Min hälsa nr 1 2009 - Landstinget Sörmland

minhälsa
råd om vård från landstinget sörmland • nummer 1/2009
VÄNTA UT FÖRKYlNINGEN
Tema antibiotika
sluta röka-tips • snus – ett gissel • behåll vikten som äldre
NY
TIDNING!
Från Landstinget
Sörmland
1

innehåll 1.09
foto björn fröberg
3 Tema Antibiotika Här kan du bland annat läsa om
varför vi bör minska vår användning av antibiotika, att antibiotika
inte hjälper när du är förkyld och vad du ska tänka på när du tar
antibiotika.
12 Information från Landstinget Sörmland
14 Funderar du på att sluta röka?
16 Snus – statussymbol som blivit ett gissel
18 Äldre bör äta mer
20 Lättläst Här hittar du en sammanfattning av tidningens
artiklar på lättläst svenska.
23 Hälsoraden En frågetävling
Min hälsa – råd om vård ges ut av Landstinget Sörmland i samverkan med landstingets Läkemedelskommitté.
Ansvarig utgivare: Maria Karlsson. Redaktionskommitté: Åsa Hellström, Anders Stjerna, Gösta Lööf, Ruth Lööf,
Bengt Lindqvist, Marie Ackelman, Rolf Bodin och Maria Karlsson. Produktion & grafisk form: JFS & Co AB.
Omslagsfoto: Björn Fröberg. Tryck: Edita Västra Aros. Adress: Min hälsa – råd om vård, 611 88 Nyköping.
Fax: 0155-24 55 82. www.landstinget.sormland.se. Min hälsa – råd om vård utkommer med tre nummer per år.
2 1/2009 min hälsa

esistenta
bakterier
– ett växande hot
Under de senaste åren har andelen resistenta
bakterier ökat allt mer. Idag finns bakterier
där vanliga antibiotika inte längre hjälper.
text malin enarsson st-läkare i infektionssjukdomar, mälarsjukhuset, eskilstuna
foto mats hallgren, johnér
min hälsa 1/2009 3

Resistenta bakterier – ett växande hot forts.
Många vanliga infektioner, till
exempel förkylning, orsakas av virus där
antibiotika inte hjälper och heller inte
ska användas.
För vissa bakterieinfektioner hjälper
antibiotika endast marginellt, till exem-
Begreppet antibiotika syftar
på ett läkemedel som har
effekt på bakterier och
som används vid infektioner
orsakade av dessa,
till exempel halsfluss och
lunginflammation. Mer allvarliga infektioner
är blodförgiftning och bakteriell
hjärnhinneinflammation.
För att antibiotika ska fungera måste
de skada bakteriecellen men inte
påverka människors celler.
Olika antibiotika verkar på olika
bakterier, så kallade spektrum. Smalt
spektrum innebär effekt på endast vissa
bakterier och brett spektrum innebär
effekt på många olika typer av bakterier.
Antibiotika med smalt spektrum ger
ofta mindre påverkan på den normala
bakteriefloran och färre biverkningar.
Ett av de första antibiotika som framställdes
var penicillinet. Dr Alexander
Flemming i London upptäckte 1928 att
ett mögel, penicillum, råkat komma in
och växa till på de plattor där han odlade
bakterier. På de ställen där möglet fanns
kunde inga bakterier växa. Penicillinets
upptäckt har ansetts vara det största
behandlingsframsteget i medicinens
historia. Vi fick en effektiv behandling
mot infektioner som tidigare orsakat
dödsfall.
På slutet av 60-talet hade vi över 60
olika antibiotika, många med brett spektrum.
Bakteriella infektionssjukdomar
var nu betydligt enklare att behandla än
tidigare.
Men den nya miljön tvingade bakterierna
lära sig överleva. Vissa bakteriestammar
blev resistenta och antibiotika
blev verkningslösa. Då nya antibiotika
utvecklades och olika antibiotika verkar
olika kunde man ändå hitta fungerande
behandlingar.
Från 70-talet stannade utvecklingen
av nya antibiotika upp, man trodde att
4
»Den oroande resistensutvecklingen ställer högre krav
på läkaren vid antibiotikaförskrivning. Läkaren måste
kunna bedöma dels om patienten har en bakteriell
infektion, dels om det är en bakteriell infektion som
bör behandlas. Dessutom måste läkaren välja ett
antibiotikum som har effekt på de bakterier som
orsakar sjukdomen men inte har så stor påverkan
på övriga bakterier i normalfloran. «
»kriget« mot bakterierna var vunnet.
De flesta antibiotika som utvecklats
sedan dess har varit släktingar till
tidigare antibiotika, få nya sorter har
kommit fram.
Då vi under de senaste decennierna
använt allt större mängder antibiotika
har bakterierna tvingats fortsätta sin
överlevnadskamp.
Under de senaste åren har andelen
resistenta bakterier ökat alltmer. Nu
finns bakterier där vanliga antibiotika
inte längre hjälper.
Det finns stora geografiska skillnader
beträffande resistenta bakterier. Till
stor del beroende på olika strategier
kring hur mycket och vilka antibiotika vi
använder.
I Sydeuropa har man frikostigt behandlat
med antibiotika, bland annat
har man kunnat köpa antibiotika utan
recept. Där har man nu också en mycket
utbredd resistens.
I Sverige har vi traditionellt varit ganska
restriktiva med antibiotikaanvändning.
Men resistensen ökar även här.
Då resistensegenskaper sprids
mellan bakterier gynnas resistensutvecklingen
på sjukhus där stora mängder
antibiotika med brett spektrum förekommer.
Resistenta bakterier behöver inte
vara farliga för den som bär på dem.
Oftast är resistenta bakterier inte mer
elakartade än andra bakterier.
Friska människor bär på mycket bakterier,
även sjukdomsframkallande, utan
att vara sjuka.
Däremot, när bakterier orsakar sjukdom
och dessutom är resistenta, kan det
bli ett problem. Då krävs ofta bredare
antibiotika, ibland med fler biverkningar
och till större kostnader, för att få bukt
med infektionen.
Vi måste spara på användningen av
antibiotika för att även i framtiden ha en
effektiv behandling vid allvarliga bakteriella
infektioner.
Läkemedelsindustrin har inte varit
särskilt intresserad av forskning kring
nya antibiotika, då de används med stora
restriktioner. För mediciner som säljs
i små mängder får läkemedelsbolagen
inte tillbaka de pengar som lagts ner på
forskning.
För att bromsa resistensutvecklingen
måste vi minska antibiotikaförbrukningen.
Det kan vi göra genom att lära oss
vilka infektioner som behöver behandlas
och vilka som läker lika bra ändå.
1/2009 min hälsa

foto björn fröberg
pel vid de flesta öroninflammationer hos
barn över två år.
Även vid långdragen hosta har antibiotika
endast liten effekt.
Den oroande resistensutvecklingen
ställer högre krav på läkaren vid antibiotikaförskrivning.
Läkaren måste kunna
bedöma dels om patienten har en bakteriell
infektion och dels om det är en
bakteriell infektion som bör behandlas.
Dessutom måste läkaren välja ett antibiotikum
som har effekt på de bakterier
som orsakar sjukdomen men inte har
så stor påverkan på övriga bakterier i
normalfloran. Det finns oftast inget prov
som direkt kan tala om vilken bakterie
som orsakar sjukdom hos patienten
och därför får läkaren välja antibiotika
utifrån vilka bakterier som är vanliga vid
olika symtom.
Att spara de antibiotika som finns för
framtiden är en stor utmaning för oss
alla. Vi behöver fungerande antibiotika
om vi ska kunna fortsätta med den
högspecialiserade vård som bedrivs idag
med bland annat avancerade operationer
som till exempel ledprotes-, hjärtkärloch
hjärnoperationer. Vi måste lära oss
att använda antibiotika när det faktiskt
behövs och inte annars.
Idag räddar antibiotika liv vid svåra
infektioner som blodförgiftning och
bakteriell hjärnhinneinflammation. Vi
vill kunna rädda dessa liv även i framtiden!
«
min hälsa 1/2009 5

