en kyss utav din röda<br />
mund i denna stund! Min kärlek lågar,<br />
min kärlek plågar mej så att jag ej kan<br />
få minsta blund! Å! Ej kan få minsta<br />
blund!<br />
O Colombina dra nu upp din rullgardin<br />
och bliv nu min!<br />
Hör hur jag suckar, hör hur jag kluckar,<br />
din stackars Harlekin! Ja släpp nu<br />
in din Harlekin!<br />
COLOMBINA: Nu är det dags att ge<br />
den överenskomna signalen och<br />
Harlekin är snart här!<br />
TADDEO (Tonio): Där är hon! Vad hon<br />
är vacker! Om jag fick visa för henne<br />
mina heta känslor, som kunde röra stenar!<br />
Mannen är borta, varför ej våga! Vi är<br />
allena och ingen kan ju se oss! Välan,<br />
jag vågar! Ah!<br />
COLOMBINA: Är det du, du åsna?<br />
TADDEO: Ja, det är jag!<br />
COLOMBINA: Och min man är på krogen.<br />
TADDEO: Så han har gått.<br />
COLOMBINA: Stå inte där och gapa!<br />
Nå, har du hämtat maten?<br />
TADDEO: Här är den, skönaste jungfru!<br />
Och därtill ser du oss båda för<br />
dina fötter! För nu stunden har kommit,<br />
o Colombina, då jag blottar min<br />
själ! Säg, du hör väl på? Säg mej…<br />
COLOMBINA: Och vad betalte du för<br />
maten?<br />
TADDEO: Blott en och femti. Från den<br />
dag då mitt hjärta, då mitt hjärta –<br />
COLOMBINA: Du är tråkig, Taddeo!<br />
TADDEO: Du är så ren såsom en<br />
oskuld, oskyldig och kysk som snön<br />
som faller! Ja, kysk så som snön som<br />
13
faller! Men varför är du så fjär mot<br />
mej då, fjäril, när jag ju inte kan dej<br />
glömma, kan dig glömma!<br />
ARLECCHINO: Ge dej iväg nu!<br />
TADDEO: Gudar! Älskar’n! Då drar jag<br />
mej tillbaka. Jag er välsignar och er<br />
önskar lycka till!<br />
COLOMBINA: Harlekin!<br />
ARLECCHINO: Colombina! Till sist vi<br />
njuter vår heta kärleks lön!<br />
COLOMBINA: Först ska vi äta. Se här<br />
min käre vilken härlig mat som vi ska<br />
äta!<br />
ARLECCHINO: Och här min kära har<br />
jag vin som vi ska ha att dricka!<br />
COLOMBINA/ARLECCHINO: Ah! För<br />
kärlek älskar gott vin och kökets alla<br />
gåvor!<br />
ARLECCHINO: Min glupska<br />
Colombina!<br />
COLOMBINA: Min älskling, vad du<br />
dricker!<br />
ARLECCHINO: Titta här är en<br />
sömndryck, som du ger Pajazzo; sedan<br />
när han sover så flyr vi härifrån!<br />
COLOMBINA: Ja, ge mej den!<br />
TADDEO: Hallå där! Pajazzo är här!<br />
Han är helt galen och kan bli våldsam!<br />
Och han vet allt! Jag gömmer mej här<br />
borta.<br />
COLOMBINA: Skynda!<br />
ARLECCHINO: Blanda giftet i hans<br />
glas i afton!<br />
COLOMBINA: Denna natt … och för<br />
evigt är jag din!<br />
PAJAZZO (Canio): Vid alla helgon!<br />
Och precis samma ord som nyss! Men<br />
mod nu! En man var visst hos dej?<br />
COLOMBINA: Sån’t struntprat! Är du<br />
berusad?<br />
PAJAZZO: Berusad? Ja, en smula!<br />
COLOMBINA: Du kommer tidigt.<br />
PAJAZZO: Men lägligt! Du verkar<br />
bekymrad, ljuvaste maka?<br />
Ah! Jaså, du var ensam men har dukat<br />
för två!<br />
COLOMBINA: Den andre var Taddeo,<br />
han gömmer sej av skräck där borta!<br />
Kom fram! Tala!<br />
