Ladda upp rapporten - Landstinget Sörmland

Bubblan – berättelser på väg
Ständigt
denna
Bubbla
– mobil lässtimulans i tre län
Rapport med utvärdering

Redaktör: Ann Catrine Eriksson
Författare: Ann Catrine Eriksson, Sylvia Blomberg, Christina Stenberg och Eva Bergstedt
Fotografer: Ann Catrine Eriksson, Sylvia Blomberg, Christina Stenberg, Lisbeth Sommarström, Karin Kaller, Jan Nylander,
Susanne Hägglund, Maria Nyquist, Maja Edberg, Nicholas Haldosen, Lisa Magnusson, Karin Zetterberg, Maria Norkvist m fl.
Motivlackering, vagnens utsida: Matilda Carlsson
Layout: Catarina Örn
Tryck: Elanders
Publicerad: 2013
Rapporten finns även som pdf-fil:
Länsbiblioteket i Örebro län
www.orebroll.se/sv/Regional-utveckling/Kultur/Regionbiblioteket-Orebro-Vastmanland
Länsbibliotek Sörmland
www.landstingetsormland.se/lansbiblioteket
Länsbibliotek Västmanland
www.ltv.se/lanbib

INNEHÅLL
INNEHÅLL
INLEDNING 2
DET VILLE VI
Hur kom Bubblan till? 3
Förstudie 4
Barnperspektivet 6
SÅ GJORDE VI
Rumslig gestaltning 7
Projektorganisation 11
Året runt med Bubblan 14
Faktaruta 18
Marknadsföring och kunskapsspridning 20
Utflykter med Bubblan 23
SÅ GICK DET
Utvärdering av Eva Bergstedt 30
AVSLUTNING
Vad bör man tänka på när man bygger upp en mobil verksamhet? 42
More Bubbles in the world! 43
LITTERATUR OCH LÄNKAR 44
BILAGOR 45
1

INLEDNING
Den blå berättelsevagnen Bubblan – berättelser
på väg har inspirerat flera tusen barn och unga att
skapa egna berättelser. Det treåriga lässtimulerande
projektet Bubblan, som pågått under 2010-2012 är
avslutat. Men vagnen och verksamheten kommer att
rulla vidare, så länge Bubblan klarar besiktningen.
I denna skrift vill vi som projektledare dela med oss av våra erfarenheter av att
bygga upp och driva en mobil lässtimulerande verksamhet i samarbete med barnen
och biblioteken. Målen för projektet har varit att uppmuntra biblioteken att prova
nya metoder för lässtimulans, utveckla den uppsökande biblioteksverksamheten
och öka barns intresse för berättelser i alla former.
Bubblan bygger på fem viktiga principer:
1. Fokus ska vara på berättande i olika former, inte bara text.
2. Barnen ska vara aktivt delaktiga och själva skapa berättelser.
3. Biblioteken ska försöka nå barn och unga som annars inte kommer till biblioteket.
4. Uppsökandet av barn och unga ska ske på platser där de vistas på sin fritid.
5. Samarbetet ska ske mellan tre län och med yrkesgrupper med andra kompetenser.
Här berättar vi om hur vi arbetat för att marknadsföra och sprida kunskap om Bubblan.
Vi berättar också om hur vi genom Bubblan försöker förverkliga FN:s konvention
om Barnets rättigheter, bl a genom att barn och unga varit delaktiga i beslut hur
Bubblan ser ut, vart den åker, vad den heter och allra viktigast, som aktiva skapare
av egna berättelser.
Hösten 2012 utvärderades projektet av den externa utvärderaren Eva Bergstedt.
En sammanfattning av resultatet från utvärderingen kan du läsa i denna skrift. Den
fullständiga utvärderingen finns att hämta på länsbibliotekens webbplatser.
Har Bubblan som projekt nått sina mål? Ja, bibliotekspersonalen har fått nya
metoder för lässtimulans och man har nått nya grupper. Projektdeltagarna har en
mycket positiv uppfattning om Bubblan som ett sätt att arbeta lässtimulerande, men
inte lika många är säkra på att det är just de själva som vill fortsätta arbetet, eftersom
det är så resurskrävande. Huruvida barnen inspirerats till att skapa berättelser
har inte rymts inom utvärderingens uppdrag, men vi har sett bevis för det varje
gång Bubblan har varit ute.
Vi tackar Statens kulturråd som med sitt bidrag har möjliggjort Bubblanprojektet,
dess förstudie och utvärdering, som vi hoppas ska bidra till utvecklingen av de
svenska barnbiblioteken.
Projektledarna för Bubblan – berättelser på väg:
Ann Catrine Eriksson Christina Stenberg Sylvia Blomberg
Länsbibliotek Sörmland Länsbibliotek Västmanland Länsbiblioteket i Örebro län
2

DET VILLE VI
Hur kom Bubblan till?
En höstdag träffades barnbibliotekskonsulenterna
vid Sörmlands och Örebro läns länsbibliotek
för att fundera kring knäckfrågan ”hur
ska vi nå de barn och unga som inte kommer
till biblioteket idag”? En tanke som kom upp
ganska snabbt var att om barnen inte kommer
till biblioteket så får biblioteket komma till
dem. Barnbibliotekskonsulenten i Västmanland
involverades nu i arbetet.
Konsulenterna hade tillsammans med
barnbibliotekarier från de tre länen varit på
studieresa till Les Art, ett litteraturhus i Berlin. I
mitten av 2000- talet pågick ett stort läsfrämjande
projekt, Läskonster i Mellansverige. En del
i det projektet var att arbeta med olika former
av litteraturhus. Med inspiration från olika håll
började vi tänka i banor utifrån något mobilt på
hjul som kunde komma till barn och unga där de
bor och befinner sig på sin fritid.
Vi ville pröva ett nytt uppsökande arbetssätt
i biblioteksverksamheten, lyfta fram berättelsen
tillsammans med andra aktörer och inte minst
tillsammans med barn och unga själva. Barnkonventionen
var en självklar grundsten,
speciellt artikel 31, varje barn har rätt till lek,
vila och fritid.
3

Det ville vi
Förstudie
– skulle det bli verklighet?
För att förverkliga idén började vi med
att söka pengar från Statens kulturråd till en
förstudie kallad ”Berättelsens ande”. Vi använde
oss av en beprövad metod, ett ”växthus”, som är
en enklare form av framtidsverkstad.
Sommaren 2009, två dagar i augusti, samlade
vi tio personer på Bränneriet på Nynäs slott
i Sörmland. Tre bibliotekarier, en skådespelare,
en musiker, en författare, en filmare, två
museipedagoger, en scenograf och dockspelare
som förhoppningsvis skulle bidra till att göra
verkstad av vår idé. Vi ville ta fram det kreativa
barnet hos deltagarna, få dem att tänka så
fritt som möjligt, genom att ge vida ramar, inte
särskilt mycket bakgrundsfakta och inga detaljerade
instruktioner.
Det vi poängterade var att barnkonventionen
ligger som grund, de ska utgå från barns och
ungdomars villkor och mobilen ska vara interaktiv.
Viktigt att poängtera var också att det inte
är en bokbuss, den flyttbara upplevelseenheten
skulle finnas där barn och unga befinner sig på
sin fritid, inte förskola, skola eller andra typer
av institutioner.
Deltagarna spånade fritt och diskuterade
livfullt samt byggde fantastiska modeller till en
framtida mobil biblioteksverksamhet på hjul.
Växthuset uppnådde sitt mål och syfte och vi
kunde gå vidare med en projektansökan till ett
mobilt upplevelsecenter för barn och unga.
4

DET VILLE VI
Studieresa till Danmark
För att ge idéerna ytterligare näring gjorde
barnbibliotekskonsulenterna i de tre länen samt
en enhetschef för barnbiblioteksverksamheten
i Eskilstuna en studieresa till Danmark för att
bland annat närmare studera den mobila enheten
”Spotmobilen” i Århus. Målet var att komma
tillbaka med en bra förståelse av hur en uppsökande
verksamhet för barn och ungdomar kan
se ut. Vilka framgångsfaktorerna är och vilka
fallgroparna är.
Det här tog vi med oss hem:
• Den mobila enheten ska vara liten och
enkel att flytta från plats till plats.
• Utseendet på mobilen är avgörande för hur
den tas emot, den måste väcka uppseende
och skapa nyfikenhet.
• Ju bredare målgrupp man vänder sig till
med sin mobil ju större risk att ingen känner
sig utvald och lockad.
• Personalen som arbetar som gatubibliotekarier
ska vara flexibla när det gäller
arbetsuppgifter, arbetstider och möten med
människor.
• Det ska inte vara en bokbuss utan ett erbjudande
från biblioteket, något där brukarna
kan vara med och påverka aktiviteterna.
• Om mobilen är liten måste aktiviteterna
pågå utomhus vilket gör det hela väderberoende
och styr valet av aktiviteter.
5

Det ville vi
Barnperspektivet
Det är meningslöst att göra arrangemang
och aktiviteter för barn och unga om de inte har
varit med i planeringen, var ett av de råd vi tog
med oss från ”Spotmobilen” i Århus. Den mobila
enheten skulle inte innehålla några böcker
utan bygga på barns och ungas fantasi, berättarlust
och delaktighet.
För att få de bästa idéerna till hur en rullande
berättelseverksamhet skulle se ut, intervjuades
barn i 11–12 årsåldern. Barnen gick i årskurs
fem och sex på en skola i Eskilstuna.
Barnen var tydliga med att utsidan var
mycket viktig. Den måste väcka uppseende
och skapa nyfikenhet: ”Det vore fett coolt med
graffiti och starka färger, helst ska vagnen ha
lowride, men tyvärr är det olagligt i Sverige.”
och ”Den ska vara gratis! Inga saker eller spel
med åldersgräns.”
Det var viktigt att det skulle finnas någon
som man kunde be om hjälp och fråga. Ett önskemål
från barnen var att det mesta skulle ske
inomhus och att det borde finnas olika hörnor
och utklädningskläder.
I det fortsatta arbetet med att göra verkstad
av en mobil enhet på hjul blev barnens idéer,
synpunkter och engagemang vägledande.
6

