MiljÃ¶prioritering av lÃ¤kemedelsutslÃ¤pp i Katrineholm, Eskilstuna och ...

RAPPORT 

Id nr: AMM-L-2010/23 

Utfärdat dat: 19 maj 2010 

Miljöprioritering av läkemedelsutsläpp i 

Katrineholm, Eskilstuna och Nyköping 

En sammanställning av utsläpp av läkemedelsrester i utgående avloppsvatten från 

sjukhus samt inkommande och utgående avloppsvatten från avloppsreningsverk 

Katja Hagström, yrkeshygieniker, fil.dr 

Ghayda Fakhri, kemist, fil.mag 

Arbets- och miljömedicinska kliniken 

Universitetssjukhuset, Örebro 

www.orebroll.se/amm

2(19)

3(19) 

Innehållsförteckning 

Sammanfattning .................................................................................................. 5 

1. Bakgrund ......................................................................................................... 7 

1.1 Riskklassificeringar ........................................................................................................7 

1.2 Anti-inflammatoriska ämnen.........................................................................................8 

1.3 Könshormon....................................................................................................................8 

1.4 Antibiotika.......................................................................................................................8 

1.5 Beta-blockerare...............................................................................................................8 

2. Metoder ............................................................................................................ 9 

2.1 Mätning och analys.........................................................................................................9 

2.2 Beräkningar.....................................................................................................................9 

3. Resultat........................................................................................................... 10 

3.1 Katrineholm ..................................................................................................................10 

3.2 Eskilstuna ......................................................................................................................11 

3.3 Nyköping........................................................................................................................12 

3.4 Sjukhusen ......................................................................................................................13 

3.5 Ämnen under kvantifieringsgränsen ..........................................................................13 

4. Diskussion ...................................................................................................... 16 

4.1 Anti-inflammatoriska ämnen.......................................................................................16 

4.2 Könshormon..................................................................................................................17 

4.3 Antibiotika.....................................................................................................................17 

4.4 Beta-blockerare.............................................................................................................17 

4.5 Övriga ämnen................................................................................................................17 

4.6 Slutsats ...........................................................................................................................17 

5. Referenser ...................................................................................................... 18

4(19)

5(19) 

Sammanfattning 

I Sverige förbrukas årligen 1 000 ton läkemedel räknat i aktiva substanser, och det 

existerar ungefär 1 200 aktiva ämnen i cirka 7 600 olika produkter på den svenska 

marknaden. Vår användning av läkemedel stiger kontinuerligt vilket medför ökad 

risk för att ämnena kan återföras till människan via dricksvatten och födoämnen. 

Läkemedlen i miljön kommer främst från människors utsöndringar via urin och 

avföring. Effekter av läkemedel som diskuteras är bland annat antibiotikaresistens 

hos bakterier vilket kan induceras vid låga halter av antibiotika, hormoners påverkan 

på vattenlevande organismer, effekter av lugnande medel, antidepressiva läkemedel 

och grupper av antiinflammatoriska läkemedel, så kallad NSAID-gruppen. Arbetet 

syftar till att genomföra en miljöprioritering av läkemedel utifrån de mätningar som 

genomförts av läkemedelsrester i utgående vatten från sjukhus samt inkommande och 

utgående vatten från avloppsreningsverk (ARV) i Katrineholm, Eskilstuna och 

Nyköping. 

I Sverige används två miljöklassificeringsmetoder för läkemedel varav det ena är 

PBT-indexet (persistens, bioackumulation och toxicitet) som kan anta värden i 

intervallet 0-9. Den andra metoden presentera miljörisker som kvoten mellan den 

förväntade miljökoncentration av läkemedlet, PEC (predicted environmental 

concentration) och den koncentration som inte har skadlig effekt i miljön, PNEC 

(predicted no effect concentration). PEC/PNEC kallas för riskkvot och 

bedömningen görs i 4 klasser, försumbart (10). PEC kan även ersättas med de uppmätta halterna. 

Provtagning har genomförts på utgående vatten från sjukhus samt i inkommande 

och utgående vatten till avloppsreningsverk den 8-9 december 2008 i Katrineholm, 

27-28 maj 2009 i Eskilstuna och 20-21 samt 27-28 oktober 2009 i Nyköping. 

Analyserna utfördes av Eurofins i Lidköping där 94 aktiva substanser från 

läkemedel analyserades. I resultaten redovisas de 5-8 högsta halterna vid varje 

mätpunkt samt ett antal prioriterade ämnen. Till de prioriterade ämnena hör bland 

annat aktiva substanser med hormonpåverkan, antibiotika, de mest använda 

inflammationshämmande ämnena samt några neuroleptika och psykoanaleptika. 

För varje mätplats har den uppmätta halten dividerats med PNEC-värdet för att få 

en beräknad riskkvot. Den beräknade riskkvoten har sen multiplicerats med värdena 

för persistens och bioakumulation enligt PBT-indexet, riskkvoten*PB. Att bara 

persistens och bioakumulation används är för att PNEC-värdet tar hänsyn till 

ämnets ekotoxicitet så om hela PBT-index användes skulle man ta hänsyn till 

ämnets toxicitet två gånger. Därefter sker en miljöprioritering där alla ämnen med 

en beräknad riskkvot över 0,1 prioriteras efter värdet på riskkvoten*PB. Detta görs 

både för ämnen över och under detektionsgränsen. Ämnen med värden över 

detektionsgränsen märks med ett A och prioriteringsplatsen medan ämnen under 

detektionsgränsen märks med ett B och prioriteringsplats. 

Vid miljöprioriteringen hamnade ibuprofen högst för 11 av de 13 provplatserna. 

Även andra anti-inflammatoriska ämnen som naproxen, diklofenak och ketoprofen 

var för flera av provplatserna placerade på miljöprioriteringslistan vilket visar att 

detta är en viktig grupp att undersöka ur miljöhänsyn. De könshormoner som 

placerade sig högt var östradiol och östriol men östron och etinylöstradiol finns 

också med på prioriteringslistan för flera provplatser. För ämnen under

6(19) 

kvantifieringsgränsen ligger hormonerna högt upp på prioriteringslistan vilket 

innebär att bättre analysmetoder för dessa ämnen vore önskvärda för att en korrekt 

riskbedömning ska kunna genomföras. 

Antibiotika som placerade sig högt på prioriteringslistan var bland annat ciprofloxacin, 

erytromycin, azitromycin och sulfametoxazol och de låg högt upp på miljöprioriteringslistan 

framför allt i utgående vatten från ARV. Dessa ämnen har en 

påverkan på bakteriefloran i miljön men kan också inducera antibiotikaresistens som 

är mycket viktigt att undvika. Resistens kan utvecklas i en bakteriestam och sedan 

sprida sig till andra stammar eller bakteriearter. Beta-blockerarna metaprolol och 

atenolol sågs mestadels vid inkommande och utgående vatten till ARV. 