Tålamod
botar ofta luftvägsinfektion
»Tre dagar tar den till. Tre dagar står den still. Sen varar den så
länge den vill.« Det gamla talesättet speglar kanske forna tiders
saktmodiga inställning till förkylningar och luftvägsinfektioner.
I många fall skulle vi ha nytta av det förhållningssättet idag.
text bengt lindqvist distriktsläkare
foto björn fröberg
6
1/2009 min hälsa

Bakterier beter sig som om
de vore kloka. I samhällen
med riklig och okritisk
antibiotikabehandling
utvecklar de motståndskraft,
resistens, och blir
svårbekämpade. Självklart är detta ett
stort bekymmer vid infektioner som
obehandlade hotar liv och hälsa. Det
fenomen som vi, något slarvigt, kallar
för sjukhussjukan är ett uttryck för
detta.
Omvänt gäller att ett grannlaga och
återhållsamt bruk av antibiotika motverkar
resistensutvecklingen.
»Host- och snuvmottagningar«
inom primärvård och sjukhusens
akutmottagningar är en källa till riklig
antibiotikaanvändning.
Drygt 40 procent av alla luftvägsinfektioner
antibiotikabehandlas, enligt
vissa undersökningar, trots att det stora
flertalet beror på virusinfektioner där
antibiotika inte biter.
Med ett visst, självpåtaget, tålamod
kan man som regel invänta spontan
förbättring av en luftvägs- eller svalginfektion.
Här följer en genomgång av praxis för
antibiotikaföreskrivning.
Akut öroninflammation är en bakterieorsakad
inflammation som oftast är
en komplikation av virusinfektion i övre
luftvägarna. Den läker ofta spontant.
Antibiotikabehandling ges till barn
under två år och till personer över 15
år. I intervallet 2-15 år bör man avvakta
med antibiotikabehandling och göra
uppföljning med besök eller telefonkontakt
efter ett par dygn.
Brusten trumhinna med öronflytning
och/eller feber kan motivera akut antibiotikabehandling.
Antibiotika behövs sällan vid bihåleinflammation.
Begreppet bihåleinflammation är
»Begreppet bihåleinflammation
är något grumligt
och beskriver ofta förkylningssymtom
med nästäppa,
snuva, sjukdomskänsla och
smärta i ansiktet. «
något grumligt och beskriver ofta förkylningssymtom
med nästäppa, snuva,
sjukdomskänsla och smärta i ansiktet.
I själva verket är tillståndet sällan
kopplat till bakteriell infektion. Spontan
läkning är vanlig. Som regel rekommenderas
symtomlindrande behandling med
exempelvis smärtlindrande och avsvällande.
Tillstånd med hög feber och svullnad/smärta
bör bedömas utan dröjsmål.
Detsamma gäller vid varaktighet mer än
tio dygn.
Halsont orsakas påfallande ofta av
virusinfektioner, särskilt om snuva och
hosta förekommer samtidigt.
Inspektion av svalget ger inte alltid
den fullständiga diagnosen. Proppar och
beläggningar på tonsillerna är således
inte ett självklart tecken på halsfluss.
Vid påtagliga besvär är naturligtvis en
bedömning motiverad.
Allvarliga komplikationer till halsfluss,
som njurinflammation och
reu-matisk feber, är mycket sällsynta
och motiverar i sig inte förebyggande
antibiotikabehandling. Snarare eftersträvar
behandlingen symtomlindring och
förebyggande av smittspridning.
Djupa luftvägsinfektioner med
hosta och utan allmänpåverkan ger ofta
gott utrymme att avvakta med vårdkontakt.
Ett barn med hosta bör bedömas efter
någon månad – eller tidigare om andra
symtom tillstöter.
Det finns ingen övertygande, väldokumenterat
effektiv hostmedicin. Dock
bör man komma ihåg att långdragen och
upprepad hosta hos barn kan orsakas av
astma vilket motiverar särskild handläggning.
Även hos vuxna, utan känd bakomliggande
sjukdom, är det motiverat att
avvakta med behandling tre till fyra
veckor. Tidigare bedömning om andra
symtom tillkommer. «
min hälsa 1/2009 7

akterier
– men ingen infektion
Ungefär hälften av alla äldre kvinnor bär på bakterier som
kan utveckla urinvägsinfektion men har inga symptom. Men
motsatsen förekommer också. Många kvinnor har symptom på
urinvägsinfektion utan att ha det.
text görel wachtmeister överläkare, geriatri/rehabkliniken, nyköpings lasarett
foto björn fröberg
8
1/2009 min hälsa

Många patienter kan vara
bärare av bakterier utan
att ha symptom och
andra kan ha symptom
som vid urinvägsinfektion
utan att ha det. Därför är det viktigt
att undersöka patienten och göra laboratorieundersökning
på urinen.
Ungefär hälften av alla äldre kvinnor
är symptomfria bärare av bakterier som
kan utveckla urinvägsinfektion. Så länge
symptom saknas är tillståndet ofarligt.
Kvinnans korta urinrör, i kombination
med allt skörare slemhinnor efter
klimakteriet, gör att bakterier lättare får
fäste och kan slå sig ner i urinblåsan.
När patienten får nytillkommen sveda
vid vattenkastning, täta trängningar och
svårigheter att hålla urinen måste urinvägsinfektion
misstänkas och naturligtvis
även vid tillkomst av feber och smärta.
Provtagningen består av teststicka och
urinodling, vid feber även blodprover.
Då teststicka används är det viktigt att
urinen stått i blåsan minst fyra timmar
eftersom för kort tid gör testet otillförlitligt.
»Antibiotikabehandling ska bara ges vid symptom på urinvägsinfektion.
Risken med att behandla i onödan, det vill
säga vid fynd av bakterier men inga symptom, är att allt fler
resistenta bakteriestammar utvecklas hos patienten. «
Ospecifika symptom som trötthet,
oro, förvirring och nedsatt aptit tyder
inte på urinvägsinfektion utan att övriga
symptom på urinvägsinfektion finns.
Detta kan dock leda till problem med
diagnostiken hos nedsatta patienter som
inte kan redogöra för sina symptom.
I dessa situationer är det viktigt att få
information av anhöriga och vårdare
som känner patienten och som kan
hjälpa till att tolka patientens yttringar.
Illaluktande urin betyder inte att man
har urinvägsinfektion. Det beror oftast
på att urinen är koncentrerad på grund
av litet vätskeintag. Rutinmässig provtagning
av urinen utan symptom har
alltså inget värde.
Urinvägsinfektion hos män ska alltid
betraktas som komplicerad eftersom
bakterierna ofta också slår sig ner i prostata.
Man bör välja läkemedel som når
in i prostatavävnaden och behandlingskuren
är också längre
än hos kvinnor.
Svårigheter
att tömma blåsan
ordentligt är också
vanligt förekommande
hos män med
urinvägsinfektion
och man kan behöva
kontrollera om det
står kvar urin efter
vattenkastning. Detta
görs enkelt med så
kallad bladder scan,
en sorts bärbar ultraljudsapparat.
Antibiotikabehandling
ska bara
ges vid symptom
på urinvägsinfektion.
Risken med att
behandla i onödan, det vill säga vid fynd
av bakterier i frånvaro av symptom, är
att alltmer resistenta bakteriestammar
utvecklas hos patienten. Alla inom sjukvården
är därför mycket angelägna om
att använda antibiotika återhållsamt
Av miljömässiga skäl måste vi också
vara försiktiga eftersom antibiotika så
småningom hamnar i naturen där det
kan ha många ogynnsamma effekter.
Vissa potenta antibiotika mot urinvägsinfektion
är särskilt skadliga för
miljön och användningen av dessa följs
nationellt.
Det finns riktlinjer framtagna för hur
urinvägsinfektioner ska behandlas och
vilka läkemedel som rekommenderas
som första- och andrahandspreparat. «
Snabba fakta
Patienter som kontinuerligt bär på urinvägskateter
har alltid bakterier i blåsan.
Noggrann hygien vid skötsel av kateter
är A och O för att förhindra uppkomst
av urinvägsinfektion.
Täta trängningar till vattenkastning är
vanligt förekommande hos äldre utan
att urinvägsinfektion föreligger. Det
finns olika läkemedel som lindrar detta
symptom.
Äldre kvinnor kan ha nytta av hormonbehandling
med lågpotent östrogen vid
trängningsbesvär.
min hälsa 1/2009 9

