2 Affektiva sjukdomar - Landstinget Sörmland
2 Affektiva sjukdomar - Landstinget Sörmland
2 Affektiva sjukdomar - Landstinget Sörmland
You also want an ePaper? Increase the reach of your titles
YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.
Vårdprogram – <strong>Affektiva</strong> <strong>sjukdomar</strong>; vs 2006-04-12<br />
Den suicidala stegen, där läkaren med sitt eget ordval ställer fortlöpande frågor om hopplöshet,<br />
tankar på död, längtan efter att dö, tankar på suicid, impulser till eller planer på suicid, ger<br />
information om hur långt en människa kommit i sin avsikt att suicidera. Det bör också göras<br />
en social utredning för att belysa patientens sociala nätverk, ekonomi, bostads- och arbetssituation.<br />
Närstående bör kontaktas i samband med den akuta bedömningen av en suicidal patient om<br />
inte patienten motsätter sig detta. Kontakten med anhöriga ger viktig information, samtidigt<br />
som de anhöriga kan erbjudas stöd och informeras om fortsatt behandling.<br />
6.6.6 Aktiv uppföljning och eftervård<br />
Att följa upp patienter som gjort ett suicidförsök är en viktig del i behandlingen. Nya suicidförsök<br />
är vanligt under det nästkommande året och det är särskilt viktigt att det finns uppföljning<br />
under denna tid. Förutsättningarna för att uppföljningen skall fungera ökar om det finns<br />
en kontinuitet inom vårdkedjan. Den underlättas också av att patientens närstående är delaktiga<br />
och att det exempelvis finns överenskommelser om vad som händer om patienten uteblir<br />
och vilken roll anhöriga skall ha. För patienter som har en stabil kontakt med sin allmänläkare,<br />
som kanske också har god kännedom om den övriga familjen, kan uppföljningen lämpligen<br />
ske i primärvården.<br />
7.1 Patienträttigheter<br />
7 Patient- och anhöriginformation<br />
Förutom Hälso- och sjukvårdslagen finns en rad lagar som skall se till att patienten får en<br />
trygg, säker och värdig vård. Patienten har till exempel lagstadgad rätt att tacka ja eller nej till<br />
vård och behandling. Detta gäller dock inte om han/hon vårdas enligt smittskyddslagen, inom<br />
psykiatrisk tvångsvård eller inom rättspsykatrisk vård.<br />
7.2 Informationsskyldighet, valfrihet och sekretess<br />
Numera har patienten lagstadgad rätt att få information om sitt tillstånd. Läkaren är ansvarig<br />
för diagnostisering och patienten har rätt till information om de diagnoser som ställs. Patienten<br />
bör få en god och individuellt anpassad information om sitt hälsotillstånd och ges möjlighet<br />
att i en öppen dialog ta ställning till de vård- och behandlingsalternativ som kan erbjudas.<br />
Många patienter med personlighetsstörningsdiagnos har inte själva någon vetskap om sin diagnos,<br />
vilket medför att de inte ges en chans att ta tag i och försöka greppa sin situation.<br />
Det är kanske inte alltid möjligt att tillgodose patientens önskemål, framför allt inte om de står<br />
i strid med forskning och beprövad erfarenhet. Ibland finns det inte heller tillräckliga resurser.<br />
Men även då bör detta diskuteras med patienten så att han/hon är införstådd med varför önskemålen<br />
inte beaktas.<br />
7.2.1 Eget ansvar<br />
En patient har således rätt att tacka ja eller ner till vård eller behandling. Men det innebär<br />
också en betoning på patientens eget ansvar. Om patienten tackar nej till den vård som erbjuds<br />
och bedöms vara adekvat åligger det patienten själv att – genom egenvård eller annat –<br />
ansvara för sitt hälsotillstånd.<br />
52