Utifrån denna miljöprioritering är de anti-inflammatoriska ämnena den grupp som 

har högst prioritering följt av könshormoner och därefter antibiotika. I bedömningarna 

ingick dock endast de 5-8 högsta ämnena per provplats samt prioriterade 

ämnen som könshormon och antibiotika eftersom detta är ämnen med känd miljöpåverkan 

men miljöprioriteringen hade säkert sett annorlunda ut om alla ämnen 

hade ingått i analysen. Vid Fass bedömning av miljörisk används en beräknad halt i 

miljön för att beräkna riskkvoten. Vi använde istället den uppmätta halten för att få 

en bättre miljöriskbedömning utifrån de lokala förhållandena. Vår miljöriskbedömning 

utifrån den beräknade riskkvoten har ofta en högre riskbeskrivning än den 

miljörisk ämnet har fått i Fass. Det ska dock noteras att riskkvot som beräknats är 

högre än riskkvoten i den närliggande vattenmiljön eftersom en utspädning av 

ämnena sker vid utsläppet av vatten från ARV. Därför vore det av intresse att även 

mäta halterna i vatten i ARV utsläppsområde. Det är dock viktigt att komma ihåg 

att massan av läkemedel ändå finns kvar även om en utspädning sker. Mycket lite är 

undersökt om samverkan mellan olika aktiva ämnen i läkemedel eller läkemedel 

med liknande egenskaper. Detta är ett område som behöver beaktas vid framtida 

riskbedömningar inom området.

7(19) 

1. Bakgrund 

I Sverige förbrukas årligen 1 000 ton läkemedel räknat i aktiva substanser, 1 och det 

existerar ungefär 1 200 aktiva ämnen i cirka 7 600 olika produkter på den svenska 

marknaden. 2, 3 Vår användning av läkemedel stiger kontinuerligt vilket medför ökad 

risk för att ämnena kan återföras till människan via dricksvatten och födoämnen. 4, 5 

Läke-medlen i miljön kommer främst från människors utsöndringar via urin och 

avföring samt från läkemedel som medvetet hällts ut i avloppet. 2, 6 Många av 

ämnena renas dåligt i reningsverk och kan till och med återskapas igen vilket gör att 

de kan hamna i sjöarnas slam och recipient samt hav. 4, 7 De aktiva substanserna är 

ofta relativt stabila mot fysikalisk och kemisk påverkan viker gör att de kan vara 

svårnedbrytbara i naturen. Låga halter av läkemedelsrester har påvisats i dricksvatten 

vilket gör att befolkningen även kan exponeras för dessa ämnen. Vad 

5, 8-10 

detta kan ha för effekt på befolkningen är dock okänt. Läkemedels effekter på 

naturen är också okänt. Effekter som diskuteras är bland annat antibiotikaresistens 

hos bakterier vilket kan inducera vid låga halter av antibiotika. 11 Det har dessutom 

påvisats att låga halter av hormoner kan påverka flera vattenlevande organismer, till 

exempel alger, fisk, kräftor 7, 11 och grodor. 12 Andra läkemedel med stor känd miljöpåverkan 

är till exempel sömnmedel, lugnande medel, 13 antidepressiva läkemedel 

och grupper av antiinflammatoriska läkemedel (NSAID-gruppen). 

Arbetet syftar till att genomföra en miljöprioritering av läkemedel utifrån de 

mätningar som genomförts av läkemedelsrester i utgående vatten från sjukhus samt 

inkommande och utgående vatten från avloppsreningsverk i Katrineholm, 

Eskilstuna och Nyköping. 

1.1 Riskklassificeringar 

Ett miljöklassificeringssystem som används för läkemedel i Sverige PBT-indexet 

(persistens, bioackumulation och toxicitet) som kan anta värden i intervallet 0-9. Ett 

PBT-index på 0 anger att substansen är lättnedbrytbar, inte bioackumulerande och 

har låg ekotoxicitet med ett PBT-index på 9 anger att substansen är svårnedbrytbar, 

är bioackumulerande och har mycket hög ekotoxicitet. Modellen har utarbetats av 

Stockholms läns landsting och Apoteket AB. 5 Ett annat system att presenteras 

läkemedels miljörisk är som kvoten mellan den förväntad miljökoncentration av 

läkemedlet, PEC (predicted environmental concentration) och den koncentration 

som inte har skadlig effekt i miljön, PNEC (predicted no effect concentration). 

PEC/PNEC kallas för riskkvoten och bedömningen görs i fyra klasser beskrivet i 

tabell 1. 2, 5, 14 PEC kan ersättas med den uppmätta halten, så kallad MEC 

(meassured environmental concentration). 

Tabell 1. Risknivåer för ett läkemedels miljöpåverkan 

uttryckt som PEC/PNEC (riskkvot) 

Risk för miljöpåverkan 

Riskkvoten 

Försumbar 10

8(19) 

1.2 Anti-inflammatoriska ämnen 

Acetylsalicylsyra, ibuprofen, ketoprofen och diklofenak är exempel på ämnen som 

tillhör denna grupp. Dessa är receptfria läkemedel, medan naproxen som också tillhör 

NSAIDs är receptbelagt. Anti-inflammatoriska ämnen är exempel på så kallade 

cox-inhibatorer. Dessa ämnen stoppar ett enzym i kroppen som kallas cyklogenas 

och förkortas till cox. Produktionen av prostaglandiner, substanser som orsakar 

smärta, feber och inflammation sjunker när detta enzym försvinner. 4 

1.3 Könshormon 

Andelen hormoner som kommer från läkemedel är relativt liten och den största 

delen av de hormoner som når vår miljö är kroppsegna hormoner. 15 De syntetiska 

hormonerna, till exempel etinylestradiol som finns i p-piller och noretisteron bryts 

dock ned långsammare än naturliga hormoner som östradiol och östriol. 2, 15 Även 

kroppsegna hormon kan framställas syntetiskt och kan också ingå i läkemedel. 

Hormoner har ekotoxikologiska effekter, framförallt kroniska effekter hos fisk. 

