2 Affektiva sjukdomar - Landstinget SÃ¶rmland

More documents

Recommendations

Info

Vårdprogram – Affektiva sjukdomar; vs 2006-04-12 Niméus A, 2000. Suicide attempters, drug overdose patterns and ratings of suicidality. Avhandling, Lunds Universitet. Odeberg H, 1997. Förslag till vårdprogram för behandling av depression. Psykiatriska kliniken, Nyköpings lasarett. Ottosson J-O, 2004. Psykiatri. Liber Förlag. Reynolds CF et al., 2001. Chronic depression in the elderly. Drugs & Aging 18(5): 507-514. Runeson B, 1998. Suicidriskbedömning, rapport nr 1. Centrum för suicidforskning och prevention, Stockholms läns landsting. Runeson B et al., 2003. Vård av självmordsnära patienter - en kunskapsöversikt. Socialstyrelsen. SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2004. Behandling av depressionssjukdomar. En systematisk litteraturöversikt. SBU – Statens beredning för medicinsk utvärdering, 2004. Behandling av depression. Frågor och svar. Solai LK et al., 2001, Selective Serotonin Reuptake Inhibitors for Late-Life Depression: A Comparative Review. Drugs & Aging 18(5): 355-368. Spjut C et al., 2003. Regionalt vårdprogram – depressionssjukdomar inkl. mano-depressiv sjukdom. Stockholms läns landsting, (www.hsn.sll.se). Springset O & S Hägg, 2004. Nya antidepressiva läkemedel under graviditet och amning. Läkartidningen 13: 1176-1181. Stockolms läns landstings läkemedelenhets webbplats med producentobunden läkemedelsinformation (www.janusinfo.org). Utbildning i tidiga tecken på demens och depression hos äldre. 2005. Geropsykiatriska enheten, Norra Stockholms Psykiatri. Utmattningssyndrom – stressrelaterad psykisk ohälsa. 2003. Socialstyrelsen. Wickberg B & P Hwang, 2003. Postpartumdepression – nedstämdhet och depression i samband med barnafödande. Statens folkhälsoinstitut. Yesavage JA et al., 1983. Geriatric Depression Scale (GDS). J of Psychiatric Research 17: 37- 49. 57
Vårdprogram – Affektiva sjukdomar; vs 2006-04-12 10 Bilagor Bilaga 1: Montgomery Åsberg Depression Rating scale (MADRS) Denna skattningsskala innehåller tio frågor med för varje fråga sju alternativ och med poängsättning 0-6. Maximalt möjliga är således 60 poäng. Frågorna motsvarar kriterierna för egentlig depression enligt DSM-IV. Vid 0-11 poäng föreligger depression sannolikt ej. 12-20 poäng ger stöd för lindrig depression. 21-30 poäng ger stöd för medelsvår/måttlig depression och mer än 30 poäng ger stöd för svår depression (Läkemedelsverket 5, 2005). Bilaga 2: Montgomery Åsberg Depression Rating scale (MADRS-S) - självskattningsformulär Denna självskattningsvariant av MADRS innehåller nio frågor med för varje fråga sju alternativ och med poängsättning 0-6. Maximalt möjliga är således 54 poäng. Frågorna motsvarar kriterierna för egentlig depression enligt DSM-IV men intervjuarens bedömning av individens grundstämning har exkluderats. >18 poäng ger stöd för medelsvår/måttlig depression och >27 poäng ger stöd för svår depression (Läkemedelsverket 5, 2005). Bilaga 3: Mood Disorder Questionnaire (MDQ) - självskattningsformulär för bipolär sjukdom Detta självskattningsinstrument är speciellt framtaget för att lättare kunna känna igen en patient med bipolär sjukdom. Om patienten svarar JA a) minst 7 gånger under fråga 1, b) även i fråga 2 och c) anser att problemen förorsakat ”medelsvåra” eller ”svåra problem” i fråga 3 är sannolikheten stor att patienten lider av en bipolär sjukdom. Patienten bör då få en närmare undersökning för att fastställa diagnosen (Hirschfeld et al., 2000; publicerad med tillstånd av Sanofi-Synthelabro). Bilaga 4: Audit – Självskattningsformulär för alkholvanor Audit är en snabb och enkel testmetod som innehåller tio enkätfrågor om alkoholvanor och alkoholrelaterade problem. Svaren poängsätts med 0-4 poäng (från vänster till höger) med undantag av de två sista frågorna där svarsalternativen ges 0,2 respektive 4 poäng. Får en manlig patient 8 poäng eller mer föreligger sannolikt riskabla eller skadliga alkoholvanor. Motsvarande poängantal för kvinnliga patienter är 6 poäng. Erhålles 15 respektive 13 poäng föreligger sannolikt tungt missbruk (Bergman & Källmén, 2003). Bilaga 5: Edinburgh Postnatal Depression Scale (EPDS) – Självkattningsformulär för depression hos nyförlösta (med kodningsmall) EDPS är ett självskattningsformulär där patienten ombeds stryka under det svar som bäst stämmer överens med hur hon känt sig under de sista 7 dagarna, inte bara hur hon mår idag. 0 poäng ger upphov till reflektion – det är normalt med några poäng - mamman kan vara blockerad. 1-11 poäng innebär sannolikt ingen depression. Vid 10 poäng eller flera behövs ett samtal med mamman för att ta ställning till hennes mående. Vid 12 eller fler poäng erbjuds en serie stödsamtal av BVC-sjuksköterskan och en konsultation med BHVpsykolog (Cox et al., 1987). 58
Page 1 and 2:
Behandling av affektiva sjukdomar h
Page 3 and 4:
Vårdprogram - Affektiva sjukdomar;
Page 5 and 6:
Vårdprogram - Affektiva sjukdomar;
Page 7 and 8: Vårdprogram - Affektiva sjukdomar;
Page 57: Vårdprogram - Affektiva sjukdomar;
Page 80 and 81: Anteckningar
show all

2 Affektiva sjukdomar - Landstinget SÃ¶rmland

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?