Min hälsa nr 1 2009 - Landstinget Sörmland

Långt tillbaka i tiden var det fint att snusa. Idag vet vi att snus kan
ge cancer och skador på munslemhinnan. Vill du sluta snusa kan du
få råd och hjälp av bland annat tandvården.
text lena persson övertandläkare, specialisttandvården, mälarsjukhuset
foto björn fröberg
Snus
– statussymbol som blivit ett gissel
Det var länge sedan snus var
fint som snus. Då får man
gå tillbaka ända till 1700-
talet och de högre ståndens
salonger. Både bland män och kvinnor
var det pikant att dra in snus i näsan och
därefter nysa på ett förfinat sätt.
Under 1800-talet kom snusbruket att
ändras från nässnus till munsnus och det
blev vanligt bland äldre kroppsarbetande
män, främst på landsbygden. I modern
tid har snus blivit ett gissel där det ur
folkhälsoperspektiv görs mycket för att
få snusare att sluta.
Andelen snusare varierar i de olika
länen och är högst i norra Sverige. Bland
männen är 21 procent dagligsnusare
medan andelen kvinnor är 4 procent.
I den senare gruppen har det blivit allt
vanligare att unga flickor börjar snusa.
Genomsnittssnusaren använder snus
under mer än halva dygnet och det finns
personer som snusar dygnet runt, det
vill säga även när de sover.
Snusanvändning är också vanligt inom
idrott och speciellt bland unga hockeyspelare.
Snus är en tobaksprodukt som innehåller
cirka 2 500 kemiska beståndsdelar.
Det mest kända är nikotin som i
sig inte orsakar cancer men skapar ett
starkt beroende. En dosa innehåller
nikotin motsvarande 50-75 cigaretter.
16
Nikotin är ett ämne som i stora doser
orsakar yrsel, darrningar, illamående
och krampanfall.
Det kan också vara en belastning för
hjärta och kärl varför det är vanligt att
snusare ofta får förhöjt blodtryck, ökad
puls samt förhöjda blodfetter. Snus tycks
inte öka risken att få hjärtinfarkt men
medför en ökad risk att dö i hjärt-kärlsjukdomar.
Snus innehåller även cancerframkallande
ämnen som kan vara förenliga
med förhöjd risk för munhålecancer och
bukspottkörtelcancer.
Snusning under graviditeten kan öka
risken för att barnet föds för tidigt men
också för blodtryckssjukdomar hos
mamman, så kallad havandeskapsfögiftning.
En vanlig skada som uppkommer
på grund av snusning är skador på
munslemhinnan. Dessa skador uppstår
där »prillan« sitter och läker i allmänhet
när snusandet upphör. Tyvärr skadas ofta
också tandköttet och underliggande käkben.
Dessa skador blir bestående i form
av synliga tandhalsar vilket påverkar
utseendet negativt.
Om snus är en inkörsport till rökning
är omdiskuterat. Det finns dock ett
samband mellan snusning och ökad alkoholkonsumtion,
andra droger och ökat
riskbeteende hos ungdomar. En restriktiv
attityd hos vuxna till snusanvändning
är viktigt för att förhindra ungdomar
från att börja snusa.
Många snusare vill sluta genom att
minska sitt nikotinberoende.
Ett nikotin- och tobaksfritt snus,
baserat på majsstärkelse, lanserades
därför på marknaden. Detta visade sig
ge allvarliga kariesskador på tänderna
varför en ny produkt, baserad på havreoch
kakaofibrer, har utvecklats. Tester
på den nya produkten visar inte på ökad
kariesrisk givetvis under förutsättning
att munhygienen sköts.
Det viktigaste vid snusstopp, och
för att lyckas med detta, är att vara
motiverad och beslutet måste vara att
sluta helt, det går inte att ta en prilla
då och då. Goda råd och hjälp finns att
få på Apoteken eller hos någon erfaren
tobaksavvänjare inom primärvård eller
tandvård.
Hjälp per telefon av specialutbildad
personal för att sluta snusa finns
på Sluta-Röka-Linjen, 020-84 00 00,
www.slutarokalinjen.org.
Att läsa boken Sluta röka och snusa på
4 veckor av Barbro Holm Ivarsson är ett
annat stöd vid snusstopp.
Lycka till med en snusfri tillvaro! «
Källor: Tobaksfakta.org, Vad vi vet om snus,
Statens Folkhälsoinstitut. Varför inte snus,
Pfizer. Nationalencyklopedin.
1/2009 min hälsa