När kroppen inte själv klarar av
att slå ut bakterieinfektioner kan
man få hjälp av antibiotika.
Antibiotika är ett samlingsnamn
för alla läkemedel som hämmar
eller dödar bakterier, till exempel
penicillin. Här följer ett antal
praktiska råd.
text Nina Hedin leg. apotekare,
Sjukhusapoteket, Mälarsjukhuset
foto björn fröberg
Hur tar jag antibiotika?
Med antibiotika vill man angripa
just den bakterie som orsakar
sjukdomen.
Behandlingstiden varierar från en
enda dos till mycket långa behandlingstider.
Längden på behandlingen beror på
vilken bakterie som orsakat infektionen,
var infektionen sitter, hur svår den är
och vilken typ av antibiotika man väljer.
Det är viktigt att ta antibiotika så länge
som läkaren sagt. Avslutas behandlingen i
förtid kan sjukdomen komma tillbaka.
Om man glömmer att ta en dos är det
svårt att säga generellt vad man ska göra,
rådfråga på Apoteket eller kontakta din
läkare.
Vissa antibiotika ska tas i samband
med mat, andra inte. Rådfråga på Apoteket
när du hämtar ut ditt recept.
Hittills har det varit svårt att skapa
10
antibiotika som bara angriper en enda
typ av bakterie, därför påverkar en antibiotikabehandling
även nyttiga bakterier
i kroppen vilket kan ge biverkningar.
Det är vanligt att man får lindrig
diarré eller mår illa. Besvären kan
minska om man äter produkter som
innehåller mjölksyrebakterier. Försök
äta mjölksyrebakterier två till fyra
gånger per dag, helst två till tre timmar
före eller efter antibiotikadoserna.
Det finns receptfria preparat som kan
lindra.
Kontakta läkare vid svår magknip och
kraftig diarré.
Antibiotika kan slå ut en del av
underlivets nyttiga mjölksyrebakterier.
Det kan ge klåda och en luktlös, vit,
grynig flytning orsakat av jästsvamp som
går att behandla. Fråga din läkare eller
på Apoteket.
Vissa antibiotika kan göra huden mer
känslig för sol. Om du måste vara ute i
solen, skydda dig med kläder.
Alkohol påverkar inte effekten av
antibiotika. Däremot kan en större
mängd alkohol och uttröttning sätta ned
kroppens immunförsvar och försvåra
läkningsprocessen.
Om din läkare skrivit ut Flagyl ® ,
Metronidazol eller Fasigyn ® bör du
undvika alkohol helt och hållet, annars
riskerar du biverkningar i form av
kraftig ansiktsrodnad, huvudvärk och
illamående.
Svåra allergiska reaktioner i samband
med antibiotikabehandling är ovanligt,
men om de inträffar är det allvarligt.
Om du får nässelutslag, uttalad klåda
och/eller feber, sök genast läkare för att
ta reda på om du är överkänslig. «
1/2009 min hälsa

Kan jag äta antibiotika och sola samtidigt?
Svar: Rent allmänt ska man vara försiktig
att sola när man använder olika slags
antibiotika. Man vet aldrig säkert hur
man som enskild individ reagerar när
man äter mediciner av olika slag. Hela
gruppen av antibiotika är känd för att
kunna framkalla hudreaktioner, ibland
mycket kraftiga, av solning.
Rådet blir att inte ligga och steka sig
i solen under behandlingstiden. Använd
ljusa kläder, långärmat och gärna solhatt
med brätte eller en solkeps. Trots att
man skyddar sig så utsätter man ju
huden för en hel del ljus ändå, bara
genom att vistas utomhus.
«
Är det farligt att dricka alkohol
när man äter antibiotika?
Svar: Det finns en
utbredd uppfattning
att det skulle vara
farligt att kombinera
antibiotika
med alkohol.
Troligen
har man
ansett att
om man
har en
kraftigare
infektion
som
lunginflammation
eller
liknande, så
är det olämpligt
att samtidigt dricka
sprit. Det finns dock
en del antibiotika som
kan ge biverkningar
i kombination med
alkohol. Läs mer om det på
sidan 10.
Kan antibiotika påverka effekten av p-piller
så att man får sämre skydd?
Svar: Under många år har det talats
mycket om att antibiotika kan påverka
skyddseffekten av p-piller. När man
illustration anders weston
använder två eller fler läkemedel kan
de påverka varandra på olika sätt. Det
kallas interaktion. Det har nu visat sig
i vetenskapliga undersökningar att det
i hela världen kanske finns sammanlagt
60 kända graviditeter som man tror
beror på att kvinnan använt antibiotika
samtidigt som hon har tagit p-piller.
Det är framför allt tre slags antibiotika
som minskar p-pillrens skyddseffekt,
nämligen
• ampicillin, till exempel Doktacillin
• amoxicillin, till exempel Amimox
• tetracyklin, till exempel Doxyferm
Däremot anses inte behandling med
Kåvepenin, som är ett ofta använt
antibiotikum, försämra p-pillrens skyddande
effekt.
«
Varför blir man inte alltid frisk
av antibiotika?
Svar: Den vanligaste
anledningen till
att man inte
blir bra trots
en antibiotikakur
är att
diagnosen
är fel eller
att man
inte har en
infektion
som beror på bakterier. Det är inte
alldeles lätt att skilja virusinfektioner
från infektioner som orsakas av bakterier.
Mot virus har antibiotika ingen
effekt.
Andra orsaker kan vara att
• man fått fel typ av antibiotika
• antibiotikadosen varit för låg
• behandlingstiden varit för kort
• kroppen inte tagit upp tillräckligt av
medicinen från tarmen. «
Källa: 1177.se
min hälsa 1/2009 11

