Daniel Ankarloo - Fokus Kalmar län
Daniel Ankarloo - Fokus Kalmar län
Daniel Ankarloo - Fokus Kalmar län
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Välfärdens framtida finansiering<br />
Oskarshamn 2012-04-17<br />
FOU-<strong>Kalmar</strong>
<strong>Daniel</strong> <strong>Ankarloo</strong><br />
daniel.ankarloo@mah.se
Utmaningarna mot välfärden<br />
• Det demografiska dilemmat.<br />
• Hotet mot generationskontraktet: ”Allt färre<br />
i arbete ska försörja allt fler i icke-arbete”.<br />
• Baumols sjuka: låg produktivitet i offentlig<br />
produktion.<br />
• … ”skattetaket är nått”
Dramaturgin<br />
• ”Rådande trender måste brytas” (LU 2003/04, s 151)<br />
• ”Pengarna räcker inte!” (Kommunala framtider 2002, s 61)<br />
• ”Möjligheterna att hantera det<br />
[finansieringsgapet] på ett godtagbart sätt<br />
ökar dramatiskt om åtgärder sätts in tidigt.<br />
Ett tungt ansvar vilar därför på politiska<br />
beslutsfattare att snabbt inleda ett<br />
reformarbete inom området.” (Borgkommissionen)
Långtidsutredningen 2008<br />
• “Stimulera ett längre arbetsliv.<br />
Ansträngningar bör inriktas på att öka<br />
effektiviteten i utbildningssystemen och<br />
främja ett senare utträde ur<br />
arbetsmarknaden, vid sidan om det arbete<br />
som redan bedrivs för att minska<br />
utanförskapet.”
Fortsättning…<br />
• “Utreda formerna för en ökad privat<br />
finansiering av välfärdstjänsterna. En ökad<br />
efterfrågan på höjd kvalitet i välfärdstjänsterna<br />
kommer inte kunna mötas inom<br />
ramen för nuvarande system. En brett<br />
sammansatt utredning bör tillsättas för att<br />
lämna förslag om ett långsiktigt stabilt<br />
finansieringssystem för välfärdstjänsterna.”
Långtidsutredningen 2003<br />
• ”Ett ökat inslag av frivilliga betalningar innebär dock att<br />
efterfrågan på välfärdstjänster i ökad grad kommer att<br />
styras av innehållet i den egna plånboken. Det strider<br />
mot det grundläggande målet att välfärdstjänster ska<br />
tillhandahållas vid behov och oavsett betalningsförmåga<br />
och att jämlikhet och likvärdighet ska garanteras. Denna<br />
konflikt är dock ofrånkomlig om en ökad efterfrågan på<br />
välfärdstjänsterna på lång sikt ska kunna tillgodoses.<br />
Detta oavsett om skatterna successivt ersätts med<br />
avgifter, eller om frivilliga betalningar tillåts utgöra ett<br />
komplement till en skattesubventionerad basservice.”
Alarmismen framåt<br />
”Enligt beräkningarna […] kommer gapet<br />
mellan behov och offentliga resurser, i<br />
dagens prisnivå, vara runt 200 miljarder<br />
kronor år 2035. Det motsvarar en<br />
kommunal skattehöjning på cirka 13<br />
kronor, det vill säga om gapet enbart<br />
skulle finansieras med skatt.”<br />
Pressmeddelande från SkL (2010-04-08)
”Plus1”<br />
”Demografi”
”Plus1”<br />
”Demografi”
Slutsatser<br />
• Av en hotande kommunalskattehöjning på<br />
knappt 13 kronor per 100-lapp år 2035 bidrar de<br />
äldre med 1 krona och SkL med 12 kronor.<br />
• Vid ”demografialternativet” blir den totala<br />
skattekvoten (av BNP) obetydligt högre än<br />
dagens 46 %.<br />
• Vid ”plus1-alternativet” blir skattekvoten drygt 53<br />
%. Det är lägre än för år 1990. Och då hade vi<br />
minsann inga kommunalskatter på 44 kr. per<br />
100-lapp.
