68 Direktiv för budget 2004 och flerårsplan 2005-2006 - Landstinget ...
68 Direktiv för budget 2004 och flerårsplan 2005-2006 - Landstinget ...
68 Direktiv för budget 2004 och flerårsplan 2005-2006 - Landstinget ...
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
PROTOKOLL<br />
DATUM<br />
DIARIENR<br />
2003-05-28 LKD 03324<br />
§ <strong>68</strong> <strong>Direktiv</strong> för <strong>budget</strong> <strong>2004</strong> <strong>och</strong> flerårsplan <strong>2005</strong>-<strong>2006</strong> (Lf)<br />
Bakgrund<br />
Med bilagda direktiv beslutar landstingsfullmäktige om riktlinjerna för <strong>budget</strong>-<br />
<strong>och</strong> flerårsplanearbetet. Utifrån direktiven utarbetas även uppdrag för<br />
landstingsstyrelsen <strong>och</strong> nämnder. Uppdragen ingår i landstingets <strong>budget</strong> för<br />
<strong>2004</strong> <strong>och</strong> flerårsplan för <strong>2005</strong> - <strong>2006</strong> som fastställs av landstingsfullmäktige<br />
i november.<br />
Ärendet hade behandlats vid Landstingsstyrelsens sammanträde 2003-05-<br />
19, men då återremitterats.<br />
Kommentar<br />
Landstingsstyrelsen ställer sig bakom förslaget till <strong>budget</strong>direktiv <strong>och</strong> föreslår<br />
att skattesatsen ska vara oförändrad, 9,72 kr, för <strong>2004</strong>.<br />
I ärendet fanns följande förslag till beslut.<br />
”1 <strong>Direktiv</strong>en för <strong>budget</strong> <strong>2004</strong> <strong>och</strong> flerårsplan <strong>2005</strong> – <strong>2006</strong> godkännes.<br />
2 Skattesatsen fastställes till 9,72 kr för <strong>2004</strong>.”<br />
Yrkande <strong>och</strong> proposition<br />
Följande yrkanden lämnades:<br />
- Gustaf Wachtmeister (m), bilaga 2.<br />
- Anders Bjurström (fp), bilaga 3.<br />
- Östen Eriksson (kd), bilaga 4<br />
- Ulrika Ernving (v), bilaga 5<br />
- Henrik Elmberg (c), bilaga 6<br />
- Gunvor G Ericson (mp), bilaga 7<br />
Ordföranden konstaterade att det förelåg sju förslag till beslut, dels föreliggande<br />
<strong>och</strong> dels Gustaf Wachtmeisters m.fl. framförda yrkanden.<br />
Ordföranden föreslog följande propositionsordning: Föreliggande förslag<br />
ställs mot vart <strong>och</strong> ett av de framförda yrkandena. Propositionsordningen<br />
godkändes.<br />
g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 5) maj 03_2 § <strong>68</strong>\§ <strong>68</strong> <strong>budget</strong>direktiv efter återremiss\§ <strong>68</strong> <strong>budget</strong>direktiv.doc ·<br />
Utskrift: 03-05-28, 14:28 Sid: 1
PROTOKOLL<br />
DATUM<br />
DIARIENR<br />
2003-05-28 LKD 03324<br />
Därefter ställde ordföranden proposition<br />
- dels på föreliggande förslag <strong>och</strong> dels på Gustaf Wachtmeisters yrkande<br />
<strong>och</strong> konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits,<br />
- dels på föreliggande förslag <strong>och</strong> dels på Anders Bjurströms yrkande<br />
<strong>och</strong> konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits,<br />
- dels på föreliggande förslag <strong>och</strong> dels på Östen Erikssons yrkande<br />
<strong>och</strong> konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits,<br />
- dels på föreliggande förslag <strong>och</strong> dels på Ulrika Ernvings yrkande <strong>och</strong><br />
konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits,<br />
- dels på föreliggande förslag <strong>och</strong> dels på Henrik Elmbergs yrkande<br />
<strong>och</strong> konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits, samt<br />
- dels på föreliggande förslag <strong>och</strong> dels på Gunvor G Ericsons yrkande<br />
<strong>och</strong> konstaterade att föreliggande förslag hade bifallits<br />
Landstinsstyrelsens förslag till landstingsfullmäktige<br />
1 <strong>Direktiv</strong>en för <strong>budget</strong> <strong>2004</strong> <strong>och</strong> flerårsplan <strong>2005</strong> – <strong>2006</strong><br />
godkännes.<br />
2 Skattesatsen fastställes till 9,72 kr för <strong>2004</strong>.<br />
Reservation<br />
Gustaf Wachtmeister, Anne-Marie Wigertz (m), Anders Bjurström, Ulla<br />
Stääv (fp), Ulrika Ernving (v), Östen Eriksson (kd), Henrik Elmberg (c) <strong>och</strong><br />
Gunvor G Ericson (kd) reserverade sig mot beslutet till förmån för sina respektive<br />
yrkande.<br />
Övrigt<br />
Det noterades att Henrik Elmberg (c) lämnade bilagda synpunkter (Bilaga 8)<br />
bl.a. beträffande den knappa tid som funnits för behandlingen av <strong>budget</strong>direktiven.<br />
g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 5) maj 03_2 § <strong>68</strong>\§ <strong>68</strong> <strong>budget</strong>direktiv efter återremiss\§ <strong>68</strong> <strong>budget</strong>direktiv.doc ·<br />
Utskrift: 03-05-28, 14:28 Sid: 2
PROTOKOLL<br />
DATUM<br />
DIARIENR<br />
2003-05-28 LKD 03324<br />
Bilaga<br />
1. <strong>Direktiv</strong><br />
2-7. Yrkanden (m), (fp), (kd), (v), (c), (mp)<br />
8. Skrivelse (c)<br />
Protokollsutdrag<br />
- Landstingsfullmäktige i juni 2003<br />
Därefter:<br />
- Landstingsdirektören<br />
- Nämnden för nordvästra hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsområdet<br />
- Nordvästra hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsförvaltningen<br />
- Nämnden för södra hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsområdet<br />
- Södra hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsförvaltningen<br />
- Nämnden för handikapp, habilitering <strong>och</strong> folktandvård<br />
- Folktandvårdens huvudkontor<br />
- Förvaltningen för Handikapp <strong>och</strong> Habilitering<br />
- Nämnden för kultur, utbildning <strong>och</strong> friluftsverksamhet<br />
- Kulturförvaltningen<br />
- Karsuddens sjukhus<br />
- Administrativ chef landstingskansliet<br />
g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 5) maj 03_2 § <strong>68</strong>\§ <strong>68</strong> <strong>budget</strong>direktiv efter återremiss\§ <strong>68</strong> <strong>budget</strong>direktiv.doc ·<br />
Utskrift: 03-05-28, 15:07 Sid: 3
DATUM<br />
DIARIENR<br />
2003-05-05 LKD 03324<br />
Inledning........................................................................................................3<br />
Omvärldsanalys ............................................................................................3<br />
Samhällsekonomisk bedömning.....................................................................3<br />
Landstingssektorn...........................................................................................4<br />
Från vision till verklighet.............................................................................6<br />
Viktiga förutsättningar för <strong>Landstinget</strong> Sörmland...................................7<br />
Ekonomi .........................................................................................................7<br />
Personal - Utveckling .....................................................................................8<br />
FoU...............................................................................................................10<br />
Information <strong>och</strong> kommunikation..................................................................10<br />
Miljö .............................................................................................................10<br />
Fastigheter ....................................................................................................11<br />
IT-frågor .......................................................................................................12<br />
Folkhälsa .....................................................................................................12<br />
Hälso- <strong>och</strong> sjukvård....................................................................................13<br />
Generella områden........................................................................................13<br />
Specifika hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsfrågor ...........................................................17<br />
IT-frågor .......................................................................................................19<br />
Tandvård.....................................................................................................20<br />
Tandvård inom ramen för hälso- <strong>och</strong> sjukvårdens högkostnadsskydd.........20<br />
Folktandvården.............................................................................................20<br />
Habilitering <strong>och</strong> handikappservice...........................................................21<br />
Pågående utredningar på nationell nivå........................................................21<br />
Vuxna med DAMP-ADHD ..........................................................................22<br />
Hörselområdet ..............................................................................................22<br />
Synområdet...................................................................................................22<br />
Samordnade transporter................................................................................23<br />
Kultur <strong>och</strong> utbildning.................................................................................23<br />
Regionalt arbete <strong>och</strong> kollektivtrafik .........................................................23<br />
Regional samverkan .....................................................................................23<br />
Näringsliv .....................................................................................................24<br />
Kollektivtrafik ..............................................................................................24<br />
FM-samverkan inom <strong>Landstinget</strong> Sörmland...........................................25<br />
611 88 Nyköping · besök Repslagaregatan 19<br />
tel 0155- 24 50 00 · fax 0155- 24 55 82 · e-post landstinget.sormland@dll.se<br />
ORG NR 232100-0032 · g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 5) maj 03_2 § <strong>68</strong>\§ <strong>68</strong> <strong>budget</strong>direktiv efter återremiss\direktiv 2 (fullm).doc · Utskriftsdatum: 2003-05-28 14:32 SID 1(31)
D-data ..........................................................................................................25<br />
Utveckling av styrprinciper för D-datas verksamhet....................................25<br />
Ekonomisk <strong>och</strong> finansiell ram ...................................................................26<br />
Skatteunderlagets utveckling........................................................................26<br />
Det generella statsbidraget ...........................................................................26<br />
<strong>Landstinget</strong>s kostnadsvolym ........................................................................27<br />
Resultatprognos ............................................................................................27<br />
Behovsbaserad <strong>budget</strong>fördelning..............................................................27<br />
Ekonomiskt åtagande per område............................................................29<br />
<strong>Landstinget</strong>s investeringar ........................................................................30<br />
Beslut<br />
Landstingsstyrelsen 2003-<br />
Landstingsfullmäktige 2003-<br />
ORG NR 232100-0032 · g:\enheter\adm\politiska dokument\landstingsstyrelsen\protokoll\ls 03\( 5) maj 03_2 § <strong>68</strong>\§ <strong>68</strong> <strong>budget</strong>direktiv efter återremiss\direktiv 2 (fullm).doc · Utskriftsdatum: 2003-05-28 14:32 SID 2(31)
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
Inledning<br />
I <strong>budget</strong>direktiven anges de strategiska riktlinjer som utgör grunden för det<br />
fortsatta planeringsarbetet för perioden. I direktiven anges hur landstingets<br />
skatteintäkter <strong>och</strong> generella statsbidrag m m ska fördelas på olika verksamhetsområden.<br />
Vidare fokuseras behov av förändring <strong>och</strong> utveckling jämfört<br />
med befintlig verksamhet.<br />
<strong>Landstinget</strong>s verksamhet ska bygga på de värderingar som utgör grunden<br />
för hälso- <strong>och</strong> sjukvården i Sörmland – solidarisk finansiering via skatten,<br />
likhet för alla <strong>och</strong> resursfördelning efter behov.<br />
Utifrån de riktlinjer som finns angivna i direktiven utarbetas sedan operativa<br />
planer för landstingsstyrelsen <strong>och</strong> de olika nämnderna, s k Uppdrag. Uppdragen<br />
ingår i landstingets <strong>budget</strong> <strong>och</strong> flerårsplan <strong>och</strong> fastställs av landstingsfullmäktige<br />
i november. Landstingsstyrelsen <strong>och</strong> nämnderna erhåller<br />
således uppdrag från landstingsfullmäktige om att bedriva verksamheten<br />
inom sitt ansvarsområde utifrån angivna ekonomiska <strong>och</strong> övriga förutsättningar.<br />
Vidare konkretiseras specifika utvecklingsaktiviteter i uppdraget.<br />
En viktig utgångspunkt är att uppdragen utformas i nära samverkan med<br />
nämnderna.<br />
Omvärldsanalys<br />
Samhällsekonomisk bedömning<br />
Aktuella konjunkturbedömningar pekar på en stor risk för att den öppna<br />
arbetslösheten stiger igen, efter att målet om en arbetslöshet på 4 procent av<br />
arbetskraften hållits under 2001 <strong>och</strong> 2002. Orsaken är främst tecken på internationell<br />
konjunkturförsämring, både i Europa <strong>och</strong> USA.<br />
Utvecklingen i USA spelar en betydelsefull roll för hela världsekonomin.<br />
De amerikanska hushållens förväntningar föll kraftigt i februari, vilket talar<br />
för att hushållens konsumtion kommer att växa i långsammare takt den närmaste<br />
tiden. Även indikatorerna för företagens framtidsförväntningar har<br />
fallit.<br />
Det försämrade internationella konjunkturläget kombinerat med svag utveckling<br />
i några för Sverige viktiga exportbranscher, bl a teleproduktindustrin,<br />
<strong>och</strong> en nedgång i hushållens inkomsttillväxt bidrar till att BNP, enligt<br />
regeringen, beräknas öka med 1,4 procent i år. Nästa år bedöms investeringarna<br />
återigen öka <strong>och</strong> exporttillväxten stiga i takt med att det internationella<br />
konjunkturläget gradvis förbättras.<br />
Den framtida utvecklingen tyder på att sysselsättningen minskar i år. Enligt<br />
konjunkturinstitutets barometer avser industrin att fortsätta dra ner personal-<br />
3 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
styrkan. Även inom tjänstesektorn förväntas en minskning av anställningarna.<br />
Under förra året hölls sysselsättningen uppe av en tillväxt i kommuner<br />
<strong>och</strong> landsting, till följd av ett växande resursbehov <strong>och</strong> att de kommunala<br />
skatteintäkterna ännu inte märkbart påverkats av konjunkturförsvagningen.<br />
Nu ser situationen inte lika gynnsam ut. Kommunernas <strong>och</strong> landstingens<br />
ekonomi försvagas trots höjda kommunalskatter <strong>och</strong> man kan inte räkna<br />
med någon större ökning av den kommunala sysselsättningen.<br />
I <strong>och</strong> med att sysselsättningsutvecklingen förväntas bli sämre har prognosen<br />
för skatteintäkterna 2003 reviderats ner. Skatteintäkterna för kommuner <strong>och</strong><br />
landsting sammantagna beräknas bli 4-5 miljarder kronor lägre än tidigare<br />
gjorda bedömningar.<br />
Landstingssektorn<br />
Ekonomi <strong>och</strong> behov av förändring<br />
Såväl kommuner som landsting har ökande krav <strong>och</strong> förväntningar på sig att<br />
ge god service <strong>och</strong> att vara en attraktiv sektor att arbeta i. Samtidigt ska de<br />
upprätthålla en ekonomi i balans med de knappa resurser som står till förfogande.<br />
Landstingssektorns ekonomi försvagades under 2002 pga den konjunkturavmattning<br />
vi nu är inne i. De flesta landsting brottas med stora ekonomiska<br />
problem. En sammanställning av boksluten för 2002 visar ett sammanlagt<br />
underskott på 7,6 miljarder kronor. Detta motsvarar 5,4 % av nettokostnaderna.<br />
Endast fem landsting av 20 redovisade överskott. Två av de tre största<br />
landstingen (Stockholm <strong>och</strong> Skåne) svarade tillsammans för mer än 80 %<br />
av det totala underskottet.<br />
Kostnaderna i landstingen har under de senaste fem åren ökat förhållandevis<br />
snabbt. Nettokostnaderna uppgick förra året till 141 miljarder kronor. Det är<br />
44 % mer än 1997.<br />
Antalet hel- <strong>och</strong> deltidsanställda i landstingssektorn inklusive landstingsägda<br />
bolag har under perioden 1998-2002 ökat med drygt 11 500 eller 4,8 %.<br />
Omräknat till reellt tillgänglig arbetstid (faktiska årsarbetare) har ökningen<br />
varit relativt större än för antalet anställda. Volymen faktiska årsarbetare<br />
ökade med 5,3 % under samma period. Detta beror på en stigande tjänstgöringsgrad,<br />
dvs fler heltider <strong>och</strong> färre deltider, samtidigt som deltidsfrånvaron<br />
ökat på bekostnad av heltidsfrånvaron.<br />
I den prognos för åren 2003-<strong>2006</strong> som Landstingsförbundet redovisar, konstateras<br />
att den långsammare tillväxten av skattebasen drar ner intäktsutvecklingen.<br />
Mellan 2003-<strong>2006</strong> uppgår de statliga tillskotten (generella statsbidrag)<br />
till landstingen sammanlagt till ca 10 miljarder kronor, omräknat till<br />
2002 års priser. Indragningarna uppgår under samma period till ca 11 miljarder<br />
<strong>och</strong> nettoeffekten är således negativ. Trots de stora skattehöjningar<br />
som gjordes under 2002, vilka beräknas öka landstingens intäkter med ca 6<br />
4 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
miljarder, beräknas det samlade underskottet <strong>2006</strong> uppgå till 6,9 miljarder<br />
kronor beroende på minskade skatteintäkter <strong>och</strong> fortsatt för hög kostnadsutveckling.<br />
I flertalet landsting pågår ett arbete för att försöka komma tillrätta med obalansen<br />
i ekonomin samtidigt som ett intensivt utvecklingsarbete pågår för att<br />
öka tillgängligheten. Dessutom ligger det en stor utmaning i att klara av<br />
effekterna av den demografiska utvecklingen <strong>och</strong> den snabba medicin-<br />
/teknologiska förändringen. Därutöver brottas landstingen med rekryteringsproblem<br />
<strong>och</strong> inom en snar framtid en kraftig generationsväxling. I försöken<br />
att klara ut denna komplexitet har de flesta landsting påbörjat översyner<br />
<strong>och</strong> förändringsarbeten, såväl avseende organisation som verksamhetens<br />
innehåll <strong>och</strong> hur arbetet ska bedrivas.<br />
På nationell nivå har tre större översyner/utredningar startats, vilka med<br />
största sannolikhet kommer att påverka landstingssektorn under denna planperiod.<br />
‣ Översyn av den högspecialiserade hälso- <strong>och</strong> sjukvården<br />
‣ Ansvarsutredningen – med uppgift att se över ansvarsfrågorna mellan<br />
stat-, landsting <strong>och</strong> kommun<br />
‣ Översyn av Ädelöverenskommelsen<br />
Framtida rekryteringsbehov<br />
Förändringar i demografi <strong>och</strong> befolkning påverkar den framtida personalförsörjningen<br />
i flera avseenden. Ökningen av andelen multisjuka äldre kommer<br />
att accelerera vårdbehovet, samtidigt som många av de som arbetar inom<br />
hälso- <strong>och</strong> sjukvården kommer att gå i pension inom den närmaste 15-<br />
årsperioden.<br />
På samma sätt som nya generationer av patienter kommer att ha andra <strong>och</strong><br />
högre förväntningar på vad vården ska erbjuda, kommer också nya generationer<br />
av hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsanställda att ställa högre krav på arbetsinnehåll<br />
<strong>och</strong> arbetsmiljö.<br />
Antalet unga människor som står till arbetsmarknadens förfogande minskar<br />
<strong>och</strong> konkurrensen kommer att öka kraftigt bland alla arbetsgivare om den<br />
tillgängliga arbetskraften. Den snabba medicinsktekniska utvecklingen, professionella<br />
drivkrafter <strong>och</strong> den allt mer specialiserade <strong>och</strong> individualiserade<br />
tidsandan har lett fram till en allt mer specialiserad <strong>och</strong> fragmenterad vård.<br />
Detta skapar redan nu problem i omhändertagandet av allt fler multisjuka<br />
äldre som har behov av mer generell geriatrisk <strong>och</strong> internmedicinsk kompetens.<br />
Överhuvudtaget behöver samtliga patientgrupper i större utsträckning<br />
bred kompetens <strong>och</strong> helhetssyn. Olika kunskapsområden måste samverka<br />
5 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
Gapet mellan vad som är medicinskt möjligt, ökade förväntningar från befolkningen,<br />
högre ambitioner från såväl profession, administration <strong>och</strong> politik,<br />
nödvändiggör en tydlighet vad gäller krav <strong>och</strong> förväntningar på såväl<br />
individ, grupp som organisationsnivå. Därtill behövs en kontinuerlig dialog<br />
om etik <strong>och</strong> prioriteringar.<br />
Från vision till verklighet<br />
<strong>Landstinget</strong> Sörmland har att tillgodose befolkningens behov av hälso- <strong>och</strong><br />
sjukvård, tandvård samt insatser inom Handikapp <strong>och</strong> Habilitering. <strong>Landstinget</strong><br />
