2 Affektiva sjukdomar - Landstinget SÃ¶rmland

More documents

Recommendations

Info

Vårdprogram – Affektiva sjukdomar; vs 2006-04-12 Figur 1. En översiktlig presentation av de vanligast förekommande diagnoserna inom det s.k. affektiva spektrat. 3.2.4 Andra förstämningssyndrom Till kategorin andra förstämningssyndrom räknas förändringar i stämningsläget där anamnes, status eller laboratorieundersökning ger belägg för att störningen är en direkt fysiologisk följd av antingen somatisk sjukdom/skada eller alternativt orsakats av substansintoxikation eller -abstinens. Det som ovan beskrivits som bipolär III skulle i nuvarande DSM-manual således kodas som substansbetingat förstämningssyndrom. 3.3 Differentialdiagnostiska överväganden 3.3.1 Kris- och sorgereaktion Differentialdiagnostiskt är kris- och sorgreaktion viktig. Om depressiva symtom varat mer än 2 månader efter en närståendes bortgång, om nedstämdheten kännetecknas av påtagliga funktionsnedsättningar eller om allvarliga depressiva symtom finns bör diagnosen egentlig depression misstänkas. Om screeningfrågor besvaras positivit bör MADRS-S utföras. 3.3.2 Kroppslig sjukdom som orsak till depression Depression förekommer ofta tillsammans med somatisk sjukdom. Noggrann somatisk undersökning är därför alltid viktig när diagnosen depression ställs och inför att behandling planeras. Det finns inga specifika laboratorie- eller andra objektiva undersökningar som praktiskt kan användas för att ställa korrekt diagnos. Följande bör dock alltid kontrolleras för att utesluta behandlingsbar somatisk orsak till depressionen: • Elektrolytstatus samt Ca • B12/folsyra • TSH Begynnande demens skall beaktas och den kognitiva funktionen bedömas. Detta är bland annat av betydelse för om psykoterapeutisk eller elektrokonvulsiv behandling (ECT) övervägs. 17
Vårdprogram – Affektiva sjukdomar; vs 2006-04-12 3.3.3 Alkohol- och drogmissbruk som orsak till depression En allmän social bedömning bör alltid göras av den deprimerade patienten. Anamnes på missbruk av alkohol och droger skall tas upp och läkemedelsbiverkningar övervägas. Skattningsformuläret AUDIT är här till en stor hjälp (se Bilaga 4). Leverenzymer och CDT (kolhydratfattigt transferrin – en markör på hög alkoholkonsumtion) kontrolleras samt även drogmetaboliter i urin i särskilda fall. 3.3.4 Läkemedel som orsak till depression Depressioner kan sannolikt utlösas av läkemedel som givits som behandling mot andra sjukdomar. Reserpin kan dosberoende ge upphov till djupa depressioner och även betablockeraren propranolol och aknemedicinen isotretinoin (Roaccutan) har förknippats med depression. Även antiöstrogenen tamoxifen och glukokortikoider har visats kunna ge depression som biverkan. De läkemedel patienten använder bör alltid gås igenom för att utesluta att detta kan utgöra en bidragande orsak till patientens symtom. 4 Affektiva sjukdomar - behandlingsalternativ 4.1 Egenvård vid affektiv sjukdom En viktig del i all behandling är att patienten tar sin del av ansvaret. Detta gäller såväl vid läkemedelsbehandling som vid annan behandling. Det finns en hel del saker patienten kan göra själv för att vårda sin hälsa. I den vardagliga egenvården bör ingå vardagliga aktiviteter som är bra att göra. Det bör bl.a. innefatta: Hälsofrämjande livsstil • Struktur i tillvaron. Det är en bra hjälp att ha dagliga rutiner. • Sömn. Sömnen är viktig för hjärnans återhämtning. Ge sömnhygieniska råd om att: varva ner före sänggåendet, avstå från drycker med koffein, avstå från att äta sent, inte ta tupplurar under dagen, ha ett mörkt och svalt sovrum mm. • Mat. Ge råd om bl.a. regelbundna matvanor, fiberrik och fullvärdig mat med proteiner, mineraler och vitaminer samt minst en varm måltid om dagen. • Motion. Motion är positivt genom att kroppen producerar det kroppsegna endorfinet vilket minskar upplevelse av smärta, hjälper till att reglera sinnesstämningen och leder till avslappning. Studier har visat att motion motsvarande rask promenad i 30-45 minuter minst 3 gånger per vecka, höjer humöret både hos friska och hos personer med lindrig depression. • Alkohol. Ge råd om att minska alkoholkonsumtionen så mycket som möjligt. Det är viktigt att patienten helt undviker alla former av beroendeframkallande droger. • Ljus. Råd patienten att vistas ute i ljuset varje dag. Brist på ljus påverkar serotoninnivåerna och serotoninfunktionen i hjärnan. • Våga prata känslor. Det är viktigt att kunna och våga berätta för andra hur man mår och att visa känslor. Om patienten inte har någon att prata med råd henne/honom att skriva dagbok. • Stresshantering. Stöd patienten i att ta det lugnt. Avslappning, meditation, massage och varma bad kan minska spänning och ångest. • Muntorrhet. Glöm inte att ta upp vikten av god tandhygien, speciellt vid medicinering. 18
Page 1 and 2: Behandling av affektiva sjukdomar h
Page 3 and 4: Vårdprogram - Affektiva sjukdomar;
Page 17: Vårdprogram - Affektiva sjukdomar;
Page 80 and 81:
Anteckningar
show all

2 Affektiva sjukdomar - Landstinget SÃ¶rmland

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?