SÅ GJORDE VI
Rumslig
gestaltning
– förvandlingen av en
sunkig grå Polar 300-
vagn till en magisk
knallblå fantasifarkost
Startskottet för projektets fysiska form gick
under 2010. När vi fått det glada beskedet att
projektet beviljats medel från Statens kulturråd
blev det bråttom. Vi gick ut på Blocket och hittade
en ganska sunkig grå Polar 300-vagn från
1981 till ett bra pris. Affären slutfördes på en
blöt parkeringsplats utanför ett stort köpcenter i
Västerås.
Husvagnen kördes direkt till verkstaden
för renovering och motivlackering. Uppdraget
att designa vagnens utsida, efter barnens
önskemål, gick till Matilda Carlsson, en ung
kulturentreprenör från Västerås med kunskaper i
airbrushteknik. Den första utrustningen till olika
berättarstationer införskaffades, bl a genom
sponsring av företaget Eurobib.
Det som tidigare gått under arbetsnamnet
MOBILen döptes om till Bubblan – berättelser
på väg, efter en namntävling där unga fick ge
förslag på vad den skulle heta när den begick sin
debut på en ungdomsfestival i Eskilstuna.
7

SÅ GJORDE VI
Berättarstationer
År 1 användes Bubblan enbart som fraktfordon
för all utrustning. Berättelseaktiviteterna tillsammans
med målgruppen 9-12 år skedde utanför
själva vagnen. En jättemagnetpoesitavla designades
till Bubblan och stora FatBoyssittsäckar,
kuddar och pusselmattor skapade en miljö där
många barn lockades att slå sig ner och skapa
tillsammans. iPads köptes in och användes för
att filma, fota och skapa digitala berättelser på.
Listan med utrustning växte från år till år och
sammanställdes till en katalog som i text och
bild förtecknar all befintlig utrustning, lekfulla
möbler som tillhör Bubblan och som biblioteken
kan välja att ta med (se Bubblankatalogen under
Litteratur och länkar).
År 2, när vi riktade oss till åldersgruppen 13-18
år, renoverade vi Bubblan invändigt på verkstad
(se bild sid 48). Väggar och tak målades
Bubblanorange. Övrig inredning målades svart,
en svart gummimatta lades in och utrymmet
inuti vagnen fick spotlights så att Bubblan skulle
kunna användas under kvällstid. Nu kunde verksamhet
ske även inuti vagnen.
Under år 3 förverkligade vi de flesta av
barnens idéer, för att tilltala de yngsta 0-6 år. Vi
lade ihop barnens önskemål från intervjuerna
med resultatet av en kreativ workshop med
barnbibliotekspersonalen i samband med en
kick off år 3 med den inbjudna föreläsaren och
museipedagogen Ida Lagnander. Starkt bidragande
till att vi kunde genomföra ombyggnationen
var det faktum att Länsbibliotek Sörmlands
informatör Maria Norkvist också är utbildad i
rumslig gestaltning och kunde bygga om vagnen
invändigt.
Vi ville utveckla lek-, berättelse- och upplevelsestationer
inuti och utanför vagnen som tar
hänsyn till att små barn använder hela sin kropp
och alla sina sinnen för att utforska sin omgivning.
Vi ville utveckla en “toddlarkultur” inne i
vagnen där toddlarna kan upptäcka, utforska och
berätta på sina villkor.
8

SÅ GJORDE VI
Resultatet av ombyggnationen blev en helt
ny Bubbla med olika berättelsestationer; en
berättelsevägg i flanomaterial med tillhörande
sagofigurer där man kan man hitta på egna sagor,
en upptäckarvägg där man kan man stoppa
in handen och fantisera kring det man känner
där inne.
Från museipedagogen Ida Lagnander hade vi
lärt oss att de yngsta älskar lutande plan, särskilt
att krypa upp för. En orange ramp byggdes och
nu kunde även de allra yngsta ta sig in i vagnen
genom att krypa upp för rampen och rutscha ut
ur den. Rampen har visat sig vara omåttligt populär
bland barnen. Så även Bubblanteatern och
jätte-Alfons som har fått många varma kramar.
9

SÅ GJORDE VI
Biblioteken hade uttryckt ett behov av att kunna samla större barngrupper, eftersom vagnen bara
rymmer ett par tre barn åt gången. Ett faktum är också att Bubblan är en mycket väderkänslig verksamhet.
För att lösa detta designade vi ett stort cirkusliknande tält med Bubblans logga och färger
som tydliga kännetecken.
I utklädningshörnan med spegel kan man
förvandla sig till en prinsessa, superhjälte eller
sjörövare
Många av de idéer barnen gav oss i intervjuerna
har vi genomfört, andra kvarstår att
åtgärda, som t ex swimmingpoolen på taket som
värms upp av solceller och har ett glastak över.
10

SÅ GJORDE VI
Projektorganisation
Det bestämdes tidigt att Länsbibliotek
Sörmland skulle vara projektägare p g a korta
beslutsvägar och att länsbiblioteken i Västmanland
och Örebro län skulle vara helt jämlika
parter i projektet. De tre länsbibliotekens barnbibliotekskonsulenter
har fungerat både som
styrgrupp och projektledare. Stöd vid beslut och
administration har länsbibliotekarierna Anneli
Reinhammar och Peter Alsbjer stått för, men de
har formellt sett inte ingått i någon styrgrupp.
Varje år i oktober har projektledarna ansökt
om nytt bidrag och rapporter över årets verksamhet
har skickats in till Statens kulturråd.
Barnbibliotekskonsulenten i Sörmland har haft
huvudansvar för att hålla koll på det ekonomiska.
Ett stort stöd, både kreativt, praktiskt
och administrativt har vi haft i informatören och
den rumsliga gestaltaren Maria Norkvist och
biblioteksassistenten Maria Nyquist, båda vid
Länsbibliotek Sörmland.
Som projektledare har konsulenterna ansvarat
för samordning och förankring hos beslutsfattare,
bibliotekschefer och barnbibliotekspersonal.
Vi har gett biblioteken stöd vid planering och
kontakt med potentiella samarbetspartners, haft
ekonomiskt ansvar och ansvar för husvagnens
körbarhet, renovering, underhåll och uppställning,
inköp av utrustningsmaterial, dokumentation,
fortbildning och studieresor samt marknadsföring.
Många och intensiva möten har det blivit för
projektledarna under de tre åren. Vi har flitigt
använt webbkonferensvertyget Adobe Connect
Pro och på så sätt sparat på våra resurser, både
tidsmässiga och miljömässiga när vi inte har
behövt ses fysiskt för att planera.
11

SÅ GJORDE VI
Ekonomi
Bubblan har sammanlagt fått 800 000 kr i
treårigt läsfrämjande bidrag från Statens kulturråd.
Länsbiblioteken i de tre länen har stått för
kostnader för projektledning, dvs arbetstid för
tre bibliotekskonsulenter. Folkbiblioteken har på
motsvarande sätt bekostat bibliotekspersonalens
arbetstid i projektet. De tre största utgiftsposterna
varje år har varit:
År 1
Bidrag
Inköp och renovering av husvagn
Utrustning till berättarstationer
Verksamhet inkl. fortbildning
År 2
Bidrag
Studieresa till Holland
Marknadsföring Bok &
Bibliotek m m
Fortbildning och studiebesök
År 3
Bidrag
Utvärdering
Marknadsföring IFLA och
utbyte i Finland m m
Ombyggnation av husvagnen
inkl berättarstationer
+ 250 000 kr
- 60 000 kr
- 20 000 kr
- 15 000 kr
+ 250 000 kr
- 100 000 kr
- 80 000 kr
- 30 000 kr
+ 300 000 kr
- 95 000 kr
- 40 000 kr
- 30 000 kr
År ett handlade de största utgifterna om
att lägga grunden, dvs köpa och renovera
vagnen samt köpa basutrustning till
berättelseaktiviteterna.
År två satsades en stor del av medlen på
fortbildning för projektdeltagarna. Vi reste
med alla som jobbat med Bubblan det
året till Holland för att få fortsatt inspiration
kring hur man kan jobba med barns
delaktighet och barnbiblioteksrummet.
För att sprida kunskap om Bubblan som
ett sätt att arbeta med barnbiblioteksutveckling
satsade vi på att nå barnbibliotekarier
och presumtiva samarbetspartners
på branschens största evenemang, Bokoch
biblioteksmässan.
Det tredje året satsade vi mycket på kunskapsspridning
och utvärdering eftersom
det är viktigt att stora barnbiblioteksprojekt
som Bubblan dokumenteras väl så att
fler kan ta del av det. Målet med resan till
IFLA och utbytet i Helsingfors var också
att knyta internationella kontakter samt
dela med oss av våra erfarenheter till kollegor
runt om i världen.
12

SÅ GJORDE VI
Projektdeltagare
65 personer bestående av folkbibliotekens barnoch
ungdomspersonal, bibliotekschefer och i ett
fall en föreståndare för ett kommunalt barnkulturcentrum
har aktivt deltagit i projektet. De
har ansvarat för egen planering, genomförande
av verksamhet, bemanning, marknadsföring,
kontakt med samarbetspartners, hämtning och
återlämning av husvagnen i Eskilstuna.
Några gånger har bibliotekens vaktmästare
kört husvagnen, men i många fall är det bibliotekspersonalen
själva som tagit på sig arbetshandskarna,
kopplat på vagnen och rullat fram
längs vägarna. För en fullständig förteckning
över vilka kommuner som deltagit (se Faktaruta
sid 18-19).
Samarbetspartners
Några av de lokala samarbetspartners som
biblioteken och vi som projektledare haft är
kommunala bostads- och områdesutvecklare,
föreståndare för skatehallar och ungdomshus,
ansvariga för badplatser, en kulturentreprenör,
en filmanimatör, en regional danskonsulent, en
dramapedagog och en ungkulturkonsulent. För
en fullständig förteckning över samarbetspartners
(se Faktaruta sid 18-19).
13

SÅ GJORDE VI
Året runt med Bubblan
Efter första årets ganska brådstörtade
planering då vi enbart inbjöd de tre
stora kommunerna, Eskilstuna, Västerås och
Örebro kändes det viktigt att involvera resten av
kommunerna i projektet. Det krävde en tydlig
struktur som vi i stort sett lyckades få på plats
år 2.
Vinter – inbjudan och
projektbeskrivning
I december skickas inbjudan ut till chefer och
barnbibliotekarier att komma in med intresseanmälan
till kommande säsong. Till sin hjälp får
de en blankett där det framgår vad vi vill veta
för att kunna ta ställning till deras ansökan. Ett
exempel på en ansökan med projektbeskrivning
bifogas denna skrift som bilaga.
Redan i inbjudan informerar vi om datum
för en kick off i februari och en ”prova på dag”
i slutet av april så att deltagarna tidigt vet vilka
dagar som måste vikas för projektet. När deadline
för anmälan passerats har de tre konsulenterna
ett möte där allas önskemål förs samman i
en webbaserad kalender där man lätt kan konstatera
vilka veckor som anmälningarna krockar.
Under år 3 ville sex olika kommuner använda
Bubblan under samma tvåveckorsperiod. Då
vidtar ett intensivt arbete med att hitta alternativ
för dem som inte kan få sitt förstaval. Vi har
då prioriterat kommuner som riktar sig till det
innevarande årets åldersgrupp.
Under de tre år som projektet hade bidrag
från Statens kulturråd erbjöds kommunerna att
i sin ansökan till projektledningen uppge om
de ville ha stöd för kostnader för att engagera
kulturutövare i arbetet med Bubblan. Efter att
ha bedömt alla önskemål kunde konsulenterna
slutligen skicka ut information om turnéschema
och bidragsfördelning.
14

