Föredrag av Maj-Britt Öhman

Vem vinner och vem förlorar?
Genusvetenskapliga perspektiv på säkerhet
och risk vid stora dammar i norr
GENUS och DEMOKRATI, Arvidsjaur 8 november 2011
OBS! Vid användning av bilder och text från denna
presentation ska källan anges. © May-Britt Öhman
May-Britt Öhman, FD
Forskare, Centrum för Genusvetenskap,
Uppsala Universitet, 2009-
Univ.lektor, Avd. för Genusvetenskap, Stockholms
Universitet, 2010-
FD, Avd. för Teknik- och Vetenskapshistoria, KTH,
2007 Foto: M-B Öhman ©

I detta föredrag
• Kort om mig själv, min bakgrund och tidigare
samt nuvarande forskning
• Genusvetenskap/Feministisk forskning/
Feministisk Teknovetenskap
• Feministiska teknovetenskapliga perspektiv på
vattenkraftsexploatering med fokus på Lule
älv
• Några frågor att ta med för era vidare
funderingar
OBS! Vid användning av bilder och text från denna
presentation ska källan anges. © May-Britt Öhman

OBS! Vid användning av bilder och text från denna
presentation ska källan anges. © May-Britt Öhman
Mtera dammen, Tanzania, november
2000. Foto: May-Britt Öhman
2007, Min doktorsavhandling
Taming Exotic Beauties: Swedish hydropower constructions in Tanzania in the E
Of Development Assistance, 1960s-1990s.

Mina forskningsprojekt
• PostDoc projekt: Situerade perspektiv på
vattenkraftexploateringen i Sapmi: svensk teknisk
expansion och dess inverkan på
ursprungsbefolkningen
(Finansiär: Vetenskapsrådet, 24 mån, 2009-2010)
• Nedan Fördämningarna: Säkerhet, Risk och
Resiliens vid de Sub Arktiska dammarna
(Finansiär: Vetenskapsrådet, 2010-2012) (Öhman
projektledare; + Camilla Sandström Statsvetenskap,
Umeå Uni; Maria Udén, Genus och Innovation, LTU
och Eva-Lotta Thunqvist (Hydrologi), KTH)

Feministisk forskning/
genusvetenskap som
vetenskapligt fält
Fokusfrågor i korthet:
- kvinnor/män/kön/genus/köns- och
maktrelationer
- Sociala konstruktioner av kön (t.ex hur
framställs en ”riktig man”, en ”riktig kvinna” i
olika sammanhang)
- Vetenskapens kunskapsprocesser/ teori- och
metodinnehåll

En ”riktig” man?
I varje grupp, sammansättning av människor, finns ett ideal, en
stereotyp, av hur en riktig, en bra man ska vara.
Hegemonisk maskulinitet (R.W Connell, 1983)
Exempel 1:
Ansvarstagande! För vad? För familjen? För jobbet?
Att hämta och lämna på dagis? Eller att se till att det där
jätteviktiga dokumentet kommer in i tid? Eller att något annat
viktigt måste göras inom jobbet, i allra första hand?
Vilket är idealet i just de grupper du ingår i?
Hur märker du det?
Om det finns arbetsmöten, hur ligger de placerade – tidigt på
morgonen? Sent på eftermiddagen? Geografiskt? Vilka hänsyn
tas? Vilka hänsyn tas inte? Vad är idealet? Man med barn och
familj som han tar ansvar för? Man utan barn? Man med barn
och familj som han inte behöver ta ansvar för?

En ”riktig” man
Exempel 2.
En riktig man ska vara modig och våga ta risker?
Fråga:
Vad betyder ”risk”? Vad är skillnaden från
”dumdristighet”? VEM definierar det?
Och exakt VAD är det som får sättas på spel –
för att vara ett ”risktagande” och inte en ren
”dumhet”?

En ”riktig” man
Exempel 3.
Ska ha kontroll?!
Kontroll över vad…?
Naturen?
Sina känslor? Vilka slags känslor är accepterade,
i den specifika gruppen? Hur benämns de?

En ”riktig” man?
Jämför
- En gruvarbetarmiljö
- En kommunstyrelse
- På ett ingenjörskontor
- Bland renskötare
- På en vattenkraftstation
- På en ingenjörsutbildning
- Här idag?
Lägg till geografisk plats, t.ex. : Arvidsjaur, Kiruna,
Stockholm, Luleå, Umeå…

En idealisk man?
OBS! Vid användning av bilder och text från denna
presentation ska källan anges. © May-Britt Öhman

En ”riktig” kvinna?
Hur ser hon ut i de grupper du ingår i?
- Hudfärg?
- Språk?
- Ålder?
- Klädsel?
- Fysisk styrka? Fysisk kapacitet?
- Ansvar för familj och hushåll?
- Vilka känslor får hon visa? Eller inte visa?