TADDEO: Vart ord är sant! Vart ord är<br />
sant! Hon är ren och kan ej ljuga alls<br />
med sina läppar!<br />
CANIO/PAJAZZO: För satan! Håll upp<br />
nu! Jag är din make, mej kan du inte<br />
lura! Säg mej hans namn!<br />
COLOMBINA: Vems namn?<br />
PAJAZZO: Jo just namnet på din älskare,<br />
den satans usling jag såg kyssa dej,<br />
skamlösa slinka!<br />
COLOMBINA: Pajazzo! Pajazzo!<br />
CANIO: Nej! Jag är ej Pajazzo! Om jag<br />
är blek just nu är det för skammen och<br />
längtan efter hämnden. Ja, jag kräver<br />
min rätt blott, och detta hjärta som<br />
förblöder vill tvätta skymfen, o du fördömda!<br />
Nej, jag är ej Pajazzo! Jag är den narren<br />
blott, som tog upp dej föräldralös<br />
från gatan, nästan död utav svälten,<br />
och gav dej hus och hem och därtill en<br />
kärlek som stegrats till vanvett!<br />
SILVIO: Vad ska det här betyda?<br />
CANIO: Mitt hopp var i min yra att du<br />
skulle ge mej om kärlek ej, så tacksamhet!<br />
För mej var inget offer nog, jag<br />
gav med glädje, och på dej och din trohet<br />
trodde jag som på Gud!<br />
Men lasten tog din kropp och själ och<br />
dej förledde, ej känslor har du mer, för<br />
dej blev vällust allt!<br />
Du är ej värd min sorg, å din fördömda<br />
sköka, och med förakt jag trampar<br />
dej i markens smuts!<br />
NEDDA/COLOMBINA: Nåväl! Om du<br />
inte anser mej värdig, kör då iväg mej<br />
genast.<br />
CANIO: Ha! Ha! Så att du med detsamma<br />
kan få springa i din älsklings<br />
armar! Så listigt! Nej! Vid Gud, du<br />
stannar här … tills jag fått veta namnet<br />
på din älskling!<br />
COLOMBINA: Bevars en sån bråkig<br />
karl man har, det trodde jag inte om<br />
dej. Det var ju inget allvarligt, sade ju<br />
nyss Taddeo! Den man som satt här<br />
förut, just här precis bredvid mej, det<br />
var ju den oskyldige Arlecchino!<br />
CANIO: Ha – så du trotsar! Du har<br />
visst svårt att fatta! Säg namnet, det<br />
gäller livet! Säg namnet!<br />
NEDDA: Ah! Nej, vid min moder!<br />
TONIO: Menar han allvar?<br />
BEPPO: Menar han allvar? Nej, var nu<br />
tyst!<br />
NEDDA: Måhända är jag skamlös, ja,<br />
14
vad du önskar, men feg är jag då inte!<br />
SILVIO: Nu står jag inte ut! Å, fördömda<br />
commedia!<br />
TONIO: Nu är det säkert allvar!<br />
BEPPO: Vi måste sticka, Tonio!<br />
TONIO: Tig, din dumbom! Tig då!<br />
BEPPO: Jag är rädd!<br />
NEDDA: Ju mer du föraktar, dess större<br />
blir min kärlek!<br />
CANIO: Ah!<br />
NEDDA: Inte ett ord, nej, om också du<br />
mej dödar!<br />
CANIO: Säg namnet!<br />
NEDDA: Nej!<br />
CANIO: Säg namnet!<br />
SILVIO: Djävlar i helvetet! Det är allvar!<br />
BEPPO/TONIO: Vad sker?<br />
CANIO: Så dö!<br />
NEDDA: Ah!<br />
CANIO: Så dö!<br />
BEPPO/TONIO: Sluta!<br />
CANIO: I dödens sista stund säg nu<br />
hans namn!<br />
BEPPO: Sluta!<br />
TONIO: Så sluta!<br />
NEDDA: O, hjälp mej, Silvio!<br />
SILVIO: Nedda!<br />
CANIO: Så! Det var du? Här har du!<br />
TONIO: Så sluta!<br />
BEPPO: Jesus Maria!<br />
CANIO: Spektaklet är slut! … la commedia<br />
