2 Affektiva sjukdomar - Landstinget SÃ¶rmland

More documents

Recommendations

Info

1.1 Bakgrund Vårdprogram – Affektiva sjukdomar; vs 2006-04-12 1 Inledning Utifrån det då nyligen publicerade arbetet från SBU (Statens Beredning för medicinsk Utvärdering) om ”Behandling av depressionssjukdomar” arrangerade Medicinska rådet i Sörmland en temadag kring detta ämne i februari 2004. Medicinska rådet rekommenderade efter detta att ett länsövergripande vårdprogram för depressionssjukdomar utarbetas. Läkemedelskommittén delegerade arbetet till kommitténs expertgrupp i psykiatri. En arbetsgrupp bestående av läkare, psykolog, kurator och apotekare tillsattes. Arbetet påbörjades under hösten 2004. Då utvecklingen inom diagnostik och behandling av affektiva sjukdomar för närvarande går mycket fort, framför allt vad gäller sjukdomar inom det s.k. bipolära spektrat, ansåg arbetsgruppen att även detta måste finnas med i vårdprogrammet. Med läkemedelskommitténs godkännande utökades uppdraget, vilket förde med sig att vårdprogrammet blev klart först under hösten 2005. Vårdprogrammet har tagits fram genom ett samarbete mellan specialistpsykiatrin och primärvården och både medicinska och psykologiska behandlingsmetoder har inkluderats. Vårdprogrammet har gått på remiss till verksamhetscheferna vid länets tre psykiatriska kliniker samt till verksamhetscheferna inom primärvården. 1.2 Syfte Det finns flera målsättningar med detta vårdprogram. Den övergripande målsättningen är att få en samsyn på affektiva sjukdomar så att vården kan ske på lika villkor över hela länet. Ett gemensamt vårdprogram bör underlätta diagnostiseringen av affektiva sjukdomar och möjliggöra adekvat behandling i ett tidigt skede. Av detta skäl finns även diagnostiska instrument och skattningsskalor med i vårdprogrammet. Ett gemensamt vårdprogram gör det lättare för den enskilde vårdgivaren att på ett enhetligt sätt bemöta patientens frågeställningar och därmed förhoppningsvis öka följsamheten i behandlingen. En annan målsättning är att samarbetet mellan olika vårdinstanser, t.ex. primärvård och psykiatri, skall förbättras för denna patientgrupp. Genom att införa kvalitetsindikatorer kan given vård effektivare utvärderas och kvalitetssäkras. Arbetsgruppens intention är också att vårdprogrammet skall bidra till att skapa en ökad medvetenhet om de stora brister i följsamhet till givna läkemedelsordinationer som förekommer och verka för ett större engagemang för att förbättra denna situation. 1.3 Vårdprogrammets utformning Fokus i vårdprogrammet ligger på handläggning och behandling. Även avsnitt om orsaker, förekomst och förlopp har inkluderats, liksom kortare avsnitt som introduktion till de behandlingsmöjligheter som för närvarande finns. Detta för att ge ökad kunskap om och en bättre helhetsbild av sjukdomarna inom hela det affektiva spektrat. Målsättningen har varit att vårdprogrammet skall vara så detaljerat i praktiska avseenden att det kan användas som en grund för att ge likvärdig vård av affektiva sjukdomar i hela länet. Vårdprogrammet följer slutsatserna och rekommendationerna i SBU´s rapport och där finns originalreferenser att hämta. 5
Vårdprogram – Affektiva sjukdomar; vs 2006-04-12 För att underlätta det kliniska arbetet finns vårdprogrammet, tillsammans med bilagor (t.ex. skattningsformulär), enkelt tillgängligt på landstingets hemsida under rubrikerna ”Läkemedelskommittén – vårdprogram”. Vårdprogrammet uppdateras allt eftersom och den version av vårdprogrammet som finns tillgänglig från hemsidan är den senaste. 2.1 Förekomst 2 Affektiva sjukdomar - bakgrund Mycket förenklat delas affektiva sjukdomar in i unipolära depressiva tillstånd, där endast depressiva skov förekommer, och bipolära tillstånd, där mani eller hypomani förekommer tillsammans med depressiva perioder. Utvecklingen av diagnostik och behandling av affektiva sjukdomar har gått mycket snabbt under de senaste åren. Det finns sjukdomar som forskningen idag anser innefattas i det affektiva spektrat som inte finns upptagna i ICD-10 (WHO) eller DSM-IV (APA). Båda dessa diagnostiska instrument anses därför vara lite för grova. Av detta skäl har ett speciellt avsnitt som tar upp diagnostik inkluderats (se avsnitt 3; Affektiva sjukdomar - diagnostik). Depressiva besvär är en av vår tids stora folksjukdomar. En internationell kartläggning som gjordes av Världsbanken och WHO och som publicerades 1997 visade att depression hamnade på fjärde plats i världen av orsaker till ohälsa. En sammanställning gjord i Sverige 1997 visade att depressionssjukdomar sammantaget kostade samhället 12 miljarder kronor detta år. Lundby-studien i Sverige har rapporterat att upp emot varannan kvinna och var fjärde man någon gång i livet drabbas av en depression. Livstidsförekomsten i denna studie av att drabbas av svårare depression var ungefär 20% för kvinnor och 11% för män, vilket stämmer överens med studier från andra länder. Vid en viss tidpunkt anges mellan 4-10% av den vuxna befolkningen uppfylla kriterierna för egentlig depression, diagnostiserat enligt DSM-IV. Depressioner har blivit vanligare på senare tid och debuten förefaller även ske i lägre åldrar. Viktigt är också att beakta att 5-10% av alla patienter som söker primärvården har inslag av depressiva symtom och att varannan av dessa patienter inte får adekvat diagnos och behandling. Det finns studier som visar att närmare varannan person med depression överhuvudtaget inte söker vård för detta. En person med dåligt identifierad och ofullständigt behandlad depression löper mångdubbelt förhöjd risk att begå självmord jämfört med en person som inte är deprimerad. Depression förekommer ofta tillsammans med flera typer av kroppsliga sjukdomar, som t.ex. hjärtkärlsjukdom, cerebrovaskulär sjukdom, parkinsonism och andra neurologiska sjukdomar samt diabetes. Prognosen för dessa sjukdomar är försämrad vid samtidig depression. En obehandlad depression leder till minskat infektionsförsvar. Hos äldre med depression föreligger minst en fördubblad risk att dö i förtid. Förebyggande insatser, tidig upptäckt, korrekt diagnostik och adekvat insatt behandling är således av stor vikt både ur ett individ- och samhällsperspektiv. 2.2 Förlopp Empiriska data talar för att durationen av en depressionsepisod kan variera mycket kraftigt, med en medelduration på 3-12 månader. De flesta som drabbas av depression får ytterligare minst en sjukdomsepisod senare i livet. Kortare depressionsperioder ser man oftare tidigt i 6
Page 1 and 2: Behandling av affektiva sjukdomar h
Page 3 and 4: Vårdprogram - Affektiva sjukdomar;
Page 5: Vårdprogram - Affektiva sjukdomar;
Page 57 and 58:
Vårdprogram - Affektiva sjukdomar;
Page 59 and 60:
Vårdprogram - Affektiva sjukdomar;
Page 80 and 81:
Anteckningar
show all

2 Affektiva sjukdomar - Landstinget SÃ¶rmland

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?