”Normen”:
vilken är den?
Feministisk forskning om
naturvetenskap och teknik:
KROPPEN och KNOPPEN
i centrum

-Teknik och vetenskap kan inte åtskiljas. Det finns
ingen klar gräns.
-En mängd aktörer –människor - är inblandade i
teknovetenskapen och de är beroende av sina
kontexter, historiskt, ekonomiskt, kulturellt.
-Alla vetenskapliga påståenden bärs av mänskliga
kroppar – människor bär fram och ger vetenskapliga
sanningar status och betydelse. Objektivitet - finns ej!
- Därmed har även kroppens kön, hudfärg,
funktionalitet, geografisk position, erfarenhet, minnen,
känslor mm betydelse i alla analyser.
-Det finns ingen oskyldig teknovetenskap – inblandade
aktörer med maktpositioner har ansvar.
- Maktanalys!
OBS! Vid användning av bilder och text från denna
presentation ska källan anges. © May-Britt Öhman

Förgrundsfigur inom feministisk
teknovetenskap
Donna Haraway, f. 1944, USA
[utvecklingsbiologi]
- Primate
Visions: Gender,
Race, and Nature
in the World of
Modern Science,
1989
-A Cyborg
Manifesto:
Science,
Technology, and
Socialist-
Feminism in the
Late Twentieth
Century, 1985.

Cyborgen som
tankefigur innebär ett
förkastande av
gränser - det vill säga
gränser mellan
människa och maskin
– människa och djur.
Källa:
http://www.stanford.edu/dept/HPS/Haraway/
CyborgManifesto.html
Vi är alla cyborger!
Och vi har alla ett
ansvar!
”Cyborg Manifesto” –
en uppmaning till alla
feminister att
engagera sig kritiskt i
teknovetenskap, inte
att bara ta avstånd
från ”teknik”.

Postkoloniala perspektiv:
Valentin Mudimbe (Kongo)
Koloniseringen bär med sig en bild av ”primitivitet”
– följda av tre kompletterande slags agerande:
1. Den koloniserande strukturen
2. Dominans över det fysiska området/territoriet
följt av en reformering – en slags hjärntvätt av
”infödingarnas” mentalitet/tankesätt
3. Integrering av den lokala ekonomins historia i ett
västerländskt perspektiv
Källa: Valentin Mudimbe, 1988, The idea of Africa

Den koloniserande strukturen
Omfattar den fysiska, mänskliga och spirituella aspekterna av
den koloniala erfarenheten och följs av ett dikotomiskt –
ett tudelat hierarkiskt system:
-det traditionella vs det moderna
-det verbala/det talade vs det skrivna
- samhällen baserad på jordbruk och traditioner vs urban
och industriell ”civilisation”
-byteshandel vs produktions ekonomier
Dvs, det står mot varandra, där det ena bör ersätta det andra
och det ena anses vara bättre än det andra, en åsikt som ofta
även ”infödingarna” tränats till att tänka.
Källa: Valentin Mudimbe, 1988, The idea of Africa

Mina feministiska teknovetenskapliga
perspektiv på vattenregleringar:
• Vad är en damm?
• Vad är ett vattenkraftverk?
• Vad är elektricitet?
• Vad är säkerhet – dammsäkerhet?
• Och hur kan man använda feministisk
teknovetenskap till att förstå dessa ting –
DESIGN, KONSTRUKTION, SKÖTSEL,
REPRESENTATIONER samt betydelse och
konsekvenser därav?
OBS! Vid användning av bilder och text från denna
presentation ska källan anges. © May-Britt Öhman

Lule älv
Källa: www.vattenfall.se
Suorva dammen
Arctic Circle
Lule älv är den i särklass mest exploaterade älven i Sverige.
Inte längre en älv utan egentligen en trappa av
vattenkraftsreservoarer. Lule älv står för upp till en tredjedel
av all svensk vattenkraftsel, eller uppemot 44% av all
vattenkraftsel som kommer från Vattenfall.

