Min hÃ¤lsa nr 1 2009 - Landstinget SÃ¶rmland

More documents

Recommendations

Info

Tålamod botar ofta luftvägsinfektion »Tre dagar tar den till. Tre dagar står den still. Sen varar den så länge den vill.« Det gamla talesättet speglar kanske forna tiders saktmodiga inställning till förkylningar och luftvägsinfektioner. I många fall skulle vi ha nytta av det förhållningssättet idag. text bengt lindqvist distriktsläkare foto björn fröberg 6 1/<strong>2009</strong> min hälsa
Bakterier beter sig som om de vore kloka. I samhällen med riklig och okritisk antibiotikabehandling utvecklar de motståndskraft, resistens, och blir svårbekämpade. Självklart är detta ett stort bekymmer vid infektioner som obehandlade hotar liv och hälsa. Det fenomen som vi, något slarvigt, kallar för sjukhussjukan är ett uttryck för detta. Omvänt gäller att ett grannlaga och återhållsamt bruk av antibiotika motverkar resistensutvecklingen. »Host- och snuvmottagningar« inom primärvård och sjukhusens akutmottagningar är en källa till riklig antibiotikaanvändning. Drygt 40 procent av alla luftvägsinfektioner antibiotikabehandlas, enligt vissa undersökningar, trots att det stora flertalet beror på virusinfektioner där antibiotika inte biter. Med ett visst, självpåtaget, tålamod kan man som regel invänta spontan förbättring av en luftvägs- eller svalginfektion. Här följer en genomgång av praxis för antibiotikaföreskrivning. Akut öroninflammation är en bakterieorsakad inflammation som oftast är en komplikation av virusinfektion i övre luftvägarna. Den läker ofta spontant. Antibiotikabehandling ges till barn under två år och till personer över 15 år. I intervallet 2-15 år bör man avvakta med antibiotikabehandling och göra uppföljning med besök eller telefonkontakt efter ett par dygn. Brusten trumhinna med öronflytning och/eller feber kan motivera akut antibiotikabehandling. Antibiotika behövs sällan vid bihåleinflammation. Begreppet bihåleinflammation är »Begreppet bihåleinflammation är något grumligt och beskriver ofta förkylningssymtom med nästäppa, snuva, sjukdomskänsla och smärta i ansiktet. « något grumligt och beskriver ofta förkylningssymtom med nästäppa, snuva, sjukdomskänsla och smärta i ansiktet. I själva verket är tillståndet sällan kopplat till bakteriell infektion. Spontan läkning är vanlig. Som regel rekommenderas symtomlindrande behandling med exempelvis smärtlindrande och avsvällande. Tillstånd med hög feber och svullnad/smärta bör bedömas utan dröjsmål. Detsamma gäller vid varaktighet mer än tio dygn. Halsont orsakas påfallande ofta av virusinfektioner, särskilt om snuva och hosta förekommer samtidigt. Inspektion av svalget ger inte alltid den fullständiga diagnosen. Proppar och beläggningar på tonsillerna är således inte ett självklart tecken på halsfluss. Vid påtagliga besvär är naturligtvis en bedömning motiverad. Allvarliga komplikationer till halsfluss, som njurinflammation och reu-matisk feber, är mycket sällsynta och motiverar i sig inte förebyggande antibiotikabehandling. Snarare eftersträvar behandlingen symtomlindring och förebyggande av smittspridning. Djupa luftvägsinfektioner med hosta och utan allmänpåverkan ger ofta gott utrymme att avvakta med vårdkontakt. Ett barn med hosta bör bedömas efter någon månad – eller tidigare om andra symtom tillstöter. Det finns ingen övertygande, väldokumenterat effektiv hostmedicin. Dock bör man komma ihåg att långdragen och upprepad hosta hos barn kan orsakas av astma vilket motiverar särskild handläggning. Även hos vuxna, utan känd bakomliggande sjukdom, är det motiverat att avvakta med behandling tre till fyra veckor. Tidigare bedömning om andra symtom tillkommer. « min hälsa 1/<strong>2009</strong> 7
Page 1 and 2: minhälsa råd om vård från lands
Page 3 and 4: esistenta bakterier - ett växande
Page 5: foto björn fröberg pel vid de fle
Page 9 and 10: Många patienter kan vara bärare a
Page 11 and 12: Kan jag äta antibiotika och sola s
Page 13 and 14: Nu finns höftskyddsbyxan! Höftsky
Page 15 and 16: ågra tips för att bryta vanan: T
Page 17 and 18: min hälsa 1/2009 17
Page 19 and 20: Det är vanligt att äldre tappar i
Page 21 and 22: Vad är resistenta bakterier? Förr
Page 23 and 24: Hälsokrysset Min rätta rad Fråga

Min hÃ¤lsa nr 1 2009 - Landstinget SÃ¶rmland

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?