är också engagerat inom utbildning, kultur <strong>och</strong> regional utveckling.<br />
<strong>Landstinget</strong>s verksamhet <strong>och</strong> planering ska genomsyras av de grundläggande<br />
värderingar som finns i landstingets vision <strong>och</strong> det nya etiska programmet.<br />
Kunskap om befolkningens behov är en förutsättning för att kunna erbjuda<br />
en god hälso- <strong>och</strong> sjukvård. Det handlar också om kunskap <strong>och</strong> förståelse<br />
om olika medborgargruppers livsvillkor <strong>och</strong> olika kulturer. En dialog mellan<br />
förtroendevalda <strong>och</strong> invånarna ökar denna kunskap <strong>och</strong> gagnar landstingets<br />
arbete inom området folkhälsa <strong>och</strong> demokrati.<br />
<strong>Landstinget</strong> har att hantera vissa begränsningar gentemot den egna organisationen.<br />
Verksamhetens innehåll <strong>och</strong> omfattning ska balanseras mot tillgängliga<br />
ekonomiska <strong>och</strong> personella resurser så att befolkningens behov på bästa<br />
sätt kan tillgodoses.<br />
Med landstingets vision i fokus <strong>och</strong> samtidigt uppdraget att klara huvuduppgifterna<br />
krävs en mycket stor restriktivitet under de kommande åren<br />
samtidigt som en fortsatt verksamhetsutveckling kräver omprövning av hur<br />
nuvarande resurser används i förhållande till nya möjligheter.<br />
Effektiviseringen <strong>och</strong> behovsanpassningen av landstingets verksamhet består<br />
av flera delar.<br />
‣ Viktigast är den påbörjade strukturöversynen som ska lägga grunden för<br />
en långsiktigt hållbar hälso- <strong>och</strong> sjukvård för befolkningen i Sörmland.<br />
Eftersom landstinget har en ekonomisk obalans är det viktigt att åtgärder<br />
vidtas så snart som möjligt. Utgångspunkten är därför att under hösten<br />
identifiera de områden som ska bli föremål för fortsatta åtgärder.<br />
Förändringarna kommer sedan successivt att genomföras med målsättningen<br />
att kostnadsminskningar ska få genomslag redan under <strong>2004</strong>.<br />
‣ En annan viktig utgångspunkt är att inom befintlig verksamhet bedriva<br />
strukturerat förändrings- <strong>och</strong> utvecklingsarbete <strong>och</strong> att samverka över<br />
förvaltnings-, klinik- <strong>och</strong> huvudmannaskapsgränser för att klara rimliga<br />
tillgänglighets- <strong>och</strong> kvalitetsmål samt ambitionsnivåer. Ansvaret att ut-<br />
6 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
veckla nya <strong>och</strong> bättre arbetsformer <strong>och</strong> förbättrad samverkan för ett effektivare<br />
resursutnyttjande ligger både på förvaltningsnivå <strong>och</strong> landstingsövergripande.<br />
‣ Det är viktigt att se betydelsen av ett utvecklingsarbete kring egenvård,<br />
d.v.s. patientens eget ansvar för sin hälsa.<br />
‣ I <strong>och</strong> med att de ekonomiska <strong>och</strong> personella resurserna är begränsade i<br />
förhållande till vad som är möjligt att genomföra blir det allt viktigare<br />
att bedriva ett strukturerat prioriteringsarbete inom ramen för hälso- <strong>och</strong><br />
sjukvårdens åtagande. Utgångspunkt för detta arbete ska vara<br />
- Hälso- <strong>och</strong> sjukvårdslagen<br />
- Riktlinjer för prioriteringar inom hälso- <strong>och</strong> sjukvården<br />
- <strong>Landstinget</strong>s vision<br />
- Befolkningens behov<br />
- Nationella folkhälsomålen<br />
Kopplat till översynsprojektet har arbetet påbörjats med att ta fram en modell<br />
för gemensam verksamhetsstyrning. Uppdraget syftar till att utveckla<br />
ett enhetligt koncept för ledning <strong>och</strong> styrning av landstingets verksamheter.<br />
För att nå den angivna målbilden krävs en politisk kraftsamling samt ett<br />
gemensamt <strong>och</strong> kraftfullt genomförande från tjänstemän <strong>och</strong> verksamhetsföreträdare.<br />
Viktiga förutsättningar för <strong>Landstinget</strong> Sörmland<br />
Ekonomi<br />
Som tidigare omnämnts har prognosen för skatteintäkter 2003 reviderats ner<br />
med anledning av en försvagad sysselsättningsutveckling. För <strong>Landstinget</strong><br />
Sörmland innebär den nya prognosen att skatteintäkterna minskar med ca 50<br />
mkr per år. Detta får till följd att den ekonomiska obalans som landstinget<br />
uppvisar i nu gällande <strong>budget</strong> <strong>och</strong> flerårsplan har ökat <strong>och</strong> uppgår till ca 100<br />
mkr per år under planperioden. Under <strong>2004</strong> är det negativa resultatet något<br />
bättre i <strong>och</strong> med de tillfälliga statliga bidrag som utlovats i vårpropositionen.<br />
Under planperioden har förutsatts att landstingets samlade verksamhet uppvisar<br />
följande procentuella kostnadsökning:<br />
% 2003 <strong>2004</strong> <strong>2005</strong> <strong>2006</strong><br />
Verksamhet, netto 8,5 5,1 4,4 4,2<br />
Motsvarande kostnadsökning uppgick för 2001 till ca 10 % <strong>och</strong> för 2002 till<br />
7,5 %. Den generella löne- <strong>och</strong> prisuppräkningen har satts till 3,6 % respek-<br />
7 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
tive 4,1 % för hälso- <strong>och</strong> sjukvården, kopplat till den medicinsktekniska<br />
utvecklingen.<br />
Nivåökningen mellan den generella <strong>och</strong> den faktiska kostnadsökningen som<br />
angivits ovan, kan i huvudsak hänföras till följande områden:<br />
‣ Nationell <strong>och</strong> förstärkt handlingsplan<br />
‣ Receptläkemedel<br />
En annan viktig förutsättning vad gäller den presenterade kalkylen är resultatutvecklingen<br />
inom hälso- <strong>och</strong> sjukvården under 2003. I beräkningarna har<br />
förutsatts att den fastställda <strong>budget</strong>en kan hållas. Enligt upprättade prognoser<br />
bedömer dock Södra hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsområdet det svårt att klara det<br />
<strong>budget</strong>erade resultatet innevarande år medan Nordvästra hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsområdet<br />
prognostiserar ett överskott.<br />
Från <strong>och</strong> med 2000 finns ett lagstadgat krav på att landstingets ekonomi ska<br />
vara i balans. Ekonomisk balans innebär att kostnaderna inte ska överstiga<br />
intäkterna. Om det uppstår underskott ska detta återställas. Det viktiga är att<br />
landstinget nu vidtar kraftfulla åtgärder för att så snart som möjligt komma<br />
till rätta med den obalans som redan finns. Konkret innebär detta att nuvarande<br />
kostnad för utförd verksamhet måste minska med ca 200 mkr. Därmed<br />
finns även utrymme för att klara av omstruktureringen av den sörmländska<br />
sjukvården i enlighet med pågående översynsarbete.<br />
Ju längre tiden går innan balans uppnås ju större blir den ”ryggsäck” som<br />
måste återställas. Nedan presenteras en plan för hur den ekonomiska obalansen<br />
tidsmässigt ska åtgärdas. I kommande <strong>budget</strong> <strong>och</strong> uppdrag ska konkretiseras<br />
vilka åtgärder som ska vidtas för att klara rationaliseringarna. Detta<br />
förutsätter att planeringsarbetet omgående startar upp.<br />
Strukturförändringar som följer av den förestående översynen får dock full<br />
effekt först <strong>2005</strong> <strong>och</strong> därefter. Mot den bakgrunden avser <strong>Landstinget</strong> Sörmland<br />
att tillskriva regeringen om avsteg från balanskravet <strong>och</strong> anhålla om en<br />
längre tidsfrist än två år för att uppnå ekonomisk balans.<br />
(mkr) 2002 2003 <strong>2004</strong> <strong>2005</strong> <strong>2006</strong><br />
Resultat, enl kalkyl -10 -94 -66 -98 -110<br />
Rationalisering +76 +192 +192<br />
Årsresultat +10 +94 +82<br />
Personal - Utveckling<br />
Samtliga insatser inom personalutvecklingsområdet ska genomsyras av de<br />
grundvärderingar som finns i <strong>Landstinget</strong> Sörmlands vision. Insatserna ska<br />
underlätta <strong>och</strong> stödja de processer som sker i verksamheten <strong>och</strong> ske inom<br />
ramen för god hushållning av såväl personella som ekonomiska resurser.<br />
Fokus ska riktas mot att behålla <strong>och</strong> utveckla medarbetare samt rekrytera<br />
8 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
nya. En målsättning är att minimera behovet av inhyrd personal på landstingets<br />
arbetsplatser. Insatserna ska följas upp <strong>och</strong> utvärderas kontinuerligt.<br />
Nedan beskrivs planperiodens tre fokusområden inom personalutveckling.<br />
Attraktiva <strong>och</strong> hälsobefrämjande arbetsplatser<br />
För att komma till rätta med de ökande ohälsotalen ska formerna för ett mer<br />
systematiskt förebyggande <strong>och</strong> rehabiliterande arbete utvecklas vidare <strong>och</strong><br />
förstärkas. Insatserna för ökad trivsel <strong>och</strong> ökat inflytande, över t.ex. arbetstidens<br />
förläggning, ska fortgå. Lönebildningen ska ske i sådana former att<br />
sambandet mellan lön, motivation <strong>och</strong> resultat stimuleras.<br />
Det etiska perspektivet <strong>och</strong> viktiga grundvärderingar vad gäller jämställdhet<br />
<strong>och</strong> integration ska vävas in i vardagen. En viktig förutsättning är därför att<br />
medarbetare erbjuds tid för dialog, eftertanke <strong>och</strong> reflektion.<br />
Strategisk kompetensutveckling<br />
Kompetensutvecklingen på individ-, grupp- <strong>och</strong> organisationsnivå ska vara<br />
kopplad till verksamhetens uppdrag <strong>och</strong> ske på ett systematiskt sätt. Möjligheten<br />
att erhålla kompetensutveckling ska omfatta all personal. På individnivå<br />
utgör utvecklingssamtalet grunden för samtliga anställda <strong>och</strong> på grupp<strong>och</strong><br />
organisationsnivå anger verksamhetskontraktet inriktningen på den strategiska<br />
utvecklingen.<br />
Ny informations- <strong>och</strong> kommunikationsstrategi <strong>och</strong> nya praxisnära lärformer<br />
möjliggör nya sätt att organisera kompetens. Eftersom arbetet i vårdprocesser<br />
kräver samverkan såväl internt som externt, ska utvecklingen av team<strong>och</strong><br />
nätverksarbete stimuleras.<br />
För att kunna arbeta med kontinuerligt långsiktigt förbättringsarbete i en<br />
komplex organisation, behöver systemkunskap <strong>och</strong> arbete med projekt <strong>och</strong><br />
processer utvecklas vidare.<br />
Samtliga strategiska utvecklingsprogram för såväl ledare som medarbetare<br />
ska genomsyras av ”att lära genom att göra <strong>och</strong> reflektera” <strong>och</strong> ha sin utgångspunkt<br />
i en helhetssyn.<br />
Personalförsörjning<br />
Utifrån förändringar i demografi <strong>och</strong> befolkning ska en kartläggning ske av<br />
kommande rekryteringsbehov, utifrån såväl ålderseffekt som generationseffekt,<br />
dvs hur ser rekryteringsbehovet ut i förhållande till pensionsavgångar<br />
<strong>och</strong> vilka nya krav på arbetsinnehåll <strong>och</strong> arbetsmiljö kommer att ställas av<br />
framtida personalgenerationer.<br />
<strong>Landstinget</strong> ska vidareutveckla rekryteringsprogrammet i enlighet med primärvårdskonceptets<br />
modell <strong>och</strong> ha fortsatta kontakter med utbildningsinstanser<br />
<strong>och</strong> andra vårdaktörer för att påverka <strong>och</strong> samverka kring gemensamma<br />
behov. Utlandsrekryteringar i samarbete med andra landsting ska<br />
också fortsätta.<br />
9 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
Det är också viktigt att landstinget följer upp den personal som väljer att<br />
sluta <strong>och</strong> analyserar de bakomliggande orsakerna.<br />
FoU<br />
Forskning <strong>och</strong> utveckling inom <strong>Landstinget</strong> Sörmland ska fortsätta att utvecklas<br />
<strong>och</strong> stärkas. FoU-rådet har en viktig samordnande funktion. Samverkan<br />
mellan forsknings- <strong>och</strong> utvecklingsaktiviteter inom landstinget innefattande<br />
AmC (Allmänmedicinskt Centrum), landstingets FoU-enhet <strong>och</strong><br />
övrig klinisk forskning ska stärkas. <strong>Landstinget</strong>s externa samverkan inom<br />
FoU-området ska tillsammans med högskolor <strong>och</strong> universitet fortsätta att<br />
utvecklas.<br />
Information <strong>och</strong> kommunikation<br />
Kommunikativt förhållningssätt<br />
Det långsiktiga arbetet med att underlätta implementeringen av ett kommunikativt<br />
förhållningssätt i <strong>Landstinget</strong> Sörmland fortsätter. Det gäller såväl i<br />
verksamheterna som i planeringsprocesser <strong>och</strong> projekt.<br />
Chefernas kommunikationsansvar<br />
I ”Riktlinjer för arbete med information <strong>och</strong> kommunikation i <strong>Landstinget</strong><br />
Sörmland” definieras chefernas kommunikativa ansvar. För att kunna uppfylla<br />
det krävs att organisationen tillhandahåller stöd <strong>och</strong> verktyg, kompetens<br />
<strong>och</strong> kanaler.<br />
Verktyg i förändringsarbete<br />
Information <strong>och</strong> kommunikation ingår som viktiga delar i våra kärnverksamheter,<br />
men är också viktiga verktyg i allt det förändringsarbete som pågår<br />
inom landstinget. Under 2003 görs därför en kartläggning av landstingets<br />
olika informationskanaler. En viktig uppgift därefter blir att följa upp det<br />
arbetet <strong>och</strong> utifrån resultatet starta ett utvecklingsarbete.<br />
Miljö<br />
Sedan tidigare finns beslut som ska genomföras successivt i <strong>Landstinget</strong><br />
Sörmlands alla verksamheter. Exempel på dessa är:<br />
‣ Miljöledningssystem i förvaltningarna<br />
‣ Upphandlingar utifrån beslut i landstingsfullmäktige<br />
‣ Konvertering av köldmediet CFC<br />
‣ Rikt odlingslandskap/biologisk mångfald<br />
10 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
‣ Upphandlingar är ett viktigt verktyg för att nå landstingets mål. En ny<br />
upphandlingspolicy ska utarbetas under planperioden.<br />
Ett miljöpolitiskt program för <strong>Landstinget</strong> Sörmland ska vara klart i juni<br />
2003. Utifrån detta kan det bli aktuellt med vissa förändringar för fokusområdet<br />
miljö under planperioden. Följande områden kommer att beröra förvaltningarna<br />
på något sätt.<br />
‣ Utbildningar<br />
‣ Kretslopp/avfall<br />
‣ Klimatarbete, t ex gällande transporter<br />
I syfte att minska anställdas <strong>och</strong> förtroendevaldas resande avser landstinget<br />
att arbeta för en mer omfattande användning av videokonferenser.<br />
Fastigheter<br />
<strong>Landstinget</strong>s fastighetsbestånd har en åldersstruktur där endast 10 % planerats<br />
<strong>och</strong> byggts efter 1980. Genom ombyggnad <strong>och</strong> anpassning har dock<br />
ytterligare ca 30 % av beståndet moderniserats, men fortfarande kan uppskattningsvis<br />
ca 60 % anses ha en standard som motsvarar hur verksamhetslokaler<br />
planerades <strong>och</strong> byggdes under perioden 1960-1979.<br />
Tidigare har påtalats att ovanstående förhållande ställer krav på ökade investerings-<br />
<strong>och</strong> underhållsinsatser under de kommande åren <strong>och</strong> detta är fortfarande<br />
giltigt. Med hänsyn till landstingets ekonomiska utrymme måste dock<br />
åtgärderna prioriteras varvid följande utgångspunkter gäller:<br />
‣ Fortsatt prioritering av kärnfastigheterna, dvs sjukhusområdena med för<br />
sjukvården strategiskt viktiga byggnader<br />
‣ Kontinuerlig översyn <strong>och</strong> planering av lokalresurserna för ett effektivt<br />
lokalutnyttjande både på kort <strong>och</strong> lång sikt<br />
‣ Fokus på arbets- <strong>och</strong> vårdmiljöer <strong>och</strong> med utgångspunkt från ett hälso-,<br />
miljö-, <strong>och</strong> säkerhetsperspektiv<br />
‣ Fokus på reinvestering <strong>och</strong> underhåll av tekniska installationer för media<br />
<strong>och</strong> informationsförsörjning – värme, vatten, luft, kyla, el, tele, IT,<br />
tryckluft, gaser mm<br />
Prioriteringen av kärnfastigheterna innebär att för övriga fastigheter ska i<br />
samband med lokalförändrings- <strong>och</strong> underhållsbehov frågan om alternativ<br />
till fortsatt ägande prövas.<br />
11 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
IT-frågor<br />
Inriktningen från tidigare år ligger fast. Under planperioden kommer landstingets<br />
strategiska satsningar inom IT-området att koncentreras till hälso<strong>och</strong><br />
sjukvården. Eventuella satsningar inom andra områden måste huvudsakligen<br />
finansieras inom de egna ramarna.<br />
Folkhälsa<br />
Ohälsotalen i länet ligger på en oacceptabelt hög nivå. Ett lägsta mål är att<br />
sänka ohälsotalen till den nationella nivån. Folkhälsoarbetet ska bedrivas<br />
med strävan mot en god <strong>och</strong> jämlik hälsa i linje med landstingets vision,<br />
folkhälsostrategin, länsstrategin för folkhälsoarbete <strong>och</strong> riksdagens beslut<br />
våren 2003 om nationella folkhälsomål, proposition 2002/2003:35.<br />
De långsiktiga programarbeten <strong>och</strong> insatser som startat under tidigare år ska<br />
fortsätta. De sker i olika processer som stöd för hälsofrämjande <strong>och</strong> förebyggande<br />
insatser <strong>och</strong> i samverkan med viktiga samhällsfunktioner som når<br />
många människor, t ex kommuner, arbetsmarknadens parter, ideella organisationer,<br />
intresseorganisationer samt i <strong>och</strong> mellan landstingets egna verksamheter.<br />
Ett stöd i det arbetet utgör landstingets folkhälsoenhet.<br />
Under planperioden ska verksamheterna i landstinget inventera <strong>och</strong> se vad<br />
man kan utveckla <strong>och</strong> bidra med avseende de elva nationella mål- <strong>och</strong> uppföljningsområdena<br />
enligt proposition 2002/2003:35, i syfte att nå det övergripande<br />
målet om att skapa samhälleliga förutsättningar för en god hälsa på<br />
lika villkor för hela befolkningen.<br />
Av särskild vikt är att påbörja, fortsätta <strong>och</strong> vidareutveckla arbetet kring mål<br />
6, ”en mer hälsofrämjande hälso- <strong>och</strong> sjukvård”, där målet är hälsovinst för<br />
befolkningen <strong>och</strong> för patienten/brukaren. Insatser kan göras t ex genom att:<br />
‣ utveckla ett mer hälsoinriktat <strong>och</strong> förebyggande förhållningssätt i hälso<strong>och</strong><br />
sjukvården<br />
‣ stärka verksamheter med förebyggande inriktning såsom mödra- <strong>och</strong><br />
barnhälsovård, folktandvård <strong>och</strong> familjecentraler<br />
‣ utveckla tilläggsuppdrag i primärvården kring folkhälsoinsatser <strong>och</strong><br />
egenvård<br />
‣ folkhälsoinsatser genomförs inom ramen för t ex Folktandvårdens, Handikapp<br />
<strong>och</strong> Habiliterings uppdrag m fl<br />
12 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
‣ vidareutveckla redan pågående verksamhet i hälso- <strong>och</strong> sjukvården kring<br />
FYSS 1 , övervikt, astma/allergi, systematiskt uppmärksammande av patienters<br />
tobaks- <strong>och</strong> alkoholvanor vid läkarbesök, implementering av<br />
handlingsprogrammet ”Sexualitet <strong>och</strong> hälsa” m m<br />
‣ förbättra stödet för människor som vill sluta röka<br />
Hälso- <strong>och</strong> sjukvård<br />
Arbetet med direktiven avseende hälso- <strong>och</strong> sjukvård bygger i huvudsak på<br />
de fokusområden som finns i kvalitetspolicyn för hälso- <strong>och</strong> sjukvården i<br />
<strong>Landstinget</strong> Sörmland. Inom ramen för respektive fokusområde identifieras<br />
ett antal pågående <strong>och</strong> framtida strategiska inriktningar <strong>och</strong> satsningar i syfte<br />
att få till stånd ett långsiktigt, samlat <strong>och</strong> samordnat utvecklingsarbete<br />
kring kvalitetsfrågor i länet. Detta ramverk utgör grunden för konkretisering<br />
av uppdrag <strong>och</strong> ansvarsfördelning i den fortsatta <strong>budget</strong>- <strong>och</strong> planeringsprocessen.<br />
Generella områden<br />
Ersättningsbara mål<br />
Utgångspunkt för arbetet med de ersättningsbara målen är landstingets kvalitetspolicy<br />
som omfattar:<br />
‣ Hög tillgänglighet<br />
‣ Goda medicinska resultat<br />
‣ Respekt för patientens vilja, integritet <strong>och</strong> behov<br />
‣ Hög kompetens<br />
‣ Samverkan <strong>och</strong> helhetssyn<br />
I dagsläget finns ersättningsbara målområden för tillgänglighet, medicinska<br />
resultat samt kompetens. Det fortsatta arbetet syftar till att vidareutveckla<br />
målområden ur de olika perspektiven i Landstings Sörmlands vision för hälso-<br />
<strong>och</strong> sjukvård, d v s ur ett patient-, verksamhets-, personal- <strong>och</strong> ekonomiperspektiv.<br />
Syftet är att få en balanserad utveckling <strong>och</strong> styrning av hälso<strong>och</strong><br />
sjukvården kopplad till ekonomisk ersättning.<br />
För det fortsatta arbetet är det viktigt att identifiera <strong>och</strong> konkretisera mål<br />
som är mät- <strong>och</strong> uppföljningsbara enligt perspektiven ovan. Arbetet ska bedrivas<br />
i samverkan med representanter för samtliga berörda områden. Beroende<br />
på resultat av modellutvecklingen, kan en allt större andel av den ekonomiska<br />
ersättningen till verksamheterna komma att utbetalas genom ersättningsbara<br />
mål.<br />
1 Fysisk aktivitet i sjukdomsprevention <strong>och</strong> sjukdomsbehandling<br />