Olika studier visar på att exponering för hormoner stör reproduktionen hos fisk 

även vid mycket låga halter. 16 

1.4 Antibiotika 

Antibiotika i avloppsvatten kan teoretiskt vara problematisk på flera sätt där ett av 

problemen är antibiotikaresistens. Samhällets kostnader vid ökande resistensutveckling 

blir mycket stora på grund av längre vårdtider, ökat behov av isoleringsvård 

och högre läkemedelskostnader. 17 Uppkomst och spridning av antibiotikaresistenta 

bakterier har blivit ett stort folkhälsoproblem i hela världen. 18 WHO och 

EU har gett strategier för att hantera ökande resistensutveckling inom mikrobiella 

grupper i samhällen. En av de viktigaste punkterna är ansvarsfull användning av 

antibiotika inom jordbruket. 19 

1.5 Beta-blockerare 

Beta-blockerare används vid behandling av högt blodtryck och för att förhindra 

återfall hos patienter med hjärtinfarkt. Exempel på läkemedel i denna grupp är 

metoprolol, nadolol, propranolol, atenolol, bisoprolol och sotalol. 20 Ekotoxikologiska 

studier har visat att flera beta-blockerare är giftiga för vattenlevande 

organismer. 21 Flesta av dessa ämnen var specifikt toxiska för grönalger 6 och 

Daphnia, små planktoniska kräftdjur. 22 Propranolol är den mest fettlösliga 

föreningen och är den enda som har potential att lagras i vattenlevande 

organismer. 23 Propranolol och metoprolol har en hög förmåga att motstå nedbrytning 

i vattenmiljön. Flera av dessa ämnen har liknande uppbyggnad, 24 vilket 

kan innebär att ämnena kan samverka och därför kan den totala risken för denna 

grupp av läkemedel öka. 23

9(19) 

2. Metoder 

2.1 Mätning och analys 

Mätningar har genomförts i Katrineholm, Eskilstuna och Nyköping både i utgående 

avloppsvatten från sjukhus samt ingående och utgående vatten från avloppsreningsverken 

(ARV) i städerna. I Eskilstuna togs även prover från avrinningen från våtmarksområdet 

efter ARV (se tabell 2). Provtagningen genomfördes under 1 dygn 8- 

9 december 2008 i Katrineholm, 27-28 maj 2009 i Eskilstuna och 20-21 samt 26-27 

oktober 2009 i Nyköping. Provinsamlingen i utgående avloppsvatten från sjukhusen 

skedde med jämnt intervall under 24 timmar via en automatisk provtagare som 

placerats i avloppsbrunn till en provmängd på 1000 ml. Proverna från avloppsreningsverken 

togs under ett dygn på inkommande och utgående renat avloppsvatten 

från reningsverket. Proverna frystes ned och transporterades till 

laboratorium. 

Tabell 2. Provtagningsplatser på sjukhus och avloppsreningsverk (ARV) där 

mätningar av läkemedelsrester genomfördes december 2008, maj och oktober 2009 

i Katrineholm, Eskilstuna respektive Nyköping 

Stad Plats Datum 

Katrineholm Regionsjukhuset Karsudden 8-9 december 2008 

Kullbergska sjukhuset 8-9 december 2008 

Rosenholms ARV, inkommande 8-9 december 2008 

Rosenholms ARV, utgående i Djurösjön 8-9 december 2008 

Eskilstuna Mälarsjukhuset 27-28 maj 2009 

Ekeby ARV, inkommande 27-28 maj 2009 

Ekeby ARV, utgående till våtmark 27-28 maj 2009 

Ekeby ARV, utgående från våtmark till Eskilstunaån 27-28 maj 2009 

Nyköping Nyköping lasarett, provplats 1 20-21 oktober 2009 

Nyköping lasarett, provplats 2 20-21 oktober 2009 

Nyköping lasarett, provplats 3 20-21 oktober 2009 

Brandholmens ARV, inkommande 26-27 oktober 2009 

Brandholmens ARV, utgående till Mellanfjärden 20-21 oktober 2009 

Temperaturen var vid provtagningstillfällena 2-5, 12-15 och 7-10°C i Katrineholm, 

Eskilstuna respektive Nyköping. Vid lasarettet i Nyköping togs prover vid tre mätpunkter 

eftersom avloppsledningarna från sjukhuset inte har någon samlad utloppspunkt. 

Vid provpunkt 1 ingår även avloppsvatten från bostadsområdet Hållet vid 

sjukhuset. Vid provpunkt 2 kommer avloppsvatten från 4 sjukhusbyggnader och vid 

provplats 3 kommer avloppsvatten från 2 sjukhusbyggnader som bland annat 

inrymmer geriatrik, rehabilitering, palliativ vård, barnmottagning och tillfälligt även 

Oxelösunds äldreboende. 

Analyserna utfördes av Eurofins i Lidköping där 94 aktiva substanser från 

läkemedel analyserades. 

2.2 Beräkningar 

I resultaten har vi valt att redovisa de 5-8 högsta halterna vid varje mätpunkt samt 

ett antal prioriterade ämnen. Till de prioriterade ämnena hör bland annat aktiva 

substanser med hormonpåverkan, antibiotika, de mest använda inflammationshämmande 

ämnena samt några neuroleptika och psykoanaleptika. Koffein har inte 

inkluderats eftersom det användes som standard i analyserna.

10(19) 

För varje mätplats har den uppmätta halten (MEC) dividerats med PNEC-värdet för 

att få en beräknad riskkvot och utifrån den har ämnena klassats enligt tabell 1. Den 

beräknade riskkvoten har sen multiplicerats med värdena för persistens och bioakumulation 

enligt PBT-indexet, riskkvoten*PB. Att bara persistens och bioakumulation 

används är för att PNEC-värdet tar hänsyn till ämnets ekotoxicisitet så om hela 

PBT-index användes skulle man ta hänsyn till ämnets ekotoxicitet två gånger. Efter 

det så sker en miljöprioritering där alla ämnen med en beräknad riskkvot över 0,1 

prioriteras efter värdet på riskkvoten*PB. Detta görs både för ämnen över och under 

detektionsgränsen. Ämnen med värden över detektionsgränsen märks med ett A och 

prioriteringsplatsen medan för ämnen under detektionsgränsen märks med ett B och 

prioriteringsplats. För ämnen med ett PB värde på 0 eller som saknar ett PB värde 

så har endast riskkvoten används för miljöprioriteringen. 

3. Resultat 

För varje ämne har PNEC-värdet tagits fram om sådant finns, ämnets användningsområde 

och miljöpåverkan vilket redovisas i bilaga 1. För flera av de aktiva 

substanserna kunde flera PNEC-värden identifieras men endast det lägsta PNECvärdet 

har används i beräkningarna. Om inget PNEC-värde har identifierats så har 

det lägsta EC 50 -värdet som hittades i MistraPharmas Wiki databas 25 dividerats med 

1000 enligt standardförfarande vid uträkning av PNEC enligt den svenska frivilliga 

miljöklassning av läkemedel som görs på Fass. 14, 26 Beräkningarna av riskkvot, 

riskkvoten *PB och miljöprioritering redovisas i bilaga 2 för alla 13 provplatser. 