Skapa krismedvetande!<br />
• ”En framgångsrik process förutsätter medvetenhet<br />
om att det finns ett framtidsproblem som allvarligt<br />
hotar välfärdspolitikens trovärdighet.<br />
Stora förändringar av det här slaget beslutas<br />
nämligen först efter det att de bedömts som<br />
oundvikliga. … Det var exempelvis insikten om<br />
att ATP-systemet sannolikt skulle bryta samman<br />
en bit in på 2000-talet som drev fram pensionsbeslutet.<br />
Sådant krismedvetande krävs för att få<br />
igång en framgångsrik beslutsprocess för att<br />
klara välfärdstjänsternas framtida finansiering.”<br />
(Borg-kommissionen)
Ålderschocken!<br />
• Antalet äldre över 85 ökar med 67 % 2020-2040:<br />
(Borgkommissionen)<br />
67 %
Arbeta mer och längre!...<br />
• ”Skall välfärdsstatens kärna, utbildning, vård och<br />
pensioner, kunna räddas måste vi arbeta mer<br />
under en längre del av livet.” (Aftonbladet, 16/8-2010)<br />
• ”Även Sverige behöver höja den faktiska<br />
pensionsåldern från dagens 63 år. Antagligen<br />
behövs en kombination av stimulanser,<br />
regelförändringar och attitydpåverkan…<br />
Svenskarnas förväntningar på livet efter 63 år<br />
kommer också att behöva ändras.” (DN Debatt 3/7-<br />
2010)
… det vet ju alla…<br />
• ”Reinfeldt säger vad alla vet men ogillar att höra”<br />
(Källa: Peter Wolodarski DN 2012-02-12)<br />
• ”Fler borde stödja Fredrik Reinfeldts inlägg i<br />
pensionsfrågan /…/ Egentligen är det en<br />
matematisk självklarhet att månadspensionen<br />
sjunker om det hopsparade pensionskapitalet<br />
skall fördelas på flera levnadsår. Vill man inte ha<br />
lägre pension /…/ då återstår inget annat än att<br />
arbeta flera år.”<br />
(Källa: Berthel Nordström, Newsmill 2012-02-10
Det logiska felslutet<br />
• Försörjningsbörda1 = 16-64 år/65 år+<br />
• Försörjningsbörda2 = i arbete/icke-arbete<br />
Dessa stiger onekligen. Men…<br />
… felslut eftersom ”försörjningsbörda” =<br />
Samhälleliga inkomster från arbete/<br />
samhälleliga utgifter för icke-arbete.<br />
Och denna stiger INTE…
Stabila utgifter för pensioner<br />
Årtal<br />
Utgift<br />
miljarder kr.<br />
BNP<br />
miljarder kr.<br />
% i BNP<br />
1980 42,2 548,6 7,7 %<br />
1990 115,7 1433,4 8,1 %<br />
2000 169,9 2 217,3 7,7 %<br />
2006 221,5 2837,0 7,8 %
Ett realexperiement 1990-2010<br />
• Påstående: ”Under perioden 1990-2010 ökade<br />
antalet över 85 år från 150 000 personer till 250<br />
000 personer = 67 %”<br />
• Hur har utvecklingen under perioden varit i:<br />
• 1. Sysselsättningen?<br />
• 2. Skattenivåer?<br />
• 3. Offentliga finanser?<br />
• Stämmer förutsägelsen om ”ålderschocken”,<br />
bakåt i tiden? Ökande skatter? Ökande utgifter?<br />
och behovet av att vi måste arbeta längre.
Samhällelig arbetstidsförkortning!<br />
Sysselsättningsutveckling<br />
1000-tal personer, 16-64 år respektive 15-74 år<br />
4 800<br />
4 600<br />
4 400<br />
4 200<br />
4 000<br />
16-64 år<br />
3 800<br />
1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008<br />
Källa: SCB<br />
OBS: br uten skala.<br />
Tidsser iebr ott år 1987 och 2005 för ålder sgr uppen 16-64 år .<br />
I diagr ammet visas antal sysselsatta i ålder n 16-64 år fr ån 1965 och fr amåt. SCB har ändr at metoden för ber äkningar av<br />
ar betsmar knaden och använder nu ålder gr uppen 15-74 år . Där för inkluder as ytter ligar e en ser ie med denna ålder sgr upp<br />
så långt tillbaka i tiden det är möjligt.<br />
År<br />
Hämtat: 2010-09-02<br />
Antal, 15-74 år<br />
Antal, 16-64 år<br />
Sysselsättningsgraden har minskat under perioden 1990-2009!