e finita…<br />
Harry Nyman
<strong>Ruggiero</strong> Leoncavallo (1858-1919) växte upp i Neapel där<br />
han också studerade vid musikkonservatoriet. Vid sidan<br />
om studier i komposition, harmonilära och piano tog han<br />
även en doktorsgrad i litteratur. <strong>Leoncavallos</strong> första opera Chatterton<br />
blev antagen till uppförande i Bologna men impressarion lämnade staden<br />
före premiären. Leoncavallo fick ekonomiska bekymmer och<br />
tvingades lämna Italien. Han försörjde sig som kafépianist och pianolärare<br />
på resor i England, Frankrike, Tyskland och Egypten för att år<br />
1888 återvända till hemlandet. Genom vännen och barytonsångaren<br />
Maurel fick musikförlaget Ricordi upp ögonen för Leoncavallo. Det<br />
var dock hans litterära talanger man var intresserad av och han blev<br />
ombedd att skriva librettot till Puccinis Manon Lescaut. Detta satte<br />
Puccini emellertid stopp för. När <strong>Leoncavallos</strong> nästa opera, I Medici,<br />
blev refuserad av förlaget skrev han, antagligen på trots, på fem<br />
månader text och musik till Pajazzo. Han lämnade den till Ricordis<br />
konkurrent, musikförlaget Sonzogno.<br />
Premiären ägde rum på Teatro Dal Verme i Milano under<br />
Arturo Toscaninis ledning och blev en succé.<br />
<strong>Leoncavallos</strong> nästa opera La Bohème blev välvilligt mottagen<br />
men förbleknade i jämförelse med Puccinis opera<br />
med samma namn som hade haft premiär några månader<br />
tidigare. Med operan Zazà nådde Leoncavallo hygglig framgång.<br />
Hans följande operor är av obetydligt intresse.<br />
16
Kan man förutspå framtiden?<br />
Nej – i vart fall inte i ett välskrivet drama!<br />
För mycket av såväl spänning som humor bygger på att<br />
det oväntade inträffar, oavsett om det är önskvärt eller<br />
inte för personerna i berättelsen – eller för Dig i publiken…<br />
Däremot ska Du gärna bli sugen på att gissa hur<br />
det ska gå, att rentav hoppas…<br />
”Ett festligt spektakel i kväll…<br />
…vi spelar för er, både gamla och unga!”<br />
Så optimistiskt sjunger teaterdirektören Canio när<br />
hans trupp anländer till den lilla byn.<br />
Jojo.<br />
Visst blir det ett spektakel – men av vilket slag…?<br />
Hur går det i tvekampen mellan den underbara kärleken<br />
och den vedervärdiga svartsjukan, i striden mellan<br />
längtan efter frihet och längtan efter hämnd, i dragkampen<br />
mellan oförsonlighet och förmågan att leva och låta<br />
leva? Och, framför allt – varför går det som det går?<br />
Det är detta varför som fascinerar mig som regissör.<br />
Att visa hur våra olika drömmar, ambitioner och behov<br />
styr vårt handlande och att visa hur både medvetna<br />
beslut och slumpartade handlingar får konsekvenser<br />
som, om vi lyckas gripa Dig med vår berättelse, lämnar<br />
efter sig tankar om hur det kunde ha gått, borde ha gått,<br />
om bara…<br />
Kan man förutspå framtiden?<br />
Nej – sällan ens sin egen. Vilket leder mig till ett helt<br />
annat varför…<br />
Varför regisserar jag opera?<br />