I tabellerna redovisas också ämnets miljörisk enligt Fass samt PBT-värdet. 

För ifosfamid, noretisteron och norgestrel låg alla värden under kvantifieringsgränsen 

(

11(19) 

Tabell 3. Miljöprioritering för ämnen över kvantifieringsgränsen och som för den 

beräknade riskkvoten fått ett värde >0,1 från sjukhusen samt inkommande (in) och 

utgående vatten (ut) från avloppsreningsverket (ARV) i Katrineholm 

Miljöprioritering Karsudden Kullberska ARV-in ARV-ut 

A1 Ibuprofen Ibuprofen Ibuprofen Ibuprofen 

A2 Östradiol Östradiol Östriol Östriol 

A3 Naproxen Ciprofloxacin Östradiol Erytromycin 

A4 Clozapine Norfloxacin Paracetamol Sulfametoxazol 

A5 Sertralin Erytromycin Sulfametoxazol Diklofenak 

A6 Paracetamol Diklofenak Erytromycin Naproxen 

A7 Diklofenak Tetracyklin Naproxen Azitromycin 

A8 Sulfametoxazol Naproxen Diklofenak Felodipin 

A9 Östron Sulfametoxazol Azitromycin Sertralin 

A10 - Paracetamol Tetracyklin Paracetamol 

A11 - Felodipin Sertralin Ketokonazol 

A12 - Sertralin Felodipin Metoprolol 

A13 - Östron Ketokonazol Doxycyklin 

A14 - Ketokonazol Metoprolol Östron 

A15 - Furosemid - - 

3.2 Eskilstuna 

För 3 av de 4 provtagningsplatserna hamnade ibuprofen på högsta prioriteringsplats 

(tabell 4) och även här placerades sig de andra anti-inflammatoriska ämnena på 

miljöprioriteringslistan, A4-A8. För könshormoner prioriterades östriol på plats A1 

vid Mälarsjukhuset medan östradiol och östron finns på prioriteringsplatser för 

Mälarsjukhuset och inkommande vatten vid ARV. Ingen av de andra undersökta 

könshormonerna hamnade på A-listan för miljöprioritering. 

Antibiotika som placerade sig på prioriteringslistan var bland annat erytromycin, 

plats A2 för utgående vatten vid ARV samt från våtmarken samt A7 för inkommande 

vatten och ciprofloxacin prioritering A3 på Mälarsjukhuset samt inkommande 

vatten till ARV. Andra antibiotika var azitromycin, sulfametoxazol och tetracyklin. 

Beta-blockeraren metaprolol återfinns på prioriteringsplats A10 i utgående vatten 

från ARV och atenolol på plats A15 i inkommande vatten till ARV. För 

psykoanaleptika ämnen fick sertralin prioriterades på alla provtagningsplatserna 

utom utgående vatten från våtmarkerna (plats A8-A12).

12(19) 


beräknade riskkvoten fått ett värde >0,1 från sjukhuset samt inkommande (in) och 

utgående vatten (ut) från avloppsreningsverket (ARV) i Eskilstuna 

Miljöprioritering Mälarsjukhuset ARV-in ARV-ut ARV–ut efter våtmark 

A1 Östriol Ibuprofen Ibuprofen Ibuprofen 

A2 Ibuprofen Östradiol Erytromycin Erytromycin 

A3 Ciprofloxacin Ciprofloxacin Azitromycin Sulfametoxazol 

A4 Östradiol Tetracyklin Diklofenak Naproxen 

A5 Sulfametoxazol Sulfametoxazol Naproxen - 

A6 Tetracyklin Naproxen Sulfametoxazol - 

A7 Diklofenak Erytromycin Tetracyklin - 

A8 Naproxen Diklofenak Sertralin - 

A9 Azitromycin Paracetamol Felodipin - 

A10 Östron Sertralin Metoprolol - 

A11 Paracetamol Azitromycin - - 

A12 Sertralin Felodipin - - 

A13 Felodipin Ketokonazol - - 

A14 Doxycyklin Östron - - 

A15 Furosemid Atenolol - - 

A16 Ketokonazol - - - 

3.3 Nyköping 

För 4 av de 5 provtagningsplatserna hamnade ibuprofen på högsta prioriteringsplats 

(tabell 5) och även de andra anti-inflammatoriska ämnena (naproxen, diklorfenak 

och ketoprofen) är placerade på miljöprioriteringslistan (plats A3-A15). Östrion var 

på prioritetsplats A1 vid lasarettet provplats 2, plats A2 för provplats 1 vid lasarettet 

samt inkommande vatten till ARV och plats A3 vid provplats 3 på lasarettet. Andra 

hormoner som östradiol, östron och etinylöstradiol finns också med på 

prioriteringslistan där 4 av de 5 högst prioriterade ämnena vid Nyköpings lasarett 

provplats 2, är hormoner. 

Antibiotika som placerade sig på prioriteringslistan var bland annat azitromycin 

(plats A2), ciprofloxacin prioritering A3 vid provtagningsplats 1 och 2 vid 

Nyköpings lasarett, erytromycin plats A4 och A9, samt sulfametoxazol plats A4 vid 

3 provplatser. Beta-blockeraren metaprolol miljöprioriterades i prov 1 från 

Nyköpings lasarett samt i utgående och inkommande vatten på ARV och atenolol 

sågs i prov 3 från Nyköpings lasarett samt i utgående vatten från ARV.

