2 Affektiva sjukdomar - Landstinget SÃ¶rmland

More documents

Recommendations

Info

Vårdprogram – Affektiva sjukdomar; vs 2006-04-12 så gott som dagligen?” eller ”Har du känt dig mindre intresserad och road av sådant som du vanligtvis brukar tycka om?” kan depression misstänkas. Man bör då gå vidare och be patienten fylla i ett självskattningsformulär för depression och vår rekommendation är att använda MADRS-S (Montgomery-Åsberg Depression Rating Scale; se Bilaga 2 för formulär och tolkning). Som screeningfrågor för mani/hypomani kan användas; ”Har du någon gång upplevt dagar då du haft ökad energi jämfört med vanliga fall, att dina tankar gått snabbare, liksom rusat, att du varit mer pratsam, haft mer idéer eller behövt mindre sömn än vanligt och att detta skett på ett sätt som omgivningen lagt märke till och reagerat på?”. Om patienten besvarar något av dessa påståenden med ja är vår rekommendation att man går vidare med självskattningsinstrumentet MDQ (Mood Disorder Questionnarie; se Bilaga 3 för formulär och tolkning). Tyder någon av dessa skattningar på att förstämning föreligger bör en mer fullständig utredning göras, diagnos ställas och behandling planeras. 3.1.2 Klassifikation av affektiva sjukdomar Klassifikation och diagnostik av affektiva sjukdomar, eller förstämningssyndrom som det ibland kallas, är inte alldeles enkel. Två olika system används parallellt; ICD-10 (International Classification of Diseases and Related Health Problems) och DSM-IV (Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders). ICD-10, av vilken det även finns en primärvårdsversion, är det av Socialstyrelsen accepterade klassifikationssystemet och det system som också används inom landstingets datoriserade journalsystem. DSM-systemet är emellertid det som mest används inom forskning för att dokumentera behandlingseffekter och därför det diagnossystem som ligger till grund för kliniska riktlinjer för evidensbaserad vård. Ytterligare ett problem är att DSM-systemet är i ständig utveckling och den fjärde versionen som används idag kom redan 1994. Sedan dess har mycket hänt och därför har DSM-diagnostiken kompletterats med tillägg, dels som tillägg i själva DSM-systemet, dels som än så länge externa tillägg, som dock troligen kommer att tas med i DSM-systemet vid dess nästa revision. Vår rekommendation är att följa DSM-systemets kriteriebaserade diagnostiska manual för diagnossättning, kompletterad med några av de viktigaste nyheterna. Det är också så som man gjort i SBU-rapporten. En kortfattad introduktion till DSM-IV-manualens diagnossättning ges nedan. Vår rekommendation är att DSM-manualens ”pocket-version” (MINI- D IV; finns i referenslistan) även skall finnas tillgänglig på alla vårdcentraler förutom som nu på psykiatriska öppenvårdsteam och kliniker. Så gott det har varit möjligt har man i MINI-D givit motsvarande ICD-10-diagnos för varje DSM-diagnos, vilket underlättar journalföringen i BMS. En korrekt diagnos är grunden för all behandling av affektiv sjukdom och en förutsättning för en lyckad behandling. 3.1.3 DSM-systemets uppbyggnad I DSM-systemet kallas affektiva sjukdomar för ”förstämningssyndrom”. DSM-systemet bygger på att man särskiljer ”förstämningsepisoder” från ”förstämningssyndrom”. Enkelt beskrivet är förstämningsepisoder perioder i livet där stämningsläget är avvikande från det normala. I princip skulle detta istället kunna benämnas för ett skov av affektiv sjukdom. Arten och svårighetsgraden av sådana skov av affektiv avvikelse kodas med hjälp av DSM-manualens skattningskriterier. 9
Vårdprogram – Affektiva sjukdomar; vs 2006-04-12 Beroende på hur sådana skov av affektiv avvikelse uppträder över tiden, vilket man får en uppfattning om genom en noggrant genomförd anamnesupptagning, ges diagnos för olika ”förstämningssyndrom”. Lite annorlunda uttryck kan man alltså säga att de olika förstämningssyndromen, eller de olika affektiva sjukdomarna, ges diagnos efter hur skov av affektiv avvikelse (förstämningsepisoder) uppträder över tiden. 3.1.4 Förstämningsepisoder Förstämningsepisoder kan bestå antingen av sänkt stämningsläge (depression) eller av förhöjt stämningsläge (mani eller hypomani). Mani och depression kan även uppträda tillsammans och benämns då för blandepisod mani/depression (s.k. mixed state). Idag är mest vanligt att ange två svårighetsgrader av såväl maniska som depressiva episoder (skov). Egentlig depression (även kallat Major depression) enligt DSM-IV I DSM-IV specificeras 9 kriterier som kännetecknande för egentlig depression. I dessa kriterier ingår som en grund upplevelse av nedstämdhet och/eller minskat intresse och glädje (av vilket minst ett måste vara uppfyllt). Kriterierna som används och hur diagnos egentlig depression ställs visas nedan i faktaruta 1. Minst 5 av de angivna kriterierna måste vara uppfyllda och ha förekommit under samma tvåveckorsperiod. Symtomen skall orsaka betydande nedsättning i socialt och psykiskt fungerande och inte kunna förklaras av några direkta fysiologiska eller medicinska orsaker (t.ex. missbruk eller hypothyreoidism). 10
Page 1 and 2: Behandling av affektiva sjukdomar h
Page 3 and 4: Vårdprogram - Affektiva sjukdomar;
Page 9: Vårdprogram - Affektiva sjukdomar;
Page 80 and 81:
Anteckningar
show all

2 Affektiva sjukdomar - Landstinget SÃ¶rmland

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?