2 Affektiva sjukdomar - Landstinget Sörmland

Vårdprogram – Affektiva sjukdomar; vs 2006-04-12
3.3.3 Alkohol- och drogmissbruk som orsak till depression
En allmän social bedömning bör alltid göras av den deprimerade patienten. Anamnes på missbruk
av alkohol och droger skall tas upp och läkemedelsbiverkningar övervägas. Skattningsformuläret
AUDIT är här till en stor hjälp (se Bilaga 4). Leverenzymer och CDT (kolhydratfattigt
transferrin – en markör på hög alkoholkonsumtion) kontrolleras samt även drogmetaboliter
i urin i särskilda fall.
3.3.4 Läkemedel som orsak till depression
Depressioner kan sannolikt utlösas av läkemedel som givits som behandling mot andra sjukdomar.
Reserpin kan dosberoende ge upphov till djupa depressioner och även betablockeraren
propranolol och aknemedicinen isotretinoin (Roaccutan) har förknippats med depression.
Även antiöstrogenen tamoxifen och glukokortikoider har visats kunna ge depression som biverkan.
De läkemedel patienten använder bör alltid gås igenom för att utesluta att detta kan
utgöra en bidragande orsak till patientens symtom.
4 Affektiva sjukdomar - behandlingsalternativ
4.1 Egenvård vid affektiv sjukdom
En viktig del i all behandling är att patienten tar sin del av ansvaret. Detta gäller såväl vid läkemedelsbehandling
som vid annan behandling. Det finns en hel del saker patienten kan göra
själv för att vårda sin hälsa. I den vardagliga egenvården bör ingå vardagliga aktiviteter som är
bra att göra. Det bör bl.a. innefatta:
Hälsofrämjande livsstil
• Struktur i tillvaron. Det är en bra hjälp att ha dagliga rutiner.
• Sömn. Sömnen är viktig för hjärnans återhämtning. Ge sömnhygieniska råd om att:
varva ner före sänggåendet, avstå från drycker med koffein, avstå från att äta sent, inte
ta tupplurar under dagen, ha ett mörkt och svalt sovrum mm.
• Mat. Ge råd om bl.a. regelbundna matvanor, fiberrik och fullvärdig mat med proteiner,
mineraler och vitaminer samt minst en varm måltid om dagen.
• Motion. Motion är positivt genom att kroppen producerar det kroppsegna endorfinet
vilket minskar upplevelse av smärta, hjälper till att reglera sinnesstämningen och leder
till avslappning. Studier har visat att motion motsvarande rask promenad i 30-45
minuter minst 3 gånger per vecka, höjer humöret både hos friska och hos personer
med lindrig depression.
• Alkohol. Ge råd om att minska alkoholkonsumtionen så mycket som möjligt. Det är
viktigt att patienten helt undviker alla former av beroendeframkallande droger.
• Ljus. Råd patienten att vistas ute i ljuset varje dag. Brist på ljus påverkar serotoninnivåerna
och serotoninfunktionen i hjärnan.
• Våga prata känslor. Det är viktigt att kunna och våga berätta för andra hur man mår
och att visa känslor. Om patienten inte har någon att prata med råd henne/honom att
skriva dagbok.
• Stresshantering. Stöd patienten i att ta det lugnt. Avslappning, meditation, massage
och varma bad kan minska spänning och ångest.
• Muntorrhet. Glöm inte att ta upp vikten av god tandhygien, speciellt vid medicinering.
18