Hit går pengarna 2009
I Sörmland är landstingsskatten
från och med 2009 10,37 kr.
Det innebär att av intjänade
100 kr går 10,37 kr till landstinget.
Huvuddelen av landstingsskatten,
9,37 kr, används för
att finansiera hälso- och sjukvården.
Av diagrammet framgår vilka
Hälso- och sjukvård 9,37 kr
Barn- och specialisttandvård 0,27 kr
Habilitering och hjälpmedel 0,20 kr
Utbildning och kultur 0,16 kr
Kollektivtrafik 0,29 kr
Övrigt 0,08 kr
övriga verksamheter som finansieras av landstingsskatten.
Färre vårdcentraler
i Eskilstuna
Förberedelsearbete pågår inför
en minskning av antalet vårdcentraler
i Eskilstuna.
Vårdcentralen Eskilshem läggs
ner den 1 april och invånare
som hör dit hänvisas till tre
andra vårdcentraler i närområdet,
Kungsgatan, Skiftinge och
Tunafors.
Vårdcentralen Ekeby, som varit
stängd sedan sommaren 2008,
öppnas i privat drift av Achima
Care AB, som idag driver verksamheten
på Eskilshem.
Stora förändringar kommer att
ske inom primärvården i Eskilstuna
i samband med stängningen
av Eskilshem.
Befolkningen kommer i god
tid att informeras via annonser
och affischering om förändringen.
Förhoppning är att vi i nästa
nummer av Min Hälsa kan ge
mer detaljerad information.
Från och med 1 september
införs en ny ersättningsmodell
i hela primärvården Sörmland.
Modellen innebär att befolkningen
kan välja sin vårdcentral.
Testa dig
på nätet!
Antalet fall av klamydia ökar och
den är den vanligaste sexuellt
överförda sjukdomen hos både
män och kvinnor.
Nu kan du testa dig enkelt.
Beställ provtagningsset genom
att
• Gå in på www.klamydia.se
eller
• Skicka SMS till 72120
SMS:a klamydia mellanslag
ditt personnummer. (Exempel:
klamydia 840101-1234)
Provtagning och behandling
är gratis!
Du kan också testa dig och få
rådgivning på SESAM-mottagningen
i Eskilstuna och på alla
vårdcentraler, ungdomsmottagningar
och barnmorskemottagningar
i länet.
Klamydia orsakas av bakterien
chlamydia trachomatis, som kan
finnas i könsorgan, ändtarm och
svalg. Klamydia ger inte alltid
några symtom. Obehandlad klamydia
kan orsaka sterilitet både
hos kvinnor och män.
Under 2008 upptäcktes cirka
1 400 fall av klamydia i Sörmland.
Ungdomsmottagningen på nätet
Gå in på UMO.se – ungdomsmottagningen på nätet för unga mellan
13 oh 25 år.
Här kan man
hitta aktuell
och kvalitetssäkrad
information
om sex,
hälsa och relationer.
UMO.se
är en satsning
för att förbättra
tillgängligheten
till vården
och underlätta
ungas möjligheter
att få
svar på frågor
som kan upplevas som svåra eller känsliga.
Förutom faktatexter, filmer och reportage erbjuder UMO.se en
webbaserad frågetjänst. Där kan du ställa en fråga anonymt och få
ett personligt svar från ungdomsmottagningarnas yrkesgrupper.
UMO.se är framtagen av Sjukvårdsrådgivningen SVR AB på uppdrag
av regeringen. Kommuner och landsting står bakom den fortsatta
driften av sajten. Adressen är www.umo.se.
1177 – nytt telefonnummer
till sjukvårdsrådgivningen
1177 – lägg numret på minnet. Från och med den 3 februari är det
sjukvårdsrådgivningens nya nummer. I stället för att ringa 0771-
77 11 77 slår du endast 1177 så får du råd om vård dygnet runt. Det
finns också en särskild barnlinje, där sjuksköterskor med erfarenhet
från barnsjukvård svarar på frågor och ger medicinska råd. Samtalet
kostar som ett lokalsamtal.
1177 är ett steg på väg mot ett rikstäckande nätverk av regionala
sjukvårdsrådgivningar med samma telefonnummer. På samma sätt
som det idag finns ett nummer att ringa vid nödsituation, 112, är
målet att det i framtiden ska vara ett nationellt nummer till sjukvårdsrådgivningen.
Oavsett var i landet du befinner dig ska du kunna
ringa 1177, utan att slå något riktnummer, och få råd om vård.
Egenvårdsguide
Landstinget Sörmland ska i samverkan med Sjukvårdsrådgivningen
SVR AB ge ut en egenvårdsguide. Den innehåller kvalitetssäkrade
egenvårdsråd som är granskade av läkare och
sjuksköterskor. Egenvårdsguiden kommer att finnas på vårdcentraler,
sjukhus och apotek.
Egenvårdsguiden finns också att läsa på www.1177.se
12 1/2009 min hälsa