Jag – en radiopratare som är före detta rocksångare<br />
och för närvarande stå-upp-komiker med tvättbräda<br />
som huvudinstrument?<br />
Visst har jag arbetat en hel del med regi. Men då har<br />
det handlat om teater och inte opera… Likheter finns -<br />
det handlar ju om att berätta en historia. Men ändå…<br />
Och visst har jag en viss erfarenhet av musik, men då<br />
framför allt av rock!<br />
Så varför plötsligt opera? Jo, så här gick det till:<br />
På eftermiddagen 18:e februari i år ringde Kjell<br />
Englund som är konstnärlig ledare för Piteå Kammar-<br />
17
opera. Först trodde jag att han ville gratulera (jag råkade<br />
fylla 50). Efter en stund blev jag övertygad om att jag<br />
var utsatt för ett practical joke: Han frågade nämligen<br />
om jag kunde tänka mig att regissera PAJAZZO!<br />
Jag? En opera! Haha, sluta svamla! Men – så förstod<br />
jag plötsligt att han var fullständigt omedveten om att<br />
han ringde mitt i ett kalas, och att han var lika fullständigt<br />
allvarlig med sin fråga, sitt erbjudande.<br />
Omtöcknad av såväl frågan som födelsedagsfesten<br />
antog jag utmaningen. Sanningen att säga har jag alltid<br />
lockats av utmaningar – det finns ju nå’t skönt i att våga<br />
vara galen…<br />
I skrivande stund, strax före premiären, inser jag vad jag<br />
tidigare inte hade en aning om: Att det är suveränt spännande<br />
att arbeta med opera! Och – att opera har en hel<br />
del gemensamt med rock! När det gäller uttrycket, den<br />
totala satsningen och den innerliga känslan, finns ett<br />
skönt själsligt släktskap; att höra Canio sjunga<br />
”Skratta Pajazzo…skratta åt kval<br />
som har förgiftat din själ”<br />
drabbar mig lika djupt i hjärterötterna som ett klösande<br />
solo på en Fender Stratocaster.<br />
Varför Kjell Englund ringde just mig har jag inget svar<br />
på. Men jag vet varför jag regisserar Pajazzo: För att<br />
berätta en dramatisk och tidlös historia om kärlekens<br />
kraft och svartsjukans demoner, och försöka berätta den<br />
så att den har något att säga Dig – att ge Dig.<br />
Jag kan inte förutspå framtiden – men jag hoppas att Du<br />
ska ha stort utbyte av vår föreställning!<br />
Till sist: Att få arbeta med en så professionell, ambitiös,<br />
modig och därtill alldeles förbaskat sympatisk ensemble<br />
är en stor gåva, en vidunderlig och förunderlig förlängd<br />
födelsedagspresent!<br />
Jag tackar – och hoppas att Du som kommer och ser<br />
och hör Pajazzo vill dela den med oss alla!<br />
Kjell Peder Johanson, regissör<br />
18
Ingemar Raukola
Elisabeth Berg<br />
Sopran<br />
Född i Luleå och utbildad vid Musikhögskolan<br />
i Stockholm. Den yngsta som<br />
någonsin fått Jenny Lind-stipendiet.<br />
Säsongen 1991/91 gjorde hon både den<br />
kvinnliga huvudrollen i Phantom of the<br />
Opera på Oscarsteatern samt Maria i<br />
West Side Story. Bland annat framträtt<br />
vid Kungliga Operan, Drottningholms<br />
Slottsteater, Riksteatern, Malmö<br />
Musikteater samt Operan i Florens.<br />
Sonny Wallentin<br />