13(19) 


beräknade riskkvoten fått ett värde >0,1 från sjukhuset samt inkommande (in) och 

utgående vatten (ut) från avloppsreningsverket (ARV) i Nyköping 

Miljö- Nyköping Nyköping Nyköping ARV-in ARV-ut 

prioritering lasarett – prov 1 lasarett – prov 2 lasarett –prov 3 

A1 Ibuprofen Östriol Ibuprofen Ibuprofen Ibuprofen 

A2 Östriol Ibuprofen Östradiol Östriol Azitromycin 

A3 Ciprofloxacin Ciprofloxacin Östriol Östradiol Naproxen 

A4 Östradiol Östradiol Etinylöstradiol Naproxen Erytromycin 

A5 Paracetamol Sulfametoxazol Östron Sulfametoxazol Sulfametoxazol 

A6 Naproxen Paracetamol Diklofenak Paracetamol Diklofenak 

A7 Tetracyklin Naproxen Ofloxacin Ofloxacin Felodipin 

A8 Diklofenak Norfloxacin Tetracyklin Tetracyklin Metoprolol 

A9 Metoprolol Diklofenak Erytromycin Azitromycin Sertralin 

A10 Ketokonazol Felodipin Azitromycin Diklofenak Furosemid 

A11 Felodipin Azitromycin Atorvastatin Felodipin Karbamazepin 

A12 Furosemid Sertralin Ketokonazol och Sertralin Atenolol 

oxitetracyklin 

A13 Enrofloxacin Ketokonazol Budesonid Norfloxacin - 

A14 Norfloxacin Furosemid Hydroklortiazid Ketokonazol - 

A15 Ketoprofen Östron Atenolol Östron - 

A16 Östron Enrofloxacin Doxycyklin Enrofloxacin - 

A17 - Trimetoprim Paracetamol Metoprolol - 

A18 - - Enrofloxacin - - 

3.4 Sjukhusen 

Vid utsläpp från sjukhusen så dominerade anti-inflammatoriska ämnen samt könshormoner 

med höga prioriteringsplatser (tabell 6). Flera antibiotika kan också ses 

där bland annat ciprofloxacin placerar sig högt, på prioriteringsplats A3 för 4 av de 

6 mätpunkterna. Inga beta-blockerare placerades sig bland de 10 högst prioriterade 

ämnena. 

3.5 Ämnen under kvantifieringsgränsen 

För ämnen under kvantifieringsgränsen genomfördes ändå beräkningar av riskfaktorer 

trots att värdena är en överskattning av risken. Men det som resultaten kan 

visa är att för flera av ämnena ligger kvantifieringsgränsen 10 – 10 000 högre än det 

PNEC-värde som använts i beräkningarna. Ämnen som hamnar högt upp på 

prioriteringen är mestadels hormoner samt flera olika antibiotika både i vatten från 

sjukhusen (tabell 7) och ARV (tabell 8).

Tabell 6. De 10 ämnena med högst miljöprioritering enligt A-listan från sjukhusen i Katrineholm (Karsudden och Kullbergska), 

Eskilstuna (Mälarsjukhuset) och Nyköping 

Miljöprioritering Katrineholm Eskilstuna Nyköping lasarett 

Karsudden Kullberska Mälarsjukhuset Prov 1 Prov 2 Prov 3 

A1 Ibuprofen Ibuprofen Östriol Ibuprofen Östriol Ibuprofen 

A2 Östradiol Östradiol Ibuprofen Östriol Ibuprofen Östradiol 

A3 Naproxen Ciprofloxacin Ciprofloxacin Ciprofloxacin Ciprofloxacin Östriol 

A4 Clozapine Norfloxacin Östradiol Östradiol Östradiol Etinylöstradiol 

A5 Sertralin Erytromycin Sulfametoxazol Paracetamol Sulfametoxazol Östron 

A6 Paracetamol Diklofenak Tetracyklin Naproxen Paracetamol Diklofenak 

A7 Diklofenak Tetracyklin Diklofenak Tetracyklin Naproxen Ofloxacin 

A8 Sulfametoxazol Naproxen Naproxen Diklofenak Norfloxacin Tetracyklin 

A9 Östron Sulfametoxazol Azitromycin Metoprolol Diklofenak Erytromycin 

A10 - Paracetamol Östron Ketokonazol Felodipin Azitromycin 

Tabell 7. Miljöprioritering för ämnen med halter under kvantifieringsgränsen men ändå en beräknad riskkvot >0,1 från sjukhusen i 

Katrineholm (Karsudden och Kullbergska), Eskilstuna (Mälarsjukhuset) och Nyköping 

Miljöprioritering Katrineholm Eskilstuna Nyköping lasarett 

Karsudden Kullberska Mälarsjukhuset Prov 1 Prov 2 Prov 3 

B1 Etinylöstradiol Etinylöstradiol Etinylöstradiol Etinylöstradiol Etinylöstradiol Sulfametoxazol 

B2 Östriol Östriol Ofloxacin Sulfametoxazol Ofloxacin Norfloxacin 

B3 Norfloxacin Ofloxacin Norfloxacin Ofloxacin Erytromycin Felodipin 

B4 Oflaxacin Oxitetracyklin Erytromycin Erytromycin Doxycyklin Sertralin 

B5 Oxitetracyklin Azitromycin - Azitromycin - - 

B6 Azitromycin Doxycyklin - Doxycyklin - - 

B7 Tetracyklin - - Sertralin - - 

B8 Doxycyklin - - - - - 

B9 Ketokonazol - - - - -

Tabell 8. Miljöprioritering för ämnen med halter under kvantifieringsgränsen men ändå en beräknad riskkvot >0,1 från 

inkommande och utgående vatten från avloppsreningsverken (ARV) i Katrineholm, Eskilstuna och Nyköping 

Miljöprioritering Katrineholm Eskilstuna Nyköping 

ARV-in ARV-ut ARV-in ARV-ut Ut från våtmark ARV-in ARV-ut 

B1 Etinylöstradiol Etinylöstradiol Östriol Östriol Östriol Etinylöstradiol Etinylöstradiol 

B2 Norfloxacin Östradiol Etinylöstradiol Etinylöstradiol Etinylöstradiol Erytromycin Östriol 

B3 Oxitetracyklin Oxitetracyklin Ofloxacin Östradiol Östradiol Doxycyklin Östradiol 

B4 Ofloxacin Norfloxacin Norfloxacin Norfloxacin Norfloxacin - Norfloxacin 

B5 Doxycyklin Tetracyklin Doxycyklin Ofloxacin Ofloxacin - Ofloxacin 

B6 - Ofloxacin - Ketokonazol Tetracyklin - Tetracyklin 

B7 - - - Doxycyklin Diklofenak - Enrofloxacin 

B8 - - - - Azitromycin - Doxycyklin 

B9 - - - - Ketokonazol - - 

B10 - - - - Doxycyklin - - 

15(19)

16(19) 

4. Diskussion 

Vid Fass bedömning av miljörisk används en beräknad halt i miljön för att beräkna 

riskkvoten. Vi använde istället den uppmätta halten för att få en bättre miljöriskbedömning 

utifrån de lokala förhållandena. Vår miljöriskbedömning från den beräknade 

riskkvoten har ofta en högre riskbeskrivning än den miljörisk ämnet har fått i Fass. Det 

ska dock noteras att riskkvoten som beräknats är högre än riskkvoten i den närliggande 

vattenmiljön eftersom en utspädning av ämnena sker vid utsläppet av vatten från ARV. 

