2 Affektiva sjukdomar - Landstinget Sörmland

Vårdprogram – Affektiva sjukdomar; vs 2006-04-12
9. Det är sannolikt inte rationellt att sjukskriva patienter med utmattningssyndrom under
längre perioder utan att en arbetsanalys genomförs och en rehabiliteringsplan läggs upp.
10. En väl fungerande företagshälsovård är av stor betydelse i rehabiliteringsarbetet.
Inom primärvården är det väsentligt att multiprofessionella team, bestående av t.ex. läkare,
sjukgymnast, arbetsterapeut, psykolog och kurator, i samarbete med till teamen knutna handläggare
från Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, kan medverka i omhändertagandet
och rehabiliteringen av patienter med utmattningssyndrom. Arbetet över myndighetsgränser
utgår i dessa fall självklart utifrån medgivande från patienten och med patientens behov i fokus.
Arbetssättet ovan är av särskild betydelse i de fall där patienten inte har tillgång till företagshälsovård.
6.3.3 Samverkan primärvård - psykiatri
Det primära omhändertagandet av patienter med utmattningssyndrom sker inom primärvården.
Kontakt med psykiatrin eller remiss av patienter till specialistpsykiatrin kan bli aktuellt
när antingen depressionen bedöms som ”svår” eller när patienten inte svarar på förväntat sätt
vid insatt behandling (terapirefraktär depression). Även då andra komplikationer av psykiatrisk
grad ingår, t.ex. suicidtankar, etableras kontakt med specialistpsykiatrin.
6.4 Affektiva sjukdomar hos äldre
6.4.1 Inledning
Risken att drabbas av affektiv sjukdom ökar med åldern. Prevalensen för depression för personer
över 65 år är c:a 15%. Vid somatisk sjukdom är prevalensen dubbelt så hög. Vid Alzheimers
sjukdom/vaskulär demens förekommer depressiva symtom hos 50% av patienterna.
Suicidrisken är avsevärd, framför allt hos män.
Depression hos äldre visar skillnader i symtom, förlopp och förmodad bakgrund, jämfört med
depressionssjukdom i yngre åldrar. Depressionssjukdom i hög ålder är också associerad med
en rad olika sjukdomsfaktorer som inte ses i yngre åldrar. Kunskap om depressionsbehandling
hos yngre kan därför inte utan vidare tillämpas till att gälla äldre.
Flera faktorer bidrar till den höga frekvensen av depression hos äldre:
• neurodegenerativa förändringar i normalt/patologiskt åldrande
• brist på essentiella näringsämnen (B12, folsyra)
• psykiska och sociala faktorer
• somatisk sjukdom
• läkemedelsbehandling
Med stigande ålder ökar frekvensen deprimerade patienter som inte uppfyller alla kriterier
för egentlig depression. Trots detta kan symtomen vara så uttalade att de kräver behandling.
Depressioner hos äldre har ofta ett långdraget förlopp och skovvisa depressioner är mindre
vanliga i hög ålder.
Många, men inte alla, studier talar för att egentliga depressioner blir ovanligare i de högre åldrarna.
Trots detta finns de också mycket djupa depressiva tillstånd. De depressionsformer som
vanligen ses hos äldre är:
• atypiska/maskerade depressioner som inte primärt visar sänkt stämningsläge
• depressioner vid annan kroppslig eller neurologisk sjukdom
• depressioner med få symtom (t.ex. minor depression och dystymi)
44