2 Affektiva sjukdomar - Landstinget Sörmland
2 Affektiva sjukdomar - Landstinget Sörmland
2 Affektiva sjukdomar - Landstinget Sörmland
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Vårdprogram – <strong>Affektiva</strong> <strong>sjukdomar</strong>; vs 2006-04-12<br />
Depressioner förekommer i ökad frekvens vid många kroniska kroppsliga <strong>sjukdomar</strong>. Särskilt<br />
gäller detta vid cancer<strong>sjukdomar</strong>, diabetes, hjärt-kärlsjukdom (framför allt hjärtinfarkt), cerebrovaskulära<br />
<strong>sjukdomar</strong> (framför allt stroke), smärttillstånd i rygg och nacke, reumatoid artrit,<br />
fibromyalgi och vissa neurologiska <strong>sjukdomar</strong> såsom multipel skleros, parkinsonism och epilepsi.<br />
Depression utgör en riskfaktor för försämring i det somatiska sjukdomsförloppet och<br />
kan medföra ökad dödlighet.<br />
Det finns många beskrivningar av att depressioner sannolikt utlösts av läkemedel som givits<br />
som behandling mot andra <strong>sjukdomar</strong>. Ett klassiskt exempel är behandling med det blodtryckssänkande<br />
läkemedlet reserpin, som dosberoende kunde ge upphov till djupa depressioner.<br />
Andra läkemedel som förknippats med depression är betablockeraren propranolol och<br />
aknemedicinen isotretinoin (Roaccutan). Även antiöstrogenen tamoxifen och glukokortikoider<br />
har visats kunna ge depression som biverkan.<br />
Orsakerna till bipolär sjukdom är betydligt mindre väl kända. Även här diskuterar man på<br />
motsvarande sätt som vid depression om en kombination av genetiska faktorer, tidiga trauman<br />
och utlösande orsaker. Bidraget från genetiska faktorer förefaller dock vara betydligt starkare,<br />
framför allt vid bipolär sjukdom med tidig debutålder.<br />
Sammanfattningsvis är en noggrann anamnestisk penetration för att belysa ärftlighet, uppväxtmiljö<br />
och tidigare psykosocial påfrestning, förekomst av utlösande faktorer samt kroppslig<br />
samsjuklighet och samtidigt användande av läkemedel av största vikt för att förstå insjuknandet<br />
i affektiv sjukdom hos den enskilda patienten.<br />
3 <strong>Affektiva</strong> <strong>sjukdomar</strong> - diagnostik<br />
3.1 Kriteriebaserad diagnostik av affektiv sjukdom<br />
3.1.1 Inledning<br />
Att ställa korrekt diagnos vid affektiv sjukdom kan vara både svårt och tidskrävande. Studier<br />
har visat att mindre än hälften av de patienter som besökte primärvården och som hade en depression<br />
också diagnostiserades som deprimerade vid besöket. Patienten söker ofta istället för<br />
andra symtom, t.ex. sömnbesvär, trötthet, ryggvärk eller magproblem.<br />
Vi uppfattar det i regel också som adekvat att ett visst psykiskt lidande är kopplat till somatiska<br />
besvär eller <strong>sjukdomar</strong>. Detta kan dock medföra en risk att förbise att patienten – bortsett<br />
från den somatiska problematiken – även lider av en depression. För att minimera denna risk<br />
krävs att man har tid avsatt för ordentlig anamnes och för att ge patienten möjlighet att beskriva<br />
sina upplevelser och sin situation. Det är också viktigt med riktade frågor för att belysa patientens<br />
stämningsläge. En deprimerad person har en tendens att se allt i svart. Han/hon har en<br />
negativ syn på sig själv och upplever sig vara ”annorlunda än normalt”. ”Jag brukar vara glad<br />
och pigg och ha lust till en massa saker men nu har jag ingen lust till något - allt känns meningslöst.”<br />
För att få en korrekt uppfattning av patientens hela livssituation och för att kunna<br />
ställa korrekt diagnos är det många gånger nödvändigt att ta med en anhörig i samtalet.<br />
Misstanke om affektiv sjukdom kan styrkas genom användandet av riktade screeningfrågor.<br />
Om patienten svarar ja på endera av frågorna; ”Har du känt dig nedstämd, ledsen eller tom<br />
8