Fortsättning…<br />
Arbetstid i olika länder<br />
Faktiskt antal arbetade timmar per sysselsatt och år<br />
1 850<br />
1 800<br />
1 750<br />
1 700<br />
1 650<br />
1 600<br />
1 550<br />
1 500<br />
Sverige<br />
1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008<br />
Källa: OECD Employment Outlook<br />
OBS: Br uten skala.<br />
Not: Jämför elser mellan länder för enskilda år r ekommender as inte.<br />
Uppskattade vär den för år 2008 och 2009 för länder na Danmar k, Fr ankr ike, Unger n, Island och Spanien. Dessutom,<br />
uppskattade vär den för Gr ekland för år en 2007-2009.<br />
Noter a också tidsser iebr ott för Kanada 1996, Tjeckien 2001, Finland 1999, Tyskland 1991, Slovakien 2001, Spanien 1987<br />
samt Stor br itannien 1984, 1994 samt 2004.<br />
Timmar<br />
Hämtat: 2010-09-08<br />
Sverige OECD snitt OECD snitt_2<br />
Antalet arbetade timmar har minskat mellan 1990-2007.
Kraftigt sänkt skattekvot 1990-2009<br />
Sveriges skattetryck förr och nu<br />
Andel av BNP<br />
56<br />
54<br />
52<br />
50<br />
48<br />
46<br />
1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008<br />
Källa: Skattever ket, Skattebetalar na och SCB fr ån år 1993<br />
Vär den för 2008 och 2009 är pr eliminär a år suppgifter .<br />
År<br />
Hämtat: 2010-09-02<br />
Andel av BNP<br />
Skattekvoten har minskat med 8 procentenheter av BNP =<br />
256 miljarder kronor = ett års pensionsutbetalningar!
Kraftigt förbättrade offentliga finanser<br />
Statsskulden<br />
Miljarder kronor<br />
1 600<br />
1 400<br />
1 200<br />
1 000<br />
800<br />
600<br />
1990 1993 1996 1999 2002 2005 2008 År<br />
Källa: Riksgälden Hämtat: 2010-09-02<br />
Sverige, statsskuld<br />
Statsskulden har i förhållande till BNP på 12 år sjunkit med 20<br />
procentenheter relativt BNP. Det motsvarar i relativa termer idag<br />
cirka 640 miljarder kronor. I avbetalningar på statsskulden.
Slutsatser hittills<br />
• 67 % ökning av antalet äldre 1990-2010<br />
har varit korrelerat med:<br />
• 1. En samhällelig arbetstidsförkortning.<br />
• 2. Kraftigt sänkta skatter.<br />
• 3. Kraftigt förstärkta offentliga finanser.<br />
Slutsats: det finns ingenting bakåt i tiden<br />
som tyder på att ”ålderschocken” har<br />
medfört en ”ökad försörjningsbörda”.
Men framtiden då?<br />
• Finansdepartementet har nyligen visat att<br />
”bibehållen standardnivå” i välfärden kan säkras<br />
fram till 2050:<br />
• Utan någon skattekvotshöjning från dagens 46,5<br />
% av BNP. (1990 var den 53,7 % av BNP)<br />
• Utan fler arbetade timmar i samhället från 2013,<br />
då arbetsmarknaden når ”jämvikt”.<br />
• Med fortsatt kraftigt förbättrade offentliga<br />
finanser. Hela den offentliga bruttoskulden på<br />
1350 miljarder kronor är avbetalad till 2040!
Offentliga finanser basscenariet<br />
• % av BNP 2000 2010 2020 2030 2040 2050 2090<br />
• Inkomst 54,4 49,7 49,6 49,8 49,6 49,2 48,9<br />
• skatt 51,3 46,0 46,1 46,4 46,5 46,2 46,4<br />
• Utgift 49,5 53,9 48,3 49,2 49,2 48,5 49,8<br />
• Transf. 21,0 21,8 19,9 19,8 19,6 18,9 18,9<br />
• Kons. 26,0 28,6 25,6 26,6 26,7 26,8 28,0<br />
• Invest. 2,5 3,5 2,8 2,8 2,8 2,9 2,9<br />
• Skuld<br />
• brutto* 53,6 45,5 29,4 12,5 0,5 -11,3 -21,0<br />
• netto 5,7 -11,9 -15,1 -26,1 -33,6 -44,6 -65,0<br />
• * ”Maastrichtskuld” = Offentlig sektors bruttoskuld minus pensionssystemets<br />
tillgångar av statspapper.<br />
• Källa: Prop. 2009/10:1, bilaga 3, tabell 8.
