Min hälsa nr 1 2009 - Landstinget Sörmland

Resistenta bakterier – ett växande hot forts.
Många vanliga infektioner, till
exempel förkylning, orsakas av virus där
antibiotika inte hjälper och heller inte
ska användas.
För vissa bakterieinfektioner hjälper
antibiotika endast marginellt, till exem-
Begreppet antibiotika syftar
på ett läkemedel som har
effekt på bakterier och
som används vid infektioner
orsakade av dessa,
till exempel halsfluss och
lunginflammation. Mer allvarliga infektioner
är blodförgiftning och bakteriell
hjärnhinneinflammation.
För att antibiotika ska fungera måste
de skada bakteriecellen men inte
påverka människors celler.
Olika antibiotika verkar på olika
bakterier, så kallade spektrum. Smalt
spektrum innebär effekt på endast vissa
bakterier och brett spektrum innebär
effekt på många olika typer av bakterier.
Antibiotika med smalt spektrum ger
ofta mindre påverkan på den normala
bakteriefloran och färre biverkningar.
Ett av de första antibiotika som framställdes
var penicillinet. Dr Alexander
Flemming i London upptäckte 1928 att
ett mögel, penicillum, råkat komma in
och växa till på de plattor där han odlade
bakterier. På de ställen där möglet fanns
kunde inga bakterier växa. Penicillinets
upptäckt har ansetts vara det största
behandlingsframsteget i medicinens
historia. Vi fick en effektiv behandling
mot infektioner som tidigare orsakat
dödsfall.
På slutet av 60-talet hade vi över 60
olika antibiotika, många med brett spektrum.
Bakteriella infektionssjukdomar
var nu betydligt enklare att behandla än
tidigare.
Men den nya miljön tvingade bakterierna
lära sig överleva. Vissa bakteriestammar
blev resistenta och antibiotika
blev verkningslösa. Då nya antibiotika
utvecklades och olika antibiotika verkar
olika kunde man ändå hitta fungerande
behandlingar.
Från 70-talet stannade utvecklingen
av nya antibiotika upp, man trodde att
4
»Den oroande resistensutvecklingen ställer högre krav
på läkaren vid antibiotikaförskrivning. Läkaren måste
kunna bedöma dels om patienten har en bakteriell
infektion, dels om det är en bakteriell infektion som
bör behandlas. Dessutom måste läkaren välja ett
antibiotikum som har effekt på de bakterier som
orsakar sjukdomen men inte har så stor påverkan
på övriga bakterier i normalfloran. «
»kriget« mot bakterierna var vunnet.
De flesta antibiotika som utvecklats
sedan dess har varit släktingar till
tidigare antibiotika, få nya sorter har
kommit fram.
Då vi under de senaste decennierna
använt allt större mängder antibiotika
har bakterierna tvingats fortsätta sin
överlevnadskamp.
Under de senaste åren har andelen
resistenta bakterier ökat alltmer. Nu
finns bakterier där vanliga antibiotika
inte längre hjälper.
Det finns stora geografiska skillnader
beträffande resistenta bakterier. Till
stor del beroende på olika strategier
kring hur mycket och vilka antibiotika vi
använder.
I Sydeuropa har man frikostigt behandlat
med antibiotika, bland annat
har man kunnat köpa antibiotika utan
recept. Där har man nu också en mycket
utbredd resistens.
I Sverige har vi traditionellt varit ganska
restriktiva med antibiotikaanvändning.
Men resistensen ökar även här.
Då resistensegenskaper sprids
mellan bakterier gynnas resistensutvecklingen
på sjukhus där stora mängder
antibiotika med brett spektrum förekommer.
Resistenta bakterier behöver inte
vara farliga för den som bär på dem.
Oftast är resistenta bakterier inte mer
elakartade än andra bakterier.
Friska människor bär på mycket bakterier,
även sjukdomsframkallande, utan
att vara sjuka.
Däremot, när bakterier orsakar sjukdom
och dessutom är resistenta, kan det
bli ett problem. Då krävs ofta bredare
antibiotika, ibland med fler biverkningar
och till större kostnader, för att få bukt
med infektionen.
Vi måste spara på användningen av
antibiotika för att även i framtiden ha en
effektiv behandling vid allvarliga bakteriella
infektioner.
Läkemedelsindustrin har inte varit
särskilt intresserad av forskning kring
nya antibiotika, då de används med stora
restriktioner. För mediciner som säljs
i små mängder får läkemedelsbolagen
inte tillbaka de pengar som lagts ner på
forskning.
För att bromsa resistensutvecklingen
måste vi minska antibiotikaförbrukningen.
Det kan vi göra genom att lära oss
vilka infektioner som behöver behandlas
och vilka som läker lika bra ändå.
1/2009 min hälsa