SÅ GJORDE VI
Vårvinter– kick off
För att stimulera bibliotekspersonalen som ska
arbeta med Bubblan under säsongen har vi lagt
in en kick off i februari. Den innehåller program
som anknutit till den åldersgrupp som är prioriterad
innevarande år. År 2 hade vi bjudit in två
personer från Århus som arbetar med Spotmobilen,
ett av de fordon som inspirerat oss och som
riktade sig till årets målgrupp, ungdomar. År
3 bjöd vi in museipedagog Ida Lagnander som
höll en föreläsning om att göra en utställning för
– och tillsammans med – de alla minsta, 0-2 år.
Förutom att träffa inspirerande föreläsare har
bibliotekspersonalen jobbat i workshops med
fokus på hur man kan nå årets åldersgrupp. På
vilka platser finns de på fritiden? Vilka kan vi
samarbeta med för att nå dem? På vilket sätt
inspirerar vi dem till att skapa berättelser?
Baserat på resultatet av workshoparna med
barnbibliotekspersonalen har vi tagit beslut om
inköp av berättelsestimulerande utrustning,
och ombyggnation av vagnen. Workshoparna
har också hjälpt barnbibliotekspersonalen att
komma en bit i den egna planeringen av sin
Bubblanverksamhet.
Vår – prova på dag
Inte all bibliotekspersonal har vana vid att köra
med släp eller husvagn. Prova på-dagen är
därför viktig och obligatorisk. I slutet av april
tillbringas dagen vid gården utanför Eskilstuna
där Bubblan är stationerad i en stor maskinhall
tillsammans med traktorer och andra stora lantbruksmaskiner.
På prova på dagen får deltagarna
viktig information om allt det praktiska.
Under dagen delas bibliotekspersonalen upp i
tre grupper. En grupp ägnar sig åt att lasta, lossa
och köra, en grupp går igenom all utrustning
och i en grupp ges möjlighet att fundera över på
vilket sätt arbetet med Bubblan skiljer sig ifrån
att arbeta med den vanliga verksamheten på
biblioteket.
15

SÅ GJORDE VI
Sommar – högsäsong
Sommaren är Bubblans högsäsong. Det
är då hon rullar från ungdomsfestivaler till
miljonprogramområden. Det första året var det
juni – augusti som gällde men efterhand som
Bubblan blev allt populärare fick hon vinterdäck
och en utökad säsong.
Under högsäsongen sköter kommunernas
personal all i och urpackning av utrustning och
hämtar och lämnar Bubblan utan inblandning
från länsbibliotekspersonal. En förutsättning för
att detta har kunnat fungera självständigt är att
vi kunnat hyra en stor container för all utrustning.
Och att nycklarna sitter på ett hemligt
ställe.
Bibliotekspersonalen uppmuntras att själva se
vem som har vagnen veckan innan och kanske
hämta den i en grannkommun hellre än att
den ska gå tillbaka till Eskilstuna varje gång.
Kommunikationen sköts via mejl, sms eller på
Facebook-sidan om något i utrustningen eller på
Bubblan har gått sönder och vad man gjort för
att försöka fixa det.
Höst – studieresor
Varje år har det ingått kostnadsfria studieresor
för projektdeltagarna. Kommunerna har fått
bekosta arbetstiden, resten har projektet stått
för. Studieresorna har anknutit till de åldrar som
varit huvudmålgruppen för respektive år. Under
16

SÅ GJORDE VI
år 2 gjorde vi två studieresor, en till Bibliotek
Tio Tretton och Lava, en mötesplats för ungdomar
i Kulturhuset samt vår hittills längsta resa
som gick till Holland i oktober.
I Holland fokuserade vi på barns delaktighet i
bibliotekets verksamhet och spännande rumsgestaltningar.
Vi besökte sju bibliotek, huvudbiblioteket
i Amsterdam, skolbiblioteksbussen
BiebBus i Assendelft, biblioteken i Hoorn,
Beverwijk, Heemskerk, Delft och Harlem. En
resa med fokus på de minsta barnen gjordes i
december år 3 till Astrid Lindgrens Junibacken
och Norrvikens bibliotek, som är ett profilerat
småbarnsbibliotek.
Senhöst – erfarenhetsseminarium
Lärseminarium eller erfarenhetsseminarium, vi
har kallat det lite olika. Det innebär att de som
varit ute med Bubblan berättar om sina erfarenheter.
Vi brukar be dem nämna tre saker som
fungerat särskilt bra och tre saker som fungerat
mindre bra. Att få en ram kring det man ska
berätta skärper ofta tankarna.
För oss som projektledare är lärseminariet
årets höjdpunkt, då vi i ord och bild får höra om
alla spännande erfarenheter projektdeltagarna
har gjort. År 3 var Bubblanprojektets externa
utvärderare Eva Bergstedt inbjuden att redovisa
sin rapport. Till detta tillfälle hade också bibliotekscheferna
i kommunerna bjudits in.
17

SÅ GJORDE VI
Faktaruta
Nitton av trettioen kommuner
har valt att låna och använda Bubblan
i sin uppsökande lässtimulerande
verksamhet under de tre projektåren.
Det är över hälften av de tre länens sammanlagda
antal kommuner. En del av
kommunerna har använt Bubblan vid
flera tillfällen och deltagit under flera av
projektåren.
Under år 3 stod Bubblan still endast
under två dagar från maj till augusti,
midsommarafton och midsommardagen!
Förutsättningar, besöksmål,
samarbetspartners, besökare och berättelseaktiviteter
har varierat stort.
Målgrupp
Antal kommuner som använt Bubblan
Sörmlands län
Västmanlands län
Örebro län
Berättelseaktiviteter
År 0, 2009
Förstudien Berättelsens Ande
Platser/sammanhang
som Bubblan åkt till
Samarbetspartners
• Bibliotekarier
• Filmare
• Författare
• Museipedagoger
• Musiker
• Scenograf och dockspelare
• Skådespelare
18

SÅ GJORDE VI
År 1, 2010
Lässtimulerande projekt
År 2, 2011
Lässtimulerande projekt
År 3, 2012
Lässtimulerande projekt
Barn 9-12 år Ungdomar 13-18 år De yngsta barnen 0-6 år
3 8 16
Eskilstuna Flen, Gnesta, Karineholm Eskilstuna, Flen, Nyköping, Strängnäs
Västerås Hallstahammar, Skinnskatteberg, Västerås Fagersta, Hallstahammar, Köping, Skinnskatteberg,
Surahammar, Västerås
Örebro Askersund, Örebro (Tysslinge) Karlskoga, Kumla, Laxå, Lindesberg, Lekeberg, Örebro
(Tysslinge)
• Asfaltsberättelser
• Bildberättelser
• Dansberättelse
• Filmberättelser
• Fingerskateberättelser
• Jättebokmemory
• Magnetberättelser
• Musikberättelser
• Namntävling (döpt Bubblan)
• Ordverkstad
• Origami
• Quizz med barnboksfigurer
• Rimverkstad
• Ritberättelser
• Sagoberättelser
• Serieläsning
• Skriva ord/meningar på pappersark
• Tidskriftsläsning
• Vampyrfrågesport
• Animationsverkstad
• Ansiktsmålning
• Berättande med och utan bok
• Berättelser med egna lerfigurer
• Bildberättande
• Boktips
• Dansberättelser
• Dans med workshop
• Filmberättelser om sin hemstad och kultur
• Filmberättelser om cykelkonster
• Högläsning
• Kylskåpspoesi
• Måla sina upplevelser av VOX- festivalen
vid stafflier på pannå med akrylfärg
• Origami
• Pins-tillverkning
• Rysarberättelser
• Sånglekar
• Sagovandring
• Ansiktsmålning
• Berättelser/upplevelser
utifrån de fem sinnena
• Bilbingotävling
• Burundiskt trumspel
med workshop
• Clownbesök
• Dansuppvisning
med ballonger
• Digitala berättelser
på iPads
• Dockteater
• Dramaövningar
• Filmanimation
• Flanoteaterberättelser
på berättelse vägg
• Färglägga Alfonsbilder
• Göra egna bilderböcker
• Klä ut sig-berättelser
• Långbordsmålning
• Modellteater
• Muntliga berättelser
• Musikäventyr/berättelse
• Måla sagor
• Rita/måla din drömbil
• Ritsagor
• Sagoberättelser
• Sagostund
• Samtal
• Stafettsagor
• Sångstund
• Upptäcksfärd i
Bubblans inre
• Bostadsområden
• Campingplats
• Friluftsbad
• Mötesplats i en stadsdel
• O-ringen, världens största
orienteringstävling
• Skate- och inlineshall
• Sommarlovsaktiviteter
• Stadsfestival
• Stadspark
• Ungdomsfestival
• Badplatser
• Barnens dag
• Cykel- och skatepark
• Friluftsområde
• Förortstorg
• Hembygdsgård
• Marknader
• Vildmarksmässa
• Stadsfestival
• Stadsparker
• Torg
• Utomhusbad
• Badplatser
• Barnfestival
• Bostadsområden
• Campingplatser
• Friluftsområde
• Förskolor
• Hembygdsgård
• Konsthall
• Kulturfestival
• Lekplatser
• Slott
• Stadsfestival
• Stadspark
• Torg
• Fritidsförvaltning
• Fritidsgårdar
• Idrottsförbund
• Kulturcentrum
• Mötesplatsen Fröet i en stadsdel
• Processledare för stadsutveckling
• Regional danskonsulent
• Regional filmkonsulent
• Regional ungkulturkonsulent
• Skate- och inlineshallsföreståndare
• Ungdomshusföreståndare
• Arrangör VOX-festivalen
• Bostadsområde
• Fritidsgårdspersonal
• Friluftsområde
• Kulturskolan
• Lokala berättare
• Länsteatern
• Musikpedagog
• Regional danskonsulent
• Regional filmkonsulent
• Regional konstkonsulent
• Studieförbundet Vuxenskolan
• Arrangör av
Rastpunkts kalaset
• Barnkulturcentrum
• Bostadsbolag
• Camping
• Dramapedagog
• Fabula storytelling
• Finska förskolan
• Fritidsbad
• Fritidsgård
• Förskolepedagoger
med teater/musik/
dramaprofil
• Förskolor
• Högskoleutbildningen
KY-event
• Ideell förening i ett
bostadsområde
• Hemköp
• Kyrkans öppna förskola
• Leksaksaffär
• Näringsliv, tillväxt och
turismkontor inom
kommunen
• Regional danskonsulent
• Servicekontor i
bostadsområde
• Sångpedagog
• Tehuset mötesplats för
kvinnor från olika länder
• Utomhusbad
19

