2 Affektiva sjukdomar - Landstinget SÃ¶rmland

More documents

Recommendations

Info

Vårdprogram – Affektiva sjukdomar; vs 2006-04-12 det skall dessutom vara så allvarlig att sjukhusvård krävs eller att psykotiska drag finns med i bilden. Den maniska episoden skall inte kunna förklaras av några direkta fysiologiska eller medicinska orsaker (t.ex. missbruk eller hyperthyreoidism). Hypoman episod Samma diagnoskriterier som för manisk episod används och minst tre diagnoskriterier skall vara uppfyllda. Skillnaden mot manisk episod är att durationen kan vara kortare (minst 4 dagar) och att störningen inte är så allvarlig att den orsakar påtaglig social funktionsförsämring eller motiverar sjukhusvård. Några psykotiska symtom får inte heller finnas. Blandepisod mani/ depression (mixed state) I detta fall skall både kriterierna för egentlig depression och manisk episod vara uppfyllda, med undantag för varaktigheten. Symtomen skall istället ha förekommit så gott som dagligen under minst en vecka. 3.1.5 Lindrig, måttlig och svår depression I enlighet med DSM-systemet delas depressiva episoder in i två svårighetsgrader; egentlig depression (Major depression) och lindrig depression (Minor depression). I SBU-rapporten redovisas resultat utifrån tre svårighetsgrader; lindrig, måttlig och svår depression. Handläggning och behandling diskuteras utifrån denna indelning. En indelning av depression i tre svårighetsgrader återfinns i ICD-10 (se faktaruta 2). En lindrig depression beskrivs där som ett tillstånd där patienten är i obalans, men i allmänhet kan genomföra normala aktiviteter. Vid en måttlig depression anses patienten oftast vara så påverkad att även vardagliga sysslor är svåra att genomföra. I de flesta forskningsstudier har dock inte ICD-10-manualens definitioner använts. Istället har man använt sig av en indelning i svårighetsgrad efter hur många poäng patienten erhållit när en skattning med ett skattningsinstrument gjorts. För det praktiska kliniska arbetet i Landstinget Sörmland föreslår vi att en indelning av en depressiv episods djup görs utifrån en klinisk bedömning, där testning med MADRS eller MADRS-S är hjälpmedel. Poängen som erhållits vid skattningen med respektive instrument föreslås tolkas enligt följande (enligt information från Läkemedelsverket 5: 2005): MADRS MADRS-S ingen depression 0-11 poäng 0-10 poäng lindrig depression 12-20 poäng 11-18 poäng måttlig depression 20-30 poäng 19-27 poäng svår depression >30 poäng >28 poäng Som svår depression räknas också en depressiv episod som uppträder tillsammans med psykotiska symtom eller melankoli. 3.2 Kliniskt betydelsefulla förstämningssyndrom 3.2.1 Inledning Förstämningssyndrom delas in i tre huvudgrupper; a) depressiva syndrom (ofta kallade unipolära syndrom), där bara depressiva skov har förekommit, b) bipolära syndrom, där antingen bara maniska episoder har förekommit eller där både maniska och depressiva episoder har 13
Vårdprogram – Affektiva sjukdomar; vs 2006-04-12 förekommit, och c) andra förstämningssyndrom. De olika förstämningssyndromen/affektiva sjukdomarna är inte åtskiljda från varandra med klara gränser utan övergår i stället gradvis från ett tillstånd till ett annat. Det är detta som är bakgrunden till att man idag alltmer pratar om sjukdomar inom det ”affektiva spektrat”. En översikt över de vanligaste och viktigaste diagnoserna inom det affektiva spektrat ges nedan (se även tabell 1 och figur 1). Ett fenomen som har uppmärksammats mycket under senare tid är att den tidigare mer strikta uppdelningen mellan unipolära och bipolära affektiva sjukdomar kanske inte är helt korrekt. Tidigare angavs oftast prevalensen för unipolär depression till mellan 5-10% och för bipolär sjukdom till 1%. I en mycket uppmärksammad artikel från 2003 visas att om de ”strikta” kriterierna för unipolär respektive bipolär sjukdom i DSM-IV används var livstidsprevalensen för egentlig depression c:a 20% och för bipolär sjukdom c:a 1% i den population som följts under många år i Schweiz. Om mindre strikta kriterier för mani/hypomani användes visade det sig att många av dem som initialt fått diagnosen unipolär depression också hade uppvisat perioder med mani/hypomani, och således skulle ha diagnosticerats som bipolär sjukdom. Med de minst strikta kriterierna som användes i studien skulle c:a hälften av de personer som initialt fått diagnosen unipolär depression istället fått en bipolär diagnos. I detta fall skulle således livstidsprevalenserna för uni- respektive bipolär affektiv sjukdom vara ungefär lika stora (c:a 10% vardera; Angst et al., 2003). Ovanstående resonemang kan tyckas vara en akademisk fråga av enbart teoretiskt intresse men frågan har visat sig ha en mycket stor klinisk relevans därför att depressiva episoder som uppträder som en del av en bipolär sjukdom kan behöva behandlas annorlunda än depression som uppträder som unipolär affektiv sjukdom. Många fall av s.k. terapirefraktära och svårbehandlade depressioner har visat sig vara depressiva episoder inom ett bipolärt syndrom och när behandling riktat mot bipolär affektiv sjukdom satts in har patienten blivit hjälpt. Det är detta som är bakgrunden till att det är så viktigt vid mötet med en deprimerad patient att bedöma om depressionen är unipolär eller ingår som en del i ett bipolärt syndrom. --------------------------------------------------------------------------------------------------------- Depressiva syndrom Bipolära syndrom Andra syndrom Egentlig depression, enstaka Cyklotymi Somatisk orsak Egentlig depression, återkommande Bipolär I Substansbetingat Lindrig depression Bipolär II Dystymi Bipolär III Återkommande kortvarig depression Bipolär IV Depression UNS ”Rapid cycling” ---------------------------------------------------------------------------------------------------------- Tabell 1: Översikt över de vanligast förekommande förstämningssyndromen. 14
Page 1 and 2: Behandling av affektiva sjukdomar h
Page 3 and 4: Vårdprogram - Affektiva sjukdomar;
Page 13: Vårdprogram - Affektiva sjukdomar;
Page 80 and 81:
Anteckningar
show all

2 Affektiva sjukdomar - Landstinget SÃ¶rmland

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?