2 Affektiva sjukdomar - Landstinget Sörmland
2 Affektiva sjukdomar - Landstinget Sörmland
2 Affektiva sjukdomar - Landstinget Sörmland
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Vårdprogram – <strong>Affektiva</strong> <strong>sjukdomar</strong>; vs 2006-04-12<br />
elimineras helt via njurarna och eftersom litium vid långtidsbehandling kan ge njurpåverkan<br />
skall njurfunktionen regelbundet kontrolleras under behandlingen. Genom sin påverkan på<br />
njurfunktionen kan Litium interagera med andra läkemedel som utsöndras/verkar renalt, t.ex.<br />
NSAID (samtidig behandling med NSAID kan höja Li-koncentrationen med 30%!) och diuretika.<br />
Litium kan även ge en påverkan på sköldkörteln (hypothyreos) och därför skall även thyreoideafunktionen<br />
regelbundet följas under behandlingen. Om hypothyreos uppkommer behöver<br />
detta inte leda till att behandlingen avbryts. Levaxin skall i så fall ges som tillägg vid fortsatt<br />
Litiumbehandling och detta sköts företrädesvis i samarbete med primärvården. Hyperkalcemi<br />
kan även förekomma vid litiumbehandling. Det kan ibland hanteras med en försiktig sänkning<br />
av Litiumdosen. I andra fall kan det vara uttryck för en hyperparathyreodism och kräva en endokrinologisk<br />
utredning.<br />
Även akne, illamående, magsmärtor och diarrée är vanliga biverkningar. Diarréerna kan vara<br />
mycket besvärliga och en möjlighet att komma till rätta med problemet är att ersätta Lithionit<br />
(litiumsulfat) med Litiumkarbonat, som kan erhållas på licens (300 mg Litiumkarbonat motsvarar<br />
56 mg litium = 8,1 mmol).<br />
Vid behandling med Litium hos äldre kan ibland behovet uppstå av att finjustera dosen eller<br />
behovet av att använda mycket låga doser Litium. Litarex (licenspreparat) kan då vara ett<br />
alternativ. Litarex är en depottablett (litiumcitrat, motsv 6 mmol Li) med brytskåra, vilket gör<br />
att den kan delas. Licenshandlingar kan fås via läkemedelsverkets hemsida (www.mpa.se) och<br />
en licens tar någon dag att få.<br />
Rutinmässig provtagning vid Litiumbehandling sköts företrädesvis av sjuksköterska inom<br />
ramen för en litiumdispensär eller motsvarande. Förslag på kontroller före och under Litiumbehandling<br />
är följande:<br />
Utredning före insättning av Litium:<br />
• Somatiskt status inkl. blodtryck och vikt<br />
• Njurfunktionsundersökning med kreatinin och beräknat kreatininclearance. I speciella<br />
fall kan även minirintest och iohexolclearance behövas.<br />
• Elektrolyter med Na, K och joniserat Ca i plasma.<br />
• Thyreoideastatus med TSH och fritt T4.<br />
• P-glukos.<br />
• Urinprovstagning med U-glukos, U-protein och nitritsticka (U-testremsa)<br />
• EKG<br />
Under pågående Litiumbehandling<br />
• Var 3:e månad: Litium (frikostigt med tätare kontroller vid behov) och kreatinin.<br />
• Var 6:e månad: Litium, thyreoideastatus och joniserat Ca i plasma samt kreatinin.<br />
När stabilitet i Litiumbehandlingen uppnåtts och patienten behandlats i mer än 1 år<br />
kan intervallen för provtagning för kreatinin utökas. Vid stabil behandling i mer än 2<br />
år kan kreatinin undersökas årligen.<br />
• Var 12:e månad: som vid 6 månader samt alltid kreatinin, P-glukos, blodtryck, EKG,<br />
vikt och U-testremsa. Utöver detta kan i vissa fall Hba1c övervägas som komplement<br />
till P-glukos.<br />
26