SÅ GJORDE VI
Marknadsföring och
kunskapsspridning
Bubblans utseende är lite mystiskt och
hemligt samtidigt som den väcker människors
nyfikenhet med sina knalliga färger och annorlunda
form. Det finns tillhörande beach flags
att sätta upp som talar om att det är ”Bubblan
– berättelser på väg” som står där, men ordet
bibliotek står inte utskrivet i text någonstans.
Detta har vi diskuterat för- och nackdelarna med
många gånger och det är en av de saker projektdeltagarna
har varit mest kritiska till i utvärderingen,
även om meningarna är delade.
Som projektledare har vi medvetet valt att
inte skriva ut ordet bibliotek på vagnen. En av
anledningarna är att det är en aktivitet, barnens
egna berättande, som är i fokus, inte biblioteket
som institution. Ett mål är också att nå barn –
för vilka läsning och bibliotek inte är någonting
självklart – och som kanske associerar biblioteket
med något som inte är så lockande och
inbjudande alla gånger. Självklart har både vi
och barnbibliotekspersonalen berättat muntligen
att Bubblan är ett biblioteksprojekt.
Att marknadsföra biblioteket i sig, som
institution, har aldrig varit något mål, även om
det i praktiken har kommit att fungera så, trots
att, eller kanske snarare på grund av, att ordet
bibliotek inte står skrivet på själva vagnen.
För oss som bibliotekskonsulenter är synliggörandet
av biblioteken i samhället ett viktigt
uppdrag. En stor del av Bubblans projektmedel
har använts till marknadsföring och kunskapsspridning
av det läsfrämjande projektet Bubblan.
Som projektledare har vi berättat om och
visat upp Bubblan för en nationell publik i
flera sammanhang, på konferenser för fackfolk,
tjänstemän och politiker och på bokmässor för
allmänheten. Som en av få verksamheter med
aktiviteter för barn på mässgolvet på Bok &
Biblioteksmässan var Bubblan mycket uppskattad
och besöktes av runt 4 000 barn och vuxna.
Bubblan har också tagit emot flera studiebesök.
Bubblan har presenterats av barnbibliotekarierna
i många sammanhang, bl a av Malin Klintholm
från Eskilstuna stadsbibliotek på Bibliotekshögskolan
i Borås.
20

SÅ GJORDE VI
IFLA, Ordkonst och Bologna
Bubblan var en av två svenska biblioteksverksamheter
som valdes ut av IFLA för att
presenteras på förkonferensen om barnbiblioteksverksamhet.
Vi körde ombord Bubblan på
Finlandsfärjan och vidare mot Joensuu, där
delegater från 18 länder fick höra berättelsen om
Bubblan och de övriga mellansvenska litteraturhusen,
sprungna ur projektet Läskonster. Bubblan
lånades ut till Joensuu stadsbibliotek en dag,
som bemannade den med sina egna medarbetare
och skapade berättelser tillsammans med de
finska barnfamiljerna som kom till biblioteket.
I Helsingfors stannade vi till för ett utbyte
med organisationen Ordkonst med målet att
skapa ett internationellt nätverk för litteraturhus
för barn. Mer om detta finns att läsa i en
reserapport (se Ordkonst möter läskonst under
Litteratur och länkar). I samband med världens
största internationella barnbokmässa i Bologna
i Italien, presenterade vi Bubblan, på uppdrag
från Statens kulturråd. Vi beslutade oss dock för
att lämna själva husvagnen hemma så att den
klarar ännu en sommar med barnen i våra län,
istället för att skumpa fram genom Alperna.
21

SÅ GJORDE VI
bubblan
Lögarängsbadet
Skapa egna berättelser
Lek med orden, språket & bilder
Torsdag 16 juni kl 14-17
Fredag 17 juni kl 10-17
Bl a ordateljé med Annelie Salminen
Lördag 18 juni 10-17
Workshop med
Västerås Barnombud kl 12
Pröva på improvisationsteater
med Cameleonternas
improgrupp kl 14
Arrangeras av:
Lokal marknadsföring
För att uppmuntra biblioteken att mark nadsföra
sig, har vi bett dem beskriva vilka marknadsföringskanaler
de kommer att använda. Och de
har lyckats. Otaliga gånger har Bubblan synts
och hörts i de lokala medierna. För att underlätta
kommunikation och dokumentation har vi
skapat en Facebooksida. Efter projektdeltagarnas
önskemål bjöd vi in en person per kommun
till att administrera sidan och publicera som
Bubblan.
Olika typer av trycksaker har tagits fram,
informationsfoldrar, vykort och affischer på
flera språk med information om tid och plats då
Bubblan kommer. Allt innehåller element från
husvagnens utvändiga motivlackering. Mest
populära har de neonfärgade armband varit, som
vi tog fram och delade ut när målgruppen var
ungdomar. De gick åt som smör i solsken.
22

SÅ GJORDE VI
Utflykter med Bubblan
– så går det till
Här beskrivs ett exempel på Bubblanverksamhet från varje län. Texterna baseras på
bibliotekens projektrapporter, som de lämnar in till projektledarna efter sin sommar med Bubblan
och ofta presenterar på höstens erfarenhetsseminarium.
Örebro – muntligt berättande
och ungdomar i fokus på ryslig
berättarkväll i stadsparken
Berättat av Nicholas Haldosen, Maja Edberg
och Anna Jöbo, Örebro stadsbibliotek.
Torsdagen den 18 augusti klockan 20.00
hade vi rysarkväll i stadsparken för åldern 13 år
och uppåt, i samarbete med Örebro länsteater.
Genom det muntliga berättandet ville vi ge fler
ungdomar chansen att både lyssna till och berätta
goda historier. Vi skrev våra egna historier,
och fick själva öva på att bygga upp en stämningsfull
berättelse och att berätta den.
Vi sökte tillstånd hos polisen för att få ställa
upp Bubblan i Stadsparken. Facklor, eldkorg,
ved och marschaller köptes in, som vi tände
under kvällen. Det blev en riktigt bra rysarstämning,
särskilt när mörkret började falla på.
Vi hade köpt in svarta pusselmattor för att ha
under kvällen men eftersom det kom så många
deltagare fick vi till slut ta fram allt ”sittmaterial”
som fanns i Bubblan. Det kom totalt 45–50
ungdomar till arrangemanget. Någon enstaka
förälder och fritidsledare följde också med. De
barn/ungdomar som dök upp var uppskattningsvis
mellan 12–15 år.
Under kvällen dokumenterade vi med fotografering.
Eftersom vi var flera som jobbat med Bubblan
tidigare fungerade de praktiska sakerna
(köra, koppla av och på, packning m m) väldigt
bra. Då kunde vi fokusera mer på vad som
skulle hända under kvällen. Vi hade gjort olika
rutter för rysarvandringen utifrån hur stort deltagarantalet
skulle bli.
23

SÅ GJORDE VI
Vi som jobbade med rysarkvällen var Maja
Edberg, Nicholas Haldosen, Anna Jöbo och
Christina Larsson. Under kvällen agerade Eva
Hveem, Anna Fiona Lamb och Anna-Klara
Nystedt (alla från biblioteket) guider.
Vi jobbade väldigt intensivt och lade ner
mycket tid. Vi hittade på tre läskiga historier
om vad som hade hänt i Stadsparken för länge
sedan. Vi hade tre ”berättarstationer” som
ungdomarna fick gå runt till. Det var ungefär
15 ungdomar i varje grupp samt en guide som
visade dem rätt under kvällen. Varje grupp
besökte två stationer var.
Bibliotekarierna agerade guider och berättare.
Efter rysarvandringen samlades vi åter
vid Bubblan där skådespelaren Hans-Christian
Thulin från Örebro länsteater berättade en
”självupplevd” läskig historia. Ungdomarna fick
sedan själva berätta sin egen historia, för alla har
vi någon gång upplevt någonting, som vi sedan
inte kunnat förklara och tyckt varit läskigt.
Att det kom så mycket folk kan ha berott på
vår marknadsföring. Vi annonserade i gratistidningen
”Nollnitton”, som vi tror att många
ungdomar läser och satte upp affischer på alla
bibliotek. Flyers lades ut på stan, på ställen där
vi tänkte att ungdomar ser dem.
Vi hade även en webbnyhet på bibliotekets
hemsida och det stod med i spalten ”händer
idag” i tidningen Nerikes Allehanda. Tursamt
nog blev Maja och Anna intervjuade för Radio
Örebro under förmiddagen samma dag som
rysarkvällen, vilket kan ha gett ett bra resultat.
Kommentarer som dök upp under kvällen var
”Bra kväll!” (vuxen), ”Det var inte tillräckligt
läskigt” (ungdom), ”Är berättelserna sanna?”
(både vuxna och unga).
Vi berättade aldrig för ungdomarna om
berättelserna var sanna eller inte. Och även om
några inte tyckte att det var tillräckligt läskigt,
lyssnade de med koncentrerade miner till både
oss och skådespelaren.
24

SÅ GJORDE VI
Det okAnda
orebro
l l
l l
Hor berattelser
ur morkret ...
l l
l l
l l
Stadsbiblioteket och
Länsteatern bjuder
på en rysarkväll
för ungdomar!
Foto: Jonas Seaman
Bubblan – berättelser på väg
Torsdag
18 augusti
kl. 20 – 22
Plats: Stadsparken
Start och samling:
Vid ingången,
Florag. kl. 20
Ålder: Fr. 13 år
Ingen avgift
Frågor? E-post:
biblinfo@orebro.se
orebro.se/bibliotek
25