Tenor<br />
Född och uppvuxen i Fjäl, Jämtland.<br />
Engagerad 16 år vid Kungliga Operan i<br />
Stockholm där han sjungit de flesta stora<br />
tenorpartierna i den Italienska repertoraren.<br />
Han har gjort gästframträdanden i<br />
Tyskland, Spanien, England med mera.<br />
Staffan Sandlund<br />
Baryton<br />
Han har knappt passerat 50 och efter 21<br />
år nyligen avslutat en anställning vid<br />
Kungliga Operan i Stockholm. Född och<br />
uppvuxen i Piteå, musikstudier vid<br />
Framnäs folkhögskola, Musikhögskolan<br />
i Stockholm samt Operahögskolan. Efter<br />
”pensioneringen” har han flyttat hem till<br />
Norrfjärden, norr om Piteå, för att arbeta<br />
som frilansande konsert- och operasångare.<br />
Sjunger även mycket i kyrkor.<br />
Jan Nilsson<br />
Tenor<br />
Nyligen återvänt hem till Jämtland efter<br />
13 år i Stockholm där han utbildat sig<br />
vid Musikhögskolan och Operahögskolan.<br />
Som frilansare engagerad av<br />
Kungliga operan, Drottningholmsteatern,<br />
Folkoperan med flera. Kan för<br />
närvarande ses i Pinocchio i produktion<br />
av Norrlands Musik- och Dansteater i<br />
Jämtland, NMD-Z, för vilken han också<br />
är konstnärlig ledare.<br />
Arne Lundmark<br />
Baryton<br />
Född och uppvuxen i Piteå. Efter studier<br />
i Piteå har han bland annat studerat<br />
bland annat för Ingvar Wixell, Jan<br />
Eyron, professor Norman Schletterer i<br />
Wien. Numera bosatt i Stockholm.<br />
Arbetar som sångare/sångpedagog över<br />
hela landet och har medverkat vid ett<br />
stort antal oratorier, konserter, romanser,<br />
operauppsättningar. Bland annat<br />
har han varit engagerad av Folkoperan,<br />
Riksteatern och Piteå Kammaropera.<br />
Helena Anderholm<br />
Skådespelare<br />
Arbetar vid Kotten Barnkulturcentrum i<br />
Luleå. Skådespelare vid Lule Stassteater<br />
och ses varje år i rollen som Tomtemor i<br />
den populära adventskalender som spelas<br />
i Stadsparken. Har i 20 år arbetat<br />
med teater och kultur i Luleå. Påstår sig<br />
själv ha ett helt blankt förhållande till<br />
operakonsten.<br />
Harry Nyman<br />
Skådespelare<br />
Teaterpedagog och underhållare. Var<br />
med och startade Lule Stassteater 1975<br />
och har under många år ingått i gruppen<br />
ACNE. Harry Nyman är välkänd profil<br />
och gör varje år rollen som Tomtefar i<br />
Adventskalendern i Stadsparken. Han<br />
har undervisat i drama och teater vid<br />
Hermelinsskolan i Luleå, Musikhögskolan<br />
i Piteå och vid Malmfältens folkhögskola<br />
i Kiruna. Var regiassistent i<br />
Piteå Kammaroperas uppsättning av<br />
Montezumas död 1997.<br />
Ingemar Raukola<br />
Gycklare<br />
Yngst i ensemblen. Ändå lång erfarenhet<br />
av teater. Utbildad vid Malmfältens folkhögskola<br />
och engagerad av Lule<br />
Stassteater. Medverkade i <strong>Norrbottens</strong>-<br />
20
Staffan Sandlund<br />
Petter Sundkvist<br />
Catherine<br />
Wingren<br />
Håkan Brohlin<br />
Mona Knutsdotter<br />
Tarja Ylinen<br />
Birgitta Rasmusson<br />
21
musikens uppsättning av Sagan om<br />