Därför vore det av intresse att även mäta halterna i vatten i ARV utsläppsområde. Det är 

dock viktigt att komma ihåg att massan av läkemedel ändå finns kvar även om en 

utspädning sker. 

Eftersom inte alla ämnen är inkluderade hade miljöprioriteringen troligen blivit 

annorlunda om detta hade kunnat göras men på grund av tidsåtgången kunde det inte 

göras. Dessutom saknades PNEC-data för ifosfamid, noretisteron, norgestrel, raloxifen, 

oxazepam, cetirizin, losartan och tramadol så dessa ingår alltså inte i miljöprioriteringen. 

Flera av mätningarna låg under en kvantifieringsgräns som kunde vara 10 – 10 000 högre 

än det PNEC-värde som använts i beräkningarna. Detta gör att det råder en mycket stor 

osäkerhet i vilken effekt dessa ämnen kan ha på naturen, om det är så att ämnet finns, 

även om halter är mycket låga jämfört med kvantifieringsgränsen. 

Det hade varit mycket intressant att göra en massbalans för några substanser för att 

kunna uppskatta hur stora mängder av läkemedel som släpps ut samt att kunna beräkna 

hur stor andel av utsläppen som sjukhusen står för. För att kunna göra detta behöver 

vattenflödena beräknas samt provtagningen vid de olika provplatserna vara lika. Olika 

provtagningsmetodiker kan också användas där genomsnittshalterna under en vecka kan 

användas istället för genomsnittshalten under ett dygn. 

Mycket lite är undersökt om samverkan mellan olika aktiva ämnen i läkemedel eller 

läkemedel med liknande egenskaper och därför diskuteras ämnena gruppvis här. Detta är 

ett område som behöver beaktas vid vidare riskbedömningar inom området. 

4.1 Anti-inflammatoriska ämnen 

Det anti-inflammatoriska ämnet som hamnade högst på miljöprioriteringen var ibuprofen 

för 11 av de 13 provplatserna. Även andra anti-inflammatoriska ämnen som naproxen, 

diklofenak och ketoprofen var för flera av provplatserna placerade högt på miljöprioriteringslistan 

vilket visar att detta är en viktig grupp ur miljöhänsyn. Det har visats i andra 

studier att naproxen och diklofenak förekommer i högre koncentrationer och mängder än 

övriga läkemedelsrester i sjöar och vattendrag 7 och att de ofta placerar sig bland de mest 

miljöpåverkande substanserna vid samlade miljöbedömningar.

17(19) 

4.2 Könshormon 

De könshormoner som placerade sig högt, plats A1-A3, var östradiol och östriol. Östron 

och etinylöstradiol finns också med på prioriteringslistan för flera provplatser. I 

Eskilstuna verkar den totala hormonpåverkan vara lägre än i de andra städerna. Vid 

provplats 2 Nyköpings lasarett var 4 av de 5 högst prioriterade ämnena hormoner vilket 

indikerar att det finns en stor användning i upptagningsområdet till denna provplats. För 

ämnen under kvantifieringsgränsen ligger hormonerna högt upp på prioriteringslistan 

(plats B1-B3) vilket gör att bättre analysmetoder för dessa ämnen vore önskvärda för att 

en korrekt riskbedömning ska kunna genomföras. 

4.3 Antibiotika 

Antibiotika som placerade sig högt på prioriteringslistan var bland annat ciprofloxacin, 

erytromycin, azitromycin samt sulfametoxazol, och de låg högt upp på miljöprioriteringslistan 

framför allt i utgående vatten från ARV. Dessa ämnen har en påverkan på 

bakteriefloran i miljön men kan ju också inducera antibiotikaresistens som är mycket 

viktigt att undvika. Resistens kan utvecklas i en bakteriestam och sedan sprida sig till 

andra stammar eller bakteriearter vilket gör att det är viktigt att undvika. 27 

4.4 Beta-blockerare 

De beta-blockerare som vi såg vid prioriteringen var metaprolol samt atenolol när dessa 

ämnen tillhörde de högsta halterna vid provtagningsplatserna. Detta sågs mestadels vid 

inkommande och utgående vatten till ARV och endast i 2 av sjukhusproverna vilket 

indikerar att den allmänna användningen av dessa ämnen är det som bidrar mestadels till 

halterna i vatten. 

4.5 Övriga ämnen 

Sertralin prioriterades på alla 4 provtagningsplatserna i Katrineholm, vid 4 av 5 i 

Eskilstuna samt i 3 av 5 i Nyköping, och kunde identifieras i utgående vatten från ARV. 

4.6 Slutsats 

Utifrån denna miljöprioritering är de anti-inflammatoriska ämnena den grupp som har 

högst prioritering följt av könshormoner och sedan antibiotika. I bedömningarna ingick 

dock endast de 5-8 högsta ämnena per provplats samt prioriterade ämnen som könshormon 

och antibiotika eftersom dessa är ämnen med känd miljöpåverkan. Dessutom 

sker en utspädning av ämnena när de sprids i vattenmiljön. Det ska dock noteras att 

massan av läkemedel finns kvar även om en utspädning sker.

18(19) 

5. Referenser 

1. Socialstyrelsen. (2002). Läkemedel i miljön - en hälsorisk? En kartläggning av läkemedelsresters 

hälsorisker. Artikelnr: 2001-123-76. Stockholm: Socialstyrelsen 

2. Läkemedelsverket. (2004). Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter. 

Uppsala: Läkemedelsverket. 

3. ApoteketAB. (2005). Läkemedel och miljö. ISBN 91-85574-54-6. Stockholm: Stockholms län landsting och 

Stockholms universitet. 

4. Andersson, J., Brorström, and E. Lundén. (2007). Screening av läkemedelsrester i lakvatten, avloppsvatten 

och slam i Blekinge län. Rapportnummer 2007:9. ISSN 1651-8527. Länsstyrelsen i Blekinge & Landstinget 

Blekinge. 

5. SLL (2009) Miljöklassificerade läkemedel. www.janusinfo.se/miljo (Datum: 10 december, 2009). 

6. Bendz, D., N.A. Paxéus, T.R. Ginn, and F.J. Loge. (2005). Occurrence and fate of pharmaceutically active 

compounds in the environment, a case study: Höje River in Sweden. J. Hazard. Mater. 122: 195-204. 

7. LandstingetJönköpinglän. (2007). Mål och handlingsplan för läkemedel och miljö 2008. 

http://www.lj.se/info_files/infosida32025/Lakemedel_och_miljo_2008.pdf. Jönköping: Landstinget i 

Jönköping län. 