SÅ GJORDE VI
Nyköping – små barn i fokus
när Barnkulturcentrum rullade
från slott till koja
Intervju med Lisbeth Sommarström
och Karin Kaller.
– Man har allt, allt, allt att vinna på att gå utanför
sin egen dörr! säger Lisbeth Sommarström,
verksamhetsansvarig vid Barnkulturcentrum
& Gripes Modellteatermuseum i Nyköping.
Som enda verksamhet utan bibliotekskoppling
genomförde hon tillsammans med dramapedagogen
Karin Kaller ett digert Bubblanprogram
under åtta sommardagar med Bubblanbesök på
sju olika platser i kommunen. Totalt besöktes
Bubblan under dessa dagar av närmare 1 000
barn och 250 vuxna.
Lisbeth fick upp ögonen för Bubblan efter att
ha sett den på två olika konferenser. Det hon såg
i Bubblan var en chans att uppfylla det politiska
uppdraget som Barnkulturcentrum har, att även
nå barn på landsbygden.
Först körde de till Nynäs slott på landsbygden
och evenemanget Barnens Nynäs, en familjedag
med många olika prova-på-aktiviteter. De
besökare som stannade längst hos Bubblan var
de yngsta barnen. För deras äldre syskon fanns
många aktiviteter, men inte för dem, så Bubblan
fyllde verkligen ett behov.
De små kröp upp och rutschade ner för rampen
in i vagnen. De klädde ut sig, lekte sagor
och hittade på egna sagor på berättelseväggen.
Några barn spelade upp en pjäs med hjälp av
Bubblans lilla modellteater och filmade samtidigt
pjäsen, berättar Lisbeth.
– Vi sållade ganska rejält i Bubblans utbud
26

SÅ GJORDE VI
av leksaker och koncentrerade oss på några få
aktiviteter för att få tillfälle till just samtal och
berättelser. Barn blir bara stirriga av att ha för
mycket att välja på. De har svårt att koncentrera
sig på en sak i taget, när det blir som på julafton
och man vill öppna alla paket på en gång, berättar
Karin.
Lisbeth berättar om ett gyllene ögonblick:
– En tonårskille låg i en av FatBoysen tillsammans
med sin yngre syster och de turades
om att berätta sagor för varandra med hjälp
av en handfull fingerdockor. De låg där länge
och pratade. Det var ganska stor åldersskillnad
mellan barnen och jag tänkte, det här är ju själva
syftet med Bubblan!
Efter slottsbesöket bar det av till en idrottsplats
i ett av Nyköpings mer socialt utsatta bostadsområden.
Att Bubblan sågs av barnen som
något mycket lockande och lustfyllt bekräftades
även här. Där mötte man närmare 300 barn.
Med i bostadsområdet var även Mille, en
artonårig kille med scoutledarerfarenhet.
– Att ha en ung kille med var verkligen rätt
tänkt – särskilt i bostadsområdet. De äääälskade
Mille!
När Karin ser tillbaka på sommaren med
Bubblan nämner hon att mest givande och viktig
var Bubblans närvaro i bostadsområdet.
– Där mötte vi barn man sällan ser i Barnkulturcentrums
ordinarie verksamhet inne i stan.
Man skulle vilja möta de barnen mer, avslutar
Karin.
27

SÅ GJORDE VI
Hallstahammar – burundiska
trummor i bostadsområde
med många barn
Berättat av Sabina Holmberg, Christine
Kanyange och Maria Ståhl, Hallstahammars
bibliotek.
Vi i Hallstahammar hade haft Bubblan även
föregående år, och då var vi alla fyra dagarna på
Skantzöbadet som är vårt utebad med bassänger.
Roligt, men också väldigt väderberoende och
inte alla barn fick möjlighet att besöka Bubblan
då badet tar inträde. Därför beslöt vi att i
år flytta Bubblan ut i ett bostadsområde med
många hyreshus.
I detta område, Östra Nibble, bor en stor del
familjer med annan kulturell bakgrund och även
många ensamma mammor med barn, både från
Sverige och från andra länder. Området kryllar
av barn, men lekmöjligheterna är inte alltid de
bästa. Vi ville gärna nå dessa barn, som kanske
stannar på området hela sitt sommarlov.
Vi hade bett Burundiska föreningen, Bufökus
och dess ledare Pierre Njiri att komma och hålla
28

SÅ GJORDE VI
en workshop vid Bubblan med burundiska trummor.
Pierre Njiri berättade för oss att föreningen
gärna spelar på oväntade ställen och tackade ja
till att komma. Workshopen blev en succé och
barnen ville aldrig sluta spela, de fick också
prova de typiska burundiska kläder som männen
har när de spelar.
Det blev en speciell stämning av blandningen
mellan berättelser och prova på trumspel. Både
pojkar och flickor ville spela men majoriteten
var flickor. Pierre Njiri berättade att i ett demokratiskt
land som Sverige får alla som vill spela
trummor, medan gammal kultur och tradition
inte tillåter burundiska kvinnor att spela. Många
barn i Östra Nibble vill nu fortsätta lära sig spela
burundiska trummor.
Det var i midsommarveckan och vi tog hjälp
av ett par fritidspedagoger och förskolepersonal
som satte ihop en teater med midsommar- och
blomstertema. Den spelades flera gånger.
Barnen broderade vidare på temat och efter föreställningarna
lånade de rekvisita från föreställningen
och sjöng och berättade.
Bubblan var väldigt välbesökt under de två
dagarna, trots tillfälligt regn och molnigt väder.
Så här i efterhand tycker vi nog att vi borde ha
varit kvar i Östra Nibble de två sista dagarna
istället för att flytta Bubblan till Skantzöbadet.
En intressant sak var att vi nästan inte träffade
några föräldrar alls i hyreshusområdet.
Barnen är ute och leker ensamma, och de var
verkligen nyfikna och intresserade när vi slog
upp tältet. Dag två kom de utspringande direkt
vi körde in på området. Det märktes att de
behövde saker att göra, och vissa stannade hos
oss hela dagen med uppehåll för lunch. Detta
gav oss en extra möjlighet att verkligen skapa
kontakt med barnen genom dockteater och lek
och olika sorters berättande.
På badet däremot var föräldrarna med hela
tiden, vilket hämmar barnens lek lite eftersom
föräldrarna ofta har planer och stressar barnen
lite. Vi hade lite otur med vädret ena dagen på
badet, men vi hann i alla fall träffa en del barn
och även vara med i radio vilket var roligt.
Överlag fungerade allt väldigt bra och vi vill
gärna ha Bubblan igen.
29

SÅ GICK DET
Eva Bergstedt anlitades som extern utvärderare av Bubblan under dess sista år som
projekt. Eva är frilansjournalist och magister i biblioteks- och informationsvetenskap och hon färdigställde
utvärderingen av Bubblanprojektet i december 2012.
Utvärderingens text, skriven av Eva Bergstedt, har redigerats för att rymmas i denna skrift. Den
fullständiga utvärderingen finns att hämta på de tre länsbibliotekens webbplatser. Här redovisas i
huvudsak utvärderingens metod, syfte, sammanfattning av resultat samt Evas analys och reflektion.
Utvärdering av Bubblan
– berättelser på väg av Eva Bergstedt
Metod och syfte
Syftet med utvärderingen är att ta reda på:
• bibliotekspersonalens, bibliotekschefers och
samarbetspartners uppfattning om lässtimulansprojektet
Bubblan
• om bibliotekspersonalen har lärt sig något av
att jobba med Bubblan och i så fall vad
• om bibliotekspersonal och chefer tycker att
verksamheten ska fortsätta
• vad de i så fall tycker ska utvecklas/förändras?
• om samarbetspartnerna vill fortsätta samarbetet
Alla biblioteksanställda (och i några få fall även
kulturarbetare med motsvarande arbetsuppgifter)
som arbetat med Bubblan en eller flera
gånger fick en enkät att besvara. Den skickades
därmed ut till 65 personer. Ett visst bortfall
skedde på grund av att några slutat och vissa
inte gick att nå av andra anledningar. Sammantaget
nådde enkäten 57 personer. Av dessa
svarade 36 stycken. Svarsfrekvensen var därmed
63 procent.
En mindre enkät med ett fåtal frågor skickades
också ut till ett urval av de samarbetspartners
som ingått i Bubblanarbetet. Sammantaget
fick 18 personer enkäten, varav 12 svarade.
Svarsfrekvensen var därmed 67 procent.
För att följa upp svaren från enkäterna
gjordes också längre telefonintervjuer med tio
bibliotekarier (eller motsvarande kulturarbetare i
ett fall) och med tre samarbetspartners. De intervjuade
kommer från samtliga tre län som ingått
i projektet och från olika kommuner med olika
storlek. Utöver intervjuer med bibliotekspersonal
och samarbetspartners gjordes dessutom
längre telefonintervjuer med sex bibliotekschefer,
även de fördelade på de tre länen och med
olika kommunstorlekar.
Resultat
Sammanfattning av enkätsvaren
från de biblioteksanställda
86 procent tycker att Bubblans inriktning med
att ha berättelsen, och inte boken, i centrum är
ett bra sätt för att arbeta lässtimulerande. Så gott
som alla, 97 procent, är positiva till att söka upp
barn och unga på deras fritid, utanför biblioteksmiljön.
80 procent anser att samarbetet med
andra yrkesgrupper berikar Bubblans lässtimulerande
arbete.
86 procent tycker att Bubblanverksamhe-
30

SÅ GICK DET
ten ska fortsätta även efter projekttidens slut.
Däremot är alla inte lika säkra på att just de vill
fortsätta arbetet. 50 procent säger att de vill det,
medan den andra hälften inte vet (44 procent),
eller svarar att de inte vill (sex procent).
Drygt hälften anser att Bubblanarbetet
behöver utvecklas. 78 procent tycker att de
utvecklats i sin egen yrkesroll genom att delta
i projektet. Närmare 30 procent anser att det
är dåligt att biblioteken inte står som en tydlig
avsändare av Bubblan, 20 procent tycker det är
bra. Större delen av den övriga hälften har ingen
uppfattning i frågan.
Sammanfattning av enkätsvaren
från samarbetspartners
67 procent av de 18 samarbetspartners som
fick enkäten svarade. Drygt 90 procent av
dem tycker att samarbetet med biblioteken har
fungerat bra. Ingen anger att det fungerat dåligt.
100 procent kan tänka sig att fortsätta samarbetet.
Drygt 90 procent tror att det kan få fler barn
intresserade av berättelser och läsning.
Sammanfattning av resultat
från intervjuerna
Intervjuerna med bibliotekarier, chefer och
samarbetspartners bekräftar svaren i enkäterna.
Det finns en enighet i att Bubblanprojektets
bakomliggande tankar är positiva för det lässtimulerande
arbetet, däribland klass- och
etnicitetsperspektivet. Man når nya grupper av
barn och unga. En majoritet tycker att arbetet
ska fortsätta, men inte lika många är säkra på att
just de själva vill fortsätta arbetet.
31