13 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
Hög tillgänglighet<br />
<strong>Landstinget</strong>s avsikt är att leva upp till de nationella vårdgarantierna till besök<br />
<strong>och</strong> behandling förutsatt att beslut fattas på nationell nivå. Målsättningen<br />
är att ha god tillgänglighet i länet, så att sörmlänningen inte söker vård<br />
utanför länet pga bristande tillgänglighet. <strong>Landstinget</strong> ska medverka i det<br />
nationella projektet Väntetider i Vården, i vilket bland annat ingår att rapportera<br />
till den nationella databasen.<br />
Åtgärdsplan för ökad tillgänglighet<br />
<strong>Landstinget</strong>s åtgärdsprogram för ökad tillgänglighet ska genomföras som<br />
planerat för åren 2002-<strong>2004</strong>. Insatsen omfattar följande områden av såväl<br />
länsövergripande som lokal karaktär:<br />
‣ Vidareutveckling av ersättningsbara tillgänglighetsmål samordnad med<br />
arbetet kring ersättningsbara mål utifrån kvalitetspolicyn<br />
‣ Handlingsprogram för administration av väntetider <strong>och</strong> väntelistor<br />
‣ Valfrihet- <strong>och</strong> rättighetskansliet – större ansvar för samverkan i länet.<br />
Upplysningar till medborgarna<br />
‣ Vidareutveckling av vårdprocesser <strong>och</strong> logistik<br />
‣ Patientenkäter<br />
‣ Förbättrat IT-stöd för rapportering till Väntetider i Vården<br />
‣ ”E-hälsa”- ökad tillgänglighet för medborgarna genom att låta dem<br />
kommunicera med hälso- <strong>och</strong> sjukvården med hjälp av bl a Internet<br />
Primärvård<br />
Primärvården är en viktig del av den sjukvård som ska finnas nära befolkningen.<br />
Målet är god tillgänglighet med prioritering utifrån medicinska behov.<br />
Den beslutade primärvårdsmodellen ligger fast <strong>och</strong> ska, utifrån den<br />
Nationella handlingsplanen, implementeras som planerat. Eftersom det finns<br />
stora svårigheter att rekrytera läkare är det angeläget att poängtera primärvårdens<br />
områdesansvar. Det är nödvändigt att utveckla temaarbetet kring<br />
enskild patient så att tillgängliga personalresurser nyttjas optimalt. Distriktssköterskeverksamheten<br />
har en central roll i primärvården <strong>och</strong> ska utvecklas<br />
vidare. Strategiska delar såsom ersättningsmodellen <strong>och</strong> listningsprinciper<br />
ska prioriteras, i likhet med arbetet för mångfald <strong>och</strong> alternativa driftsformer.<br />
Respekt för patientens vilja, integritet <strong>och</strong> behov<br />
<strong>Landstinget</strong>s arbete med patienträttighetsfrågor ska fortsätta i<br />
enlighet med fastlagda riktlinjer. I detta arbete ingår bl a att:<br />
14 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
‣ Öka kunskapen hos personalen om patienträttigheter<br />
‣ Så långt det är möjligt göra patienten delaktig i vård <strong>och</strong> behandling<br />
‣ Ge information till patienterna om väntetider <strong>och</strong> valmöjligheter<br />
Nya rutiner ska arbetas fram för att möta nya krav på information <strong>och</strong> stöd<br />
om den planerade nationella vårdgarantin för behandling träder i kraft under<br />
år <strong>2004</strong>.<br />
För att i möjligaste mån kunna erbjuda patienterna vård inom länet bör strategier<br />
för länsövergripande samordning utvecklas <strong>och</strong> tillämpas. I detta arbete<br />
kan valfrihetskansliets roll komma att förstärkas.<br />
Medicinska resultat<br />
Goda medicinska resultat ska säkras <strong>och</strong> förbättras i den egna verksamheten<br />
med tonvikt på samverkan <strong>och</strong> vårdkedjor.<br />
Hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsområdena ska medverka i aktuella nationella eller med<br />
dem jämställda kvalitetsregister. Dessa ska användas för kvalitetsutveckling,<br />
men också för redovisning av sjukvårdens resultat. Resultaten ska bl a användas<br />
till metod- <strong>och</strong> kvalitetsutveckling som bidrar till utveckling <strong>och</strong><br />
anpassning av vårdprogram.<br />
Verksamheterna ska medverka till en ökad samverkan i länet vad gäller erfarenhets-<br />
<strong>och</strong> kunskapsutbyte. För att underlätta arbetet med kvalitetsregistren<br />
ska metoder utvecklas som förenklar <strong>och</strong> stödjer registreringen <strong>och</strong> bearbetningen.<br />
Systematiskt arbete som ökar patientsäkerheten ska bedrivas. Syftet är att<br />
vidareutveckla metoder som identifierar <strong>och</strong> eliminerar risker i vården.<br />
Förväntningarna på sjukvården ökar i takt med den medicinska <strong>och</strong> tekniska<br />
utvecklingen, som erbjuder allt fler människor möjlighet till behandling som<br />
i sin tur leder till ökad hälsa <strong>och</strong> livskvalitet. Ett systematiskt prioriteringsarbete<br />
bör bedrivas som tar hänsyn till patientnytta, medicinsk- <strong>och</strong> samhällsekonomisk<br />
utveckling.<br />
Samverkan <strong>och</strong> helhetssyn<br />
Samverkan <strong>och</strong> helhetssyn ska vara vägledande i utvecklingen av hälso- <strong>och</strong><br />
sjukvård av hög klass inom alla verksamheter. Samverkan ska utvecklas<br />
mellan olika aktörer <strong>och</strong> på olika nivåer såväl:<br />
‣ inom <strong>och</strong> mellan olika specialist- <strong>och</strong> sjukhuskliniker<br />
‣ mellan specialist-/sjukhusklinikerna <strong>och</strong> primärvården<br />
‣ mellan de två hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsområdena<br />
15 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
‣ mellan sjukhusklinikerna <strong>och</strong> kommunerna<br />
‣ mellan primärvården <strong>och</strong> kommunerna<br />
‣ mellan den specialiserade vården i Sörmland <strong>och</strong> regionsjukvården.<br />
‣ mellan andra landsting, länssjukvården <strong>och</strong> regionsjukvården<br />
För att utveckla samverkan mellan primärvården <strong>och</strong> sjukhusvården ska<br />
gränssnittsdiskussionen fortsätta <strong>och</strong> prioriteringsarbete starta.<br />
Inom länet har samarbetet kring olika patient- <strong>och</strong> diagnosgrupper ökat under<br />
åren. Detta samarbete ska intensifieras ytterligare eftersom kostnaden<br />
för utomlänsvård ökat med drygt 100 miljoner kronor mellan åren 1998 <strong>och</strong><br />
2002.<br />
Målsättningen med pågående strukturöversyn är att uppnå en långsiktigt<br />
hållbar hälso- <strong>och</strong> sjukvård för befolkningen i Sörmland. I etapp två kommer<br />
olika angreppssätt att prövas i syfte att samordna <strong>och</strong> att öka samarbetet<br />
inom länet <strong>och</strong> med andra landsting.<br />
Samarbetet med kommunerna är viktigt <strong>och</strong> ska utvecklas <strong>och</strong> förbättras<br />
inom ramen för strukturöversynen. Detta är nödvändigt för att landstinget<br />
<strong>och</strong> kommunerna ska klara sitt ansvar <strong>och</strong> uppdrag gentemot befolkningen.<br />
Fortsatt vård utanför sjukhuset förutsätter ett gemensamt ansvarstagande för<br />
att den enskildes behov ska tillgodoses på bästa sätt. Samordnad vårdplanering<br />
är en nödvändig förutsättning.<br />
I avtalet om högspecialiserad vård med Akademiska sjukhuset i Uppsala<br />
finns, förutom avtal om vård <strong>och</strong> behandling, avtal om att utveckla partnerskap.<br />
Det innebär bland annat att utveckla samarbetet mellan olika verksamheter,<br />
konsultverksamhet, kompetensförsörjning, klinisk forskning <strong>och</strong><br />
annat utvecklingsarbete. Detta arbete ska fullgöras <strong>och</strong> följas upp.<br />
I syfte att bromsa kostnaderna för utomlänsvård ska indikationskriterierna<br />
för vård <strong>och</strong> behandling ses över.<br />
Den privata vården som finansieras av offentliga medel ska tydligare involveras<br />
i det offentliga åtagandet. Ökad samverkan ska komma till stånd mellan<br />
den offentliga vården <strong>och</strong> de privata vårdgivarna.<br />
Samverkan mellan hälso- <strong>och</strong> sjukvården <strong>och</strong> folkhälsoenheten ska fortsätta<br />
att utvecklas, så att det förebyggande arbetet för god hälsa <strong>och</strong> ett gott liv<br />
förverkligas. Arbetet med egenvård ska initieras <strong>och</strong> stimuleras.<br />
FoU-rådet i Sörmland ska tillsammans med högskolor <strong>och</strong> universitet stödja<br />
<strong>och</strong> stimulera verksamhetsnära <strong>och</strong> behovsbaserad forskning <strong>och</strong> utveckling<br />
för alla yrkeskategorier.<br />
16 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
Dialogen mellan medborgarna, politiker, tjänstemän <strong>och</strong> verksamhet ska<br />
utvecklas. Mötesplatser måste tillskapas för att öppet diskutera gällande<br />
prioriteringsförordning <strong>och</strong> enas om dess praktiska innebörd. Prioriteringsarbetet<br />
ska processas både ur ett horisontellt <strong>och</strong> ett vertikalt perspektiv.<br />
Högspecialiserad vård<br />
Avtalet för högspecialiserad vård mellan <strong>Landstinget</strong> Sörmland <strong>och</strong><br />
Akademiska sjukhuset i Uppsala gäller t o m 2003, men kommer att förlängas<br />
tom <strong>2004</strong>. Riktlinjer för upphandling av högspecialiserad vård ska<br />
läggas fast under 2003.<br />
RAR<br />
Aktuella förslag om åtgärder från regeringen berör förändringar inom socialförsäkringen<br />
<strong>och</strong> samverkan inom rehabiliteringsområdet. Syftet är att<br />
minska ohälsan genom att bättre kunna tillgodose människors behov av rehabilitering,<br />
förbättra arbetsmiljön samt utveckla processen gällande vägen<br />
tillbaka till arbetslivet.<br />
Samlade insatser <strong>och</strong> samverkan mellan olika aktörer inom rehabiliteringsområdet<br />
måste även fortsättningsvis stimuleras, utvecklas <strong>och</strong> förbättras<br />
inom ramen för de regionala <strong>och</strong> lokala samverkansgrupperna (RAR <strong>och</strong><br />
LSG 1 ). Förutsättningar ska skapas för att möjliggöra tvärprofessionellt samarbete<br />
– internt <strong>och</strong> externt – i arbetet med att motverka den ökade ohälsan i<br />
Sörmland.<br />
Specifika hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsfrågor<br />
Översynsprojektet<br />
Parallellt med pågående direktivarbete håller etapp 1 i strukturöversynen<br />
planenligt på att avslutas. Resultatet av etapp 1 kommer att ligga till grund<br />
för att identifiera vilka områden inom sjukvården som ska bli föremål för<br />
fortsatta åtgärder. Redan nu kan identifieras att den länsövergripande specialistsjukvården,<br />
i enlighet med direktiven för strukturöversynen, ska bli föremål<br />
för en särskild översyn. Utifrån en gemensam diskussion med <strong>Landstinget</strong><br />
Västmanland ska översynen ha sin utgångspunkt i att pröva möjligheterna<br />
till en gemnsam organisation mellan Sörmland <strong>och</strong> Västmanland.<br />
Uppgiften för den gemensamma organisationen ska vara att långsiktigt klara<br />
ut en länssjukvård kvalitativt <strong>och</strong> kompetensmässigt i de två landstingen.<br />
Detta ska ske i nära dialog med den högspecialiserade regionsjukvården för<br />
att klargöra länssjukvårdens innehåll.<br />
1 RAR – Regionala Arbetsmiljö <strong>och</strong> Rehabiliteringsgruppen i Sörmland (landstinget, försäkringskassan,<br />
arbetsförmedlingen, kommunerna via kommunförbundet <strong>och</strong> arbetsmiljöinspektionen)<br />
LSG – Lokal Samverkans Grupp<br />
17 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
<strong>Direktiv</strong> för etapp 2 kommer att presenteras under hösten 2003. Kompletterande<br />
direktiv kommer att tillföras successivt. Etapp 2 kommer även att inkluderas<br />
med av landstingsfullmäktige tidigare identifierade länsövergripande<br />
områden i behov av översyn:<br />
‣ Psykiatrisk sjukvård<br />
‣ Öron-, näs- <strong>och</strong> halsområdet (tal <strong>och</strong> hörselvård)<br />
‣ Sluten barnsjukvård<br />
‣ Ortopedi<br />
‣ Urologi<br />
‣ Elektiv kirurgi<br />
‣ Jourorganisation<br />
Etapp 2 i strukturöversynen syftar till att utveckla struktur <strong>och</strong> innehåll i en<br />
långsiktigt hållbar hälso- <strong>och</strong> sjukvård för sörmlänningarna. Grundstenar är<br />
den behovsbaserade ”närsjukvården” som ska finnas nära befolkningen,<br />
övrig specialistvård i Sörmland, högspecialiserad vård samt samverkan mellan<br />
dessa områden.. Begreppet närsjukvård används i underlaget till den<br />
pågående strukturöversynens etapp 1 <strong>och</strong> kommer att redovisas <strong>och</strong> definitionsmässigt<br />
diskuteras hösten 2003. Ett första inledande steg i denna process<br />
kan vara att skapa en övergripande organisatorisk struktur som ska skapa<br />
goda förutsättningar för en stabil <strong>och</strong> sammanhållen utveckling av hälso<strong>och</strong><br />
sjukvården i Sörmland. Vägledande begrepp <strong>och</strong> perspektiv för utveckling<br />
mot en väl fungerande <strong>och</strong> sammanhållen verksamhet kommer att vara<br />
följande:<br />
‣ Helhetssyn<br />
‣ Kontinuitet<br />
‣ Samverkan för fungerande vårdkedjor<br />
‣ Balans mellan vårdnivåer<br />
‣ Optimalt resursutnyttjande<br />
‣ Behovsbaserad<br />
‣ Hög tillgänglighet<br />
‣ Trygghet<br />
‣ Delaktighet<br />
Nationell handlingsplan <strong>och</strong> <strong>Landstinget</strong> Sörmlands förstärkta handlingsplan<br />
I enlighet med tidigare beslut ska arbetet med att verkställa den lokala handlingsplanen<br />
tillsvidare fullföljas <strong>och</strong> följas upp under planperioden. Redovisning<br />
ska göras årligen till både landstingsstyrelsen <strong>och</strong> Socialstyrelsen.<br />
Psykiatriberedningen<br />
Arbete pågår i syfte att införliva förslag från Psykiatriberedningen inför<br />
<strong>budget</strong> <strong>2004</strong>. Psykiatrin ska vidareutvecklas i samverkan med kommunerna.<br />
De äldres psykiska hälsa ska beaktas särskilt.<br />
18 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
Kompetenscentrum för mångsymptom<br />
Kompetenscentrum för mångsymptom med länsuppdrag ska utvecklas i enlighet<br />
med LF beslut §100/2002 som bygger på det underlag som fastställdes<br />
av LS §163/1998. Smärtmottagningen i södra hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsområdets<br />
har under 2000-2002 i projektform arbetat i enlighet med LS beslut<br />
§58/2000. Deras erfarenheter <strong>och</strong> förhållningssätt inom smärtbehandling ska<br />
spridas till de två övriga hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsområdena, i enlighet med LF<br />
beslut §100/2002<br />
IT-frågor<br />
BMS<br />
‣ Utvecklingen av BMS journaldelar via SUSSA-samarbetet fortsätter<br />
under <strong>2004</strong>. Fokus måste också riktas mot Vårdadministration så att dessa<br />
delar uppfyller kraven för att ersätta landstingets gamla PAS-system.<br />
Inom detta område sker samverkan främst med <strong>Landstinget</strong> Blekinge.<br />
‣ SHSO kommer under 2003 att slutföra införandet av BMS Journal på<br />
nya enheter. För NVHSO är nuvarande plan att införandet kommer att<br />
pågå under <strong>2004</strong> <strong>och</strong> <strong>2005</strong>. För båda förvaltningarna återstår dessutom<br />
ett arbete att ansluta de tidigare separata BMS-enheterna till Crossmiljön.<br />
Detta arbete beräknas kunna slutföras i början av <strong>2005</strong>.<br />
‣ Under <strong>2004</strong> <strong>och</strong> <strong>2005</strong> måste landstingets gamla PAS-system successivt<br />
ersättas med BMS Vårdadministration så att det gamla systemet kan avvecklas<br />
under <strong>2006</strong>.<br />
Gemensamt vårddatalager (Mått-databasen)<br />
En stor satsning fullföljs under planperioden för att införa <strong>och</strong> vidareutveckla<br />
ett gemensamt datalager för hälso- <strong>och</strong> sjukvården. Det ska användas för<br />
analyser <strong>och</strong> rapportering ute i de enskilda verksamheterna samt på förvaltnings-<br />
<strong>och</strong> landstingsnivå.<br />
Digital Bild<br />
Det länsgemensamma projektet för Digital Bildkommunikation avser att<br />
under 2003 slutföra upphandlingen av utrustning <strong>och</strong> programvara för<br />
PACS 2 . Tillsammans med utvecklingen av IT-infrastrukturen skapar detta<br />
förutsättningar för att med start i början av <strong>2004</strong> genomföra den digitalisering<br />
som beskrivs i den rapport som lämnades till LS/LF 2001. Fokus bör<br />
riktas mot att under resten av planperioden uppnå den verksamhetsnytta som<br />
där i beskrivs.<br />
2 Picture Archiving and Communication System<br />
19 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
Infrastruktur<br />
Till följd av verksamhetens ökande IT-användning måste IT-infrastrukturen<br />
<strong>och</strong> särskilt kommunikationsnätet utvecklas. Åtgärder krävs för att säkerställa<br />
tillräcklig kapacitet <strong>och</strong> tillgänglighet samt en hög IT-säkerhet.<br />
Tandvård<br />
Tandvård inom ramen för hälso- <strong>och</strong> sjukvårdens högkostnadsskydd<br />
Landstingen är, sedan 1999, huvudmän för det särskilda tandvårdsstödet till<br />
vissa äldre <strong>och</strong> funktionshindrade, samt tandvård som led i sjukdomsbehandling<br />
för vissa sjukdomsgrupper. Landstingens ansvar är reglerat i tandvårdslagen.<br />
Finansiering av verksamheten har skett via statsbidrag. De första två åren i<br />
form av specialdestinerat statsbidrag. Därefter som del i det s k generella<br />
statsbidraget. Statsbidraget kompletteras till en mindre del med ökad avgiftsfinansiering<br />
av tandkirurgiska åtgärder.<br />
Statsbidraget har inte justerats någon gång under perioden 1999-2003. I<br />
samband med reformens införande fastställdes dock en kontrollstation för<br />
statsbidragsjustering efter 2001 års verksamhet. Förhandlingarna mellan<br />
Landstingsförbundet <strong>och</strong> Regeringen har dock dragit ut på tiden. Oklarhet<br />
råder om fortsatt tidplan, samt eventuella resultat av dessa förhandlingar.<br />
Mot bakgrund av de kostnadsökningar inom tandvårdsområdet som varit<br />
fallet under den här tidsperioden är det av största vikt att statsbidraget justeras<br />
upp. I annat fall har landstingen att av egen kraft finansiera merkostnaden,<br />
då åtagandet är lagstadgat <strong>och</strong> därmed inte möjligt att reducera i omfattning.<br />
Under planperioden utökas, i avvaktan på eventuell statsbidragsjustering,<br />
anslaget för det särskilda tandvårdsstödet med 4 mkr från <strong>och</strong> med <strong>2004</strong>.<br />
Folktandvården<br />
Inriktning<br />
Med utgångspunkt från tandvårdslagen ”en god tandhälsa <strong>och</strong> en tandvård<br />
på lika villkor för hela befolkningen”, ska under planperioden en översyn av<br />
Folktandvården Sörmlands inriktning <strong>och</strong> roll initieras. Översynen ska syfta<br />
till att klargöra på vilket sätt folktandvården på bästa sätt kan bidra till att<br />
tillfredsställa den sörmländska befolkningens behov av tandvård.<br />
20 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
Detta ska ske genom att bl a precisera de ur ett livsvillkorsperspektiv prioriterade<br />
befolkningsgrupperna. Med livsvillkor avses då företrädesvis sociala<br />
förhållanden.<br />
”Frisktandvård”<br />
Översynen av folktandvårdens inriktning <strong>och</strong> roll ska inkludera den potential<br />
som finns inom folktandvården vad gäller utvecklingen av folkhälsoområdet.<br />
Det långvariga arbetet med att förebygga karies <strong>och</strong> tandlossning har<br />
gett avsevärda folkhälsoförbättringar. Med tanke på att stora delar av befolkningen<br />
regelbundet besöker tandvården, finns stora möjligheter att nå ut<br />
med information. Utvecklingsbara områden är t ex tobaksprevention, kostvanor,<br />
diabetes m m.<br />
Sjukhus- <strong>och</strong> specialisttandvård<br />
Nämnden för Folktandvård ska inom ramen för <strong>2004</strong> års <strong>budget</strong>arbete skapa<br />
en beredskap för att beakta resultatet av nu pågående översyn av sjukhus<strong>och</strong><br />
specialisttandvård. Översynen väntas vara klar för politisk behandling<br />
vid halvårsskiftet 2003.<br />
Spelregler<br />
Folktandvården styrs på ett annat sätt än landstingets övriga förvaltningar.<br />
De är utsatta för konkurrens <strong>och</strong> styrs på tre ekonomiska nyckeltal – vinstmarginal,<br />
avkastning på eget kapital <strong>och</strong> soliditet – samt ett antal hälsomål.<br />
Även under kommande planperiod ska FtvS styras på detta sätt. Det är viktigt<br />
att inför varje nytt <strong>budget</strong>år fastställa vilken ambitionsnivå som ska gälla<br />
för styrtalen.<br />
Det är också viktigt att samarbetsformerna mellan producent, ägare <strong>och</strong> befolkningsföreträdare<br />
vidareutvecklas.<br />
Habilitering <strong>och</strong> handikappservice<br />
Pågående utredningar på nationell nivå<br />
Det pågår just nu fyra olika utredningar på nationell nivå, vilka rör sådant<br />
som återfinns inom Handikapp & Habiliterings ansvarsområde <strong>och</strong> vars<br />
resultat därmed kan komma att påverka förvaltningens åtagande.<br />
Barn- <strong>och</strong> ungdomshabilitering<br />
Socialstyrelsen har nyligen blivit klar med en utredning om barn- <strong>och</strong> ungdomshabiliteringsverksamheten<br />
i Sverige. Däri konstateras bl a följande:<br />
‣ Landstingen som helhet brister i hanteringen av handikappade barn<br />
21 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