8. Apoteket (2009) Försäljningsstatistik, Apotekets mätmetoder. Så här mäter vi – ATC och DDD-systemet. 

http://www.apoteket.se/privatpersoner/om/Sidor/OmApoteketContents_Statistik_Matmetoder_Apoteketsmat 

metoder.aspx (Datum, 2009). 

9. Heberer, T. (2002). Occurrence, fate, and removal of pharmaceutical residues in the aquatic environment: a 

review of recent research data. Toxicol. Lett. 131: 5-17. 

10. Webb, S., T. Ternes, M. Gibert, and K. Olejniczak. (2003). Indirect human exposure to pharmaceuticals via 

drinking water. Toxicol. Lett. 142: 157-167. 

11. Apoteket AB. (2004). Läkemedel och miljö. Anteckningar från konferens 21 april 2004 i Göteborg. 

Göteborg: Västra Götalandsregionen. 

12. Snaprud, P. (2007). Utsläpp får grodor att byta kön. Forskning & Framsteg 4/2007 

13. ULL. (2009). Läkemedel och miljö. Handlingsplan för Landstinget i Uppsala län, Dnr CK2009-0049. 

http://www.lul.se/upload/11350/Handlingsplan%20l%C3%A4kemedel%20och%20milj%C3%B6%202009. 

pdf Uppsala: Landstinget i Uppsala län. 

14. Fass (2007) Environmental classification of pharmaceuticals in www.fass.se – guidance for pharmaceutical 

companies. 

http://www.fass.se/LIF/RootMedia/Pdf/2007%20Environmental%20classification%20guidance%20docume 

nt.pdf (Datum: 4 maj, 2010). 

15. Hauffman, S. (2003). Vi måste minska läckaget av läkemedel till miljön. Tidningen Apoteket 2/203: 

http://www.epilog22.se/miljo_medicin.htm 

16. Westerlund, E. (2005). Utvärdering av provtagning i reningsverk och deponier 2005. ISBN 978-91-85587- 

49-0. Malmö: Länsstyrelsen i Skåne län. 

17. (2009). Antibiotika. In Läkemedelsboken, A. AB. (ed.), pp. 605-615 

18. Samverkan mot antibiotikaresistens (2008) Antibiotika Rekommendationer och behandlingsmål 2008: 

http://www.ltv.se/upload/Filarkiv/Egna_filer/Kanslier/lakemedel/Baslista/Antib_08.pdf. Hemsida (Datum: 

17 februari, 2010).

19(19) 

19. Sanderson, H., R.A. Brain, D.J. Johnson, C.J. Wilson, and K.R. Solomon. (2004). Toxicity classification and 

evalution of four pharmacruticals classes:antibiotics, antineoplastics, cardiovascular and sex hormones. 

Toxicology 203: 27-40. 

20. Naturvårdsverket. (2008). Avloppsreningsverkens förmåga att ta hand om läkemedelsrester och andra 

farliga ämnen. Redovisning av regeringsuppdrag. Rapport 5794. ISBN 978-91-620-5794-7.pdf. Stockholm: 

Naturvårdsverket. 

21. Escher, B., N. Bramaz, M. Richter, and J. Lienert. (2006). Comparative ecotoxicological hazard assessment 

of beta-blockers and their human metabolites using a mode-of-action-based test battery and QSAR 

approach. Environmental Science & Technology 40(23): 7402-7408. 

22. Hernando, M.D., M. Petrovic, A.R. Fernández-Alba, and D. Barceló. (2004). Analysis by liquid 

chromatography-electrospray ionization tandem mass spectrometry and acute toxicity evaluation for B- 

blockers and lipid-regulating agents in wastewater samples. J. Chromatogr. A (1046): 133-140. 

23. Maurer, M., B.I. Escher, P. Richle, C. Schaffner, and A.C. Alder. (2007). Elimination of beta-blockers in 

sewage treatment plants. Eawag, Switzerland: Swiss Federal Institute for Aquatic Science and Technology. 

24. Sein, M.M., T.C. Schmidt, A. Golloch, and C. von Sonntag. (2009). Oxidation of some typical wastewater 

contaminants (tributyltin, clarithromycin, metoprolol and diclofenac) by ozone. Duisburg-Essen, Germany: 

Instrumental Analytical Chemistry, University of Duisburg-Essen. 

25. MistraPharma (2010) MistraPharma Wiki Database: http://www.wikipharma.org/welcome.asp. Hemsida 

(Datum: april, 2010). 

26. Ågerstrand, M., and C. Rudén. (2010). Evaluation of the accuracy and consistency of the Swedish 

Environmental Classification and Information System for pharmaceuticals. Sci. Total Environ. 

doi:10.1016/j.scitotenv.2010.02.020 

27. SWEDERS. (2005). A report on swedish antibiotic utilisation and resistance in human medicine. ISSN 

1400-3473. Stockholm: Smittskyddsinstitutet & Strama.

Bilaga 1 

Sammanställning av aktiva ämnen och dess användning samt 

miljöpåverkan

Bilaga 1 1(7) 

Sammanställning av aktiva ämnen och dess användning samt miljöpåverkan 

Aktivt ämne CASnummer 

PNEC (ng/l) Användning Beskrivning och miljöpåverkan 

Atenolol 29122-68-7 200 000 1, A 

313 000 2, A Beta-receptor blockerare 3 Prioriterat läkemedel för långsiktiga ekotoxikologiska effekter. 4 Bedömningen 

är osäker på grund av miljödatabrist 3 

Atorvastatin 134523-00-5 24 000 5 Behandling av förhöjd kolesterol 

halter 6 

Ämnet bryts ner långsamt i miljön men har inte potential att lagras i 

vattenlevande organismer 5 

Azitromycin 83905-01-5 9,4 7 Antibakteriellt medel 7 Användning bedömts medföra låg risk för miljöpåverkan. Substansen bryts ner 

långsamt i miljön och har inte potential att lagras i vattenlevande organismer 7 

Budesonid 51333-22-3 8 600 8 Lindrar allergiska besvär 6 Har potential att lagras upp i vattenlevande organismer och är inte biologiskt 

lättnedbrytbart. Aktivt ämne i entocort, pulmicort, turbuhaler och symbicort 

har budesonid 8 

Cefuroxim 55268-75-2 76 000 10 

91 000 9 Antibakteriellt medel 10 Ämnet bryts ner långsamt i miljön och har inte potential att lagras i 


Cetirizin 83881-51-0 Data saknas Antihistamin för systemiskt bruk De högsta halterna av antihistaminer står i samband med av höga halter av 

växtpollen i luften 11 

Ciprofloxacin 85721-33-1 5 9 Antibakteriellt medel Prioriterat läkemedel för långsiktiga ekotoxikologiska effekter 4 