TVÅ OLIKA BILDER<br />
DEN OFFICIELLA<br />
• Om vi inte gör något<br />
nu – blir det kris<br />
senare.<br />
• Välfärdsstaten hotas<br />
av ett<br />
finansieringsproblem<br />
• ”Reformer” är<br />
”nödvändiga” och<br />
”oundvikliga”<br />
”VÄLFÄRDSMYTER”<br />
• Om vi inte gör något<br />
nu – händer inget<br />
senare.<br />
• Välfärdsstaten hotas<br />
inte av ett<br />
finansieringsproblem<br />
• ”Reformer” är varken<br />
”nödvändiga” eller<br />
”oundvikliga”
Baumols sjuka!<br />
• ”Baumols dilemma är ett uttryck för att<br />
tjänster över tid tenderar att bli dyrare<br />
jämfört med varor… Det finns alltså en<br />
naturlig tendens till att … den så kallade<br />
offentliga konsumtionen, fördyras.” (Jonas<br />
Olofsson)<br />
• ”Låg produktivitetstillväxt i den offentliga<br />
sektorn kräver höjt skattetryck - eller<br />
ständiga nedskärningar.” (Klas Eklund)
Baumols sjuka: ”Billigare” varor – ”dyrare” offentlig sektor<br />
Ökning: ”volym” i % 2002-2050<br />
Privat kons. + 140 % till 2050<br />
Off kons. + 6 % till 2050
Om vi går bakåt i tiden?...<br />
Basårtal år 2002<br />
Off. kons<br />
1980<br />
Privat kons<br />
Den offentliga sektorn växer ”i volym” bakåt i tiden<br />
eftersom den privata minskar bakåt i tiden!
Den offentliga sektorn ser större ut bakåt i tiden än vad<br />
den var (13 % av BNP 1950 ser ut som 24 % av BNP)…<br />
Off kons. andel av BNP i %<br />
”löpande”<br />
”Volym”<br />
Källa: SkL ”Kommunala framtider” (2002)<br />
… den ser mindre ut i framtiden än vad den kommer att<br />
bli! (31 % av BNP 2050 ser ut som 15 % av BNP).
En synvilla av billigare varor!<br />
• “Baumols sjuka” säger att eftersom privata varor –<br />
genom produktivitetsvinster framåt i tiden – blir relativt<br />
billigare än offentliga tjänster (noll produktivitetstillväxt)<br />
blir offentlig sektor allt “svårare att finansiera”.<br />
• Det leder till slutsatsen att eftersom privata varor –<br />
genom produktivitetsförluster bakåt i tiden – blir relativt<br />
dyrare än offentliga tjänster (noll produktivitetsförlust) var<br />
offentlig sektor allt “lättare att finansiera” förr…<br />
• Ju billigare TV-apparaten blir i framtiden desto svårare<br />
blir det att finansiera den offentliga välfärden…<br />
• … Ju dyrare TV-apparaten var i det förflutna desto lättare<br />
var det att finansiera den offentliga välfärden.
Slutsatser:<br />
• Det finns hittills inga som helst bevis för att välfärden<br />
i framtiden inte skulle kunna finansieras fullt ut<br />
genom offentliga monopol och skatter.<br />
• Försörjningsbördan har stadigt sjunkit pga att<br />
morgondagens välfärdskostnader ska betalas med<br />
morgondagens inkomster.<br />
• Vi håller inte på att ”lämpa över skulden på våra<br />
barn”. I själva verket lämpar vi över kraftiga<br />
offentliga överskott, samt sänkt skattekvot, till våra<br />
barn.<br />
• Baumols sjuka leder till orimliga slutsatser. Den<br />
överdriver offentlig sektor bakåt i tiden och<br />
underskattar den framåt i tiden.