2 Affektiva sjukdomar - Landstinget Sörmland

Vårdprogram – Affektiva sjukdomar; vs 2006-04-12
behandlingsform som finns tillgänglig vid just den vårdcentral eller psykiatriska öppenvårdsmottagning
där patienten behandlas. Målsättningen från landstingets sida är att en bredd i
utbudet av psykoterapier skall kunna erbjudas patienter, så att individens önskan om viss psykoterapeutisk
hjälp kan tillgodoses. Generellt sett prioriteras dock problemlösande och tidsbegränsade
terapier.
Vid svåra depressioner med eller utan melankoli, är regelrätt psykoterapi inte att föredra. Patienten
har inte tillgång till sina normala kognitiva, viljemässiga och affektiva funktioner, och
kan inte på ett rimligt sätt formulera en adekvat psykologisk problemställning att arbeta terapeutiskt
med. Behandlarens hållning måste här i första hand vara stödjande och edukativ och
inge patienten mod och hopp att leva vidare och fullfölja den biologiska behandlingen, vanligen
farmakoterapi. I ett senare skede kan sedan en kompletterande psykoterapeutisk behandling
ha ett särskilt värde som återfallsprevention i kombination med farmakologisk behandling
4.2.4 Stödsamtal/Krisbearbetning/Arbetsplatsåtgärder
Det är vanligt att patienter under en depressionsepisod upplever olika livsproblem som närmast
oöverstigliga för att sedan, när symtomen avklingar, visa sig kunna hantera dessa problem
utan eller med endast litet, professionellt psykologiskt stöd. Många depressioner triggas
av olika typer av psykosociala påfrestningar. Särskilt förluster av viktiga personer/relationer
och kränkningar av självkänslan tycks ha en depressiogen verkan. Om patienten har multipla
yttre belastningar kan man oftast inte på kort sikt förvänta sig samma goda behandlingsresultat
som i de fall där sådana belastningar saknas. Antidepressiv behandling kan då ge patienten
kraft att – med hjälp av socialt stöd som kan ges inom och/eller utanför sjukvården - börja
bryta sitt negativa mönster. Det kan vara kurativa insatser, rehabilitering, arbetsträning, utbildning,
stresshantering och liknande.
Har depressionen sina orsaker på arbetsplatsen bör patienten få hjälp med arbetsplatsåtgärder
för att förhindra att problemen kommer tillbaka då patienten återvänder till arbetet.
4.2.5 Utbildning - Psykoedukativa insatser
Psykoedukativa insatser är av stor vikt för patientens kognitiva och viljemässiga nedsättningar
vid egentlig depression. Detta är därför något som borde finnas överallt där man bedriver
depressionsbehandling. I psykoedukativa grupper får patienten också lära sig att ta hand om
sig själva på ett sätt som befrämjar hälsa och minskar risken för återfall. De får lära sig om
sin sjukdom och diskutera sina erfarenheter med andra i liknande situation vilket ger viktiga
bidrag till behandlingen. Patienten bör dessutom få både muntlig och skriftlig information om
sitt tillstånd och om behandling och behandlingsalternativ.
Inom Primärvård och Företagshälsovård
Deprimerade patienter inom Primärvården har oftare symtom som sömnstörningar, oro och
trötthet än ren nedstämdhet. De har också fler somatiska besvär och lider av olika psykosociala
belastningar. Här är det därför viktigt att man satsar på ett strukturerat omhändertagande
innefattande utbildningsinsatser och grupper för stöd och undervisning.
Då modern evidensbaserad vård har visat på vikten av psykoedukativa gruppverksamheter är
detta ett område som måste utvecklas inom både primärvård och företagshälsovård. Under
uppbyggnad av sådan verksamhet kan utveckling av lämpliga manualstyrda grupprogram ske i
samråd med specialister som sedan även kan fungera som grupphandledare.
21