Nu finns höftskyddsbyxan!
Höftskyddsbyxan finns nu tillgänglig
för patienter i landstinget
och kommunerna i Sörmland.
Som tredje län i landet kan
Sörmland erbjuda invånare
med stor risk för höftfraktur ett
effektivt skydd till ett subventionerat
pris. Detta genom ett samarbete
mellan kommunerna och
landstinget i Sörmland.
Priset har hittills varit ett
hinder för att få igång större
användning av höftskyddsbyxan
men nu är egenavgiften endast
100 kronor, mot cirka 700 kronor
som den kostat att köpa för
en enskild person.
Genom att använda höftskyddsbyxan
minskar risken för
höftfrakturer med upp till 60
procent. För att fungera krävs
att byxan används dygnet runt.
Det finns byxor med hårda och
mjuka skydd och i olika modeller.
Läs mer på www.landstinget.
sormland.se.
min hälsa 1/2009
Hälsan i den sörmländska
befolkningen allt bättre
Den generella hälsan i länet är bättre än den kanske någonsin varit
tidigare. Det framgår av de första resultaten från enkätundersökningen
Liv & hälsa 2008.
Andelen sörmlänningar som bedömer sin hälsa som bra eller
mycket bra har ökat stadigt sedan år 2000. Siffran är nu uppe i 72
procent av befolkningen i åldern 18-84 år. Samtidigt minskar andelen
med långvariga hälsoproblem.
Undersökningen genomförs i samarbete mellan landstingen i Uppsala,
Sörmlands, Västmanlands, Värmlands och Örebro län (CDUSTregionen).
Undersökningen har nu genomförts för tredje gången.
Enkätundersökningen ger information om befolkningens livsvillkor,
levnadsvanor, hälsa och kontakter med vården.
Läs rapporten i sin helhet på www.landstinget.sormland.se
Hur mår du?
Sörmlänningarna kommer att mötas av frågor om levnadsvanor
när de söker vård framöver.
Det hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbetssättet
är på väg att införas i landstinget och målet är att öka kunskaperna
om hur man själv kan påverka sin hälsa. Fysisk aktivitet,
mat, tobak och alkohol har stor betydelse både för uppkomsten
av sjukdomar och hur förloppet blir. Det gäller till exempel
hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, KOL och högt blodtryck,
sjukdomar som ökar i stora delar av världen.
Personalen inom hälso- och sjukvården utbildas och ett verktyg
i patientmötet blir formuläret Frågor om din hälsa som tar
upp frågor om levnadsvanor.
Patienterna erbjuds samtal kring detta och stöd och hjälp att
förändra sina vanor, till exempel sluta röka, gå ned i vikt eller
bryta riskbruk av alkohol. Man kan också få fysisk aktivitet utskrivet
på recept och hjälp att komma igång med fysisk aktivitet.
Nya avgifter i vården från 1 januari 2009
Från årsskiftet kostar ett besök hos läkare på vårdcentralen 150 kronor och ett besök hos läkare på
sjukhus 300 kronor. Ett första besök hos läkare på sjukhus med remiss från vårdcentral kostar 150 kronor.
Att besöka distriktssköterska kostar 100 kronor och hembesök av distriktssköterska 150 kronor.
Om du behöver vård av distriktssköterska flera gånger samma dag behöver du bara betala en gång.
För barn och ungdomar är ambulanstransport, besök och sjukhusvistelser gratis till och med det år
de fyller 19. Det finns vissa undantag där barn får betala. Det gäller bland annat för intyg, hälsokontroller
och vaccinationer inför utlandsresor.
Högkostnadsskyddet för sjukvård är oförändrat, 900 kronor per tolvmånadersperiod.
Sörmländska
barn får pneumokockvaccin
Från årsskiftet ingår pneumokockvaccinering
i det allmänna
vaccinationsprogrammet för
barn i Sörmland. Det gäller barn
födda från och med 1 oktober
2008.
Pneumokockinfektioner kan ge
upphov till en mängd olika sjukdomstillstånd,
bland annat lunginflammation,
blodförgiftning
och hjärnhinneinflammation, så
kallade invasiva pneumokockinfektioner,
IPS. Störst är risken
att drabbas av IPS i åldern 0-2 år
och över 65 år.
Vaccinet införs för att dessa
sjukdomar kan leda till obotliga
skador som dövhet, balansrubbningar
och inlärningssvårigheter.
Nya regler för sjukoch
behandlingsresor
Från årsskiftet gäller nya regler
för sjuk- och behandlingsresor
inom Landstinget Sörmland.
Resor inom länet med egen bil
och/eller allmänna kommunikationer
ersätts inte.
För att kunna beställa sjukresa
via landstingets beställningscentral
(SAMRES) krävs ett giltigt
sjukreseintyg från din vårdgivare.
Färdtjänstberättigade har rätt
att beställa sjukresa via SAMRES
till och från närmaste vårdcentral,
lasarett eller tandläkare.
Egenavgiften för dessa resor är
100 kr/enkel resa.
Resor utanför länet med bil
och/eller allmänna kommunikationer
ersätts när giltig specialistvårdsremiss
finns. Egenavgiften
för dessa resor är 60 kr/
enkel resa.
Högkostnadsskyddet är 1 800
kr och gäller från första resdagen
under en 12-månadersperiod.
När du kommit upp till 1 800 kr
kontaktar du Sjukreseenheten.
13

Funderar du på att
Att sluta röka är enkelt för vissa och svårt för andra.
Du måste vara motiverad för att klara det och chansen
blir större för varje gång du försöker. Här får du tips
som kan hjälpa dig att fimpa för gott.
text anna elvenger distriktssköterska, eskilstuna
illustration anders weston
14
1/2009 min hälsa

ågra tips för att bryta
vanan: Tänk igenom och
skriv ner alla fördelar
med att inte röka för att
öka motivationen. Sätt ett
datum för ditt rökstopp. Fram till dess
kan du göra det krångligare att röka
genom att inte röka där du brukar. Byt
gärna cigarettmärke men ta inte en sort
med mer nikotin. Försök att trappa ner
antalet cigaretter och tänk efter när du
rökt om den där cigaretten verkligen var
god.
Nikotin som finns i tobak är en drog
som ger ett mycket starkt fysiologiskt
och psykologiskt beroende, men även
sociala och andra omständigheter spelar
roll.
Psykologiskt reglerar nikotinet
stämningsläget, i låg dos är det uppiggande
och stimulerande och i hög dos
lugnande och avslappnande. Fysiologiskt
påverkar nikotinet bland annat vårt
centrala nervsystem och
hjärnans belöningssystem.
Nikotinet
påverkar även
vår hjärtfrekvens
som
ökar och
blodtrycket
stiger. Nikotin
kan också
orsaka yrsel,
blåsor i munnen,
huvudvärk,
nedstämdhet,
problem med
magen, svettningar
och sömnlöshet.
De här besvären försvinner efter en
tid. När nikotinet försvunnit ur kroppen
känner rökaren irritation, rastlöshet och
otålighet. Den som röker kan även uppleva
svårigheter att koncentrera sig och
känna oro i kroppen. Det här suget brukar
vara snabbt övergående, och efter ett
par minuter har det oftast försvunnit.
Vänta därför en stund till när du blir
röksugen så har det säkert gått över.
Ta en promenad istället för en cigarett
eller sätt dig och andas djupa andetag
för att slappna av, eller borsta tänderna
och få en fräsch smak i munnen. Abstinensbesvären
kan också lindras genom
att dricka vatten ofta för att reglera
blodtrycket och minska yrseln, vattnet
ger även en mättnadskänsla och håller
magen igång.
Rökare har högre ämnesomsättning,
högre blodsockernivå och mer stresshormoner
i kroppen än icke rökare. Så
när du slutar röka sjunker blodsockret
och blodtrycket. Som rökare gör du av
med energi som du inte lägger märke
till, energiförbrukningen ökar på ett
onaturligt sätt. Du förbränner därför
cirka 10 procent mer energi än om du
inte röker.
När du slutar röka regleras energiförbrukningen
och därmed ämnesomsättningen
till det »normala« och minskar
med cirka 150-200 kalorier om dagen.
För att undvika att gå
upp i vikt är det viktigt
att antingen inta
färre kalorier eller
röra sig mer för
att öka energiförbrukningen.
Månaderna
efter
rökstoppet
kan du gå upp
tre till fem
kilo. I början
samlar du på dig
vätska i kroppen.
Ät regelbundet,
gärna tre huvudmål och
två mellanmål som hjälper
till att hålla blodsockret i balans. Minska
på det mättade fettet i maten och välj
gärna frukt och en fiberrik smörgås som
mellanmål. Undvik socker i drycker, ha
istället tillgång till frukt, grönsaker, nötter
och solrosfrön.
Vardagsmotion är viktigt, försök att
röra dig minst 30 minuter per dag. Lite
är bättre än ingenting alls så du kan dela
upp motionen på flera små pass. «
Några tips för att
minska röksuget
• Ät regelbundet – gärna tre mål om
dagen.
• Ät gärna russin, mandel, nötter,
eller bitar av färsk frukt när suget
kommer.
• Drick rikligt med vatten, även mjölk
eller te kan ge mindre röksug än
kaffe, öl eller vin.
• Använd gärna nikotinläkemedel
som minskar röksuget och abstinensbesvären.
Nikotinläkemedel hjälper
till att höja ämnesomsättningen,
minskar röksuget och abstinensbesvären
lindras. Risken för återfall blir
mindre när du använder nikotinläkemedel.
Tänk på att använda tillräckligt
hög dos under tillräckligt lång tid.
• När röksuget kommer – tänk igenom
vad du kan göra istället.
• Rör på dig.
• Planera in saker som du tycker om
att göra.
• Ändra på vanor som du förknippar
med rökningen.
• Borsta gärna tänderna – det ger en
fräsch smak i munnen.
• När du blir röksugen – vänta en
stund till för då brukar röksuget försvinna.
• Spara den summan du brukar köpa
cigaretter för.
Lycka till!
Kontakta gärna din vårdcentral eller
ditt Apotek för stöd och rådgivning.
För rådgivning: 0771-450 450 eller
Sluta röka linjen 020-84 00 00
Fakta: www.tobaksfakta.org
min hälsa 1/2009 15