‣ Barn som är handikappade av medicinska skäl omfattas inte av handikappverksamheten<br />
‣ Samverkan behövs i större utsträckning – idag är ansvarsförhållandena<br />
oklara<br />
Habiliterings- <strong>och</strong> rehabiliteringsinsatser för vuxna<br />
Socialstyrelsen utreder även de tillgängliga habiliterings- <strong>och</strong> rehabiliteringsinsatserna<br />
för vuxna. Denna utredning beräknas klar våren <strong>2004</strong>.<br />
Hjälpmedel <strong>och</strong> Råd & stöd<br />
Regeringen har tillsatt en utredning om hjälpmedel <strong>och</strong> Råd & stöd enligt<br />
LSS. Denna kommer att redovisas hösten 2003.<br />
Hjälpmedel<br />
Den nationella hjälpmedelsutredningen ser bl a över högkostnadsskydd,<br />
ansvarsfördelning m m. Av direktiven till utredningen framgår att alla<br />
hjälpmedel till funktionshindrade bör ses på ett likartat sätt <strong>och</strong> hanteras<br />
enligt samma grundläggande principer.<br />
<strong>Landstinget</strong> måste löpande bevaka resultaten av dessa utredningar <strong>och</strong> i sin<br />
tur utreda vilka åtgärder som behöver vidtas.<br />
Vuxna med DAMP-ADHD<br />
En analys av behovet av insatser för vuxna med DAMP-ADHD har gjorts i<br />
enlighet med Uppdrag 2003. Det har då framkommit att behoven är mycket<br />
stora <strong>och</strong> åtgärdsförslag med kostnadsanalys ska tas fram.<br />
Hörselområdet<br />
Sjukvården har under 2002 kraftigt förkortat köerna till utprovning av hörapparat.<br />
HH:s uppgift blir därför att säkra en tillräcklig tillgång till hörseltekniker,<br />
så att inte köerna istället förlängs här. Detta kan delvis röra sig om<br />
en puckeleffekt, men behöver likväl åtgärdas.<br />
Synområdet<br />
Genom att Statens specialpedagogiska institut bildades, fördes vissa uppgifter<br />
gällande gravt synskadade barn <strong>och</strong> deras anhöriga över till landstingen.<br />
Landstingen erhöll dock inte några resurser för det nya åtagandet –<br />
varken i form av kunskap eller finansiering. På departementsnivå förs också<br />
en diskussion om att institutet inte längre ska behöva ge vuxna dövblinda<br />
personer insatser. Dövblinda är en grupp som redan befinner sig i en mycket<br />
isolerad situation <strong>och</strong> som drabbas särskilt hårt av detta.<br />
22 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
Samordnade transporter<br />
Landstingens kostnader för sjukresor ökar kraftigt kontinuerligt. En långsiktig<br />
lösning på problemet är att samordna sjukresorna med allmänna kommunikationer,<br />
vilket innebär att trafikhuvudmannen måste ta ett ökat ansvar.<br />
En regeringsutredning pågår <strong>och</strong> beräknas vara klar hösten 2003.<br />
Kultur <strong>och</strong> utbildning<br />
Inför den kommande planperioden erhåller Kultur- <strong>och</strong> utbildningsnämnden<br />
inga nya pengar, utan utvecklingen får ske genom omprövningar inom befintliga<br />
resurser. I detta arbete är det dock viktigt att såväl den nya kulturvisionen<br />
tillåts sätta sin prägel på utvecklingen inom kulturområdet, som att<br />
utredningen om folkhögskolornas inriktning får genomslag på folkhögskolornas<br />
kursutbud.<br />
Under planperioden ska nämnden fortsätta<br />
‣ musik- <strong>och</strong> teatersatsningen tillsammans med kommunerna<br />
‣ genom konsulentverksamheten stimulera <strong>och</strong> aktivera kulturlivet som<br />
helhet i länet<br />
‣ publika satsningen på länsmuseet<br />
‣ stimulera utvecklingen av Öknaskolan på inslagen väg<br />
‣ folkhögskolornas profil- <strong>och</strong> inriktningsarbete<br />
Vidare ska nämnden utifrån utredningen om Nynäs framtida utveckling<br />
‣ fundera på ägarförhållanden för Nynäs.<br />
Regionalt arbete <strong>och</strong> kollektivtrafik<br />
Regional samverkan<br />
Den 12 juni 2003 bildas Regionförbundet Sörmland <strong>och</strong> landstingets regionala<br />
utvecklingsarbete flyttas dit. Regionförbundet Sörmland är ett kommunalförbund<br />
som landstinget tillsammans med länets nio kommuner bildar för<br />
att driva regionala utvecklingsfrågor. Prioriterade arbetsuppgifter blir näringslivsfrågor,<br />
infrastruktur <strong>och</strong> kommunikationer samt utbildning <strong>och</strong><br />
23 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
kompetensutveckling. Internationellt perspektiv <strong>och</strong> långsiktig hållbar utveckling<br />
ska också prägla arbetet.<br />
I <strong>och</strong> med bildandet går personalen på landstingets regionala enhet över till<br />
Regionförbundet Sörmland. Ett nära samarbete mellan landstinget <strong>och</strong> Regionförbundet<br />
blir därför naturligt i alla frågor som ligger i ett gränsland.<br />
Näringsliv<br />
<strong>Landstinget</strong> bedriver en stor del av sitt regionala näringslivsstöd via dotterbolaget<br />
ALMI som man äger gemensamt med staten. Frågor rörande<br />
ALMI’s verksamhet kommer på tjänstemannanivå att beredas i Regionförbundet<br />
Sörmland. Alla politiska beslut rörande ALMI’s verksamhet tas dock<br />
i landstingets beslutsapparat.<br />
Under 2002 lämnade regeringen ett betänkande om ”Företagsutveckling på<br />
regional nivå”, SOU 2 002:101. I det ingick bl a förslag på de regionala<br />
ALMI-bolagens framtida verksamhet. Vid tidpunkten för dessa direktiv var<br />
det inte klart om regeringen kommer att göra förändringar i ALMI-bolagens<br />
uppdrag. Landstingsförbundet som var remissinstans för betänkandet hade<br />
som viktigaste synpunkt att ALMI’s regionala bolag inte ska åläggas mydighetsutövande<br />
arbetsuppgifter.<br />
Kollektivtrafik<br />
<strong>Landstinget</strong> har ett flertal olika aspekter på hur länets kollektivtrafik ska<br />
utformas. Ansvaret för planering <strong>och</strong> upphandling av kollektivtrafik i länet<br />
sköts av Länstrafiken i Sörmland som fungerar som huvudman. Bolaget ägs<br />
till hälften av landstinget <strong>och</strong> till hälften av kommunerna. Under 2003 påbörjas<br />
ett arbete att ta fram nya ägardirektiv för Länstrafiken. Med detta ska<br />
en tydligare styrning av bolagets verksamhet kunna ske. Det arbetet förmodas<br />
fortsätta en bit in på <strong>2004</strong>. Landstingsstyrelsen har också beslutat att det<br />
konsortialavtal som tecknades 1999 mellan ägarna i Länstrafiken ska ses<br />
över.<br />
Länstrafiken har under 2003 haft ett uppdrag att minska kostnaderna för<br />
kollektivtrafiken. Detta kommer att medföra försämringar i utbudet av kollektivtrafik<br />
med konsekvenser för allmänheten. Åtagandet att bedriva regiontrafik<br />
med den sk Sörmlandspilen på västra stambanan går in på sitt andra<br />
av tre år under <strong>2004</strong>.<br />
24 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
FM-samverkan 3 inom <strong>Landstinget</strong> Sörmland<br />
<strong>Landstinget</strong> Sörmland bejakar FM-samverkan som ett medel för att<br />
‣ tydliggöra behovet av helhetssyn <strong>och</strong> öka koncernnyttan<br />
‣ skapa förutsättningar för ökad samverkan dels mellan serviceverksamheterna,<br />
dels mellan service- <strong>och</strong> kärnverksamheten<br />
‣ bereda väg för goda arbetsplatser<br />
‣ hushålla med begränsade ekonomiska resurser<br />
Med utgångspunkt från ovanstående ställningstagande ska<br />
‣ pågående FM-samverkansprojekt fortsätta <strong>och</strong>, i takt med att stödprocesserna<br />
<strong>och</strong> samverkansprodukterna är klara, övergå i löpande verksamhet<br />
‣ de serviceverksamheter som ännu inte involverats pröva i vilken utsträckning<br />
FM-samverkan kan bli ett medel för att utveckla den egna<br />
verksamheten i av landstinget önskad riktning<br />
‣ en översyn påbörjas av hur serviceverksamheten ska organiseras i framtiden.<br />
D-data<br />
Utveckling av styrprinciper för D-datas verksamhet<br />
Baserat på LS beslut § 11/2000 har D-datas uppdrag <strong>och</strong> ansvar förändrats i<br />
linje med den organisationsöversyn som genomförts. Nu behöver även styrprinciperna,<br />
särskilt i den ekonomiska dimensionen, utvecklas. Till <strong>budget</strong><br />
<strong>och</strong> uppdrag <strong>2004</strong> ska därför en styrmodell utvecklas <strong>och</strong> införas, baserad på<br />
följande principer:<br />
‣ Alla kostnader ska finansieras med intäkter från de verksamheter som<br />
nyttjar D-datas utbud. Det ska råda balans mellan kostnader <strong>och</strong> intäkter<br />
<strong>och</strong> D-data ska eftersträva ett 0-resultat.<br />
‣ D-data har ett långsiktigt finansieringsansvar för IT-infrastrukturen <strong>och</strong><br />
ska handha alla investeringar inom detta område.<br />
3 Samverkan mellan landstingets serviceverksamheter<br />
25 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
Ekonomisk <strong>och</strong> finansiell ram<br />
Nedan redovisas översiktligt de antaganden <strong>och</strong> övriga förutsättningar som<br />
ligger till grund för beräkningarna av landstingets ekonomiska utveckling<br />
under planperioden.<br />
Skatteunderlagets utveckling<br />
Skatteintäkterna har beräknats utifrån nuvarande skattesats 9,72 kronor. Vad<br />
gäller utvecklingen av skatteunderlaget har Landstingsförbundets senaste<br />
prognos beaktats. Jämfört med den prognos som ligger till grund för nuvarande<br />
<strong>budget</strong> <strong>och</strong> flerårsplan är det framförallt bedömningen för år 2003<br />
som har reviderats. Prognosen för 2003 har justerats ner med 1,0 procentenheter,<br />
vilket framför allt förklaras av en sämre utveckling av sysselsättningen.<br />
Prognosen för övriga år har endast justerats marginellt.<br />
Av tabellen nedan framgår den beräknade skatteunderlagsutvecklingen.<br />
Åren 2002 <strong>och</strong> 2003 påverkas den årliga uppräkningen av regelförändringar.<br />
Den ekonomiska effekten av dessa förändringar neutraliseras via det generella<br />
statsbidraget.<br />
Skattetillväxt, % 2002 2003 <strong>2004</strong> <strong>2005</strong> <strong>2006</strong><br />
Inkl regelförändringar 5,2 4,7 4,7 4,8 4,2<br />
Exkl regelförändringar 4,2 3,2 4,7 4,8 4,2<br />
Det generella statsbidraget<br />
Statsbidragen för den nationella handlingsplanen <strong>och</strong> för ökad tillgänglighet<br />
antas ligga kvar även <strong>2005</strong> <strong>och</strong> <strong>2006</strong>. I kalkylen har förutsatts att landstingets<br />
kostnad för hälso- <strong>och</strong> sjukvård ökar med motsvarande belopp.<br />
Utifrån vårpropositionen 2003 har vidare beaktats att det generella sysselsättningsstödet<br />
förlängs att gälla även under <strong>2004</strong>. Detsamma gäller de tillfälliga<br />
skattemedel, den s k 200-kronan, som staten överlåtit till landsting<br />
<strong>och</strong> kommuner 1999-2003.<br />
Statsbidraget för läkemedelsförmånen har beräknats öka med 5 % per år<br />
under hela planperioden, även om träffad överenskommelse endast gäller<br />
t o m <strong>2004</strong>. Vidare har beaktats övergång till fördelning av statsbidraget<br />
enligt behovsmodellen. Kostnadsutvecklingen för receptläkemedel befaras<br />
öka mer än statsbidragets uppräkning. Det är svårt att bedöma den framtida<br />
utvecklingen, varför gjorda antaganden successivt får stämmas av <strong>och</strong> eventuellt<br />
revideras. <strong>Landstinget</strong> har påbörjat ett intensivt arbete för att minska<br />
26 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
läkemedelskostnaderna via ett decentraliserat <strong>budget</strong>arbete <strong>och</strong> aktiviteter<br />
kring uppföljning.<br />
<strong>Landstinget</strong>s kostnadsvolym<br />
En sammanvägning har skett av förväntad prisökning för varor, tjänster <strong>och</strong><br />
löneökning. Kostnadsutvecklingen <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong> beräknas därmed till 3,6 %<br />
per år. Förutom den generella ökningen har för hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsverksamheterna<br />
förutsatts en kostnadsökning på 0,5 % per år som sammanhänger<br />
med den medicinsktekniska utvecklingen.<br />
Enligt förslag i vårpropositionen förlängs fr o m 1 juli 2003 den period som<br />
arbetsgivaren betalar sjuklön från 14 till 21 dagar. Utifrån nuvarande sjukfrånvaro<br />
innebär detta en ökad årskostnad för landstinget med 7 mkr.<br />
En viktig utgångspunkt för upprättad kalkyl är ställningstagandet att nya<br />
åtaganden i övrigt ska finansieras endera genom omprövning av befintlig<br />
verksamhet eller inom ramen för det ekonomiska utrymme som erhållits för<br />
den nationella <strong>och</strong> förstärkta handlingsplanen samt ökad tillgänglighet.<br />
Resultatprognos<br />
Nedan sammanfattas den ekonomiska utvecklingen för landstinget under<br />
planperioden.<br />
(mkr)<br />
Prognos<br />
2003<br />
Plan<br />
<strong>2004</strong><br />
Plan<br />
<strong>2005</strong><br />
Plan<br />
<strong>2006</strong><br />
Verksamhet, driftnetto -3 778 -3 971 -4 145 -4 320<br />
Avskrivningar -170 -170 -170 -170<br />
Skatteintäkter 3 413 3 551 3 <strong>68</strong>3 3 812<br />
Ink <strong>och</strong> kostnadsutjämning 420 510 547 587<br />
Övriga statsbidrag 19 19 0 0<br />
Finansnetto 17 12 8 5<br />
Värdeökning p-skuld -15 -17 -21 -24<br />
Årets resultat -94 -66 -98 -110<br />
Verksam netto, %-förändring 5,1 4,4 4,2<br />
Utifrån redovisade förutsättningar uppvisar landstinget negativa resultat<br />
under hela planperioden. Kraftfulla åtgärder måste således vidtas för att<br />
komma tillrätta med den ekonomiska obalansen.<br />
Behovsbaserad <strong>budget</strong>fördelning<br />
Liksom tidigare fördelas merparten av landstingets <strong>budget</strong> för hälso- <strong>och</strong><br />
sjukvård mellan länsdelarna utifrån ett antal variabler som påverkar behovet<br />
27 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
av hälso- <strong>och</strong> sjukvård, såsom antalet invånare, dess åldersfördelning, medellivslängd<br />
<strong>och</strong> utbildningsnivå. Inom ramen för projektet Gemensam<br />
verksamhetsstyrning kommer frågan om fördelningsmodell att diskuteras.<br />
Den procentuella fördelningen mellan länsdelarna framgår av följande tabell:<br />
Andel i %<br />
<strong>Direktiv</strong><br />
<strong>2004</strong><br />
Budget<br />
2003<br />
Norra länsdelen 45,94 45,85<br />
Västra länsdelen 22,88 23,10<br />
Södra länsdelen 31,18 31,05<br />
Summa 100,00 100,00<br />
Uttryckt i kronor per invånare blir fördelningen följande:<br />
Kronor per invånare<br />
<strong>Direktiv</strong><br />
<strong>2004</strong><br />
Budget<br />
2003<br />
Norra länsdelen 15 134 14 481<br />
Västra länsdelen 15 586 14 969<br />
Södra länsdelen 15 259 14 511<br />
Länets genomsnitt 15 274 14 600<br />
28 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
Ekonomiskt åtagande per område<br />
Nedan anges det ekonomiska utrymmet per åtagandeområde samt resultatkrav för<br />
respektive förvaltning under planperioden. Framtida besparingskrav har inte beaktats.<br />
(mkr) <strong>2004</strong> <strong>2005</strong> <strong>2006</strong><br />
Hälso- <strong>och</strong> sjukvård<br />
Norra länsdelen, uppdragsers exkl tillgänglighet 1 789,1 1 8<strong>68</strong>,0 1 951,2<br />
-"- , övrigt 28,6 29,5 30,6<br />
Västra länsdelen, uppdragsers exkl tillgänglighet 828,4 865,5 904,5<br />
-"- , övrigt 76,9 79,6 82,5<br />
Södra länsdelen, uppdragsers exkl tillgänglighet 1 214,4 1 2<strong>68</strong>,0 1 324,3<br />
-"- , övrigt 19,3 19,9 20,7<br />
Övrig hälso- <strong>och</strong> sjukvård 84,1 84,3 84,6<br />
Resultat NVHSO -50,0 -50,0 -50,0<br />
Resultat SHSO -23,0 -23,0 -23,0<br />
Resultat Karsudden 1,0 1,0 1,0<br />
Tandvård 129,5 133,6 137,8<br />
Resultat Folktandvården 2,2 2,3 2,4<br />
Habilitering <strong>och</strong> handikappservice, uppdragsersättning 86,1 89,2 92,3<br />
Resultat Handikapp & Habilitering 0 0 0<br />
Resultat Sjukreseverksamheten 0 0 0<br />
Resultat Dammsdal 0 0 0<br />
Resultat Hjälpmedelsverksamheten -4,4 -2,9 -2,9<br />
Utbildning, uppdragsersättning 29,1 29,7 30,3<br />
Utbildning, övrigt 5,6 5,8 6,0<br />
Kultur, uppdragsersättning 33,0 34,1 35,3<br />
Resultat Kultur & Utbildning 0 0 0<br />
Turism 3,4 3,4 3,4<br />
Friluftsverksamhet, uppdragsersättning 3,6 3,8 3,9<br />
Resultat Jord & skog 0 0 0<br />
Kollektivtrafik 105,4 108,9 113,0<br />
Näringslivsstöd 6,7 7,0 7,3<br />
Övriga regionalpolitiska åtgärder 16,6 17,0 17,4<br />
Resultat Landstingsfastigheter 0 0 0<br />
Resultat D-data 0 0 0<br />
Resultat KA Servicekonsult 0 0 0<br />
29 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
<strong>Landstinget</strong>s investeringar<br />
Investeringsramen för <strong>2004</strong> överensstämmer med vad som fastställdes i<br />
flerårsplan 2003-<strong>2005</strong>. Fördelningen framgår av nedanstående tabell.<br />
(tkr)<br />
Totalt 250 000<br />
- Fastigheter 90 000<br />
- IT 34 840<br />
- Hjälpmedel, landstinget 13 500<br />
- Utrustning 111 660<br />
Utöver ovan angivna investeringsramar tillkommer s k externa investeringar<br />
i form av hyrhjälpmedel samt byggnadsinvesteringar avsedda för externa<br />
hyresgäster, enligt nedan.<br />
(tkr)<br />
Totalt 27 000<br />
- Fastigheter 19 000<br />
- Hyrhjälpmedel 8 000<br />
Under <strong>2004</strong> planeras fastighetsinvesteringar överstigande 1 mkr enligt nedanstående<br />
tabell. Observeras bör att grunden för denna är en bedömning av<br />
utfallet för 2003, vilken är svår att göra så här tidigt på året. Därför kan ändringar<br />
komma att bli aktuella.<br />
(tkr)<br />
MSE<br />
Palliativ vårdavd 2 000<br />
Psykiatri avd 15 2 000<br />
Lokalanpassning för datortomograf 3 500<br />
Kraftförsörjning 1 050<br />
Markparkering 7 000<br />
KSK<br />
Dialys 5 100<br />
K9 (BoU-mott, KK/psyk, paramed, barn- o vuxenhab) 17 500<br />
Norra<br />
Planering VC Strängnäs <strong>och</strong> samlad kvinnoklinik 2 000<br />
Dammsdal<br />
Skolbyggnad 5 500<br />
Ombyggnad för administration 3 500<br />
NLN<br />
Vårdavd 22 000<br />
Digital bild 1 600<br />
Reservkraft 3 600<br />
30 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
•••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
Fördelning av övrig investeringsram för <strong>2004</strong> framgår nedan.<br />
(tkr) Utrustning IT Summa<br />
NVHSO 60 000 0 60 000<br />
SHSO 20 000 0 20 000<br />
Folktandvården 4 500 2 000 6 500<br />
Handikapp <strong>och</strong> Habilitering 945 305 1 250<br />
Hjälpmedel 75 20 95<br />
Dammsdal 250 200 450<br />
Kultur <strong>och</strong> utbildning 2 985 515 3 500<br />
Jord & Skog 0 0 0<br />
Landstingsfastigheter 500 0 500<br />
D-data 0 12 800 12 800<br />
KA Servicekonsult 4 10 100 0 10 100<br />
Anslagsstyrda enheter 200 19 000 19 200<br />
4 Inkl billeasing 10 000 tkr<br />
31 (31)<br />
2003-05-05
Budgetdirektiv <strong>2004</strong> <strong>och</strong> flerårsplan <strong>2005</strong>-<strong>2006</strong><br />
Moderata Samlingspartiets landstingsgrupp<br />
De moderata <strong>budget</strong>direktiven består av fyra delar<br />
1. Ekonomisk inriktning sid 1<br />
2. Kritik av det socialdemokratiska förslaget sid 2<br />
3. Yrkande sid 3<br />
4. <strong>Direktiv</strong> för förändringsarbetet, bilaga 1 sid 4<br />
1. Ekonomisk inriktning<br />
Utgångsläge<br />
<strong>Landstinget</strong> Sörmland befinner sig i likhet med merparten av landstingen i en<br />
svår situation. Kostnaderna överstiger intäkterna. Trots ökade skatteintäkter i<br />
storleksordningen 5-6 % <strong>och</strong> en skattehöjning som gav 160 Milj kr har resultatet gått från<br />
plus 80 till minus 128 på tre år. Den trend som socialdemokraterna visar in sin flerårsplan<br />
pekar på underskott på 100 Milj kr varje år.<br />
Balanskravet innebär att intäkter <strong>och</strong> kostnader ska balanser att underskott ska<br />
återställas inom två år. Vi vet att 10 Milj kr ska återställas <strong>2004</strong> <strong>och</strong> att förväntade<br />
underskottet 2003 på 100 Milj kr ska återställas <strong>2004</strong> <strong>och</strong> <strong>2005</strong>. Ekvationen går inte ihop.<br />
Det fattas 76 Milj kr <strong>2004</strong> <strong>och</strong> 200 Milj kr för båda åren <strong>2005</strong> <strong>och</strong> <strong>2006</strong>.<br />
Kravet är att rationalisering samt engångsinsatser ska förbättra resultatet med<br />
76 Milj kr <strong>2004</strong>. Det huvudspår landstinget arbetar efter är strukturella förändringar i<br />
länssjukvården i samverkan med Västmanland <strong>och</strong> strukturella förändringar i landstingets<br />
vårdutbud. Tidsschema för de båda processerna är utdragna <strong>och</strong> fulla effekter erhålls<br />
tidigast <strong>2005</strong>. Viss effekt, 40 Milj kr, uppnås redan <strong>2004</strong>.<br />
Krav på direktiven <strong>och</strong> flerårsplanen<br />
Det återstår att via direktiven ge inriktning för en resultatförbättring med 36<br />
Milj kr <strong>2004</strong> <strong>och</strong> göra det sannolikt att 2003 års underskott kan återställas senast <strong>2005</strong>.<br />
Den moderata inriktningen<br />
För att sänka kostnaderna med ytterligare 36 mil kr utan att detta ska drabba<br />
vården måste landstinget koncentrera sin verksamhet till kärnuppgifterna. Ge uppdrag att<br />
sälja mark områdena Nynäs <strong>och</strong> Hedlandet samt Solbacka Sport <strong>och</strong> Konferens. Ge<br />
uppdrag att söka nya huvudmän för Öknaskolan <strong>och</strong> de båda folkhögskolorna. Öka<br />
konkurrensutsättningen av servicefunktioner. Minska kostnaden för den politiska<br />
