2 Affektiva sjukdomar - Landstinget SÃ¶rmland

More documents

Recommendations

Info

Vårdprogram – Affektiva sjukdomar; vs 2006-04-12 Enligt WHO dör mer än 800 000 människor i världen av suicid varje år. Retrospektiva genomgångar (psykologiska obduktioner) som gjorts visar att 90-96 % av de suiciderade haft en diagnostiserbar psykisk sjukdom före döden. I de flesta fallen har denna sjukdom varit en depression. Merparten som tar sitt liv har varit i kontakt med sjukvården före självmordet, oftast med den psykiatriska vården eller med allmänläkare. Många av dem har också haft kontakt med socialtjänsten. Kontakterna borde utgöra en möjlighet att förebygga ett själv mord. I de fall där man kunnat undersöka eventuell läkemedelsförskrivning som den döde haft visar det sig att merparten inte behandlats för depression, eller behandlats inkonsekvent och med låga doser läkemedel. Antalet självmord har sjunkit i Sverige sedan början av 1980-talet fram till 2001 varefter en viss ökning skett. I absoluta tal inträffade sammantaget 1180 säkra och 314 osäkra suicid i Sverige år 2002 (totalt 1083 män och 411 kvinnor). Statistiken för suicidförsök är mindre tillförlitlig än för suicid. Det inträffar ungefär tio gånger så många suicidförsök som suicid. Det är vanligt med upprepade suicidförsök särskilt under första och andra året efter ett första försök. Risken för suicid efter föregående suicidförsök är också störst första halvåret. Ungefär hälften av dem som gjort ett självmordsförsök kommer i kontakt med sjukvården i anslutning till försöket. Eftersom självmordförsök är en av de absolut starkaste riskfaktorerna för ett självmord, innebär kontakten med sjukvården en möjlighet att förebygga självmord genom hög kvalitet på det akuta omhändertagandet. En person som funderar på att göra ett suicidförsök eller suicidera kommunicerar ofta detta till närstående i någon form. I efterhand har man funnit att 80% av de som suiciderat har meddelat sina avsikter. Det kan vara genom att tala om det i direkta ordalag eller indirekt genom att tala om andras självmord och uppgivenhet. Icke-verbal kommunikation före kommer exempelvis genom att förbereda praktiskt för ett självmord. Personen kan även indirekt kommunicera, genom att betala skulder eller ordna försäkringar etc. Förgiftningar dominerar bland kvinnor och bland män dominerar hängning. I storstäder är förgiftning och hopp från hög höjd relativt sett vanligare än i landsorten. Om man någon gång sjukhusvårdats p g a depression förefaller livstidsrisken för suicid vara så hög som 15%. 6.6.2 Utlösande situationer Flera situationer, en del helt vanliga, sänker människans försvar och gör henne mer mottaglig för depressivitet och suicidtankar. Detta kan tillsammans med andra problem utlösa en suicidhandling. Till dessa situationer kan räknas: • sömnstörning • alkoholpåverkan eller bakrus; begynnande abstinens • förluster (särskilt separationer) och kränkningar (t.ex. misslyckanden i karriär eller sam levnad, indragning av körkort eller vapenlicens) • intagning eller utskrivning från psykiatrisk vård • arbetsrelaterade problem, t.ex. mobbning, avskedande eller förlust av yrkesidentitet • smärtsyndrom, allvarliga kroppsliga sjukdomar 6.6.3 Suicidalitet och psykisk sjukdom Nästan alla suicid föregås av psykisk sjukdom. Depression, missbruk eller beroende - framför allt av alkohol -, personlighetsstörning och schizofreni är de dominerande diagnoserna. Unipolär affektiv sjukdom medför en 20 gånger förhöjd risk, bipolär affektiv sjukdom 15 gånger förhöjd risk och dystymi 12 gånger förhöjd risk för suicid jämfört med befolkningen i övrigt. I primärvården är patienter med psykiska störningar vanliga, även om de presenterar kroppsliga 49
Vårdprogram – Affektiva sjukdomar; vs 2006-04-12 symtom. Att diagnostisera den bakomliggande psykiska störningen är en del i det suicidpreventiva arbetet. Det råder konsensus om att frågor till patienten om suicidalitet inte ökar risken för en suicidhandling. Depressiva syndrom Vissa depressionstillstånd medför en särskild risk för suicid: om depressionen är mycket djup, långvarig och om man får upprepade skov. Depressioner som inte går i full remission och då en dystymi fördjupas till en egentlig depression utgör också risker. Risken för suicid vid depression ökar om en sömnstörning blir uttalad och om det finns ångestinslag under första året. Särskilt hos kvinnor dominerar depression som bakgrund till suicid. Även hos äldre av båda könen är depression den vanligaste orsaken till suicid. Missbruk eller beroende Bland missbrukare som dör i suicid dominerar alkohol som missbruksmedel. Ökad risk för suicid finns framför allt under pågående missbruk, både i den akuta alkoholförgiftningen och i abstinensen. Alkoholmissbruk och samtidig depression ökar risken för självmordsförsök nio gånger. Förekomsten av alkoholproblem underdiagnosticeras ofta vid rutinmässig undersökning jämfört med vid en systematiserad intervju. Personlighetsstörning Borderlinepersonlighetsstörning är den personlighetsstörning som framför allt förknippas med suicidalitet. ”Upprepat suicidalt beteende” ingår bland de diagnostiska kriterierna för borderlinepersonlighetsstörning enligt DSM-IV. Undersökningar har visat att cirka 10 % av personer med borderlinediagnos på sikt dör i suicid, bland dem som också haft depression närmar sig dödligheten 20 %. Vid undersökningar av ungas suicid fanns tecken på personlighetsstörningar av borderline, antisocial och narcissistisk typ. Schizofreni Prevalensen av schizofreni i befolkningen är cirka 1 %. Suicidrisken hos schizofrena är 8-9 gånger högre jämfört med i befolkningen i övrigt. Risken är störst hos unga, hos män och i början av sjukdomsförloppet. Ångestsyndrom Ångestsyndrom ger en ökad risk för suicid. Vid t.ex. paniksyndrom finns en ökad frekvens av suicidförsök, särskilt om depression och missbruk också föreligger. Posttraumatiska stresssyndrom tycks också öka risken för suicidförsök och suicid. Akut stressreaktion Akuta stresstillstånd är mycket vanliga i befolkningen och risken att de skall leda till självmord är liten. Studier visar dock att 10-15% av dem som dör i suicid uppvisat tecken på kris reaktion. Utlösande stressorer är vanligare hos män än hos kvinnor. Den mest kritiska händelsen var separation som förekom under de sista tre månaderna före döden hos 68% av de suiciderade. 6.6.4 Suicidalitet och somatisk sjukdom Det är vanligt att människor söker allmänläkare kort tid före en suicidhandling. Den somatiska sjukligheten är förhöjd hos patienter som gör självmordförsök, särskilt hos äldre män medför kroppslig sjuklighet en ökad risk för suicid. Somatisk sjukdom som ger sömn störning och smärta bör uppmärksammas då dessa symtom ökar suicidrisken. En riskgrupp i somatisk vård är de patienter som uppfattas som olycksfall, men som i själva verket gjort ett självmordsförsök. 50
Page 1 and 2: Behandling av affektiva sjukdomar h
Page 3 and 4: Vårdprogram - Affektiva sjukdomar;
Page 49: Vårdprogram - Affektiva sjukdomar;
Page 80 and 81: Anteckningar

2 Affektiva sjukdomar - Landstinget SÃ¶rmland

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?