Långt tillbaka i tiden var det fint att snusa. Idag vet vi att snus kan
ge cancer och skador på munslemhinnan. Vill du sluta snusa kan du
få råd och hjälp av bland annat tandvården.
text lena persson övertandläkare, specialisttandvården, mälarsjukhuset
foto björn fröberg
Snus
– statussymbol som blivit ett gissel
Det var länge sedan snus var
fint som snus. Då får man
gå tillbaka ända till 1700-
talet och de högre ståndens
salonger. Både bland män och kvinnor
var det pikant att dra in snus i näsan och
därefter nysa på ett förfinat sätt.
Under 1800-talet kom snusbruket att
ändras från nässnus till munsnus och det
blev vanligt bland äldre kroppsarbetande
män, främst på landsbygden. I modern
tid har snus blivit ett gissel där det ur
folkhälsoperspektiv görs mycket för att
få snusare att sluta.
Andelen snusare varierar i de olika
länen och är högst i norra Sverige. Bland
männen är 21 procent dagligsnusare
medan andelen kvinnor är 4 procent.
I den senare gruppen har det blivit allt
vanligare att unga flickor börjar snusa.
Genomsnittssnusaren använder snus
under mer än halva dygnet och det finns
personer som snusar dygnet runt, det
vill säga även när de sover.
Snusanvändning är också vanligt inom
idrott och speciellt bland unga hockeyspelare.
Snus är en tobaksprodukt som innehåller
cirka 2 500 kemiska beståndsdelar.
Det mest kända är nikotin som i
sig inte orsakar cancer men skapar ett
starkt beroende. En dosa innehåller
nikotin motsvarande 50-75 cigaretter.
16
Nikotin är ett ämne som i stora doser
orsakar yrsel, darrningar, illamående
och krampanfall.
Det kan också vara en belastning för
hjärta och kärl varför det är vanligt att
snusare ofta får förhöjt blodtryck, ökad
puls samt förhöjda blodfetter. Snus tycks
inte öka risken att få hjärtinfarkt men
medför en ökad risk att dö i hjärt-kärlsjukdomar.
Snus innehåller även cancerframkallande
ämnen som kan vara förenliga
med förhöjd risk för munhålecancer och
bukspottkörtelcancer.
Snusning under graviditeten kan öka
risken för att barnet föds för tidigt men
också för blodtryckssjukdomar hos
mamman, så kallad havandeskapsfögiftning.
En vanlig skada som uppkommer
på grund av snusning är skador på
munslemhinnan. Dessa skador uppstår
där »prillan« sitter och läker i allmänhet
när snusandet upphör. Tyvärr skadas ofta
också tandköttet och underliggande käkben.
Dessa skador blir bestående i form
av synliga tandhalsar vilket påverkar
utseendet negativt.
Om snus är en inkörsport till rökning
är omdiskuterat. Det finns dock ett
samband mellan snusning och ökad alkoholkonsumtion,
andra droger och ökat
riskbeteende hos ungdomar. En restriktiv
attityd hos vuxna till snusanvändning
är viktigt för att förhindra ungdomar
från att börja snusa.
Många snusare vill sluta genom att
minska sitt nikotinberoende.
Ett nikotin- och tobaksfritt snus,
baserat på majsstärkelse, lanserades
därför på marknaden. Detta visade sig
ge allvarliga kariesskador på tänderna
varför en ny produkt, baserad på havreoch
kakaofibrer, har utvecklats. Tester
på den nya produkten visar inte på ökad
kariesrisk givetvis under förutsättning
att munhygienen sköts.
Det viktigaste vid snusstopp, och
för att lyckas med detta, är att vara
motiverad och beslutet måste vara att
sluta helt, det går inte att ta en prilla
då och då. Goda råd och hjälp finns att
få på Apoteken eller hos någon erfaren
tobaksavvänjare inom primärvård eller
tandvård.
Hjälp per telefon av specialutbildad
personal för att sluta snusa finns
på Sluta-Röka-Linjen, 020-84 00 00,
www.slutarokalinjen.org.
Att läsa boken Sluta röka och snusa på
4 veckor av Barbro Holm Ivarsson är ett
annat stöd vid snusstopp.
Lycka till med en snusfri tillvaro! «
Källor: Tobaksfakta.org, Vad vi vet om snus,
Statens Folkhälsoinstitut. Varför inte snus,
Pfizer. Nationalencyklopedin.
1/2009 min hälsa

min hälsa 1/2009 17

18
1/2009 min hälsa

Det är vanligt att äldre tappar i vikt och blir undernärda. Ju äldre
desto vanligare och risken ökar om man har någon sjukdom.
När man blir äldre är det vanligt att tappa en del av aptiten, det kan
bero på att smak och lukt försämras. Maten smakar inte lika bra helt
enkelt och man äter mindre. text gisela wallin leg dietist foto björn fröberg
äldre bör äta mer
När man blir sjuk, till exempel
en vanlig förkylning, så
minskar aptiten men energibehovet
ökar. Äldre återhämtar
sig vanligtvis inte lika bra efter
sjukdom eftersom de inte äter upp sig.
Tips vid sjukdom: Försök äta något
när du är sjuk, fast aptiten är dålig. Kall
mat brukar gå bättre att äta än varm. Vad
som helst är bättre än inget alls.
Kom ihåg att dricka!
Energibehovet minskar något med
stigande ålder. Det beror främst på
minskad muskelmassa och att man rör
sig mindre. Ofrivillig viktnedgång som
är större än 0,5 kilo per år anses avvikande
och bör kollas upp!
Att äta och dricka för lite gör oss
svaga i både muskler och tankeverksamhet
och vi kan bete oss lite förvirrat.
Särskilt utsatta är äldre, då det kan bli
svårt att äta och dricka så mycket som
man borde eftersom hunger- och törstkänslan
försämrats.
Tips för att gå upp i vikt: Ät ofta! Tre
huvudmål och tre mellanmål.
Ät energirik mat, det vill säga fet och
»sockrig« mat. Inga light-produkter!
Även om energibehovet har minskat
lite, så har inte behovet av vitaminer
och mineraler minskat. Faktiskt så ökar
behovet av vitamin D. Behovet ökar
eftersom äldre inte vistas lika mycket i
solen och huden förändras.
»Att äta regelbundet är ett
bra sätt för alla, oavsett
ålder, att hålla sig alert hela
dagen. Huvudmålen är
frukost, lunch och middag.
De kompletteras med tre
mellanmål. «
Tips för att hålla
koll på vikten
Väg dig varannan månad. Skriv ned vikt
och datum på ett papper som du sparar.
Väg dig vid samma tidpunkt på dagen,
helst på morgonen.
Forskning har visat att de som väger lite
extra också är de som är friskare. Ett
sätt att ta reda på om du väger hälsosamt
är att räkna ut ditt BMI.
Gör så här: Ta fram miniräknaren, papper
och penna. Räkna din längd i meter
gånger din längd i meter, skriv ned svaret
du får. Dela din vikt med siffran du
just räknat ut.
Exempel: Längd 1,65 meter och vikt 65
kg: 1,65 x 1,65 = 2,77.
65/2,77 = 23,5, d.v.s. BMI är 23,5.
vikt (kg)
BMI=
längd (m) x längd (m)
Är du äldre än 70 år bör siffran vara
mellan 22-27. Är du yngre än 70 år bör
siffran vara mellan 20-25.
Vitamin D används för kalciumupptaget
från tarmen. Studier visar att det kan
vara en fördel att öka intaget av kalcium.
Kalcium behövs genom hela livet för
att bibehålla ett starkt skelett. Ett starkt
skelett kan förhindra brutna ben vid en
fallolycka. Största kalciumkällan i vår
kost är mejerivaror som mjölk, ost och
fil.
Tips för en D-vitaminrik kost: Ät fet
fisk 2-3 gånger per vecka, till exempel
lax, makrill och sill. Margarin och smör
innehåller också vitamin D.
Välj mellanmjölk istället för standardmjölk.
Mellanmjölk är berikad med
vitamin D och innehåller mycket mer
än standardmjölk, båda innehåller lika
mycket kalcium.
Tips för mer kalcium i kosten: Drick
cirka 5 dl mjölk varje dag, det är ungefär
tre glas. En rejäl skiva ost innehåller lika
mycket kalcium som 1 dl mjölk.
Att äta regelbundet är ett bra sätt för
alla, oavsett ålder, att hålla sig alert hela
dagen. Huvudmålen är frukost, lunch
och middag. De kompletteras med två
till tre mellanmål. Ett mellanmål behöver
inte vara så märkvärdigt. Det kan
vara en smörgås med pålägg, en frukt
eller en skål med fil och flingor.
Speciellt viktigt är mellanmålet på
kvällen, innan sänggåendet. Det är för
att kroppen ska ha lite lagom med energi
under den långa natten. «
min hälsa 1/2009 19

