2 Affektiva sjukdomar - Landstinget Sörmland
2 Affektiva sjukdomar - Landstinget Sörmland
2 Affektiva sjukdomar - Landstinget Sörmland
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vårdprogram – <strong>Affektiva</strong> <strong>sjukdomar</strong>; vs 2006-04-12<br />
För att underlätta det kliniska arbetet finns vårdprogrammet, tillsammans med bilagor (t.ex.<br />
skattningsformulär), enkelt tillgängligt på landstingets hemsida under rubrikerna ”Läkemedelskommittén<br />
– vårdprogram”. Vårdprogrammet uppdateras allt eftersom och den version av<br />
vårdprogrammet som finns tillgänglig från hemsidan är den senaste.<br />
2.1 Förekomst<br />
2 <strong>Affektiva</strong> <strong>sjukdomar</strong> - bakgrund<br />
Mycket förenklat delas affektiva <strong>sjukdomar</strong> in i unipolära depressiva tillstånd, där endast<br />
depressiva skov förekommer, och bipolära tillstånd, där mani eller hypomani förekommer<br />
tillsammans med depressiva perioder. Utvecklingen av diagnostik och behandling av affektiva<br />
<strong>sjukdomar</strong> har gått mycket snabbt under de senaste åren. Det finns <strong>sjukdomar</strong> som forskningen<br />
idag anser innefattas i det affektiva spektrat som inte finns upptagna i ICD-10 (WHO) eller<br />
DSM-IV (APA). Båda dessa diagnostiska instrument anses därför vara lite för grova. Av detta<br />
skäl har ett speciellt avsnitt som tar upp diagnostik inkluderats (se avsnitt 3; <strong>Affektiva</strong> <strong>sjukdomar</strong><br />
- diagnostik).<br />
Depressiva besvär är en av vår tids stora folk<strong>sjukdomar</strong>. En internationell kartläggning som<br />
gjordes av Världsbanken och WHO och som publicerades 1997 visade att depression hamnade<br />
på fjärde plats i världen av orsaker till ohälsa. En sammanställning gjord i Sverige 1997<br />
visade att depressions<strong>sjukdomar</strong> sammantaget kostade samhället 12 miljarder kronor detta år.<br />
Lundby-studien i Sverige har rapporterat att upp emot varannan kvinna och var fjärde man<br />
någon gång i livet drabbas av en depression. Livstidsförekomsten i denna studie av att drabbas<br />
av svårare depression var ungefär 20% för kvinnor och 11% för män, vilket stämmer överens<br />
med studier från andra länder. Vid en viss tidpunkt anges mellan 4-10% av den vuxna befolkningen<br />
uppfylla kriterierna för egentlig depression, diagnostiserat enligt DSM-IV. Depressioner<br />
har blivit vanligare på senare tid och debuten förefaller även ske i lägre åldrar.<br />
Viktigt är också att beakta att 5-10% av alla patienter som söker primärvården har inslag av<br />
depressiva symtom och att varannan av dessa patienter inte får adekvat diagnos och behandling.<br />
Det finns studier som visar att närmare varannan person med depression överhuvudtaget<br />
inte söker vård för detta. En person med dåligt identifierad och ofullständigt behandlad<br />
depression löper mångdubbelt förhöjd risk att begå självmord jämfört med en person som<br />
inte är deprimerad. Depression förekommer ofta tillsammans med flera typer av kroppsliga<br />
<strong>sjukdomar</strong>, som t.ex. hjärtkärlsjukdom, cerebrovaskulär sjukdom, parkinsonism och andra<br />
neurologiska <strong>sjukdomar</strong> samt diabetes. Prognosen för dessa <strong>sjukdomar</strong> är försämrad vid samtidig<br />
depression. En obehandlad depression leder till minskat infektionsförsvar. Hos äldre med<br />
depression föreligger minst en fördubblad risk att dö i förtid.<br />
Förebyggande insatser, tidig upptäckt, korrekt diagnostik och adekvat insatt behandling är således<br />
av stor vikt både ur ett individ- och samhällsperspektiv.<br />
2.2 Förlopp<br />
Empiriska data talar för att durationen av en depressionsepisod kan variera mycket kraftigt,<br />
med en medelduration på 3-12 månader. De flesta som drabbas av depression får ytterligare<br />
minst en sjukdomsepisod senare i livet. Kortare depressionsperioder ser man oftare tidigt i<br />
6