organisationen.<br />
De satsningar under förstärkta handlingsplanen som ännu inte genomförts<br />
fryses.<br />
1
I dagsläget förväntas underskottet för 2003 bli ca 100 Milj kr. Att återställa ett<br />
belopp av den digniteten krävs radikala åtgärder <strong>2005</strong>. För att skapa förutsättningar att klara<br />
balanskravet måste kraftfulla åtgärder göras omedelbart att sänka kostnaderna 2003. Vi<br />
föreslår investerings- <strong>och</strong> underhållsstopp som sänker kostnaderna med 17 Milj kr. Stoppet<br />
skulle förskjuta planerna för investeringar <strong>och</strong> underhåll endast några månader framöver<br />
<strong>och</strong> därmed blir skadan försumbar.<br />
Vi föreslår också att alla inköp under andra halvåret prövas om dessa inte kan<br />
förskjutas över årsskiftet.<br />
2. Kritik av det socialdemokratiska förslaget<br />
Socialdemokraterna lägger ett <strong>budget</strong>direktiv med <strong>budget</strong> i balans (sidan 8 i<br />
deras direktiv). I våra ögon är detta endast en matematisk uträkning, som visar vad som<br />
krävs för att uppfylla balanskravet. Strukturöversynen ska för åren <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong> ge 40, 100<br />
<strong>och</strong> 110 Milj kr. Vad innebär resten av rationaliseringarna på ytterligare 36, 92 <strong>och</strong> 82 Milj<br />
kr för våra verksamheter? Vilka direktiv ska anvisa vägen till dessa resultatförbättringar?<br />
Svar: Det finns inget i direktiven som visar hur det ska gå till.<br />
Socialdemokraterna skickar inga tydliga signaler att landstingets ekonomi<br />
ovillkorligen måste få balans utan förlitar sig helt på strukturöversynen. En strukturöversyn<br />
som under alla förhållanden ändå skulle vara nödvändig för att kunna möta framtidens<br />
vårdbehov.<br />
Socialdemokraterna anvisar inte heller vägen till balans i det korta<br />
perspektivet. Detta är ett farligt sätt att handskas med framtiden. En ”ryggsäck” bärs med in<br />
i flerårsplanen <strong>och</strong> riskerar en god framtida vård.<br />
Mer politisk handlingskraft efterlyses.<br />
2
3. Yrkanden<br />
Moderata Samlingspartiet yrkar att landstingsfullmäktige beslutar<br />
1. för år <strong>2004</strong><br />
att minska de anslagsstyrda verksamheterna <strong>2004</strong> med<br />
att kostnadsökningar på 4,6 % godkännes för <strong>2004</strong>, (s) förslag 5.1 %<br />
att koncentrera landstingets uppgifter till hälso- <strong>och</strong> sjukvård,<br />
tandvård, handikapp- <strong>och</strong> habilitering<br />
att pröva om delar av förstärkta handlingsplanen kan frysas<br />
Totalt<br />
2. för år 2003<br />
att införa investerings- <strong>och</strong> underhållsstopp<br />
att varje inköpsbeslut fram till årsskiftet prövas om det går att förskjuta<br />
över årsskiftet<br />
Krismedvetande<br />
8 Milj kr<br />
20 Milj kr<br />
12 Milj kr<br />
? Milj kr<br />
40 Milj kr<br />
17 Milj kr<br />
? Milj kr<br />
3. för planperioden (s) förslag<br />
att strukturöversynen får ett 76 År <strong>2004</strong> 40 Milj<br />
kr ekonomiskt rationaliseringskrav på 192 År <strong>2005</strong><br />
110 Milj kr 192 År <strong>2006</strong> 100 Milj<br />
kr<br />
4. att det moderata förslaget till direktiv för förändringsarbetet läggs som grund för det<br />
fortsatta <strong>budget</strong>arbetet, se bilaga<br />
att primärvårdsutvecklingen påskyndas <strong>och</strong> tillförs<br />
10 Milj<br />
kr<br />
3
4. <strong>Direktiv</strong> för förändringsarbetet bilaga 1<br />
Dessa direktiv ska ses som en ledstjärna i den fortsatta <strong>budget</strong>processen. Tempot i<br />
genomförandet av de olika målsättningarna avgörs av det ekonomiska utrymmet.<br />
Omprioriteringar blir nödvändiga för att skapa utrymme.<br />
Övergripande inriktning<br />
Ansvaret för varandra är särskilt viktigt vid olycka, sjukdom <strong>och</strong> lidande. En<br />
gemensamt finansierad vård <strong>och</strong> omsorg ska alltid finnas tillgänglig för alla. Inom denna<br />
ram måste alla vårdgivare som vill erbjuda sina tjänster också få möjlighet att göra det<br />
oavsett organisationsform.<br />
Det man fått löfte om <strong>och</strong> betalat för under en del av sitt liv ska man inte kunna berövas<br />
under en senare del av livet. Det får inte vara så att man, bara för att den offentligt betalda<br />
vården inte löser sin uppgift, tvingas ställa sig i vårdkö, gå sjukskriven <strong>och</strong> oroas i onödan.<br />
Tryggheten ska vara långsiktig <strong>och</strong> garanteras av oss politiker.<br />
Vägen till den goda vården kräver en ny sjukvårdspolitik. Vi vill ha en vård med god<br />
tillgänglighet som sörmlänningarna kan känna förtroende för. Därför måste viktiga <strong>och</strong><br />
avgörande politiska beslut fattas:<br />
Vårdgaranti:<br />
• garanterad vård inom rimlig tid genom en vårdgaranti<br />
Valfrihet<br />
• patientens valfrihet av vårdgivare utan administrativa gränser<br />
Mångfald<br />
• ökad mångfald bland dem som producerar vård<br />
Decentraliserat ansvar<br />
• ett decentraliserat <strong>budget</strong>ansvar där beslut fattas på lägsta nivå<br />
Dessa beslut är våra redskap för en vård på patienternas villkor <strong>och</strong> vi skrotar därmed den<br />
planekonomiska styrningen av vården, som visat sina stora brister med långa köer,<br />
otillgänglig vård, ökande långtidssjukskrivningar <strong>och</strong> rekryteringsproblem.<br />
Vårdgaranti<br />
Att garanteras vård i rimlig tid är för oss moderater en självklarhet. Det kostar mer att bli<br />
opererad om ett år än omgående. Väntan skapar dessutom onödigt lidande, otrygghet <strong>och</strong><br />
förlängd sjukskrivning, kanske förvärrad sjukdom.<br />
En vårdgaranti, där vård garanteras inom tre månader, har visat sig mycket verkningsfull i<br />
de borgerligt styrda landstingen. Köerna till vården har minskat drastiskt.<br />
4
Valfrihet<br />
Att själv kunna välja var man ska bli behandlad är för oss en självklarhet. Det kan finnas<br />
många skäl till att välja att bli behandlad på annan ort. Det är inte vi politiker eller våra<br />
administratörer som ska godkänna skälen <strong>och</strong> bestämma var. Det är patienten.<br />
Det är också en självklarhet att den som vill ska få hjälp i sitt val <strong>och</strong> ha någon att vända dig<br />
till med dina frågor.<br />
Mångfald<br />
Avgörande för den goda vården är värnandet <strong>och</strong> vårdandet av befintlig<br />
personal som trivs <strong>och</strong> därför stannar kvar i Södermanland. En framgångsrik rekrytering är<br />
också avgörande.<br />
Vården är den sektor som har högsta andelen högskoleutbildade, mellan 60 –<br />
70 %. Detta återspeglas inte i det relativa löneläget, karriärmöjligheter eller status. Den<br />
planekonomiska styrningen <strong>och</strong> landstingens vårdmonopol har förlamat möjligheterna till<br />
en positiv utveckling.<br />
Vården måste bli en arbetsmarknad med en mångfald av arbetsgivare.<br />
<strong>Landstinget</strong> ska välkomna vårdpersonals önskningar om att organisera sig i andra former än<br />
landstingsanställning.<br />
Decentraliserat ansvar<br />
En förutsättning för en fungerande vårdgaranti, valfrihet <strong>och</strong> mångfald är ett<br />
nytt ekonomiskt styrsystem, som premierar vad som görs <strong>och</strong> stimulerar utveckling.<br />
Dagens sörmländska sjukvård styrs hierarkiskt <strong>och</strong> med stark central makt. Detta<br />
förhållande vill vi ändra på. Ansvar <strong>och</strong> befogenheter ska ligga så nära den vårdande<br />
personalen som möjligt. Personalen ska ha ett reellt inflytande över sin arbetssituation <strong>och</strong><br />
arbetsorganisation.<br />
De långa sjukskrivningarna är framför allt ett problem inom offentlig<br />
verksamhet varför vården måste anamma det privata näringslivets syn på ekonomistyrning,<br />
arbetsorganisation, delaktighet <strong>och</strong> personalvård.<br />
Vården ur ett patientperspektiv<br />
Patientens rätt i sjukvården<br />
Patienten ska ha lika rätt till hälso- <strong>och</strong> sjukvård oberoende av<br />
betalningsförmåga, social eller kulturell bakgrund. Respekten för människovärdet, friheten<br />
<strong>och</strong> det mänskliga ansvaret är hörnstenar i vår politik. Att ta hand om de sjuka ser vi som<br />
lika självklart som att sörmlänningen har ansvar för sin egen <strong>och</strong> sina närmastes hälsa <strong>och</strong><br />
välbefinnande. Den moderata hälso- <strong>och</strong> sjukvårdspolitiken handlar om hur vi ska kunna ge<br />
förutsättningar till en bättre sjukvård genom att minska vårdköerna, förbättra<br />
tillgängligheten <strong>och</strong> hjälpa patienten i sitt val av vårdgivare <strong>och</strong> behandling. Det är inte vi<br />
politiker som ska bestämma var <strong>och</strong> hur patienten ska få vård.<br />
5
Patienten ska bestämma<br />
Kvaliteten i vården beror bl.a. på patientens möte med vården. En<br />
förtroendefull relation måste skapas mellan patienten <strong>och</strong> vårdpersonal. För ett kvalitativt<br />
bra möte måste patienten få den information om alternativ <strong>och</strong> konsekvenser som hon<br />
behöver för att kunna göra sina val. Din vårdgivare ska ha erfarenhet, kompetens <strong>och</strong> gott<br />
omdöme.<br />
Ett utbyggt husläkarsystem med etableringsrätt ser vi som basen i sjukvården, där patienten<br />
genom sitt fria val har fått välja sin läkare. Då kan denna förtroendefulla relation byggas<br />
<strong>och</strong> husläkaren fungera som lots genom sjukvårdens alla vägval. Vi vill också att privata<br />
specialister skall kunna etablera sig för ökad närhet till den öppna specialistvården. Utökad<br />
etablering för såväl husläkare som specialister ger en behövlig utbyggnad av primärvården<br />
till målet, en allmänläkare på 1500 invånare. Vårdavtal ska erbjudas även på mindre orter.<br />
Företagshälsovården har historiskt haft en stor vårdande uppgift, som<br />
fråntagits dem. Att företagshälsovården, genom deras patient- <strong>och</strong> företagskännedom,<br />
arbetade med vård, rehabilitering <strong>och</strong> arbetsmiljö innebar stora vinster <strong>och</strong> avsevärd<br />
avlastning på landstingets vårdcentraler <strong>och</strong> akutmottagningar. Vi vill att den sörmländska<br />
företagshälsovården åter ska få etablera lokala vårdavtal inom primärvården med<br />
landstinget<br />
Därför måste <strong>Landstinget</strong> erbjuda läkare, sjukgymnaster <strong>och</strong> kiropraktorer etablering med<br />
vårdavtal, i egen regi eller i samverkan med företagshälsovården.<br />
Mål: 30 nya husläkare i Sörmland<br />
Läkare även på mindre orter<br />
Specialister utanför sjukhusen<br />
Husläkare även inom företagshälsovården<br />
Avskaffa remisstvånget<br />
Synen på den offentliga vården skiljer sig ideologiskt mellan moderaterna <strong>och</strong><br />
socialdemokraterna i <strong>Landstinget</strong> Sörmland. Vid alla vägval utgår (s) ifrån den egna<br />
organisationen <strong>och</strong> administrerar fram lösningar inom den egna verksamheten.<br />
Vi moderater anser att remisstvånget är en byråkratisk skapelse till men för<br />
patienterna <strong>och</strong> ett styrmedel till den offentliga vården. Remisstvånget skapar onödiga köer<br />
<strong>och</strong> ett utdraget lidande <strong>och</strong> hindrar patienten att välja läkare, sjukgymnast <strong>och</strong> kiropraktor.<br />
Vi moderater vill ge patienten rätt att fritt välja vård. Det motstånd som<br />
Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs mött <strong>och</strong> möter från <strong>Landstinget</strong>s Sörmlands sida är<br />
allvarligt. Hellre får patienterna stå i vårdkö, med vad detta innebär av lidande, än att snabbt<br />
få sin operation utförd på ett erkänt kvalitativt sätt. <strong>Landstinget</strong> måste därför tillåta besök på<br />
alla vårdinrättningar, oavsett organisationsform.<br />
Remisstvång till sjukgymnast <strong>och</strong> kiropraktor med vårdavtal avskaffas.<br />
Mål: Fri etablering för läkare <strong>och</strong> leg. sjuksköterskor<br />
Avskaffa remisstvånget till vårdgivare med vårdavtal<br />
Fri remissrätt till Ryggkirurgiska kliniken i Strängnäs<br />
Patienter i kö<br />
Köer är ofta helt onödiga. Patienter som står i kö <strong>och</strong> väntar på behandling på<br />
hemmaplan kan lika väl bli behandlad omgående någon annanstans. Kostnaden är<br />
densamma för finansiären <strong>Landstinget</strong> Sörmland men för patienten innebär väntan i kö<br />
6
onödig oro, smärta <strong>och</strong> förlängd sjukskrivning. Dessutom kan problemen förvärras vid<br />
utdragen väntan.<br />
En vårdgaranti har införts i de borgerligt styrda landstingen <strong>och</strong> köerna har där<br />
kortats markant. Målet är att kunna garantera vård i tid för alla diagnoser.<br />
En vårdgaranti är ett formellt dokument där patienten garanteras vård inom tre månader.<br />
Om vården inte kan ges inom garanterad tid på hemmaplan kan patienten välja att få den på<br />
annat håll på landstingets bekostnad oavsett om vårdgivaren är privat eller offentligt driven.<br />
Därför måste en vårdgaranti införas som innebär:<br />
besök hos husläkare senast inom en vecka<br />
besök hos specialist senast inom en månad<br />
behandling senast inom tre månader<br />
En god hälsa<br />
Var <strong>och</strong> en har ett personligt ansvar för sin hälsa, men livsstilen ska inte få<br />
avgöra om <strong>och</strong> när du får vård. Alla har lika rätt till vård.<br />
<strong>Landstinget</strong>s uppgift är att ge information om hur man kan påverka sin hälsa<br />
positivt genom förändringar i livsstilen. Hur alkohol, tobak, kost <strong>och</strong> motion påverkar<br />
hälsan i allmänhet men också att man i mötet med vårdpersonal kan få information som är<br />
personlig <strong>och</strong> relevant.<br />
<strong>Landstinget</strong> har också en stor uppgift i att informera <strong>och</strong> utbilda i egenvård.<br />
Har man denna kunskap kanske man inte behöver besöka sin husläkare eller vårdcentral.<br />
Mål: Ohälsotalet i Södermanland ska sänkas till nationell nivå<br />
De som är äldre<br />
Vården av de äldre är en av de viktigaste uppgifterna under 2000-talet. Redan<br />
idag kan vi konstatera att de äldre är den största patientgruppen inom de flesta specialiteter.<br />
Samtidigt som vårdtiderna har förkortats tack vare medicinsk <strong>och</strong> teknisk utveckling ökar<br />
sörmlänningarnas behov av vård i takt med att de äldre blir allt fler. Korta vårdtider ställer<br />
höga krav på eftervård <strong>och</strong> omsorg. <strong>Landstinget</strong> <strong>och</strong> kommunerna måste utarbeta<br />
gemensamma rutiner för omhändertagande efter utskrivning. Vårdkedjan skall fungera, de<br />
äldre får inte hamna mellan landstingets <strong>och</strong> kommunernas ansvarsområden.<br />
Kraven på sjukvårdande behandling <strong>och</strong> rehabilitering i hemmet ökar <strong>och</strong> kommer att kräva<br />
mer av primärvården. Avtal mellan kommunalt äldreboende <strong>och</strong> primärvård måste finnas<br />
<strong>och</strong> fungera. Geriatrisk kompetens skall garanteras i dessa avtal.<br />
Vård i livets slutskede - palliativ vård - ska erbjudas i enlighet med patienten<br />
<strong>och</strong> anhörigas önskemål. Oavsett diagnos ska man ha rätt att sluta sitt liv hemma.<br />
Tandvården för äldre är ett eftersatt område som vi moderater vill prioritera.<br />
Tandvårdsförsäkringen skall ha en verklig karaktär av försäkring, som täcker behov <strong>och</strong><br />
behandlar alla lika. Inte som nu där ålder <strong>och</strong> typ av behov avgör.<br />
Mål: Läkarstödd hemsjukvård ska erbjudas<br />
Rätt att få sluta sitt liv hemma<br />
Vård i livets slutskede utvecklas att omfatta alla diagnoser<br />
Samverkan mellan kommun <strong>och</strong> landsting förbättras<br />
7
De som har funktionshinder<br />
Vi anser att de som har ett funktionshinder ska ha möjlighet att påverka sin<br />
situation t.ex. genom att kunna välja hjälpmedel, <strong>och</strong> inte som idag endast vara hänvisad till<br />
<strong>Landstinget</strong>s utbud.<br />
Många sörmlänningar är beroende av hjälpmedel för att klara sin vardag.<br />
Moderna hjälpmedel är för många skillnaden mellan ett passivt <strong>och</strong> isolerat liv <strong>och</strong><br />
möjligheten till ett mer rörligt <strong>och</strong> självständigt.<br />
Att lätt <strong>och</strong> snabbt kunna få sitt hjälpmedel <strong>och</strong> att vara med <strong>och</strong> välja är<br />
självklara krav. En hjälpmedelsgaranti stärker den enskildes ställning mot landstinget. Den<br />
innebär att de som har rätt till hjälpmedel, men tvingas att vänta en viss tid, själv ska få<br />
införskaffa hjälpmedlet <strong>och</strong> få bidrag från <strong>Landstinget</strong> för detta. Det skulle stimulera till en<br />
snabbare spridning av information om nya hjälpmedel <strong>och</strong> göra hjälpmedelsverksamheten<br />
mer lyhörd för enskilda behov <strong>och</strong> önskemål.<br />
När ett vårdbehov är fastställt ska man kunna välja omsorgsform <strong>och</strong><br />
vårdgivare. Alla skall också vid konstaterat behov kunna få ett eget anpassat boende.<br />
Genom utvecklingen inom informationsteknologin har nya möjligheter<br />
öppnats, som kan ge nya arbetsmöjligheter/platser <strong>och</strong> ett rikare liv.<br />
Ett utökat samarbete mellan handikapporganisationerna <strong>och</strong> vården behövs för<br />
ömsesidigt informationsutbyte.<br />
Alla medborgare skall ha samma rättigheter vare sig de har ett funktionshinder<br />
eller inte.<br />
Mål:<br />
Införa en hjälpmedelsgaranti för att korta väntetiderna för utprovning<br />
<strong>och</strong> erhållande av hjälpmedel <strong>och</strong> låta patienten vara med <strong>och</strong> välja<br />
hjälpmedel<br />
Uppmuntra personalen att ta över verksamheten i egen regi<br />
Öka bidragen till handikapporganisationerna<br />
Lättillgänglig psykiatrisk vård<br />
Vi vill verka för att primärvården får huvudansvaret för den öppna<br />
psykiatriska vården. För att klara detta behöver primärvården förstärkning med olika<br />
kompetenser.<br />
Psykoterapi skall bli lättare att få för dem som behöver det.<br />
Den specialiserade psykiatrin måste ägna sig mer åt bemötandefrågor.<br />
Information om vart man skall vända sig när man behöver hjälp med psykiska<br />
besvär skall vara mer lättillgängligt.<br />
Mål:<br />
Meningsfull sysselsättning ska erbjudas de psykiskt funktionshindrade<br />
Psykiatrisk slutenvård ska erbjudas på sjukhusorterna<br />
De mobila teamen ska nå hela länet<br />
<strong>Landstinget</strong>s egna verksamheter<br />
8
Personalen<br />
Under de närmaste åren kommer nyrekrytering av personal att fortsatt vara en<br />
av de viktigaste uppgifterna i <strong>Landstinget</strong>. Andra landsting <strong>och</strong> övriga vårdgivare kommer<br />
att konkurrera om arbetskraften. Vi måste göra det attraktivt att arbeta i den sörmländska<br />
vården.<br />
Vi måste också bättre ta till vara den utvecklingskraft personalen besitter <strong>och</strong> skapa system<br />
som belönar goda idéer <strong>och</strong> goda arbetsinsatser.<br />
Långtidssjukskrivningarna är ett gissel för både de drabbade <strong>och</strong> landstinget i<br />
stort. Vi måste pröva alla metoder att motverka utbrändhet. Eget <strong>budget</strong>ansvar långt ner i<br />
organisationen, belöning när man presterar goda resultat, möjlighet att påverka sin<br />
arbetssituation, stor flexibilitet i arbetsinnehåll <strong>och</strong> arbetstid <strong>och</strong> inte minst möjligheten att<br />
arbeta i egen regi är sådana medel som måste prövas. Vid avknoppning måste landstinget<br />
stödja de intresserade med juridisk <strong>och</strong> ekonomisk rådgivning om förutsättningarna att<br />
driva verksamheten i annan regi.<br />
Sjukvårdande personal ska så långt möjligt avlastas administrativa arbetsuppgifter.<br />
Mål: Det ska vara attraktivt att arbeta i vården i Södermanland<br />
Långtidssjukskrivningarna ska sänkas från 6 till 4 procent<br />
Personalen ska kunna påverka sin arbetssituation<br />
Stöd ska ges till personal som vill ta över sin verksamhet<br />
Våra sjukhus <strong>och</strong> vårdcentraler<br />
Vi moderater är helt övertygade om att såväl kärnverksamheten, dvs. hälso<strong>och</strong><br />
sjukvården, som serviceverksamheter med fördel kan drivas - förutom av landstinget -<br />
av annan huvudman. Valfriheten för patienterna skulle öka <strong>och</strong> vår kunniga personal skulle<br />
få möjlighet att ta egna initiativ till utveckling av sin verksamhet.<br />
Som ett första led vill vi moderater att de vårdcentraler, där personalen så önskar, ska få<br />
drivas i egen regi. Det är då viktigt att landstinget ger de anställda sitt stöd.<br />
Den verksamhet som drivs i landstingets regi måste få ett eget <strong>budget</strong>ansvar<br />
långt ner i organisationen med ett nytt ekonomistyrningssystem.<br />
Det projekt som inletts vid Kungsgatans läkarmottagning i Eskilstuna med<br />
olistade patienter bådar gott för framtiden, men verksamheten bör upphandlas, inte drivas<br />
med tillfälliga hyrläkare.<br />
Vi anser också att det ska utredas om Nyköpings lasarett skall kunna<br />
bolagiseras. En bolagisering skapar stor självständighet <strong>och</strong> kan vara en väg till funktionell<br />