SÅ GICK DET
Analys och reflektioner
Lässtimulansprojektet Bubblan ligger i linje
med litteraturutredningens förslag, Läsandets
kultur 2012. Projektet har satsat på att söka upp
barn och unga där de befinner sig på sin fritid, i
deras egna miljöer, som ett sätt att nå även nya
grupper. Dessutom har arbetet skett i samarbete
med andra verksamheter och organisationer/
föreningar.
Av de enkäter och intervjuer som gjorts i den
här utvärderingen framkommer att det bland
många biblioteksarbetare finns en öppenhet och
vilja att testa nya former för att arbeta med lässtimulans.
Dels för att det finns en medvetenhet
om att läsförmågan minskar och att biblioteken
behöver testa andra vägar för att nå nya grupper.
Men också för att många framhåller sin egen arbetsglädje
och nyfikenhet på att pröva att jobba
med lässtimulans på ett annat sätt.
I stort sett alla tycker att Bubblans arbete
med att söka upp barn och unga på deras fritid
fungerar bra för att nå nya grupper. De flesta,
78 procent, uppger också att de lärt sig något i
sin egen yrkesroll genom att delta i projektet,
däribland projektplanering och att de förändrat
sitt tanke- och arbetssätt.
Den övergripande inställningen i både
enkätsvaren och intervjuerna är att Bubblanprojektet
är mycket uppskattat, relevant och
nydanande, och att projektet är framgångsrikt.
Bubblanvagnen möter positiv uppmärksamhet,
lockar många barn och unga, liksom en hel
del föräldrar och andra vuxna, når nya grupper
och har ett fokus på berättandet som öppnar upp
för nya sätt att arbeta läsfrämjande.
Sammanfattningsvis går det därför att konstatera
att både bibliotekspersonal och chefer
överlag har en mycket positiv bild av Bubblan
som ett modernt lässtimulansprojekt. Därför
tycker också flertalet att verksamheten ska fortsätta
även efter projekttidens slut.
Det är en bild av resultaten. Men det finns
även en annan, mer komplicerad bild. Drygt
hälften (53 procent) av de biblioteksanställda
som besvarade enkäten har använt Bubblan endast
under ett av de tre projektåren, vid ett eller
några tillfällen under den tiden.
En förklaring till det är helt enkelt att man
ville ge andra chansen att ha Bubblan. Men det
finns även orsaker som till exempel tidsbrist,
andra prioriteringar och logistikproblem. Dessutom
är det många kommuner som helt avstått
från att delta i Bubblanprojektet, 19 av totalt
31 kommuner har varit med. Varför de övriga
valt att avstå ingår inte att ta reda på i denna
utvärdering.
Enkäten visar också att de allra flesta, 86
procent, tycker att Bubblanverksamheten ska
fortsätta även efter projekttidens slut. Men på
följdfrågan om de själva då vill arbeta med
Bubblan så förändras svaren. Hälften svarar
att de ”vill det”, men den andra hälften är mer
tveksam. 44 procent svarar ”vet inte” och sex
procent svarar ”nej”. Det är framför allt de som
svarat ”vet inte” eller ”nej” på enkätfrågan som
kommenterar sina svar.
Många av svaren handlar om att arbetet med
Bubblan är tidskrävande och att det är tungrott
med det praktiska. De som svarat ja på frågan
om att fortsätta Bubblanarbetet, och som
kommenterat sitt svar, anger till exempel att
arbetet med Bubblan varit roligt, givande och
stimulerande och att det finns mycket som går
att utveckla.
32

SÅ GICK DET
33

SÅ GICK DET
Styrkorna i arbetet är bland annat att man når de
unga på deras fritid och utanför biblioteket, att
man når nya grupper, att fokus på berättandet
i olika former öppnar upp för ett nytt sätt att
arbeta lässtimulerande samt att projektet skapar
nätverk bland personalen och stimulerar till nya
tanke- och arbetssätt. Samarbetet med andra
yrkesgrupper är också en ögonöppnare för nya
sätt att arbeta.
Styrkorna handlar alltså främst om övergripande,
principiellt viktiga områden som
har kopplingar till aktuella, samhällsrelevanta
frågor. Däribland att öka läskunnigheten, nå
socialt utsatta grupper, få fler att känna sig
inkluderade i samhället och därmed stärka
demokratiska värden.
Svagheterna som de intervjuade lyfter fram
är av en annan karaktär, de ligger mest på
en praktisk och logistisk nivå. Däribland att
det var många om vagnen, att arbetet med att
packa, köra och städa vagnen etc ibland var
tidsödande, att arbetet var väderberoende och
att alla inte ville/kunde köra. Tidsbrist är också
något som lyfts fram, att arbeta med Bubblan
tog mycket tid från den andra verksamheten.
Sammantaget finns det alltså en övergripande
positiv uppfattning om – och tro på – Bubblan
som ett sätt att arbeta lässtimulerande. Den
34

SÅ GICK DET
uppfattningen dominerar både bland bibliotekspersonalen,
cheferna och samarbetspartnerna.
Men för att arbetssättet och idéerna ska fortleva
i bibliotekens vardag behöver det praktiska och
logistiska arbetet ses över.
Av svaren att döma finns det mycket att
vinna på att lösa de problemen, många argument
mot Bubblan skulle då försvinna. Kanske
genom att till exempel anställa en person som
centralt håller i det administrativa och praktiska
arbetet med Bubblan – boka, packa, köra etc.
Ett annat alternativ kan vara att en samordnarfunktion
inrättas i varje län eller kommun där
de uppgifterna ingår i en redan anställds övriga
arbetsuppgifter.
En del efterfrågar fler Bubblanvagnar, till
exempel en för varje län, men kanske är det inte
den lösningen som ska förordas i första hand
eftersom den i vilket fall inte självklart löser alla
praktiska problem med körningar etc.
Samtidigt återstår mer övergripande frågor
som rör organisation, medarbetarskap och chefsstyrning
för att Bubblanarbetet i framtiden ska
bli framgångsrikt.
• Är arbetet på biblioteken organiserat efter
2010-talets behov?
• Vågar cheferna gå in och styra arbetet tillräckligt?
• Vågar de se och driva förändringar som
behöver göras för att främja medborgarnas
behov, eller är de rädda för bibliotekspersonalens
kritik?
• Är medarbetare inom bibliotekskåren generösa
mot varandra och ser till verksamhetens
bästa? Eller styrs alltför många av ett utvecklingshämmande
”rättvisetänk” inom personalgruppen
som innebär en negativ effekt på
verksamheten?
En annan fråga att fundera över är risken för
brist på kritik av projekt man själv medverkat i.
Den frågan ställdes till de intervjuade bibliotekarierna.
Deras svar visar att de är medvetna
om risken att bli ”hemmablind” när man själv
deltagit i ett projekt. Att man slår sig till ro med
att över överhuvudtaget ha varit med, oavsett
vad projektet lett till.
Detta bekräftas av Amira Sofie Sandin,
adjunkt och doktorand på Bibliotekshögskolan
i Borås. Hon studerar bland annat läsfrämjandeprojekt
runt om i landet och har gjort en del
iakttagelser av bibliotekskårens sätt att arbeta
och förhålla sig till sig själv och sin omvärld.
Bland annat har hon studerat en lång rad
rapporter som biblioteksanställda själva skrivit
efter ett projekt. Där pekar hon på avsaknaden
av reflektion bland projektdeltagare. Hon skriver
så här:
”Det stora problemet i bibliotekariernas
rapporter är att det sker få kritiska reflektioner
kring varför de gör saker, rapporterna är väldigt
handlingsinriktade. ”Det här och det här
har vi gjort.” Men det behövs reflektioner för att
bidra till kunskap och utveckling, till exempel
varför man väljer vissa metoder och väljer bort
andra, liksom om metoderna gör så att projektens
mål kan uppnås. Projekten ska komma även
andra till godo.”
Den andra aspekten handlar om brist på
självkritik i de rapporter som lämnas.
”Dokumentationen är väldigt viktig, både
för praktiker och forskare. Men självkritiken i
rapporterna saknas, sannolikt därför att rapporterna
skrivs för att visa vad som varit lyckat och
fungerat bra för att på så vis möjliggöra bidrag
för framtida projekt.”
35

SÅ GICK DET
Amira Sofie Sandin säger alltså att det finns en
brist på kritisk reflektion inom bibliotekariekåren.
Men motsägelsefullt nog visar hon att det
även finns en utbredd osäkerhet och självkritik
bland alldeles för många biblioteksanställda. Å
ena sidan är man på det personliga planet osäker
på sin kompetens, har en självkritisk blick och
ser inte riktigt vad man kan bidra med. Å andra
sidan så saknas en reflekterande kritik på det
professionella planet – mot den egna yrkesrollen
och bibliotekens roll idag.
Man är fokuserad på att göra, att visa upp ”–
det här och det här har vi gjort”, att vara duktig.
Men man reflekterar inte alltid tillräckligt över
vad man gör, och varför.
En fråga att ställa sig är därför: Hur underlättar
cheferna för sina medarbetare att få
möjlighet till fördjupning och reflektion?
Ett fokus i arbetet har varit att barnen själva
ska vara aktivt delaktiga i berättandet. Både enkätsvar
och intervjuer visar att bibliotekspersonalen
velat – och tycker sig – arbeta i den andan.
”Samtal”, ”lyssnande” och ”självkänsla” är ord
som till viss del återkommer i intervjuerna och
enkäterna.
Tanken med att barnen är med och formar
berättandet, liksom att deras idéer och synpunkter
tas tillvara, ligger i linje med bland annat
Barnkonventionens artiklar om barnets rätt till
yttrandefrihet. Barnperspektivet har varit en
grundpelare i Bubblanprojektet.
I en masteruppsats från Lunds universitet
(”Homo Ludens – om eget skapande och lek
i bibliotek”. Examensarbete i biblioteks- och
36

