2 Affektiva sjukdomar - Landstinget Sörmland

Vårdprogram – Affektiva sjukdomar; vs 2006-04-12
med unilateral teknik optimeras vad avser strömdoser, kramptid etc så att bästa möjliga effekt
uppnås. Bilateral elektrodplacering kan ge kraftfullare effekt än unilateral placering men
ger samtidigt mer kognitiv påverkan. Om behandlingseffekt har uteblivit efter 4-6 optimalt
genomförda behandlingar med unilateral elektrodplacering bytes till bilateral placering. Om
patienten erhållit 10 behandlingar, varav 4 med bilateral teknik, och klinisk effekt uteblir är
det sannolikt inte meningsfyllt att fortsätta.
Vid ECT-behandling av bipolär depression kan överslag i mani ske (s.k. switch). Detta fenomen
har tidigare hanterats olika men erfarna kliniker tolkar idag detta som ett utslag av instabilitet
och anser att ECT i alla fall skall fortsättas fram till dess stabilitet och normalt stämningsläge
uppnåtts.
Avslutandet av behandlingen och eftervård
Ett stort problem med ECT är att återfall/återinsjuknanden ofta uppträder, även relativt snabbt
efter avslutad behandling och kanske framför allt när en ECT-serie avslutas tvärt. Återfallsprofylaktisk
behandling skall därför ges och sådan kan bestå antingen av läkemedel eller av ECT
i form av underhållsbehandling.
Som läkemedelsbehandling ges i första hand antidepressiva läkemedel eller Litium, ofta även
i kombination. Vid bipolär depression kan stämningsstabiliserare användas och vid bipolär affektiv
sjukdom med risk för överslag i mani kan atypiska neuroleptika användas. Behandlingsrekommendationerna
följer de som givits på annan plats i detta vårdprogram (se avsnitt 4.4).
Ett undantag är dock att Litium har visat sig vara effektivt i flera studier i att förebygga recidiv
efter avslutad ECT och används därför relativt sett oftare i just detta sammanhang.
Om underhålls-ECT används glesas den inledande behandlingsomgången med ECT successivt
ut när remission erhållits. Underhållsbehandlingen inleds med att ECT ges 1 gång per vecka
i 2-4 veckor, därefter varannan vecka i ytterligare 4 veckor. Efter detta kan behandlingen ytterligare
successivt glesas ut så att behandling kan ges var 3:e eller 4:e vecka under en längre
period framöver. Om patienten uppvisar tecken på återinsjuknande kortas intervallen under en
period. Hur länge underhållsbehandlingen skall fortsätta bestäms individuellt. Ibland används
den inledande delen av underhållsbehandlingen med ECT för att utprova en optimal läkemedelsbehandling.
Underhållsbehandlingen sköts företrädelsevis polikliniskt.
Enligt SBU-rapporten är underhållsbehandling med ECT ännu inte vetenskapligt dokumenterad
i kontrollerade studier och utgör därför inte en evidensbaserad behandlingsmetod. Man
anger också att den dokumentation som finns inte ger något stöd för att underhållsbehandling
med ECT fungerar bättre än uppföljande behandling med farmaka hos patienter som är medicinresistenta
innan akut ECT-serie. Studier finns dock som visar att underhålls-ECT kan minska
behovet av slutenvård. SBU:s slutsats är att underhållsbehandling med ECT ”kan utgöra ett
alternativ för enstaka patienter där läkemedel inte är aktuellt”. Effekter av underhållsbehandling
med ECT på kognitiva funktioner måste beaktas.
4.5.8 Ljusbehandling
Teorin bakom ljusbehandling är att årstidsbunden depression (Seasonal Affective Disorder,
SAD) skulle kunna orsakas av ljusbetingade störningar i den biologiska klockan och
minskad utsöndring av sömnhormonet melatonin vid årstider med minskat solljus. Ljusbehandlingen
innebär att patienten vistas i ett ljust rum med en ljusstyrka på oftast 2500 – 10
000 lux (till skillnad mot ljusstyrkan i vanlig inomhusbelysning som oftast är 500 lux). I de
flesta studier har man använt sig av s.k. bright white light med en våglängd på 380 – 760 nanometer
(motsvarande dagsljuset spektrum).
35