Svårt för läkaren att säga om en
äldre kvinna har urinvägsinfektion
Om du måste kissa ofta
och det svider när du kissar
kan du ha urinvägsinfektion.
Det kan man få av bakterier i urinen.
Kvinnor kan ha bakterier i sin urin
utan att de får några besvär.
Andra kvinnor kan ha besvär
utan att ha någon infektion.
Det är alltså svårt att veta
om man har urinvägsinfektion.
Därför ska läkaren göra
en noggrann undersökning.
Läkaren tar ett prov
för att se om du är sjuk.
Du får antibiotika
bara om läkaren är helt säker
på att du har infektionen.
Äldre kvinnor
får lätt urinvägsinfektion
Kvinnor har kort urinrör
och när kvinnor blir äldre
blir slemhinnorna i
urinröret tunnare.
Då fastnar bakterier lättare där.
Om du får ont när du kissar,
om du måste kissa ofta
och kanske även har feber och
ont ska du gå till läkaren.
Andra besvär med urinen
Om kisset luktar illa
är det inte urinvägsinfektion.
Kisset luktar illa
om man dricker för lite.
Patienter som bär urinvägskateter
måste hålla katetern ren
så att de inte får infektion.
Det finns läkemedel
för kvinnor som måste kissa ofta
och som inte har urinvägsinfektion.
Vänta på att förkylningen går över
Förr i tiden visste man
att förkylningar och
luftvägsinfektioner
tog lång tid att bli frisk från.
Nuförtiden vill vi bli friska fort
och vi vill alltid ha
antibiotika av läkaren.
Men vi kanske ska börja
tänka lite mer
som man gjorde förr
i tiden?
När vi människor
tar mer och mer
antibiotika
så lär sig
bakterierna att
stå emot,
vilket betyder att
medicinerna
slutar fungera.
20
Därför måste vi sluta äta
så mycket antibiotika.
De här reglerna för antibiotika
följer vi idag i landstinget:
Akut öroninflammation
Våra läkare ger antibiotika
till barn under två år
och till personer över 15 år.
Om ett barn mellan 2 och 15 år
har brusten trumhinna med feber
kan barnet få antibiotika.
Bihåleinflammation
En person behöver inte
ta antibiotika
om han eller hon får
bihåleinflammation.
Ofta får man inte
bihåleinflammation
av bakterier
och kroppen kan läka sig själv.
Du kan ta läkemedel mot smärta
och svullna slemhinnor.
Om du får hög feber ska
du träffa läkare
och du ska även träffa läkare
om du varit sjuk mer än tio dagar.
Ont i halsen
Halsont får man av virus
och mot det hjälper inte
antibiotika.
Djupa luftvägsinfektioner
med hosta
Både vuxna och barn
kan ofta vänta ut sjukdomen
så att kroppen läker sig själv.
Ett barn med hosta
ska träffa läkare efter en månad.
Men om du tror att ditt barn
har astma ska du ringa läkaren.
1/2009 min hälsa

Vad är
resistenta
bakterier?
Förr i tiden dog människor
om de fick svåra infektioner
eftersom ingen ännu hade
upptäckt penicillinet.
Så ska du ta antibiotika
Om det finns
för mycket bakterier i kroppen
kan du bli sjuk.
Kroppen kan ofta själv
ta hand om bakterierna
men när kroppen inte klarar det
kan du få hjälp av antibiotika,
till exempel penicillin.
Ibland ska du bara ta antibiotika
en enda gång
och ibland måste du äta antibiotika
i flera veckor.
De olika långa tiderna för behandling
beror på vad det är för bakterier
och var i kroppen infektionen är
och vilken sorts antibiotika
som läkaren väljer att ge dig.
Följ alltid behandlingen
Du ska alltid ta dina tabletter
så länge som din läkare har sagt.
Om du slutar ta dina
mediciner för tidigt
kan sjukdomen komma tillbaka.
Om du glömmer att ta en tablett
ska du fråga din läkare
eller på apoteket hur du ska göra.
Biverkningar
Antibiotika dödar de
farliga bakterierna
men också de nyttiga bakterierna
som alltid finns i kroppen.
Därför kan du få diarré eller må illa.
Om du äter mat
som innehåller mjölksyrabakterier
kan du må bättre.
De viktiga bakterierna i underlivet
kan också dö av antibiotika.
Då kan du få jästsvamp
som ger klåda och en luktlös,
grynig flytning i underlivet.
Det finns medicin mot det.
Fråga din läkare eller på apoteket.
En del antibiotika gör din hud
känslig för solens ljus.
Skydda kroppen med kläder
under din behandling.
Vissa sorters antibiotika
ska du aldrig dricka alkohol till
eftersom de ger en antabuseffekt.
Ditt ansikte blir rött, du får svårt
att andas, du får ont i huvudet
och mår illa.
Det gäller de här sorterna:
Flagyl, Metronidazol och Fasigyn.
Alkohol påverkar inte behandling
med annan antibiotika.
Däremot blir kroppen trött
av alkohol
och då blir det svårare att bli frisk.
På 1930-talet kom det
första penicillinet
och efter det skapade läkarna
flera olika sorters antibiotika.
På 1970-talet trodde läkarna
att de kunde behandla alla
slags infektioner och
inflammationer med antibiotika.
Men de senaste åren
har bakterierna börjat
att ändra på sig.
Antibiotika har slutat fungera.
Det kallas för att bakterierna
har blivit
resistenta mot antibiotika,
bakterierna står alltså emot
antibiotikan.
I några länder, som Spanien till
exempel, har man inte behövt
ha recept för att få köpa
antibiotika.
Där har så många människor
så ofta ätit antibiotika
att bakterierna också blivit
mycket resistenta där.
I Sverige måste du ha recept
för att få köpa antibiotika
och bakterierna är ännu inte
så resistenta.
Men för att stoppa resistensen
måste även vi i Sverige
använda mindre antibiotika.
Läkarna ska bara skriva ut
antibiotika när det verkligen
är nödvändigt.
min hälsa 1/2009 21