SÅ GICK DET
informationsvetenskap för masterexamen.
Handledare: Birgitta Olander, Lunds universitet.
2012) problematiseras begreppet barnperspektiv.
Uppsatsförfattaren Carolina Thelin skriver så
här:
”Inom forskningen skiljer man idag ofta
mellan barnperspektiv och barns perspektiv. Ett
barnperspektiv är vuxnas perspektiv på barnens
upplevelser, önskemål och behov och syftar till
att tillvarata villkor utifrån barnets bästa, medan
ett barns perspektiv är att anlägga eller att fånga
en kultur som är barnets… Barns perspektiv
innebär, i enlighet med Barnkonventionen, att
barnen själva formulerar sina bidrag, önskemål,
behov och tyckanden.”
Carolina Thelin hänvisar till andra tidigare
lässtimulansprojekt och menar att det, trots
ambitioner från bibliotekspersonalens sida, finns
stora brister vad gäller barnens delaktighet. Hon
skriver: ”Många av aktiviteterna … har bibliotekspersonalen
både planerat och styrt. Barnen
och ungdomarna deltar, men inte genom att
själva komma med idéer och bestämma vad som
ska hända.” Hon refererar till aktuell forskning
kring lässtimulerande projekt där barns delaktighet
varit utgångspunkten.
Carolina Thelin skriver så här: ”Trots att
projekten har lyft fram delaktighet som utgångspunkt
för sitt arbete, finns det många gånger ett
tydligt uppifrån och ned-perspektiv. Aktiviteterna
beskrivs i en del projekt som att barnen varit
delaktiga även om aktiviteterna har bestämts
och utformats av vuxna.” Hon skriver om vikten
av att se skillnaden mellan att ta del av en akti-
37

SÅ GICK DET
vitet och vara delaktig där barn har möjlighet att
påverka och ha makt över sin situation.
Doktoranden Amira Sofie Sandin är inne
på liknande tankegångar. I sin bok från 2011,
Barnbibliotek och lässtimulans: delaktighet,
förhållningssätt, samarbete skriver hon såhär:
”I projektrapporterna används ofta begreppet
delaktighet för att beskriva hur barn får ta del
av olika aktiviteter, men det är få projekt som
ger exempel på reell delaktighet där barn får
möjlighet att vara aktörer och påverka innehåll,
utformning och genomförande av projekten.”
En fråga att självkritiskt reflektera över är
om man själv, som barnbibliotekspersonal eller
samarbetspart som aktivt jobbat med de unga,
har haft ett barnperspektiv eller ett barns perspektiv
i Bubblanarbetet.
Amira Sofie Sandin skriver i sin bok att det
finns en utmaning för professionen att utveckla
modeller för hur även barns perspektiv ska kunna
tillvaratas och få konsekvenser i verksamheten.
Det här är förstås ingen enkel utmaning.
Hur ska man göra som vuxen för att få ett
barns perspektiv? Och hur ska barnen göras
delaktiga i ett lässtimulansprojekt på ett mer
genomgripande sätt? Amira Sofie Sandins
forskning, liksom den nämnda masteruppsatsen
ovan, är dock exempel på att det finns kunskap
och infallsvinklar att beakta när man arbetar
med lässtimulans utifrån barnens perspektiv och
barns delaktighet.
När det gäller samarbete är både biblioteksanställda,
chefer och samarbetspartners mycket
positiva till att det fortsätter. Men även här lyfter
Amira Sofie Sandin (ovan) ett varningens finger.
Alla förväntas i dessa dagar vara positiva till
samarbete, men verkligheten visar att det inte
alltid är så enkelt. Det kan handla om personliga
motsättningar, tidsbrist, revirtänkande och ett
strikt organisationstänkande. Utifrån sitt forskarperspektiv
ställer hon därför följande frågor:
• När samarbete sker med yrkesgrupper utanför
biblioteket – hur ser då maktrelationerna
ut i de olika yrkesgrupperna?
• Hur tillvaratas kompetenser och vilka roller
får de olika aktörerna?
En slutsats i utvärderingen är:
För att få samarbeten att fungera över tid kan det
vara bra att ha nedskrivna överenskommelser,
gemensamma mål och en förståelse för de olika
organisatoriska förutsättningar som finns. Det
kan ju till exempel vara skillnad på att samarbeta
med andra kommunala verksamheter än med
frilansande kulturaktörer eller studieförbund.
En iakttagelse, som visserligen ligger utanför
syftet med utvärderingen, är de varierande svaren
kring att Bubblan inte haft biblioteken som
en tydlig avsändare. Närmare 30 procent tycker
det är negativt eftersom biblioteken på så vis
inte lyfts fram och får den credit de förtjänar. 20
procent tycker det är positivt, bland annat för att
ovana eller avogt inställda biblioteksbesökare
då inte skräms bort, och för att berättandet – och
38

SÅ GICK DET
inte biblioteken – rättmätigt hamnar i fokus. De
andra 50 procenten har ingen bestämd uppfattning
i frågan.
Vad säger denna splittrade uppfattning om
biblioteksanställdas syn på varumärket biblioteket?
Den här utvärderingen ger inte svar på om
det treåriga Bubblanprojektet inneburit att fler
barn och unga lockats till läsning. Det är inte
syftet med den och några sådana svar går heller
inte att få fram. Men utvärderingen visar att en
klar majoritet tror att Bubblankonceptet är en
framkomlig väg vad gäller lässtimulans. Man
når andra grupper av barn och unga, det finns
ett klass- och etnicitetsperspektiv som ger en
demokratisk tyngd åt arbetet.
Genom att sätta berättandet, och inte boken,
i fokus så öppnas dörrarna upp för flera. Och
berättandet, oavsett om det sker i teaterform, i
film, lek, bilder, film eller annat, kan i sin tur
leda vidare till att barn och unga söker sig vidare
i berättandets värld – och på så sätt även når
fram till det skrivna ordet.
Ett sätt att utveckla det påbörjade arbetet kan
39

SÅ GICK DET
40

SÅ GICK DET
vara att satsa på mer kontinuitet och relationsbyggande
med barn och unga, inte minst i de
mer utsatta områdena. Genom att göra det ökar
möjligheten till en genuin, mer långvarig kontakt
som kan stärka de unga. En annan möjlighet
att utveckla projektet är att koppla Bubblanaktiviteterna
till fler liknande aktiviteter på biblioteket.
De som tyckt det varit roligt med Bubblan
kanske då lättare närmar sig biblioteket.
En av de intervjuade i utvärderingen får
slutordet: ”Det handlar om små, små steg – jag
tror på dom. Om man så bara inspirerar en
enda unge till att vilja fortsätta berätta, och som
kanske upptäcker läsandet, så är det viktigt.”
Sammanfattning
Utvärderingen visar att det finns en mycket
positiv uppfattning om Bubblan-projektet som
ett sätt att arbeta lässtimulerande. Den åsikten
dominerar både bland bibliotekspersonal, chefer
och samarbetspartners. Därför tycker en majoritet
att verksamheten och samarbetet ska fortsätta
även efter projekttidens slut. Men för att arbetssättet
och idéerna ska fortleva i bibliotekens
vardag behöver det praktiska och logistiska
arbetet ses över.
”Det handlar om
små, små steg –
jag tror på dom.
Om man så bara
inspirerar en
enda unge till
att vilja fortsätta
berätta, och som
kanske upptäcker
läsandet, så är det
viktigt.”
Kontakt
Eva Bergstedt, frilansjournalist och magister i
Biblioteks- och informationsvetenskap, Linköping
ebergstedt@hotmail.com
eva.bergstedt@liu.se
telefon: 0730-240285, 013-164243
41

Avslutning
Vad bör man tänka på
när man bygger upp
en mobil verksamhet?
En mobil verksamhet med många
inblandade kräver en del planering. I vårt
arbete har det underlättats av att vi projektledare
jobbat i ett webbvideokonferensverktyg. I en
framtid kommer kanske all bibliotekspersonal
att ha tillgång till samma verktyg.
Samordningen är viktig och det behövs
tydliga strukturer när man ska arbeta över tre
län och trettioen kommuner. Vi har använt en
Googlekalender för Bubblans turnéplan som
varit tillgänglig för alla i projektet. När många
använder samma fordon och utrustning är en
förutsättning att alla känner stort ansvar och
omsorg om utrustningen. Vi har efterhand stramat
till de överenskommelser som vi gör med
kommunerna.
Logistiken är, som både vår erfarenhet och
utvärderingen visar, en knäckfråga. Biblioteken
har oftast mindre personal i semestertider och
det är ingen självklarhet att det finns kunskaper
om bilar och husvagnar bland bibliotekspersonalen.
Dessutom är vaktmästare ofta en brist i
mindre kommuner. Ett bra system för överlämning
är viktigt.
Att hyra en container för utrustningen under
högsäsong istället för att ha den delvis i ett av
länsbibliotekens källarmagasin underlättade
arbetet. Vi fick också upp ögonen i tid för att det
fanns en tendens att packa Bubblan alltför tungt.
En del av utrustningen måste packas i dragbilen.
Bubblans verksamhet är extremt väderberoende.
Trots det har verksamheter endast ställts
in ett fåtal gånger. Ett stort tält har bidragit till
att det är lättare att ha verksamhet under mindre
skurar och skyddar mot både hetta och blåst.
En erfarenhet är att verksamheterna blivit
bättre om man vistats flera dagar på samma
ställe med Bubblan. Personalen blir mer varm i
kläderna när det gäller material och utrustning.
Det gör också att logistiken runt Bubblan inte
känns lika betungande.
Att sträva efter enkelhet är viktigt. Saker får
inte vara för krångliga att sätta ihop eller använda.
Det man har med sig ska vara tåligt men
inte för tungt. Enkelhet och säkerhet är viktiga
nyckelord.
Olika är ett bra ord att filosofera över i förberedelserna
för mobil verksamhet. Hur väl du än
planerar så är vädret olika, platserna olika och
människorna olika. Bara genom att möta människorna
med största möjliga öppenhet kan man
lyckas fullt ut med sin mission.
Från barnbibliotekspersonalens berättelser
och rapporter ser vi att de har skapat förtroende
och nått många barn. Vill vi nå ungdomar måste
vi lämna över mer av initiativet och makten till
dem att använda Bubblan efter sitt huvud.
42