Mina empiriska undersökningar
• Intervjuer i Lule älvdal – fokus på äldre kvinnor, men även
yngre och även män (yngre och äldre) utförda 2006, 2008-
2011: (Omkring 50 personer intervjuade/kortare samtal)
• Deltagande observationer och eget engagemang vid samiska
sammankomster
• Intervjuer med dammsäkerhetsansvariga, maskinister och
operatörer av vattenkraft i Lule älv (start 2010).
• Intervjuer med ansvariga för dammsäkerhet inom Norrbottens
Länsstyrelse; räddningstjänst och politiker i de berörda
kommunerna i Lule älvdal (Jokkmokk, Boden, Luleå)
• Genomgång av tekniska rapporter om dammhaverier och
incidenter i Sverige och internationellt

Frågor jag ställt inom projektet “Situerade
perspektiv…” (2009-2010)
• Allmänt – erfarenheter och minnen från
vattenkraftsexploateringen – nutida, dåtida, det man
hört från föräldrar/släktingar
• Vilka slags synpunkter har framförts – då/nu- från vem
till vilka, i förhållande till utbyggnaden? På vilket sätt?
Skrivet? Telefonsamtal? Andra sätt?
• På vilka sätt har man försökt protestera, begära
ersättning, ifrågasätta etc? (Dvs utöver
domstolsprocesserna)
• Vilken slags kunskap om området, vattenflödena,
påverkan på miljön etc har tagits tillvara? Hur?
OBS! Vid användning av bilder och text från denna
presentation ska källan anges. © May-Britt Öhman

Preliminära forskningsresultat
• Man har försökt opponera sig på många olika sätt
• Man har krävt kompensationer – men många
gånger misslyckats
• Olika människor, grupper, har behandlats på olika
sätt – skapat konflikter mellan familjer, inom
familjer, inom byar, mellan samer och ”icke”samer
• Känslor: Ilska, uppgivenhet, sorg
• Konsekvenser idag – det är inte historia – det är
nutid…

Återkommande representationer av
elkraft/vattenkraft
FRAMSTEG, MODERNITET, VINST, MOD,
STYRKA … (Vilken hegemonisk maskulinitet?)
T.ex. Webbutställning om elkraft Tekniska
Muséet
• Vems känslor/perspektiv syns?
• Vems känslor/ perspektiv syns inte?
• www.tekniskamuseet.se/elkraft/index.htm

Analys av HUR ELPRODUKTION - VATTENKRAFT
REPRESENTERAS: dominerande diskurser om
elproduktion – t.ex. vattenkraft som ”grön el”, eller ”bra
miljöval”
En återkommande bild av vattenkraft:” Flödande vatten”.
OBS! Vid användning av bilder och text från denna
presentation ska källan anges. © May-Britt Öhman
Källa:
www.vattenfall.se

Bild av hur det ser ut när el produceras. Här Letsi
dammen, Lilla Lule älv, nedifrån. Om vatten
strömmar här beror det på allvarligt fel, eller särskilt
släpp t.ex. vid ”Fallens Dag” när vattenkraften visas
upp för allmänheten.
Foto: M-B Öhman

Återkommande representation av vattenkraft –
ett fåtal aktörer synliga; klimatet - sommar
Källa:
www.vattenfall.se
OBS! Vid användning av bilder och text från denna
presentation ska källan anges. © May-Britt Öhman

Några fler av AKTÖRERNA och
ASPEKTERNA som bör beaktas
Vintervägar
Elkonsumenter
Dammluckeoperatörer
Vattenkraftverk
Dammluckor
Båtar
Väderprognoser
Sommarvägar
Snö
Vattenflöden
Fiskar
Renar
Kraftbolag
Vinter
Renskötare
Älv
Lokalinvånare
SMHI
OBS! Vid användning av bilder och text från denna
presentation ska källan anges. © May-Britt Öhman

OBS! Vid användning av bilder och text från denna
presentation ska källan anges. © May-Britt Öhman
Vårförflyttning av renar på Suorvadammen
(Akkajaure)
Foto: Victoria Harnesk, Änonjalme, April 2006.

Säkerhet vid dammar – ur ett
varjedagsperspektiv – de människor som
lever här: Suorvadammen - isvägen
mellan Ritsem och Änonjalme
OBS! Vid användning av bilder och text från denna
presentation ska källan anges. © May-Britt Öhman
Foto: M-B Öhman

Även historisk kontext har
betydelse i en feministisk
teknovetenskaplig analys
Sverige vs Sapmi
Lule Älv
Hur ska kolonisationen av
Sapmi sedan 1600-talet
förstås i förhållande till
vattenkraftexploateringen?
Vem har rätt till landet,
vattnet, inkomsterna från
elproduktionen? Vem får dras
med negativa konsekvenser?
Och varför är det på det
sättet?
OBS! Vid användning av bilder och text från denna
presentation ska källan anges. © May-Britt Öhman
Källa: www.samer.se

Exempel på Feministisk
teknovetenskaplig analys:
Hur kan man byta
perspektiv? Koloniala
erfarenheter – hur ska de
vägas in?
Sápmi, Sameland, sett från nordpolen. NOAA®.©ESA/Eurimage 1993. ©Metria 2001.
www.lantmateriet.se. Illustration: Pär-Joel Utsi.
(Källa: www.samer.se)