samverkan med andra sjukhus. Även Kullbergska sjukhusets <strong>och</strong> Mälarsjukhusets<br />
organisationsform ska ses över.<br />
Mål: Pröva bolagisering av Nyköpings lasarett<br />
Minst 25 % av primärvården i annan regi<br />
Konkurrensutsättning av verksamheter<br />
Eget resultatansvar <strong>och</strong> minskad byråkrati<br />
Verksamheten utanför hälso- <strong>och</strong> sjukvården<br />
Vi moderater har under många år krävt att landstinget renodlar sin verksamhet<br />
till hälso- <strong>och</strong> sjukvård. Övriga funktioner <strong>och</strong> uppgifter bör övertas av andra. 2003<br />
9
ildades Regionförbundet Sörmland. Detta kommunalförbund har övertagit merparten av de<br />
regionala uppgifterna från <strong>Landstinget</strong> Sörmland. För landstingets kvarvarande regionala<br />
uppgifter, som kommunalförbundet inte vill ta över, ska andra lösningar sökas.<br />
Skatteväxling är ofta en framkomlig väg.<br />
<strong>Landstinget</strong>s gymnasieskolor kommunaliserades 1/1 1999. Mot vår moderata<br />
önskan behöll dock landstinget driftsansvaret för naturbruksgymnasiet Öknaskolan under i<br />
första hand tre år men med en fortsättning om elevunderlaget skulle bli tillräckligt stort. Vi<br />
anser att Öknaskolan skall få en ny huvudman när nuvarande avtalstid är till ända. Medan<br />
arbetet med att finna en ny huvudman pågår måste ytterligare kvalitetsförbättringar ske på<br />
skolan i samverkan med näringarna.<br />
För landstingets två folkhögskolor, Åsa <strong>och</strong> Eskilstuna, skall också nya huvudmän sökas.<br />
Mål: Renodla landstingets uppgifter till att omfatta endast kärnverksamheter,<br />
d.v.s. uppgifter som kan hänföras till hälso- <strong>och</strong> sjukvård, handikapp<strong>och</strong><br />
habilitering <strong>och</strong> viss tandvård<br />
Ekonomi<br />
<strong>Landstinget</strong> Sörmland ska ha en ekonomi i balans. Arbetet med att nå denna balans ska ske<br />
efter fyra huvudspår:<br />
• Strukturöversynen<br />
• Korrigeringar som minskar underskottet 2003<br />
• Koncentration av landstingets uppgifter till kärnverksamheter<br />
• Upphandling av fler serviceverksamheter<br />
Mål<br />
En ekonomi i balans<br />
Ett ekonomiskt styrsystem som stimulerar till effektiv produktion <strong>och</strong><br />
utveckling<br />
10
2003-05-28<br />
Landstingsgruppen<br />
Södermanland<br />
Budgetdirektiv för <strong>2004</strong> <strong>och</strong> flerårsplan <strong>2005</strong>-<strong>2006</strong> – en <strong>budget</strong> i balans.<br />
Förslag till en bättre vård - med patienten i centrum – ett socialliberalt systemskifte i<br />
<strong>Landstinget</strong> Sörmland<br />
<strong>Landstinget</strong>s verksamhet är stor <strong>och</strong> mäktig.<br />
När patienterna strömmar till, i vilken mängd <strong>och</strong> varför är okända faktorer. Ej heller vet<br />
vårdpersonalen i förväg vilka åtgärder den kan komma att behöva sätta in. Politikernas <strong>och</strong><br />
främst landstingsledningens ansvar är att leda verksamheten <strong>och</strong> fördela de skattemedel som<br />
invånarna i Sörmland solidariskt via landstingsskatten har betalat in så att de räcker till<br />
önskad vård. Och att hela tiden följa upp pågående arbete <strong>och</strong> korrigera direktiven där så kan<br />
komma att behövas.<br />
Hälso- <strong>och</strong> sjukvården står inför stora utmaningar. Med en åldrande befolkning, snabb<br />
medicinsk utveckling <strong>och</strong> allt större förväntningar från befolkningen i Sörmland ökar kraven<br />
på vården. De ökade skillnaderna mellan behov <strong>och</strong> resurser nödvändiggör samtidigt ett<br />
effektivare utnyttjande av befintliga resurser.<br />
En annan utmaning är att erjuda goda arbetsvillkor <strong>och</strong> utvecklingsmöjligheter för<br />
medarbetarna. Den långsiktiga kompetensförsörjningen är en nyckelfråga för den framtida<br />
hälso- <strong>och</strong> sjukvården. Att skapa både ett positivt förändringsklimat <strong>och</strong> möjlighet till<br />
delaktighet är viktiga förutsättningar för att behålla <strong>och</strong> stimulera medarbetarna.<br />
Vi i folkpartiet är bekymrade över den ekonomiska situationen inom <strong>Landstinget</strong> Sörmland<br />
<strong>och</strong> det negativa framtidsperspektivet när det gäller ekonomin. Vi anser att den<br />
socialdemokratiska landstingsledningen måste ta ett betydligt starkare <strong>och</strong> tydligare grepp om<br />
den framtida ekonomin. Till detta skall läggas den förväntade negativa ekonomiska<br />
utvecklingen av landstingets <strong>budget</strong> 2003. Därför måste <strong>budget</strong> 2003 redan nu bli föremål för<br />
en revidering.<br />
Folkpartiet kan inte bara ställa sig bakom Socialdemokraternas förslag till <strong>budget</strong>direktiv.<br />
Föreliggande förslag saknar ideér <strong>och</strong> framtidstro. Folkpartiet är inte berett att medverka till<br />
förvaltning av ett socialdemokratiskt system. Vi vill ha ett socialliberalt systemskifte i<br />
<strong>Landstinget</strong> Sörmland.<br />
Vår vision<br />
• I Folkpartiets Sörmland bedrivs ett målmedvetet hälsofrämjande arbete som<br />
omfattar alla människor- barn såväl som vuxna.<br />
A Bjurström 1
2003-05-28<br />
• I Folkpartiets Sörmland är funktionshinder inget hinder.<br />
<strong>Landstinget</strong>s handikapppolitiska program är väl kända för patienter <strong>och</strong> personal.<br />
Hjälpmedelsgaranti har har införts <strong>och</strong> hjälpmedel erbjuds utan kostnad för parienten.<br />
• I Folkpartiets Sörmland bedrivs en värdig vård för äldre. En väl fungerande<br />
samverkan finns mellan kommuner, det egna landstinget <strong>och</strong> omkringliggande<br />
landsting. Ingen skall skrivas ut från sjukhusen förrän det finns en bekräftelse på att<br />
det är ordnat med fortsatt omsorg.<br />
• I Folkpartiets Sörmland är vårdyrken uppvärderade <strong>och</strong> ger god lön <strong>och</strong> goda<br />
möjligheter till kompetensutveckling. Det finns olika arbetsgivare att välja mellan <strong>och</strong><br />
möjlighet att själv driva småföretag i vården för dem som vill det.<br />
• I Folkpartiets Sörmland finansieras vården solidariskt med landstingsskatten.<br />
Sjukvården skall betalas med skattemedel <strong>och</strong> styras av valda politiker. Ingen skall<br />
behöva ta en privat försäkring för att kunna få en bra vård. Människors behov skall<br />
vara vägledande för sjukvården, samtidigt som vården så långt som möjligt ska bygga<br />
på patientens fria val.<br />
• I Folkpartiets Sörmland är mångfald, egenmakt <strong>och</strong> valfrihet tre sätt att uppnå en<br />
bra vård med patienten i centrum – inte i väntrum<br />
Ideologisk bakgrund<br />
Respekten för den enskilda människan är liberalismens utgångspunkt. Målet för folkpartiets<br />
politik är att var <strong>och</strong> en av oss ska ha frihet <strong>och</strong> möjlighet att förverkliga sina drömmar om ett<br />
gott liv. Vi tror på människors förnuft. Politiken skall ska skapa förutsättningar <strong>och</strong> riva<br />
hinder – inte bestämma hur vi skall leva våra liv. Dock är ett personligt ansvar viktigt. Både<br />
för det egna livet <strong>och</strong> andras.<br />
Därför lägger Folkpartiet följande <strong>budget</strong>direktiv:<br />
Budget 2003<br />
För att inte senare <strong>budget</strong>ar skall behöva släpa på för stor ”ryggsäck” föreslår vi en<br />
revidering av <strong>budget</strong>en för 2003. Investeringstopp kan vara ett sätt i denna revidering.<br />
<strong>Direktiv</strong><br />
• Innevarande <strong>budget</strong> 2003 revideras med syfte att spara ca 20 mkr under 2003.<br />
• Att ett krismedvetande implementeras i hela organisationen<br />
Budget <strong>2004</strong>-<strong>2006</strong><br />
Landstingsstyrelsen skall ansvara för att <strong>budget</strong>direktiven är så utformade att <strong>budget</strong> i balans<br />
kan nås. Det förslag som nu föreligger är ett rent matematiskt förslag om en <strong>budget</strong> i balans. I<br />
underliggande textmaterial saknas en närmare precisering hur det skall gå till.<br />
Socialdemokraterna borde med den administrativa resurs som man förfogar över kunnat göra<br />
betydligt tydligare direktiv med besparingsanvisningar i mkr. Motsvarande administrativa<br />
resurser har inte Folkpartiet i <strong>Landstinget</strong> Sörmland.<br />
<strong>Direktiv</strong><br />
• Samtliga <strong>budget</strong>direktiv under planperioden skall resultera i <strong>budget</strong>ar i balans samt<br />
vara försedda med besparings/utvecklingsmål uträknat i mkr.<br />
A Bjurström 2
2003-05-28<br />
• Folkpartiet Liberalerna tillstyrker förslaget om att tillskriva regeringen om avsteg från<br />
balanskravet <strong>och</strong> anhålla om en längre tidsfrist än två år för att uppnå en <strong>budget</strong> i<br />
balans för tidigare <strong>budget</strong>underskott.<br />
Nationella <strong>och</strong> förstärkta handlingsplanen<br />
<strong>Direktiv</strong>:<br />
Att den del som ligger i planen <strong>och</strong> som tillskapats av <strong>Landstinget</strong> Sörmland, dvs den<br />
förstärkta delen <strong>och</strong> som ännu inte betalts för <strong>2004</strong> <strong>och</strong> <strong>2005</strong> inte betalas ut .<br />
Besparing ca 30 mkr.<br />
Fritt fram för husläkaren igen<br />
Husläkartanken var en liberal idé. Men så många fiender den fick! Socialdemokraterna som<br />
förvärrade, förlängde <strong>och</strong> intensifierade primärvårdens svårigheter genom<br />
att avskaffa husläkarlagen har många skäl att i dag ångra sig.<br />
I dag har vi i Sörmland stora problem med vårdcentraler utan läkare <strong>och</strong> äldrevård med för<br />
svag primärvårdskontakt. Socialdemokaternas agerande har gjort det mycket svårt att<br />
rekrytera allmänläkare till primärvården.<br />
Men så hade det inte behövt vara. Med husläkarsystem i hela vårt landsting hade den positiva<br />
utvecklingen från 90-talets början kunnat fortsätta, <strong>och</strong> vi hade kunnat ha en fast läkarkontakt<br />
för alla.<br />
<strong>Direktiv</strong>:<br />
• <strong>Landstinget</strong> Sörmland öppnar upp för möjligheten för etableringar av husläkare med<br />
vårdavtal med <strong>Landstinget</strong> Sörmland.<br />
• Att hemsjukvården byggs ut.<br />
Mångfald av vårdproducenter<br />
Vi vill att vårdanställda skall ha en arbetsmarknad där de har mer än en arbetsgivare att välja<br />
på. Här finns möjligheter med fler alternativ <strong>och</strong> avknoppningar <strong>och</strong> mer decentralisering i<br />
landstinget Sörmland. Vårdarbetsmarknad borde slippa den förstelning<br />
som beror på att ålderdomliga hierarkier <strong>och</strong> lönesystem när annat arbetsliv snabbt förändrats.<br />
Mycket handlar om möjligheterna för de anställda att själva kunna påverka arbetet. Till<br />
exempel visar det sig att de som har möjligheter att påverka sin arbetsmiljö <strong>och</strong> vardag är<br />
betydligt mindre sjukskrivna än de som arbetar på enheter med ett svagt ledarskap <strong>och</strong><br />
otydliga mål. Detta avspeglar med största sannolikhet skillnader i trivsel på arbetsplatsen. All<br />
erfarenhet visar att människor mår bättre <strong>och</strong> presterar mer om de kan påverka sin<br />
arbetssituation. Små enheter fungerar ofta bättre än stora, har mindre personalomsättning <strong>och</strong><br />
lägre sjukfrånvaro.<br />
Det är ingen tillfällighet att privata alternativ inom välfärdssektorn ofta får högre betyg av<br />
sina anställda än de kommunala. Ofta kännetecknas dessa privata alternativ just av en mindre<br />
A Bjurström 3
2003-05-28<br />
skala <strong>och</strong> mer direkta beslutsvägar. Ofta är också ledarskapet tydligare i dessa. Vi drar av<br />
detta inte slutsatsen att all verksamhet ska bedrivas i privat regi, men däremot att det är viktigt<br />
med små enheter med stort personalinflytande. Även personalkooperativ är i många<br />
sammanhang ett bra alternativ. Till detta skall läggas den valfrihet som en mångfald av<br />
vårdproducenter kan skapa. Privata vårdgivare skall ha vårdavtal med landstinget.<br />
<strong>Direktiv</strong>:<br />
• Att under perioden skapa förutsättningar för några vårdcentraler <strong>och</strong> delar av ett<br />
sjukhus så att dessa kan drivas av annan vårdgivare<br />
• Stödja personal som vill ta över sin verksamhet<br />
• Att uppmuntra till skapandet av mindre frivilliga självständiga enheter inom<br />
<strong>Landstinget</strong><br />
Rätt läkemedel <strong>och</strong> broms på läkemedelskostnaden<br />
Den grupp som får mest läkemedel är äldre personer.<br />
Det är även de som ofta behöver sjukhusvård efter felmedicinering. I genomsnitt följer<br />
varannan patient inte läkarens ordination. Det kan leda till att behandling misslyckas, med<br />
utebliven effekt <strong>och</strong> med biverkningar som ibland blir allvarliga. Förbättrad utbildning för<br />
läkare, sjuksköterskor <strong>och</strong> annan hälso- <strong>och</strong> sjukvårdspersonal är nödvändig, för att det skall<br />
bli rätt läkemedel, till rätt patient, på rätt indikation, i rätt dosering, under rätt behandlingstid<br />
<strong>och</strong> i rätt administreringsform.<br />
Men hälsoproblemen <strong>och</strong> de stora onödiga kostnaderna för felaktig medicinering visar också<br />
på vikten av en förstärkt läkarnärvaro i äldrevården. Det behövs regelbundna<br />
läkemedelsronder i samverkan mellan landstinget <strong>och</strong> kommunernas äldrevård.<br />
Och om var <strong>och</strong> en av de äldre patienterna hade en egen husläkare skulle översikten över<br />
läkemedelskonsumtionen kraftigt förbättras.<br />
För att patienter skall kunna få sin vård hemma ska läkarstödet till hemsjukvården <strong>och</strong> det<br />
särskilda boendet förstärkas. Läkarinsatser på denna nivå kan många gånger förhindra<br />
inläggning på sjukhus.<br />
Det finns ett regeringsförslag ute på lagrådsremiss angående finansiell samverkan. Tyvärr är<br />
inte regeringens förslag inte lika bra som vi skulle önska. Detta förslag ger mindre<br />
samordningsmöjligheter jämfört med det tidigare FINSAM-försöket.<br />
<strong>Direktiv</strong>:<br />
• Att <strong>Landstinget</strong> Sörmland tar initiativ till en organisation av läkemedelsronder i<br />
äldrevården i samverkan med länets kommuner.<br />
• Förbättra utbildningen av sjukvårdspersonalen i läkemedelskunskap<br />
• Inför kostnadsfria läkarbesök i äldreboende<br />
Omsorgsgaranti<br />
Folkpartiet i <strong>Landstinget</strong> Sörmland vill ha en omsorgsgaranti för att kvalitetssäkra en<br />
rad olika delar av vården, vilka tillsammans ger en god omsorg.<br />
A Bjurström 4
Garantin skall innehålla:<br />
- Rätten till rätt medicinsk kompetens.<br />
- Rätten till ett värdigt omhändertagande.<br />
- Rätten till en väl fungerade vårdkedja<br />
- Rätten till hjälpmedel i rätt tid.<br />
- Rätten till valfrihet.<br />
- Rätten till Trygghetskvitto vid utskrivning av patienter från sjukhus<br />
- Rätten till bra vård i livets slutskede.<br />
2003-05-28<br />
Att följa upp denna garanti, hos alla vårdgivare, inte bara landstingets egna, skall vara en<br />
landstingsuppgift, <strong>och</strong> det skall vara ett alltid pågående kvalitetsarbete.<br />
<strong>Direktiv</strong>:<br />
• Att <strong>Landstinget</strong> Sörmland snarast inför en omsorgsgaranti enligt ovanstående<br />
beskrivning.<br />
Finansiell samordning<br />
Det finns ett regeringsförslag ute på lagrådsremiss angående finansiell samverkan. Tyvärr är<br />
inte regeringens förslag inte lika bra som vi skulle önska. Detta förslag ger mindre<br />
samordningsmöjligheter jämfört med det tidigare FINSAM-försöket.<br />
<strong>Direktiv</strong>:<br />
• Att <strong>Landstinget</strong> Sörmland hos Regeringen anhåller om att få fortsätta det<br />
framgångsrika försöket med FINSAM<br />
Vardagsrationaliseringar<br />
<strong>Landstinget</strong>s verksamheter måste stanna upp då <strong>och</strong> då <strong>och</strong> fundera på om man gör rätt saker<br />
på rätt sätt <strong>och</strong> till rätt pris.<br />
Dessa rationaliseringar behöver ej medföra kostnader – tvärt om. Landstingsförbundet har<br />
givit ut en bok ”Visst går det” med en rad exempel på vardagsrationaliseringar. Exempel kan<br />
vara att sjuksköterskor tar över arbetsuppgifter från läkare <strong>och</strong> att slopa slentrianmässiga<br />
återbesök mm.<br />
<strong>Direktiv</strong>:<br />
Att <strong>Landstinget</strong> Sörmland tar ett krafttag för att vardagsrationaliseringar tillämpas i<br />
organisationen. Dessa medför bl a att personalen måste få större friheter att själva ta ansvar på<br />
<strong>och</strong> över sin arbetsplats.<br />
Socialliberalt systemskifte i vården<br />
Folkpartiet i Sörmland anser att landstinget skall ha ett övergripande regionalt<br />
ansvar för sjukvården. Hur stor roll andra vårdgivare skall ha som entreprenörer <strong>och</strong><br />
komplement till landstingen beror främst på olika lokala förutsättningar, <strong>budget</strong>, personal <strong>och</strong><br />
patientönskemål osv. Vi liberaler ser mycket gärna fler fristående vårdgivare.<br />
Vårt socialliberala systemskifte i vården bygger självklart på solidarisk<br />
A Bjurström 5
finansiering via skattsedeln men förnyar själva verksamheten. Fem centrala<br />
begrepp i den förnyelsen är:<br />
• vårdalternativ<br />
• vårdpeng<br />
• vårdgaranti<br />
• patientmakt<br />
• personalmakt<br />
2003-05-28<br />
De 5 begreppen hör samman <strong>och</strong> förutsätter i praktiken varandra.<br />
Patientmakt<br />
Om det är någon gång man behöver mer egenmakt är det väl när man är sjuk<br />
<strong>och</strong> svag. Hur får jag som patient mer egen makt i vården?<br />
Tre viktiga faktorer för att nå patientmakt<br />
- Genom att jag kan välja.<br />
- Genom att mitt val får ekonomiska konsekvenser för vårdgivarna.<br />
- Genom att jag är garanterad vård <strong>och</strong> därmed enkelt <strong>och</strong> obyråkratiskt kan<br />
kräva min rätt.<br />
Personalmakt<br />
Personalen har, oavsett om de arbetar i offentlig eller enskild regi, rätt att bli<br />
mera sedda, bli mera hörda om arbetstider <strong>och</strong> arbetsmiljö <strong>och</strong> bli bättre<br />
ersatta. Det är bra för personalen om förstenade landstingshierarkier bryts ned<br />
<strong>och</strong> det finns fler arbetsgivare att välja emellan. Mångfalden skapar dessutom<br />
en press på landstinget att bli en bättre <strong>och</strong> mer attraktiv<br />
arbetsgivare. Det innebär att den personal som i dag gör en fantastisk insats i<br />
landstinget Sörmlands vård- <strong>och</strong> omsorg, <strong>och</strong> vill fortsätta arbeta där,<br />
också vinner på ökad mångfald.<br />
<strong>Direktiv</strong>:<br />
• <strong>Landstinget</strong> Sörmland skall skapa möjligheter för en mångfald av vårdgivare<br />
• Inför en vårdpeng <strong>och</strong> en utvecklad vårdgaranti inom <strong>Landstinget</strong> Sörmland<br />
Personalutveckling<br />
Vi håller med om mycket som beskrivs under denna punkt i socialdemokraternas<br />
<strong>budget</strong>direktiv.<br />
Men vi tycker att det fattas en viktig del under personalutvecklingspunkten.<br />
Vi har en allt växande skara svenskar som har annan nationell bakgrund. För många av dessa<br />
är den svenska sjukvården annorlunda <strong>och</strong> missförstånden mellan dessa nysvenskar,<br />
invandrare <strong>och</strong> sjukvårdspersonal kan ibland utgöra verkliga kulturkrockar <strong>och</strong> förhindra en<br />
god vård. Inom detta område krävs fortbildning av vårdpersonalen på alla nivåer.<br />
A Bjurström 6
2003-05-28<br />
<strong>Direktiv</strong>:<br />
• Att <strong>Landstinget</strong> Sörmland aktivt under planperioden genomför fort-<strong>och</strong> utbildning av<br />
all personal om våra nya svenskar <strong>och</strong> invandrare för att ge dessa grupper en så bra<br />
service som möjligt.<br />
Miljö<br />
Miljöhänsyn, naturskydd <strong>och</strong> en ekologiskt hållbar samhällsutveckling är förutsättningar för<br />
människans överlevnad <strong>och</strong> utveckling. Den enskilda människan är utgångspunkten för liberal<br />
miljöpolitik.<br />
En liberal miljöpolitik ser ekonomisk tillväxt som en resurs för att skapa resurser till<br />
miljöförbättrande åtgärder.<br />
EU utgör ett viktigt instrument för att lösa gränsöverskridande miljöproblem <strong>och</strong> för att skapa<br />
gemensamma miljöregler.<br />
<strong>Direktiv</strong>:<br />
• Alla Landstingsinköp skall miljösäkras. Detta gäller även vårdgivare som har<br />
vårdavtal med <strong>Landstinget</strong>.<br />
• Genomför förslagsverksamhet med priser för att premiera bra miljöförslag<br />
• Miljöaspekter skall tillämpas vid upphandling.<br />
• Upphandlingsregelementen skall ses över <strong>och</strong> få en tydlig miljöinriktning.<br />
IT-frågor<br />
Det finns inom <strong>Landstinget</strong> Sörmland några platser som kan utnyttjas för videokonferenser.<br />
Vi tycker att man bör fundera över om man vid kallande till möten i stället kan använda den<br />
videokonferensutrustning som <strong>Landstinget</strong> investerat i.<br />
Genom att utnyttja videokonferensutrustningen uppnår man<br />
• Miljöbesparing- mindre bilåkande<br />