Avslutning
More Bubbles in the world!
Bubblan är nu en välprövad verksamhet,
där ett stort antal modiga barnbibliotekarier
under tre år har provat, experimenterat,
utvecklat och ägnat mycket tid åt att arbeta med
barnen och berättelsen i samarbete med andra
kulturaktörer.
Biblioteken har befunnit sig på barnens och
ungdomarnas platser, fått möta dem på deras
hemmaplan. Kontaktnät utifrån alla aktiviteter
som har utförts har byggts upp både på regional
och kommunal nivå, erfarenheter av att samarbeta
med andra än kulturaktörer, som bostadsbolag
och liknande, har givit en ovärderlig
kunskap som också återspeglar sig i den dagliga
verksamheten på biblioteken på kort och lång
sikt.
All marknadsföring i press, radio, sociala medier
och tv har tillsammans med den kunskapsspridning
som gjorts, satt Bubblanspår inom och
utanför biblioteksvärlden. Bubblan rullar vidare,
alltid redo för sitt uppdrag att fortsätta finnas för
barn och unga på deras villkor.
Fler Bubblor i världen kan förverkligas!
43

Litteratur och länkar
Barnbibliotek och lässtimulans: delaktighet,
förhållningssätt, samarbete av Amira Sofie
Sandin, 2011
Bolla.se
www.bolla.se/projekt/projektarkiv/Bubblan-
-berattelser-pa-vag
Bubblankatalogen
www.landstingetsormland.se/lansbiblioteket
Facebook Bubblan
www.facebook.com/Bubblanvagnen
FN:s konvention om Barnets rättigheter
http://unicef.se/barnkonventionen
Homo Ludens – om eget skapande och lek
i bibliotek. Examensarbete i biblioteks- och
informationsvetenskap för masterexamen
av Carolina Thelin, 2012
http://lup.lub.lu.se/luur/download?func=downlo
adFile&recordOId=2856245&fileOId=2861509
Houses of Literature
– Rooms for Arts in Reading
www.landstingetsormland.se/PageFiles/11551/
Houses%20of%20Literature%20folder.pdf
LesArt
www.lesart.org/en/z_index.html
Litteraturhus – rum för läskonster
– slutrapport 2 från projektet Läskonster
http://testblogg25.files.wordpress.com/2011/09/
lc3a4skonster_2_webb1.pdf
Länsbiblioteket i Örebro län
www.orebroll.se/sv/Regional-utveckling/Kultur/
Regionbiblioteket-Orebro-Vastmanland
Länsbibliotek Sörmland
www.landstingetsormland.se/lansbiblioteket
Länsbibliotek Västmanland
www.ltv.se/lanbib
Läskonster – nya former för lässtimulans
– slutrapport från projektet Läskonster
http://testblogg25.files.wordpress.com/2011/01/
laskonster_rapport_low_res1.pdf
Ordkonst
www.ordkonst.fi/start
Ordkonst möter läskonst
www.landstingetsormland.se/lansbiblioteket
44

ilagor
Projektbeskrivning med önskemål om
stöd till verksamhet och utrustning
Bibliotek:
Kontaktperson, ditt namn:
.............................................................................. .............................................................................
Vilken idé har ni med att använda Bubblan?
................................................................................................................................................................
I vilket sammanhang ska ni använda Bubblan?
................................................................................................................................................................
Datum, tid och plats:
................................................................................................................................................................
Vilken målgrupp har ni tänkt er?
................................................................................................................................................................
Vilka ska bemanna Bubblan?
................................................................................................................................................................
Vilka samarbetar ni med?
................................................................................................................................................................
Vilka marknadsföringskanaler ska ni använda?
................................................................................................................................................................
Hur planerar ni att dokumentera verksamheten (foto, film, loggbok o s v)?
................................................................................................................................................................
På vilket sätt kommer ni att inspirera barnen till att skapa berättelser?
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
Vilken utrustning som hör till Bubblan planerar ni att använda (se aktuell utrustningslista)?
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
Önskar ni ytterligare utrustning som nu inte finns till Bubblan (inköp/hyra)?
................................................................................................................................................................
Önskar ni ekonomiskt stöd till er verksamhet (t ex arvode till samarbetspartner från annan kulturform)?
Ange summa och verksamhet:
................................................................................................................................................................
................................................................................................................................................................
45

ilagor
Överenskommelse om lån av Bubblan –
berättelser på väg genom länsbiblioteken
i Sörmland, Västmanland och Örebro län
Bubblan – berättelser på väg är en mindre
husvagn med tillhörande utrustning som
används för inspirera barn och unga att skapa
berättelser. Bubblan ska uppsöka barn och unga
på platser och i sammanhang där de befinner sig
på sin fritid.
Intresseanmälningar för att använda Bubblan
lämnas av bibliotek och andra kommunala
eller landstingsfinansierade verksamheter hos
ansvarig bibliotekskonsulent vid länsbiblioteken
i Sörmland, Västmanland och Örebro län.
Här beskrivs länsbibliotekens ansvar som
ägare och utlånare av Bubblan – berättelser på
väg och bibliotekens eller annan aktörs ansvar
vid lån och användande av Bubblan – berättelser
på väg.
Rättigheter och skyldigheter
vid lån av Bubblan
Ansvar för Bubblans verksamhet; planering, bemanning,
genomförande, lokal marknadsföring
och säkerheten i samband med verksamheten.
Säkerhet
1. Husvagnen ska återlämnas i körbart skick.
Om vagnen inte är i körbart skick (t ex p
g a att blinkers, bromsar inte fungerar) ska
låntagaren kontakta sitt länsbiblioteks konsulent
samt transportera vagnen till närmaste
verkstad för reparation.
2. Husvagnen ska ha en säker uppställning på
trygg plats vid verksamhet (bemannad och
låst med dragkrok) både under dagtid och
nattid om så är aktuellt.
3. Husvagnen får packas med utrustning som
väger max 70 kg (att jämföra med en vuxen
människa). Övrig utrustning kan packas i
dragbilen låntagaren använder eller i annan
medföljande bil.
4. Vid en krock med dragbilen belastas låntagarens
bilförsäkring. Om skada sker på husvagnen
måste en skadeanmälan göras direkt på
plats av den som ansvarar för husvagnen när
skadan sker. Blankett för skadeanmälan finns
i Bubblanpärmen i lådan direkt till vänster
innanför dörren i vagnen.
Hämtning, lämning, packning
och utrustning
1. Hämtning och återlämning av husvagnen
med utrustning sker av låntagaren vid husvagnens
permanenta uppställningsplats utanför
Eskilstuna. Husvagnen kan också hämtas
eller lämnas enligt låntagarens egna överenskommelse
med dem som har använt Bubblan
innan eller som ska använda den efteråt.
2. En förteckning över Bubblans utrustning
finns i Bubblankatalogen på webben www.
landstingetsörmland.se/Kultur-utbildning/
Lansbibliotek-Sormland/Verksamhet/Barn-
-och-ungdom/Barn-och-unga/Bubblan-
--berattelser-pa-vag . Utrustningen bör inte
användas i kommersiellt syfte.
3. Länsbiblioteken tar ej ansvar för skador som
uppkommit på lånad utrustning. Eventuella
reparations- och ersättningskostnader kan
debiteras låntagaren.
4. Aktsamhet vid användandet av husvagnen
och all utrustning som hör till Bubblan.
5. Återlämning av husvagnen inklusive dess
utrustning i gott skick (rent, städat och all
utrustning sorterad på rätt plats). Om länsbiblioteken
bedömer att så inte sker kommer en
avgift på 2 000 kronor att debiteras.
46

ilagor
Samverkan och utbildning
1. En namngiven kontaktperson ska utses med
ansvar för Bubblanverksamheten i er kommun
och med ansvar för alla kontakter med
länsbiblioteken.
2. Kontakt med lokala samarbetspartners inklusive
ev. tillståndsgivare vad gäller uppställningsplats
och parkering.
3. Medverkan vid en obligatorisk utbildningsdag
i Eskilstuna med syfte att ta Bubblankörkort
(giltigt ett år) för att garantera säkerhet
och samverkan. Medverkan bör ske av de
personer i kommunen som ska ansvara för
och bemanna Bubblan samt hämta och lämna
husvagnen.
4. Medverkan vid en erfarenhetsdag med syfte
att dela kunskap och lära av varandra.
5. Dokumentation (text, bild) och uppföljning i
samarbete med länsbiblioteken.
Länsbiblioteken i Sörmland, Västmanland
och Örebro läns rättigheter och
skyldigheter vid utlån av Bubblan
Ansvar för att husvagnen är besiktad och underhållen.
Marknadsföring via Facebook samt i
externa sammanhang som t ex konferenser.
Säkerhet
1. Husvagnen är fullförsäkrad och har en allriskförsäkring
genom Landstinget Sörmland.
Skada på husvagnen täcks av Landstinget
Sörmlands försäkring.
Hämtning, lämning, packning
och utrustning
1. Uppställning av husvagnen och dess utrustning
vid dess permanenta uppställningsplats
utanför Eskilstuna, då den inte är i verksamhet.
Samverkan och utbildning
1. En namngiven kontaktperson med ansvar för
Bubblanverksamheten på respektive länsbibliotek
som ger stöd och svarar på frågor kring
verksamheten.
2. Ge information om rättigheter och skyldigheter
vid lån av Bubblan samt vilken utrustning
den innehåller enligt Bubblankatalogen på
webben www.landstingetsörmland.se/Kulturutbildning/Lansbibliotek-Sormland/Verksamhet/Barn--och-ungdom/Barn-och-unga/
Bubblan---berattelser-pa-vag
3. Arrangerande av en obligatorisk utbildningsdag
i Eskilstuna med syfte att informera och
utbilda för Bubblan-körkort (giltigt ett år) för
att garantera säkerhet och samverkan.
4. Arrangerande av en erfarenhetsdag med syfte
att dela kunskap och lära av varandra.
5. Stöd till låntagaren av husvagnen vid planering
av verksamhet och i sökandet av efter
andra kulturaktörer.
6. Stöd till låntagarens utvärdering av den egna
Bubblanversamheten.
Underskrift av ansvarig för lån av Bubblan:
………………………………………………………………………………............…………………
Underskrift av ansvarig vid länsbiblioteken för utlån av Bubblan:
………………………………………………………………………………............…………………
47

Det var en gång en blå berättelsevagn som rullade längs
vägarna i Sörmland, Västmanland och Örebro län för att
inspirera barn och unga att skapa egna berättelser.
Det här är berättelsen om Bubblan – berättelser på väg,
ett treårigt lässtimulerande projekt. Skriften innehåller
länsbibliotekens rapport och en utvärdering av projektet
och riktar sig till alla som vill skapa något liknande. Låt
dig inspireras till att skapa more bubbles in the world!