INBLANDADE AKTÖRER; DERAS
KROPPAR –
OCH KÄNSLOR; en maktanalys
• Framsteg, modernitet, bekvämlighet, rikedom,
miljövänlighet – vilka upplever dessa känslor?
Varför? Hur är det kopplat till deras maktposition?
• Förlust, sorg, ilska, uppgivenhet, rädsla – vem
upplever dessa känslor? Varför? Maktposition?
• Och vems känslor får höras mest? Vems känslor
tillmäts mest värde?
• Vilken hegemonisk maskulinitet/vilka ”normer” kan
man hitta här?
OBS! Vid användning av bilder och text från denna
presentation ska källan anges. © May-Britt Öhman

Forskningsprojektet: Nedan Fördämningarna:
Säkerhet, Risk och Resiliens vid de
Sub-Arktiska Dammarna
• - Vems säkerhet handlar det om?
• - Vilka perspektiv har olika aktörer - historiskt, idag
och för framtiden?
• -Hur används gammal och ny informations- och
kommunikationsteknik i riskhantering?
• - Hur uppfattas och används kunskaper från olika
perspektiv (såväl expertis inom olika vetenskapliga
och professionella områden som lokalbefolkning)?
• -Hur kan de olika kunskaperna och perspektiven
integreras för att utvidga begreppet
”dammsäkerhet” och sedan användas i utbildning av
och information för olika berörda aktörer?

SITUERADE PERSPEKTIV på
DAMMSÄKERHET
• Vad man känner/upplever i förhållande till
vattenkraften beror på vem man är, var man bor,
vilken nytta man har av den.
• Hur upplever just Du ”säkerhet” i förhållande till
vattenkraft och stora dammar?
• Vilken kunskap, vilka erfarenheter och minnen
grundar just Du Din känsla av ”säkerhet” på?
• Vilka ”risker” finns och hur är de kopplade till någon
specifik hegemonisk maskulinitet/kvinnlighet?
OBS! Vid användning av bilder och text från denna
presentation ska källan anges. © May-Britt Öhman

DAMMSÄKERHET: Australien, Brisbane översvämning i
januari 2011–Wivenhood dammen. När regnstormen kom och
dammen var full, var man tvungen att släppa ut stora mängder
vatten. Dammägaren SeqWater, hävdar att de inte fick tillräcklig
information av väderlekstjänsten för att kunna förutse detta i tid.

Foto: M-B Öhman
Sverige: ca 10 000 dammar av varierande storlek och ålder -
cirka 150 – 200 st konsekvensklass 1A eller 1B enligt RIDAS
(kraftindustrins riktlinjer för dammsäkerhet), dvs. vid ett
dammbrott finns risk för människoliv eller betydande skador
på egendom och miljö.
Suorvadammen – sju fjällsjöar som blev ett
innanhav i fyra steg: 1919, två regleringar
på 1940-talet, och 1972-73.
Regleringsnivån 30 meter,
efter 1972-1973
Norra Europas största damm
Klass 1A – ur
”dammsäkerhetsperspektiv”
OBS! Vid användning av bilder och text från denna
presentation ska källan anges. © May-Britt Öhman

Höj och sänkbar brygga vid Änonjalme,
Suorvadammen
OBS! Vid användning av bilder och text från denna
presentation ska källan anges. © May-Britt Öhman
Foto: M-B Öhman

Vak i isen vid Ritsem – pga vattengenomströmning från kraftverket. Maj 2008
dog två män, samer, i just denna vak.
BS! Vid användning av bilder och text från denna
esentation ska källan anges. © May-Britt Öhman
Foto: M-B Öhman

Frågor att ta med sig
• Vem har vunnit tidigare och vem vinner idag på
vattenkraftsexploateringen i Sapmi?
• Vilka slags vinster handlar det om?
• Hur lång tid sträcker sig vinsterna över – för olika
parter? Arbetstillfällen?
• Hur kommer det sig att Jokkmokk idag är en av
Sveriges fattigaste kommuner när Lule älv står för
upp till hälften av svensk vattenkraftsel?
• Vilka ”sanningar” om ”framsteg”, ”modernitet”,
”utveckling och ”vinster” gäller idag? Vilka mänskliga
kroppar har skapat dessa sanningar? Och varför?
• Vilka känslor är kopplade till dessa ”sanningar”?
Vems känslor är det? Dvs, vilka kroppar är bärare av
dessa känslor?

OBS! Vid användning av bilder och text från denna
presentation ska källan anges. © May-Britt Öhman
Tack!
May-Britt Öhman, FD
Forskare, Centrum för Genusvetenskap,
Uppsala Universitet
Epost: may-britt.ohman@gender.uu.se
Foto: M-B Öhman