• Säkerhetshöjande <strong>och</strong> minimerande att trafikrisker - man slipper vara ute på väggarna<br />
t ex under höst <strong>och</strong> vintertid<br />
• Rationalitet- främst tidsmässigt<br />
<strong>Direktiv</strong>:<br />
• Att användandet av videokonferensutrustning i samband med möten <strong>och</strong><br />
sammanträden får en hög prioritet<br />
• Att uppdra åt D-data att undersöka <strong>och</strong> utveckla möjligheten att direkt från en enskild<br />
datorarbetsplats kunna deltaga via egen dator <strong>och</strong> en enkel webb-kamera.<br />
Folkhälsa<br />
Den enskildes ansvar, kunskap <strong>och</strong> önskan att förebygga ohälsa är den bästa grunden för en<br />
god folkhälsa. Befolkningen i Sörmland måste förmås att ta ett mycket tydligare egetansvar<br />
för sin hälsa. Därefter kan man om så behövs begära hjälp av sjukvårdssamhället.<br />
A Bjurström 7
2003-05-28<br />
Slentriankontakter med främst primärvården måste undvikas för att ge plats för dem som<br />
verkligen behöver primärvårdsinsatser. En mängd verksamhet förekommer inom <strong>Landstinget</strong><br />
Sörmland i arbetet med folkhälsomålen, men mycket återstår.<br />
<strong>Direktiv</strong><br />
• Förebyggande hälsoarbete skall vara ledstjärna i all hälso- <strong>och</strong> sjukvård.<br />
• Öka informationen till invånarna om egetansvar <strong>och</strong> egenvård.<br />
• Marknadsför tydligt <strong>och</strong> enkelt möjligheterna till att man kan få förebyggande<br />
sjukvårdupplysning <strong>och</strong> information via olika tekniska kommunikationsslag.<br />
Hälso- <strong>och</strong> sjukvård<br />
Folkpartiet konstaterar med tillfredsställelse att socialdemokraterna nu har förstått att<br />
strukturöversynen måste snabbas upp för att man skall få ekonomiska effekter så snabbt som<br />
möjligt. Vi stödjer också tanken på ett strukturerat förändrings- <strong>och</strong> utvecklingsarbete <strong>och</strong><br />
samverkan över alla landstingets inre gränser.<br />
Folkpartiet tillstyrker det tänkta samarbetet på specialistnivå med <strong>Landstinget</strong> i Västmanland.<br />
<strong>Direktiv</strong>:<br />
Att strukturöversynsarbetet <strong>och</strong> samverkansarbetet intensifieras <strong>och</strong> snabbas upp ytterligare<br />
för att nå <strong>budget</strong>balans.<br />
Specifika sjukvårdsfrågor<br />
<strong>Direktiv</strong>:<br />
Kompetenscentrum för mångsymptom med länsuppdrag ska utvecklas i enlighet med LF<br />
beslut § 100/2002 som bygger på det underlag som fastställdes av LS §163/1998.<br />
Smärtmottagningen i södar hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsområdet har under 2000-2002 i projektform<br />
arbetat i enlighet med LS beslut §58/2000. Deras erfarenheter <strong>och</strong> förhållningssätt inom<br />
smärtbehandling skall spridas till de två hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsnämnderna, i enlighet med LF<br />
beslut §100/2002.<br />
Tandvård<br />
<strong>Direktiv</strong><br />
I översynen av tandvårdens inriktning <strong>och</strong> roll ska även geografisk tillgänglighet belysas.<br />
Habilitering <strong>och</strong> handikappservice<br />
Funktionshinder får inte hindra människor från att deltaga i samhällslivet. Idag är alltför<br />
många dörrar bokstavligen stängda för funktionshindrade. Folkpartiet vill öka tillgängligheten<br />
i landstingets byggnader <strong>och</strong> andra miljöer.<br />
För oss är också tillämpningen av LSS-lagen viktig.<br />
A Bjurström 8
2003-05-28<br />
<strong>Direktiv</strong><br />
• Att <strong>Landstinget</strong>s handikapppolitiska program tillämpas <strong>och</strong> är känt bland personal <strong>och</strong><br />
patienter.<br />
• Att trots <strong>budget</strong>besparingar satsningar inom handikappområdet prioriteras.<br />
Kultur <strong>och</strong> utbildning<br />
Folkpartiet anser att landstinget skall i så liten omfattning som möjligt vara ägare till eller<br />
ingå som del i aktiebolag. Denna organisationsform stämmer inte med möjligheten till insyn i<br />
den verksamhet till vilken man betalar sin solidariska skatt.<br />
Folkpartiet hävdar att <strong>Landstinget</strong> Sörmland skall göra sig av med allt ”onödigt” ägande.<br />
Det finns inte heller någon anledning till att <strong>Landstinget</strong> i Sörmland skall driva skolutbildning<br />
som inte direkt berör sjukvårdsutbildning.<br />
<strong>Direktiv</strong>:<br />
• Sälj bostäder <strong>och</strong> mark vid Nynäs <strong>och</strong> Hedlandet<br />
• Sälj landstingets helägda bolag- Solbacka Kurs- <strong>och</strong> konferens AB<br />
• Sök nya huvudmän för folkhögskolorna<br />
• Sök ny huvman för Ökna lantbruksskola<br />
Regionförbundet Sörmland<br />
<strong>Landstinget</strong> Sörmland har tillsammans med länets kommuner bestämt att bilda ett<br />
regionförbund under 2003. Folkpartiet är stark tillskyndare till bildandet av regioner. Dessa<br />
kan om arbetet inriktas mot viktiga utvecklingsmål skapa bl a ekonomiska rationaliseringar åt<br />
regionsmedlemmarna. Folkpartiet anser dock att dessa regionsparlament skall ha direktvalda<br />
representanter.<br />
<strong>Direktiv</strong>:<br />
• <strong>Landstinget</strong> Sörmland skall verka för att representationen i Regionförbundet Sörmland<br />
inför nästa valperiod sker genom allmänna direktval.<br />
• Att <strong>Landstinget</strong>s övriga regionala frågor noga genomlyses med mål att spara på<br />
kostnaderna<br />
YRKANDE<br />
Folkpartiet Liberalerna i Sörmland yrkar<br />
att Landstingsfullmäktige beslutar enligt ovanstående direktiv<br />
Nyköping dag som ovan<br />
För Folkpartiets landstingsgrupp<br />
Anders Bjurström<br />
A Bjurström 9
Kristdemokraterna<br />
§ <strong>68</strong> <strong>Direktiv</strong> för <strong>budget</strong> <strong>2004</strong> <strong>och</strong> flerårsplan <strong>2005</strong> – <strong>2006</strong>.<br />
VÄRNA VÅRDENS VIKTIGA VÄRDEN<br />
Vår utgångspunkt är den kristna människosynen <strong>och</strong> värdegrunden. Därmed sätter vi människovärdet<br />
<strong>och</strong> de etiska grundvärdena i centrum. Detta innebär bland annat att alla människor har lika rätt till vård<br />
<strong>och</strong> behandling oavsett ålder <strong>och</strong> kön. Äldre skall inte diskrimineras ur medicinsk synpunkt. Kvinnor<br />
skall inte få sämre vård än män.<br />
Grundläggande för vår politik är att sjukvården skall garantera varje patient värdighet i vården. Att<br />
stärka patientens ställning handlar om att vårdkvalitet <strong>och</strong> tillgänglighet måste gälla också för dem som<br />
inte kan ta för sig <strong>och</strong> dra nytta av patienträttigheterna. Vad det ytterst handlar om är att prioritera<br />
vården <strong>och</strong> att sätta den enskilda människans behov främst.<br />
Utifrån den pressade situationen i vården är det nödvändigt att försöka utöka de totala resurserna till<br />
hälso- <strong>och</strong> sjukvården. Kristdemokraterna har i sin <strong>budget</strong>motion till riksdagen avsatt mer resurser till<br />
vårdsektorn jmf. med regeringens förslag. Om vi ska komma till rätta med de långa vårdköerna, den<br />
bristande tillgängligheten <strong>och</strong> för att både kunna rekrytera <strong>och</strong> behålla personal i vården behöver<br />
Sverige satsa en ökande andel av BNP på vårdsektorn.<br />
Kristdemokraternas yrkanden avseende socialdemokraternas förslag till direktiv för <strong>budget</strong> <strong>2004</strong> <strong>och</strong><br />
flerårsplan <strong>2005</strong> - <strong>2006</strong> utgår ifrån detta synsätt. Med vårt yrkande vill vi peka på de förändringar som<br />
behöver ske för att skapa en hälso- <strong>och</strong> sjukvård som sätter patienten <strong>och</strong> patientens behov i centrum.<br />
KRISTDEMOKRATERNA GER 32,9 MILJONER KRONOR MER<br />
I Kristdemokraternas motion med anledning av regeringens prop. 2002/2003:100 2003 års ekonomiska<br />
vårproposition anslås till landstingssektorn utöver vad regeringen föreslår 1,140 miljarder kronor under<br />
<strong>2004</strong>. För landstinget Sörmland skulle detta innebära ett tillskott på 32,9 miljoner kronor.<br />
Kristdemokraterna yrkar därför<br />
att<br />
direktiven för <strong>budget</strong> <strong>2004</strong> <strong>och</strong> flerårsplan <strong>2005</strong> – <strong>2006</strong> godkännes med de<br />
kompletteringar <strong>och</strong> revideringar som framgår av nedanstående förslag från<br />
Kristdemokraternas landstingsgrupp.
Kristdemokraterna 2<br />
Kristdemokraternas yrkanden med anledning av socialdemokraternas förslag.<br />
Viktiga förutsättningar för <strong>Landstinget</strong> Sörmland, Ekonomi, sid 8. Tredje stycket kompletteras<br />
med följande:<br />
I Kristdemokraternas motion med anledning av regeringens prop. 2002/2003:100 2003 års ekonomiska<br />
vårproposition anslås till landstingssektorn 1,140 miljarder kronor under <strong>2004</strong>, utöver vad regeringen<br />
föreslår. För landstinget Sörmland skulle detta innebära ett tillskott på 32,9 miljoner kronor. Ett stöd av<br />
riksdagsmajoriteten för Kristdemokraternas riksdagsmotion skulle alltså skapa bättre möjligheter för<br />
den sörmländska hälso- <strong>och</strong> sjukvården att utvecklas på ett för befolkningen <strong>och</strong> personalen positivt<br />
sätt.<br />
Kravet på neddragningarna (Rationaliseringen) inom vården <strong>och</strong> omsorgen kan därmed minskas vilket<br />
framgår av nedanstående tabell, där hänsyn har tagits till den ökning av statsbidraget som<br />
Kristdemokraterna föreslagit i riksdagen.<br />
(mkr) 2002 2003 <strong>2004</strong> <strong>2005</strong> <strong>2006</strong><br />
Resultat, enl kalkyl - 10 - 94 - 33 - 65 - 77<br />
Rationalisering + 43 + 159 +159<br />
Årsresultat + 10 + 94 + 82<br />
Viktiga förutsättningar för <strong>Landstinget</strong> Sörmland, Personal – Utveckling, sid. 8. Texten<br />
kompletteras med följande inledning:<br />
<strong>Landstinget</strong> Sörmlands främsta tillgång är vår kompetenta <strong>och</strong> välutbildade personal som arbetar för att<br />
tillmötesgå sörmlänningarnas ökande krav på service. Personalen besitter en erfarenhet som är svår att<br />
ersätta <strong>och</strong> därför måste landstinget Sörmland bli bättre på att behålla <strong>och</strong> stimulera sin personal.<br />
<strong>Landstinget</strong> måste också vidta åtgärder för att bli en riktigt bra arbetsplats där all personal trivs <strong>och</strong> för<br />
att möta den ökande konkurrensen om personal i regionen. För att trygga personalförsörjningen måste<br />
arbetet intensifieras med att förbättra arbetsvillkoren vad gäller arbetsmiljö, flexibilitet i<br />
anställningstiden, delaktighet samt möjlighet till ett livslångt lärande med en ständig<br />
kompetensutveckling. En viktig framgångsfaktor är en arbetsorganisation som förmår att öka<br />
inflytandet över arbetssituationen hos dem som arbetar närmast patienten.<br />
<strong>Landstinget</strong>s personalpolicy bör kompletteras med en policy rörande kulturell <strong>och</strong> etnisk mångfald för<br />
landstingets arbetsplatser. Policyn skall beröra alla former av diskriminering <strong>och</strong> trakasserier oavsett om<br />
det beror på sexuell läggning, funktionshinder eller etnisk tillhörighet. Mångfald på en arbetsplats är en<br />
tillgångsfaktor för att nå en god arbetsmiljö <strong>och</strong> hög effektivitet i verksamheten.<br />
De långa sjukskrivningarna har ökat de senaste åren <strong>och</strong> arbetsmiljö- <strong>och</strong> rehabiliteringsfrågorna måste<br />
därför få ökad uppmärksamhet. Den psykosociala arbetsmiljön måste också förbättras för att minska<br />
riskerna att personalen drabbas av utbrändhet <strong>och</strong> andra stress- <strong>och</strong> belastningsskador.
Kristdemokraterna 3<br />
Folkhälsa, sid. 12. Avsnittet kompletteras med nya punktsatser enligt följande:<br />
‣ Satsningar skall genomföras för att minska de senaste årens markanta ökning av användningen av<br />
alkohol, tobak <strong>och</strong> narkotika bland unga människor.<br />
‣ Parallellt med en satsning på att få ner den totala alkoholkonsumtionen skall åtgärder genomföras<br />
för en ökad punktnykterhet. Det innebär att t.ex. graviditetstiden, barn- <strong>och</strong> ungdomsmiljön,<br />
arbetsplatsen <strong>och</strong> trafiken skall vara helt fria från alkohol.<br />
‣ En viktig uppgift för samhället är att stödja <strong>och</strong> hjälpa familjer i deras ansvarstagande. Det är dags<br />
att i vidare mening betrakta relationsstörningar, som exempelvis kan leda till skilsmässa <strong>och</strong>/eller<br />
separation, som ett av vår tids största folkhälsoproblem. Större insatser än tidigare måste göras av<br />
kommuner <strong>och</strong> landsting tillsammans för att undvika att barn far illa <strong>och</strong> i detta syfte stödja<br />
familjen i ett tidigt skede.<br />
‣ Utöver förebyggande satsningar för att komma till rätta med de växande överviktsproblemen, skall<br />
ett resurscentrum inrättas för att hjälpa barn <strong>och</strong> ungdomar som redan har en kraftig övervikt.<br />
Hälso- <strong>och</strong> sjukvård, Åtgärdsplan för ökad tillgänglighet, sid. 14. Texten kompletteras med nya<br />
punktsatser, enligt följande:<br />
‣ En vårdgaranti införs från <strong>och</strong> med <strong>2004</strong>, med följande innehåll:<br />
‣ Kontakt garanteras med vårdcentral/primärvården samma dag som kontakten tas<br />
‣ Besök hos distrikts- eller husläkare senast inom fem dagar efter att kontakten tagits.<br />
‣ Besök hos annan specialist inom två månader.<br />
‣ Behandling inom tre månader efter det att beslut om sådan fattats.<br />
Hälso- <strong>och</strong> sjukvård, Primärvård, sid. 14. Texten kompletteras med två nya avsnitt, enligt följande:<br />
NY VÅRDCENTRAL I STRÄNGNÄS<br />
För att förbättra tillgängligheten för patienterna <strong>och</strong> arbetssituationen för personalen är det nödvändigt<br />
att en ny vårdcentral snarast inrättas i Strängnäs. En ny vårdcentral i Strängnäs bör därför inrättas<br />
snarast <strong>och</strong> för att uppfylla kraven avseende en ökad mångfald genom fler privata, kooperativa <strong>och</strong><br />
ideella vårdgivare i den nationella handlingsplanen skall verksamheten vid denna nya vårdcentral<br />
upphandlas<br />
NY VÅRDCENTRAL I NYKÖPING<br />
För att förbättra tillgängligheten för patienterna <strong>och</strong> arbetssituationen för personalen är det viktigt att<br />
en ytterligare vårdcentral snarast inrättas i Nyköping. I enlighet med intentionerna i den nationella<br />
handlingsplanen avseende en ökad mångfald genom fler privata, kooperativa <strong>och</strong> ideella vårdgivare, bör<br />
verksamheten vid denna nya vårdcentral upphandlas.
Kristdemokraterna 4<br />
Specifika hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsfrågor, sid. 17. Texten kompletteras med fem nya avsnitt, enligt<br />
följande:<br />
SAMVERKAN APOTEK OCH SJUKVÅRDEN<br />
Under flera år har landstingets kostnader för läkemedel ökat kraftigt <strong>och</strong> åtgärder för att påverka<br />
kostnadsökningen <strong>och</strong> förbättra läkemedelsanvändningen har blivit alltmer angelägna. Många patienter<br />
upplever också biverkningar av de läkemedel som de ordinerats. <strong>Landstinget</strong>s läkemedelskommitté gör<br />
en viktig insats i arbetet med att förbättra läkemedelsanvändningen <strong>och</strong> bidra till att kostnadsökningen<br />
kan minskas.<br />
I syfte att ytterligare förbättra kvalitén på patientens användning av läkemedel, att frigöra tid för<br />
vårdpersonal samt minska sjukvårdens kostnader orsakade av läkemedel bör försök genomföras med en<br />
ökad samverkan mellan apotek <strong>och</strong> sjukvården.<br />
PSYKIATRI<br />
Psykoterapi i privat regi är ett viktigt komplement till landstingets psykiatriska vård- <strong>och</strong><br />
behandlingsutbud. Psykoterapi i privat regi bör därför upphandlas i utökad utsträckning.<br />
De psykiatriska sjukdomarna ökar i omfattning, uttryckt som antal personer som får diagnoser <strong>och</strong><br />
behandling. Nya läkemedel har öppnat möjligheter för framgångsrika behandlingar av framförallt<br />
depressioner. Utvecklingen går alltmer mot öppen vård med olika inriktning. Vi kristdemokrater är<br />
tveksamma till om de vårdplatser som finns för närvarande kommer att räcka för framtiden. En fortsatt<br />
uppmärksamhet på utvecklingen av platsbehovet inom den psykiatriska vården i länet, krävs.<br />
GERIATRISK KOMPETENS<br />
Många av våra äldre får ålderssymtom som kräver god vård. Det gäller i hög grad inom demensvården<br />
där den psykogeriatriska specialistfunktionen måste utvecklas. Det kommer nya effektiva behandlingar<br />
vid t.ex. Alzheimers sjukdom <strong>och</strong> möjligheterna att öka välbefinnandet för patienterna <strong>och</strong> reducera<br />
kostnaderna för samhället kommer att öka. Det är uppenbart att behovet av flera läkare med<br />
specialistkompetens i åldrandets sjukdomar växer.<br />
VÅRDPLATSBEHOVET INOM SOMATISK VÅRD<br />
Under de senaste 10 – 12 åren har antalet vårdplatser inom akutsjukvården i Sverige <strong>och</strong> i Sörmland<br />
minskat kraftigt. De negativa konsekvenserna av dessa vårdplatsminskningar har blivit allt tydligare de<br />
senaste åren. Länets tre akutsjukhus rapporterar regelbundet om överbeläggningar <strong>och</strong> växande<br />
operationsköer. Vårdplatsbristen <strong>och</strong> överbeläggningarna leder ofta till att patienterna skickas hem<br />
innan de är färdigbehandlade. Vilket leder till nya sjukhusbesök, med ökat lidande <strong>och</strong> ökade kostnader<br />
som följd. De ofta förekommande överbeläggningarna innebär också en allt mer pressad arbetssituation<br />
för vårdpersonalen. Ökningarna de senaste åren av antalet sjukskrivningar bland vårdpersonalen har<br />
delvis sin grund i denna bristfälliga arbetssituation.<br />
För att landstinget Sörmland skall kunna skapa en långsiktigt hållbar hälso- <strong>och</strong> sjukvård för länets<br />
befolkning krävs i första hand att behovet av vårdplatser vid länets akutsjukhus tillgodoses.<br />
ÖVERGREPP PÅ KVINNOR OCH BARN
Kristdemokraterna 5<br />
Många forskningsrapporter visar att övergreppen <strong>och</strong> misshandeln av kvinnor <strong>och</strong> barn ökar <strong>och</strong> blir<br />
allt råare. Det är därför viktigt att den sörmländska hälso- <strong>och</strong> sjukvården bygger upp en egen<br />
länsgemensam resurs med specialistkompetens för att utveckla omhändertagandet <strong>och</strong> vården av de<br />
kvinnor <strong>och</strong> barn som utsatts för övergrepp <strong>och</strong> för att bidra till personalens kompetensutveckling<br />
m.m.<br />
Tandvård, Folktandvården, sid. 21. Första stycket kompletteras med följande mening:<br />
I översynen av tandvårdens inriktning <strong>och</strong> roll ska även god geografisk tillgänglighet belysas.<br />
Habilitering <strong>och</strong> handikappservice, Barn- <strong>och</strong> ungsdomshabilitering, sid 21 Texten kompletteras<br />
med ett nytt stycke enligt följande:<br />
När det gäller barn med autism finns det goda resultat av en högintensiv behandlingsform som kallas<br />
TIPO. TIPO är en form av högintensiv behandlingsmodell som har sedan slutet av 1950-talet har<br />
utvecklats i Norge <strong>och</strong> USA. I Sverige bedrivs idag denna behandling av fristående terapeuter på olika<br />
platser i landet <strong>och</strong> i Stockholm i ett samarbete mellan TIPO <strong>och</strong> Astrid Lindgrens barnsjukhus.<br />
Behandlingen ger dokumenterat positiva resultat för barn med autism <strong>och</strong> idag är det långa väntetider<br />
innan man kan få del av denna behandling.<br />
‣ Nämnden får i uppdrag att i <strong>budget</strong> <strong>2004</strong> återkomma med förslag till hur barn med<br />
beteendeproblematik skall kunna erbjudas den högintensiva behandlingsform som kallas TIPO.<br />
Kultur <strong>och</strong> utbildning, sid. 22. Texten kompletteras med nya punktsatser:<br />
‣ Nämnden får i uppdrag att förbereda en försäljning av Nynäs. (Punktsatsen om att nämnden skall<br />
fundera på ägarförhållanden för Nynäs, utgår därmed).<br />
‣ Nämnden får i uppdrag att i <strong>budget</strong> <strong>2004</strong> återkomma med förslag till nya huvudmän för<br />
folkhögskolorna.<br />
Regional utveckling, sid.23. Texten kompletteras med ett nytt stycke enligt följande:<br />
Den regionala utvecklingen i Sörmland är viktig <strong>och</strong> förutsätter ett nära samarbete mellan staten,<br />
kommunerna <strong>och</strong> näringslivet. Efter bildandet av Regionförbundet Sörmland bör landstingets roll i<br />
detta arbete begränsas till att svara för att hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsorganisationen får en utformning som<br />
stöder den regionala utvecklingen. Det övriga stödet för den regionala utvecklingen är därmed en<br />
uppgift för staten, regionförbundet <strong>och</strong> primärkommunerna. Effekterna av en omläggning av det<br />
regionala arbetet enligt denna princip skall analyseras under <strong>2004</strong>.<br />
FM-samverkan inom <strong>Landstinget</strong> Sörmland, sid. 25 Texten kompletteras med en ny punktsats:<br />
‣ Landstingsstyrelsen får i uppdrag att inför <strong>budget</strong> <strong>2004</strong> återkomma med förslag till<br />
konkurrensutsättning av delar av FM-verksamheten.
