Min hÃ¤lsa nr 1 2009 - Landstinget SÃ¶rmland

More documents

Recommendations

Info

akterier – men ingen infektion Ungefär hälften av alla äldre kvinnor bär på bakterier som kan utveckla urinvägsinfektion men har inga symptom. Men motsatsen förekommer också. Många kvinnor har symptom på urinvägsinfektion utan att ha det. text görel wachtmeister överläkare, geriatri/rehabkliniken, nyköpings lasarett foto björn fröberg 8 1/2009 min hälsa
Många patienter kan vara bärare av bakterier utan att ha symptom och andra kan ha symptom som vid urinvägsinfektion utan att ha det. Därför är det viktigt att undersöka patienten och göra laboratorieundersökning på urinen. Ungefär hälften av alla äldre kvinnor är symptomfria bärare av bakterier som kan utveckla urinvägsinfektion. Så länge symptom saknas är tillståndet ofarligt. Kvinnans korta urinrör, i kombination med allt skörare slemhinnor efter klimakteriet, gör att bakterier lättare får fäste och kan slå sig ner i urinblåsan. När patienten får nytillkommen sveda vid vattenkastning, täta trängningar och svårigheter att hålla urinen måste urinvägsinfektion misstänkas och naturligtvis även vid tillkomst av feber och smärta. Provtagningen består av teststicka och urinodling, vid feber även blodprover. Då teststicka används är det viktigt att urinen stått i blåsan minst fyra timmar eftersom för kort tid gör testet otillförlitligt. »Antibiotikabehandling ska bara ges vid symptom på urinvägsinfektion. Risken med att behandla i onödan, det vill säga vid fynd av bakterier men inga symptom, är att allt fler resistenta bakteriestammar utvecklas hos patienten. « Ospecifika symptom som trötthet, oro, förvirring och nedsatt aptit tyder inte på urinvägsinfektion utan att övriga symptom på urinvägsinfektion finns. Detta kan dock leda till problem med diagnostiken hos nedsatta patienter som inte kan redogöra för sina symptom. I dessa situationer är det viktigt att få information av anhöriga och vårdare som känner patienten och som kan hjälpa till att tolka patientens yttringar. Illaluktande urin betyder inte att man har urinvägsinfektion. Det beror oftast på att urinen är koncentrerad på grund av litet vätskeintag. Rutinmässig provtagning av urinen utan symptom har alltså inget värde. Urinvägsinfektion hos män ska alltid betraktas som komplicerad eftersom bakterierna ofta också slår sig ner i prostata. Man bör välja läkemedel som når in i prostatavävnaden och behandlingskuren är också längre än hos kvinnor. Svårigheter att tömma blåsan ordentligt är också vanligt förekommande hos män med urinvägsinfektion och man kan behöva kontrollera om det står kvar urin efter vattenkastning. Detta görs enkelt med så kallad bladder scan, en sorts bärbar ultraljudsapparat. Antibiotikabehandling ska bara ges vid symptom på urinvägsinfektion. Risken med att behandla i onödan, det vill säga vid fynd av bakterier i frånvaro av symptom, är att alltmer resistenta bakteriestammar utvecklas hos patienten. Alla inom sjukvården är därför mycket angelägna om att använda antibiotika återhållsamt Av miljömässiga skäl måste vi också vara försiktiga eftersom antibiotika så småningom hamnar i naturen där det kan ha många ogynnsamma effekter. Vissa potenta antibiotika mot urinvägsinfektion är särskilt skadliga för miljön och användningen av dessa följs nationellt. Det finns riktlinjer framtagna för hur urinvägsinfektioner ska behandlas och vilka läkemedel som rekommenderas som första- och andrahandspreparat. « Snabba fakta Patienter som kontinuerligt bär på urinvägskateter har alltid bakterier i blåsan. Noggrann hygien vid skötsel av kateter är A och O för att förhindra uppkomst av urinvägsinfektion. Täta trängningar till vattenkastning är vanligt förekommande hos äldre utan att urinvägsinfektion föreligger. Det finns olika läkemedel som lindrar detta symptom. Äldre kvinnor kan ha nytta av hormonbehandling med lågpotent östrogen vid trängningsbesvär. min hälsa 1/2009 9
Page 1 and 2: minhälsa råd om vård från lands
Page 3 and 4: esistenta bakterier - ett växande
Page 5 and 6: foto björn fröberg pel vid de fle
Page 7: Bakterier beter sig som om de vore
Page 11 and 12: Kan jag äta antibiotika och sola s
Page 13 and 14: Nu finns höftskyddsbyxan! Höftsky
Page 15 and 16: ågra tips för att bryta vanan: T
Page 17 and 18: min hälsa 1/2009 17
Page 19 and 20: Det är vanligt att äldre tappar i
Page 21 and 22: Vad är resistenta bakterier? Förr
Page 23 and 24: Hälsokrysset Min rätta rad Fråga

Min hÃ¤lsa nr 1 2009 - Landstinget SÃ¶rmland

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?