Vintern 1998 samt Kiruna amatörteaterförenings<br />
kritikerrosade Det magnetiska<br />
hjärtat. Var med och startade Teaterkliniken<br />
i Luleå och har ingått i Teater<br />
Vildängeln.<br />
Anna Vnuk<br />
Dansare/Gycklare<br />
Utbildad vid Balettakademien i Stockholm.<br />
Medverkat som dansare i Trolltagen,<br />
Kristina från Duvemåla, Subtrain<br />
Eroticism hos Rikskonserter samt varit<br />
dansare vid melodifestivalen i TV med<br />
mera. Hon har också gjort koreografi till<br />
bland annat rockvideor och kortfilm.<br />
Medlem i koreografkollektivet Bulldog i<br />
Stockholm.<br />
Kjell Peder Johansson<br />
Regissör<br />
Mångsysslande underhållare som tagit<br />
tjänstledigt från Sveriges Radio där han<br />
blivit känd som populär programledare<br />
för Karlavagnen i P 4. Har tidigare arbetat<br />
bland annat som stå-upp-komiker,<br />
rockmusiker och teaterregissör. Gör nu<br />
debut inom operan. Kammarmusikerfarenheter<br />
som skådespelare och regissör<br />
av <strong>Norrbottens</strong>musikens uppsättning<br />
av Stråkmysteriet<br />
Petter Sundkvist<br />
Dirigent<br />
Bosatt i Luleå och en av Sveriges mest<br />
eftersökta dirigenter som gästspelat i<br />
stora delar av Skanidinavien och<br />
Europa. Har spelat in tonsättaren Joseph<br />
Martin Kraus hela produktion på skiva.<br />
Fick 1999 det prestigefyllda priset<br />
Cannes Classical Award för den första<br />
skivan. Dirigerat ett 20-tal operauppsättningar<br />
i Sverige.<br />
Mona Knutsdotter<br />
Scenografi och kostym<br />
Anställd som scenograf hos<br />
<strong>Norrbottens</strong>teatern där hon tidigare<br />
arbetat som dekormålare. Har bland<br />
mycket annat gjort scenografin till pjäser<br />
som Dagning Röd (-93), Cabaret (-94),<br />
Här har du ditt liv (-96) och Dödsdansen<br />
(-98). Hon har också ritat kläder till<br />
Dödsdansen, Utflykten (-89) och Jag och<br />
Jag (-90).<br />
Håkan Brohlin<br />
Ljussättare<br />
Bosatt i Umeå och verksam inom teatern<br />
sedan 1986. Började som scenarbetare<br />
men har sedan arbetat som tekniker och<br />
teknisk samordnare. Har under senare<br />
år ljussatt Blå Tango och TulipanÖn på<br />
Norrlandsoperan, Pinocchio hos NMD-<br />
Z samt fungerat som teknisk koordinator<br />
i Profilteaterns uppsättning av<br />
Tabula Rasa.<br />
Birgitta Rasmusson<br />
Maskör<br />
Bor i Härnösand. Utbildad vid<br />
Dramatiska Institutet 1979. Har i<br />
huvudsak arbetat på Teater Västernorrland<br />
sedan 1981 där hon bland<br />
annat gjort mask till Min store tjocke<br />
far, I Högom tid, Pepparrotslandet,<br />
Temperance och Nattorienterarna. Har<br />
även frilansat bland annat på<br />
<strong>Norrbottens</strong>teatern.<br />
22
ADCD / 2000 / 3000AT<br />
Piteå Kammaropera är en del av<br />
Norrlands Musik- och Dansteater<br />
Box 972, 971 29 Luleå<br />
Tel 0920-23 66 66. Fax 0920-23 66 67<br />
www.norrbottensmusiken.nu<br />
<strong>Norrbottens</strong>musiken ingår i <strong>Norrbottens</strong> läns <strong>landsting</strong>
Change language