Vill du sluta röka?
För en del människor
är det lätt att sluta röka,
men för andra
är det mycket svårt.
Så kan du göra:
Skriv ned allt
som du tycker är bra
med att vara rökfri.
Bestäm en dag då du ska sluta röka.
Fram till den dagen
kan du tvinga dig
att inte röka där du brukar röka.
Du kan byta till svagare cigaretter
och du kan försöka röka mindre.
Så klarar du röksuget
när du slutat röka:
Ät tre gånger om dagen.
Ät russin, nötter eller frukt
när du känner suget.
Drick mycket vatten.
Mjölk eller te ger mindre sug
än vad kaffe, öl och vin gör.
Använd nikotinläkemedel.
Rör på dig.
Gör sådant som du gillar.
Borsta tänderna.
Vänta till suget går över.
Spar pengarna som du
köpte cigaretter för.
Ring sluta röka linjen gratis på
telefonnummer 020-84 00 00
Varför är det så svårt att sluta?
En människa blir mycket lätt och
fort beroende av ämnet nikotin
som finns i cigaretter och snus.
Lite nikotin gör oss pigga
och av mycket nikotin blir man lugn
och avslappnad.
Nikotinet påverkar hjärnan
så att människan mår bra.
När hjärnan inte längre får nikotinet
som den vant sig vid
för att må bra
mår man istället mycket dåligt.
Nikotin är farligt för kroppen
Nikotin gör att hjärtat slår fortare
och att blodtrycket stiger.
Om du slutar röka försvinner dessa
problem.
Rökare har högre ämnesomsättning
och när du slutar röka
blir din ämnesomsättning normal.
Tänk på vad du äter
så du inte går upp i vikt.
Gamla människor måste äta mer
Äldre människor går ofta ned i vikt
och blir magra.
De har inte lust att äta
eftersom deras känsla
för smak och lukt försvinner.
Om en gammal människa
dessutom har en sjukdom
äter de ännu mindre.
Det är mycket viktigt att äta mycket
om man har varit svårt sjuk.
Annars blir man inte riktigt frisk.
Om du äter och dricker för lite
orkar du inte röra dig
och du orkar inte tänka.
Tänk på det här:
Väg dig varannan månad
och kontrollera din vikt.
Ät tre stora måltider varje dag,
alltså frukost, lunch och middag.
Ät också tre mellanmål,
alltså något litet mellan måltiderna.
Ät riktig mat
och inga light-produkter.
Du behöver fett och socker
eftersom det ger dig energi.
Äldre människor behöver också
mer kalcium.
Skelettet blir tunnare när du blir äldre
och om du äter extra kalcium
minskar risken för sköra ben.
Drick fem deciliter mjölk varje dag,
vilket är ungefär tre glas.
Lägg ost på smörgåsen
så får du också i dig kalcium.
22
1/2009 min hälsa

Hälsokrysset
Min rätta rad
Fråga 1
Vikt- och energibehov minskar när vi åldras.
Det beror bland annat på minskad
muskelmassa. Men – orsaken till ofrivillig
viktnedgång bör kontrolleras om den är:
1. mer än 0,5 kilo per år
X. mer än 0.25 kilo per år
2. mellan 0.1 och 0,4 kilo per år
Fråga 2
Behovet av D-vitamin ökar hos den äldre.
Rikliga källor för D-vitamin finns i
1 spenat
X. soldränkta enbär
2. fet fisk
Fråga 3
Hos rökare ökar energiförbrukningen med
cirka tio procent. Det bör man tänka på
vid rökstopp och vidta motåtgärder som
ökad fysisk aktivitet och/eller minskat
energiintag. Utebliven åtgärd kan medföra
viktuppgång på
1. tre till fem kilo efter månader.
X. femton kilo efter månader
2. fem kilo första månaden
Fråga 4
Vårt frikostiga bruk av antibiotika
diskuteras livligt eftersom det medför
1. ökad motståndskraft mot bakterier
X. ökad motståndskraft hos bakterier
2. bättre samlevnad med bakterier
(Resonans)
Fråga 5
Det är inte ovanligt att äldre kvinnor har
bakterier i sin urin. Förhållandet motiverar
behandling med antibiotika när
1. urinodling bekräftar hög bakteriehalt
X. urinen luktar starkt
2. kroppsliga symtom tillkommer
Fråga 6
Bruket av fuktigt snus
1. fick sitt genombrott på 1800-talet
X. är särskilt lämpligt för slemhinnor
2. är ovanligt inom idrotten
Fråga 7
Snus har kosmetiska effekter. Bland annat
1. skapas så kallade svanhalsar
X. utvecklas kalkonhalsar
2. frilägges tandhalsar
Fråga 8
Bruket av antibiotika bör inte okritiskt
kombineras med intag av alkohol eftersom
1. hudens känslighet för sol ökar
X. vissa antibiotika har antabuseffekt
med påtagliga biverkningar
2. det kan bli svårt att hålla reda på
doseringen
Fråga 9
Behandling med antibiotika påverkar såväl
sjukdomsalstrande bakterier som nyttiga
bakterier i vår kroppsflora. Detta förhållande
1. harmoniserar vår bakterieflora
X. rensar tarmen (så kallad detox)
2. kan gynna uppkomst av exempelvis
symtomgivande svampinfektion
Fråga 10
Den så kallade sjukhussjukan diskuteras
ofta. Den
1. är ytterligare en yttring av sjuka hus
sjukan
X. är en infektion av sjukhusegna
bakterier
2. är en infektion av så kallade multiresistenta
bakterier
Lycka till!
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
Fem vinnare får presentkort i bokhandel.
Vinnarna presenteras i nästa
nummer av Min hälsa.
Fyll i de rätta svaren och skicka hela
talongen till:
Min hälsa
611 88 Nyköping
Märk kuvertet »Hälsokrysset«.
Mina uppgifter:
JAG HETER:
JAG BOR PÅ:
MIN POSTADRESS ÄR:
MITT TELEFONNUMMER ÄR:
1 X 2
min hälsa 1/2009
23

gruppförsändelse
1177 – nytt nummer till
sjukvårdsrådgivningen
Från 3 februari 2009 kan du som bor i Sörmland ringa
1177 om du blir sjuk och behöver råd om vård. Erfarna
telefonsjuksköterskor svarar på frågor, ger råd och hjälper dig
att hitta rätt i vården.
1177 Sjukvårdsrådgivningen är öppen dygnet runt.
Du kan också besöka www.1177.se. Se våra populära barnfilmer
eller sök information bland tusentals texter om sjukdomar,
undersökningar och behandlingar. Genom vår frågetjänst på
webben får du ett personligt svar av läkare eller sjuksköterska.
1177 på telefon och webb ger dig råd om vård dygnet runt och
är en del av vården i Landstinget Sörmland.
Välkommen.
Ring 1177 eller besök www.1177.se
1177 Sjukvårdsrådgivningen byggs ut successivt i landet. Målet
är att du ska kunna ringa 1177 i hela Sverige senast år 2010.
Samtalet kostar alltid som ett vanligt telefonsamtal.
Vid olycksfall eller allvarliga akuta sjukdomar ska du alltid ringa
112 eller vända dig till akutmottagningen på närmaste sjukhus.