Vänsterpartiets yrkanden<br />
Budgetdirektiv <strong>2004</strong> med flerårsplan<br />
Överbudspolitik<br />
Inför valet 2002, precis som inför valet 1998 stod vård <strong>och</strong> omsorg i fokus hos de flesta<br />
partier. När Vänsterpartiet ville avsätta 10 miljoner för höjda kvinnolöner inom vård <strong>och</strong><br />
omsorg, höjde Göran Persson budet till 25 miljarder. När Vänsterpartiet prioriterade höjda<br />
statsbidrag till kommuner <strong>och</strong> landsting erbjöd Lars Enqvist 10% av BNP till sjukvården.<br />
Vänsterpartiets yrkande<br />
- Att Landstingstyrelsen får i uppdrag att tillskriva departementet kring svårigheten att<br />
kombinera balanskravet <strong>och</strong> att tillgodose befolkningens behov av sjukvård.<br />
- Att Landstingsstyrelsen får i uppdrag att tillskriva regeringen kring trovärdighetskrisen<br />
mellan utlovade förbättringar <strong>och</strong> situationen i det verkliga livet.<br />
Prioriteringar<br />
Hela 1990-talet pågick en prioriteringsutredning <strong>och</strong> sso en förankringsprocess efter<br />
riksdagens prioriteringsbeslut, trots det finns ingen gemensam prioriteringskultur i<br />
landstingsvärlden. Prioriteringar tillsammans med etisk reflektion i det ordinarie arbetet är<br />
nödvändigt. Att när plånboken är tom använda prioriteringsarbetet som både osthyvel <strong>och</strong><br />
tårtspade kommer aldrig att ge vare sig goda resultat eller förståelse hos personal eller<br />
befolkning.<br />
Vänsterpartiets yrkande<br />
- Att ett sammanhållet landstingsgemensamt arbete för prioriteringar presenteras inför<br />
<strong>budget</strong> <strong>och</strong> flerårsplan.<br />
Befolkningsperspektivet<br />
Många medborgare upplever att det är svårt att nå <strong>Landstinget</strong>s olika verksamheter. Att skapa<br />
sjukvårdsrådgivning, kökansli eller införa nya kanaler att nå hälso- <strong>och</strong> sjukvården är bra.<br />
Men det personliga mötet mellan patient <strong>och</strong> vårdgivare är ändock avgörande för förtroendet<br />
<strong>och</strong> uppfattningen om <strong>Landstinget</strong>.<br />
<strong>Landstinget</strong> måste bli bättre på att, både i telefon <strong>och</strong> i det personliga mötet i våra<br />
verksamheter, möta <strong>och</strong> bemöta patienten.<br />
Vänsterpartiets yrkande<br />
- Öka insatserna för att fördjupa kunskapen i patientnära bemötandefrågor.<br />
Samverkan <strong>och</strong> närsjukvård<br />
För medborgarna ska huvudmannaskapet inte spela någon roll. Med den medicinsktekniska<br />
utvecklingen, allt fler äldre <strong>och</strong> multisjuka <strong>och</strong> bristande resurser finns många anledningar<br />
som gör ökad samverkan nödvändig. Samverkan måste ske på högspecialiserad nivå men<br />
också på lokal nivå kring basal, nära vård <strong>och</strong> omsorg.<br />
Begreppet ”närsjukvård” får inte bli en täckmantel för att fokusera på speciallistsjukvård på<br />
läns eller regionnivå. Den nära vården, distriktssköterskor, vårdcentraler, vanlig tandvård <strong>och</strong><br />
vård i hemmet mfl, är grunden i vård <strong>och</strong> omsorgsarbetet.
Vänsterpartiets yrkande<br />
- att uppta överläggningar med länets kommuner, ffa mindre kommuner, för att initiera<br />
gemensam/samordnad organisation för rehabilitering.<br />
Vänsterpartiets yrkande<br />
- att uppta överläggningar med länets kommuner, ffa mindre kommuner, för att initiera<br />
gemensam/samordnad organisation för psykiatrisk öppenvård<br />
Vänsterpartiets yrkande<br />
- att hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsnämnderna för i uppdrag att påbörja vårdkedjeprogram för de<br />
vanligast vårdintensiva patientgrupperna.<br />
Vänsterpartiets yrkande<br />
- att nämnden för Folktandvård får i uppdrag att inför <strong>budget</strong>året <strong>2004</strong> skapa en<br />
handlingsplan för att behålla <strong>och</strong> utveckla filialkliniker.<br />
Ledning <strong>och</strong> Styrning<br />
Uppföljning, utvärdering <strong>och</strong> en fungerande modell för verksamhetsstyrning är absolut<br />
nödvändigt för att värdera <strong>och</strong> styra landstingets verksamhet mot politiskt uppsatta mål.<br />
För att tydliggöra vilka som är Landstingens mål måste olika policydokument vara väl<br />
förankrade <strong>och</strong> levande dokument.<br />
Vänsterpartiets yrkande<br />
- Att inför <strong>budget</strong> <strong>och</strong> flerårsplan sammanställa genomslaget <strong>och</strong> utfallet av tidigare<br />
politiska beslut.<br />
- Att den planerade verksamhetsstyrningen preciseras <strong>och</strong> presenteras.<br />
Personal<br />
Trots stor politisk samsyn kring många frågor inom det personalpolitiska området, som vikten<br />
av reflektion på arbetstid, minskade långtidssjukskrivningar, har mycket lite hänt.<br />
Det är naturligtvis svårt för många uti i verksamheterna <strong>och</strong> samhället i övrigt att få ihop<br />
bilderna av att <strong>Landstinget</strong> bedriver ett offensivt arbete för att minska<br />
långtidssjukskrivningarna samtidigt som antalet sjukskrivna fortsatt är mycket högt.<br />
Lika svårt är det att få ihop bilden av personalbrist samtidigt som det inte finns resurser att<br />
anställa ny personal eller att fylla vakanser.<br />
Vänsterpartiets yrkande<br />
- Att landstingstyrelsen får i uppdrag att skapa ett trovärdig förhållningssätt kring<br />
landstingets personals hälsa ffa kring långtidssjukskrivningar.<br />
Folkhälsoarbete<br />
Alla beslut i samhället, både allmänpolitiska <strong>och</strong> landstingspolitiska, påverkar<br />
samhällsutvecklingen ur ett folkhälsoperspektiv.<br />
Det finns många aspekter av Folkhälsoarbetet, allt från individuella till generella insatser, från<br />
enstaka insatser till förhållningssätt. Vänsterpartiet vill att synen på folkhälsoinsatser ska i<br />
huvudsak vara ett förhållningssätt.<br />
Vänsterpartiets yrkande<br />
- Att skapa verktyg för att förändra förhållningssätt ska prioriteras.<br />
- Att hälsofrämjande hälso- <strong>och</strong> sjukvård ska prioriteras.
- Att barn <strong>och</strong> ungdomar ska prioriteras.<br />
Regional utveckling<br />
Efter bildandet av ett Regionalt samverkans organ måste landstinget ompröva sin roll i det<br />
regionala arbetet. Genom att de regionalpolitiska medlen förts över till en ny huvudman, <strong>och</strong><br />
att landstingets ekonomi är i obalans måste det ske prioriteringar <strong>och</strong> restriktivitet vad gäller<br />
nya åtaganden.<br />
Vänsterpartiets yrkande<br />
- Att nämnden för kultur, utbildning <strong>och</strong> friluftsliv får i uppdrag att förbereda en<br />
kartläggning kring tillgänglighet, utöver den rent fysiska, för funktionshindrade.<br />
Vänsterpartiets yrkande<br />
- Att nämnden får i uppdrag att skapa förutsättningar för att genomföra projekt ”Nynäs<br />
utveckling <strong>2005</strong>”.<br />
Vänsterpartiets yrkande<br />
- Att ägardirektiven för kollektivtrafiken tydliggörs <strong>och</strong> förankras i fullmäktige.<br />
Vänsterpartiets yrkande<br />
- Att landstingets regionala åtagande efter bildandet av ett Regionalt samverkansorgan<br />
omprövas.
Sidan 1 av 4<br />
Landstingsgruppen Sörmland<br />
2003-05-11<br />
Budgetdirektiv för <strong>2004</strong> <strong>och</strong> flerårsplan <strong>2005</strong>-<strong>2006</strong><br />
Miljöpartiet de gröna anser att <strong>Landstinget</strong> Sörmland måste organisera sin verksamhet<br />
så att vi styr mot en långsiktig hållbarhet både socialt, demokratiskt ekonomiskt <strong>och</strong><br />
ekologiskt. <strong>Landstinget</strong> har ett mycket kärvt ekonomiskt läge eftersom vården kan<br />
erbjuda allt mer men resurserna ökar inte i motsvarande grad. Vår utgångspunkt är en<br />
<strong>budget</strong> i balans. En tydligare prioriterings diskussion måste starta där aspekter såsom<br />
livsstil <strong>och</strong> vad som är sjukdom finns med. <strong>Landstinget</strong>s prioriteringar måste utgå ifrån<br />
en helhetssyn på individen där kropp, själ <strong>och</strong> ande hör ihop, istället för det nu<br />
förhärskande organisationsperspektivet. Utgångspunkten är att människan är både en<br />
biologisk, social <strong>och</strong> andlig varelse. Hälsa är ett sammansatt begrepp. I grunden handlar<br />
det om helhetssyn, livsstilsfrågor <strong>och</strong> preventivt arbete. Hälsovård i fokus i stället för<br />
sjukvård.<br />
Minskad arbetstid, mer tid för oss själva, mer kultur, kort sagt större möjlighet för var<br />
<strong>och</strong> en att forma sitt liv. Det är hälsofrämjande.<br />
Hälso- <strong>och</strong> sjukvården behöver förändras från betoning av det fysiska <strong>och</strong><br />
symtombehandling till att arbeta förebyggande med ett helhetsperspektiv.<br />
Möjlighet till samarbete mellan skolmedicin <strong>och</strong> komplementärmedicin måste öka för<br />
att underlätta en ökad helhetssyn. <strong>Landstinget</strong> behöver ett brett folkhälsoperspektiv där<br />
man ser mer till det friska än det sjuka hos människan. Individens eget ansvar i<br />
hälsoprocessen måste lyftas fram. Men samhället måste ansvara för en basverksamhet<br />
<strong>och</strong> ställa instrument till människans förfogande.<br />
Framtida rekryteringsbehov<br />
”koordinerade insatser från fler kompetenser”. Skriver det socialdemokratiska<br />
minoritetsstyret i sitt <strong>budget</strong>direktivförslag. Dessa föreslagna åtgärder är på tvärs emot<br />
tanken med närsjukvård <strong>och</strong> helhetssyn. Det främjar specialisering istället för att främja<br />
generalistkompetens inom de olika medicinska specialområdena. Dessa tankar<br />
återkommer även under avsnittet om primärvård.<br />
<strong>Landstinget</strong> måste främja generalistkompetens inte bara betona koordinerade insatser<br />
från fler kompetenser.<br />
Folkhälsa<br />
Arbetet under planperioden ska inriktas på de nationella folkhälsomålen <strong>och</strong> att<br />
implementera länststrategin för folkhälsa i landstingets egen organisation.<br />
För att få en långsiktigt hållbar hälso- <strong>och</strong> sjukvård måste folkhälsoinsatserna öka <strong>och</strong><br />
hälso- <strong>och</strong> sjukvården arbeta mer hälsobefrämjande.<br />
__________________________________________________________________________________________<br />
Miljöpartiets yrkande <strong>budget</strong> direktiv för <strong>2004</strong>.
Sidan 2 av 4<br />
Upphandling<br />
För att få landstinget att styra mot en långsiktig hållbarhet är upphandling ett viktigt<br />
verktyg. De prioriteringar som görs i samband med upphandlingar är viktigt att lyfta<br />
fram. <strong>Landstinget</strong> bör vara en god förebild <strong>och</strong> kan genom sin upphandling verka för att<br />
de mål som satts upp i olika policydokument förverkligas, tex miljöpolicyn <strong>och</strong><br />
handikappolitiska programmet. <strong>Landstinget</strong> Sörmland ska under planperioden ta fram<br />
en ny upphandlingspolicy som ser över hur upphandling kan användas som ett verktyg<br />
för att nå landstingets mål.<br />
Attraktiva <strong>och</strong> hälsobefrämjande arbetsplatser<br />
För att nå målet med attraktiva <strong>och</strong> hälsobefrämjande arbetsplatser <strong>och</strong> minska<br />
ohälsotalen är det också viktigt att se över arbetstidsförläggning <strong>och</strong> verka för att<br />
arbetstiden kortas.<br />
Hälso – <strong>och</strong> sjukvård generella områden<br />
Läkemedelskostnaderna har ökat från 8% av de totala sjukvårdskostnaderna i början på<br />
90 talet till 16% år 2000. Läkemedel kan vara en effektiv behandlingsmetod som<br />
minskar patienternas lidande <strong>och</strong> förebygger sjukdom samt är kostnadseffektiva – det<br />
vill säga ger effekt till rimlig kostnad. Men så är inte alltid fallet. Kostnaden för<br />
läkemedel inom slutenvården var <strong>68</strong>.5 miljoner kr år 2001 mot 56.4milj, år 2000 en<br />
ökning med 21,6%.<br />
I (s) minoritetens förslag beräknas läkemedelskostnaderna få öka med 7% (= 40 mkr) att<br />
jämföra med 3,9% för löner <strong>och</strong> 5.1% för verksamheterna netto. Samtidigt vet vi att<br />
många av de läkemedel som skrivs ut används inte. Läkemedel är dessutom ett ökande<br />
problem ur miljöhänsyn. Idag återfinns läkemedel både i ytvatten <strong>och</strong> i grundvatten.<br />
Utvecklingen med ökade läkemedelskostnader måste brytas <strong>och</strong> läkemedel måste ställas<br />
inför skarpare prioritering. Läkemedel ska vara komplement inte förstahandsåtgärd.<br />
Medicinska resultat<br />
Det administrativa arbetet ökar för sjukvårdspersonalen inte minst pga. olika kvalitets<strong>och</strong><br />
uppföljningsregisteringar. I avvaktan på metodstöd för att underlätta arbetet med<br />
kvalitetsregister, bör detta arbete prioriteras ned tillförmån för patientnära arbete.<br />
Samverkan <strong>och</strong> helhetssyn<br />
För att bromsa kostnadsutvecklingen för utomlänsvård ska indikationskriterierna för<br />
vård <strong>och</strong> behandling ses över samt generalistkompetens premieras så att helhetssyn <strong>och</strong><br />
kontinuitet kan erbjudas.<br />
Närsjukvård kontra specialistsjukvård<br />
Primärvården är basen för hälso- <strong>och</strong> sjukvården. Tillgängligheten <strong>och</strong> tilliten till<br />
primärvården liksom möjligheterna att möta det ökande intresset från allmänheten för<br />
__________________________________________________________________________________________<br />
Miljöpartiets yrkande <strong>budget</strong> direktiv för <strong>2004</strong>.
Sidan 3 av 4<br />
alternativmedicinsk vård måste förbättras. Att känna förtroende <strong>och</strong> tillit till den vård<br />
man väljer har ofta avgörande betydelse för resultatet av behandlingen. För att ändra<br />
vårdkonsumtionsmönstret krävs informationsinsatser <strong>och</strong> egenvårdsfrämjande åtgärder<br />
samt styrning via avgifter.<br />
Tre bassjukhus.<br />
Det är en trygghet <strong>och</strong> tillitsfaktor liksom medicinsk faktor att ha nära till sjukvård vid<br />
akutsjukdom. Med Sörmlands geografiska struktur behövs tre fullvärdiga akutsjukhus,<br />
s.k. bassjukhus. Där erbjuds vård genom basåtagande med bred generalistkompetens<br />
samt decentraliserad specialistbehandling i samverkan med olika sjukhus. Vår<br />
geografiska struktur gör att vi har nära till flera universitets- <strong>och</strong> regionsjukhus vilket<br />
gör att samarbete med flera av dem är att föredra istället för att bygga upp egna resurser<br />
att serva hela länet.<br />
Högspecialiserad vård<br />
Utvecklade behandlingsmetoder <strong>och</strong> ny medicinsk teknik har inneburit att allt fler<br />
människor ges behandling vid universitetssjukhus. Vården kan erbjuda allt mer men<br />
resurserna ökar inte i motsvarande grad. För att motverka den allt mer specialiserade<br />
vården <strong>och</strong> de skenande sjukvårdskostnaderna måste de förebyggande åtgärderna ökas<br />
<strong>och</strong> bassjukvården prioriteras.<br />
Kompetenscentrum för mångsymptom<br />
Kompetenscentrum för mångsymptom med länsuppdrag ska utvecklas i enlighet med<br />
LF beslut §100/2002 som bygger på det underlag som fastställdes av LS §163/1998.<br />
Smärtmottagningen i södra hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsområdets har under 2000-2002 i<br />
projektform arbetat i enlighet med LS beslut §58/2000. Det projektet avslutas <strong>och</strong> dess<br />
erfarenheter <strong>och</strong> förhållningssätt inom smärtbehandling ska spridas till de två övriga<br />
hälso- <strong>och</strong> sjukvårdsområdena, i enlighet med LF beslut §100/2002.<br />
Psykiatri<br />
Arbetet med att införliva förslagen från psykiatriberedningen (”96 tankar om<br />
psykiatri”), i den praktiska verksamheten ska fortsätta. Tidigare års beslut om<br />
psykoterapeutiskt förhållningssätt följs upp <strong>och</strong> förslag till åtgärder presenteras i <strong>budget</strong><br />
för <strong>2004</strong>.<br />
Folktandvård<br />
Bra att en översyn av tandvårdens inriktning <strong>och</strong> roll ska göras.<br />
I översynen av tandvårdens inriktning <strong>och</strong> roll ska även god geografisk tillgänglighet<br />
belysas, så att servicenivån i länets landsbygdsdelar tillgodoses.<br />
Handikapp o habilitering<br />
Analysen av behoven av insatser för Vuxna med DAMP-ADHD visar att behoven är<br />
mycket stora. Förslag till åtgärder inkluderande näringsbehov <strong>och</strong> kostens betydelse ska<br />
tas fram <strong>och</strong> även följas av en ekonomisk konsekvensanalys.<br />
__________________________________________________________________________________________<br />
Miljöpartiets yrkande <strong>budget</strong> direktiv för <strong>2004</strong>.
Sidan 4 av 4<br />
Kollektivtrafik<br />
Länstrafiken har beslutat att minska kostnaderna vilket innebär försämringar i utbudet<br />
av kollektivtrafik. Detta kommer ytterligare att försämra allmänhetens förtroende <strong>och</strong><br />
tillit till kollektivtrafiken. Det är mycket olyckligt då det tenderar öka bilismen med dess<br />
miljöskadliga konsekvenser. För att få en bättre kollektivtrafik <strong>och</strong> bättre samordning<br />
bör ett arbete starta för att få en gemensam trafikhuvudman i hela Mälardalen. Det<br />
måste bli billigare <strong>och</strong> enklare att åka kollektivt. En kommunikationsutbyggnad för<br />
bättre hälsa <strong>och</strong> ekologisk balans. Bättre kommunikationer är en nyckelfråga för<br />
livskvalitén i Sörmland.<br />
Behovsbaserad <strong>budget</strong>fördelning<br />
Under planperioden tas fram förslag på reviderad fördelningsmodell som innehåller en<br />
grundsumma för akutsjukvård inom varje länsdel <strong>och</strong> därefter fördelning efter<br />
ohälsokriterier <strong>och</strong> antal invånare.<br />
Investeringar<br />
Då det ekonomiska läget är mycket kärvt ska endast beslutade fastighetsinvesteringar<br />
genomföras medan nya projekt får avvakta. Investeringsramar för utrustning sätts till 45<br />
000tkr för Nordvästra samt 15 000 kr för södra.<br />
Gunvor G Ericson<br />
__________________________________________________________________________________________<br />
Miljöpartiets yrkande <strong>budget</strong> direktiv för <strong>2004</strong>.