Clozapine/Klozapin 5786-21-0 310 12 Neuroleptika, lugnande medel 

och sömnmedel 

Substansen är potentiellt persistent och har potential att lagras i vattenlevande 

organismer 12 

Dextropropoxifen 469-62-5 5400 13 Smärtstillande Ämnet är ett narkotikaklassat preparat. Ekotoxikologiska data saknas 14 

Diklofenak 15307-86-5 

15307-79-6 

9, 15 

115 

100 000 13 Antiinflammatoriskt och 

antireumatiskt medel 

Ingår i gruppen receptfria cox-hämmare. Kan påverka reaktioner i lever, njurar 

och gälar hos regnbåge 16 samt njurar hos gamar 

Doxycyklin 564-25-0 316 13 Antibakteriellt medel 17 Ekotoxikologiska data saknas 17 

Enrofloxacin 93106-60-6 49 18 Antibakteriellt medel 19 Enrofloxacin är ett kinolonderivat med en baktericid effekt. Fluorokinoloner 

passerar avloppsreningsverk i oförändrad form 20 och anrikas i avloppsslam. 21 

Fluorokinoloner fotodegraderas dock snabbt i ytvatten. 22 Komplexbinder till 

lerjord med divalenta katjoner liksom tetracykliner förekommer 23 

Erytromycin 114-07-8 20 24 Antibakteriellt medel 19 Används ofta för människor som har en allergi mot pencillin 19 

Etinylöstradiol 57-63-3 0,02 28 

0,1 25-27 

0,2 13 Könshormon 27 Det används för behandling av kvinnor med långvarig och svårbehandlad akne 

med inslag av seborré (fet hy och fett hår). Användning av etinylestradiol har 

bedömts medföra hög risk för miljöpåverkan (fass.se). 27, 29, 30 En del 17-alfaetinylöstradiol 

bildas även genom metabolism av vissa etinylerade gestagener, 

såsom noretisteron/noretisteronacetat samt lynestrenol 6 

Felodipin 72509-76-3 50 31 Kalciumantagoniser 6 Det marknadsförs under varumärket Plendil av AsteaZeneca och Logimax som 

är ett kombinationsläkemedel som även innehåller även betablockeraren 

metoprolol. 6 Substansen är potentiellt persistent och har potential att lagras i 

vattenlevande organismer 31

Bilaga 1 2(7) 



Furosemid 54-31-9 45 140 32 Vätskedrivande Substansen har inte potential att lagras i vattenlevande organismer 32 

100 000 6 

Hydroklorotiazid 58-93-5 21 000 33 

100 000 13 Vätskedrivande Substansen är potentiellt persistent och har inte potential att lagras i 


Ibuprofen 15687-27-1 0,1 34 

316 28 

13, 35 

7 100 

20 000 25, 26 Antiinflammatoriska och 

antireumatiska medel 

Ingår i gruppen receptfria cox-hämmare. Substansen bryts ner långsamt i miljön 

men har inte potential att lagras i vattenlevande organismer 35 

Ifosfamid 3778-73-2 Data saknas Cytostatika 36 Ekotoxikologiska data saknas 36 

Karbamazepin/ 298-46-4 7 100 37 Antiepileptiskt medel Ekotoxikologiska data saknas 38 

Carbamazepine 

17 000 38 

Ketpkonazol 65277-42-1 100 39 Antimykotika Används mot hud och infektionssjukdomar i t.ex. alternova schampo som är ett 

mediciniskt schampo. Varje gram schampo innehåller 20 mg ketokonazol 39 

Ketoprofen 22071-15-4 100 000 40 Smärtstillande och 

antiinflammatoriskt medel 

Ingår i gruppen receptfria cox-hämmare. Miljörisk: Tillgängliga 

ekotoxikologiska data utesluter inte risk för miljöpåverkan 40 

Levonorgestrel 797-63-7 1 000 41, 42 Könshormon Tillgängliga ekotoxikologiska data utesluter inte risk för miljöpåverkan. 

Substansen bryts ner långsamt i miljön och har potential att lagras i 

41, 42 

vattenlevande organismer 

Losartan 114798-26-4 Data saknas Behandling av högt blodtryck 6 Losartan är den aktiva substansen i Cozaar. (Fass) 

Metoprolol 37350-58-6 8 800 13 

31 000 25 

58 300 43 Beta-receptor blockerare Är en svårnedbrytbar förening som dock inte verkar ha några negativa effekter i 

1, 43 

koncentrationer under 25 µg/l 

Metronidazol 443-48-1 12 500 44 Antibakteriellt medel Medel vid mun- och tandsjukdomar, vid bakteriella och virala infektioner, 

antiinfektiva- och antiseptiska medel för gynekologiskt bruk, för systematiskt 

bruk som medel mot protozoer. Substansen är potentiellt persistent och har inte 

potential att lagras i vattenlevande organismer 44 

Mirtazapin 61337-67-5 19 900 45 Psykoanaleptika Jämförs med mianserin och nefazodon, eftersom dessa antidepressiva visa 

likheter i deras verkningssätt. 46 Substansen bryts ner långsamt i miljön och har 

potential att lagras i vattenlevande organismer 45 

Naproxen 22204-53-1 330 24 

640 47 

37 000 13 Antiinflammtoriska och 

antireumatiska medel 

Ingår i gruppen receptfria cox-hämmare. Substansen bryts ner långsamt i miljön 

och har inte potential att lagras i vattenlevande organismer 47 

Noretisteron 68-22-4 Data saknas Könshormon Det används i vissa kombinerade p-piller och i minipiller 19 

Norfloxacin 70458-96-7 22 48 Antibakteriellt medel Risk för miljöpåverkan kan inte uteslutas då ekotoxikologiska data saknas 49 

Norgestrel 6533-00-2 Data saknas Könshormon Norgestrel är en blandning av 2 stereoisomerer, dextronorgestrel (CAS # 797- 

64-8) och levonorgestrel (CAS # 797-63-7) där endast levonorgestrel är 

biologiskt aktiv 19 

Oflaxacin 82419-36-1 16 50 Antibakteriellt medel Användning av ofloxacin har bedömts medföra försumbar risk för

Bilaga 1 3(7) 



miljöpåverkan 50 

Oxazepam 604-75-1 Data saknas Neuroleptika Ämnet är lugnande och används som sömnmedel. Ekotoxikologiska data 

Oxitetracyklin 6153-64-6 

79-57-2 

saknas 19 

Data saknas Antibakteriellt medel Används vid bakteriella och virala infektioner på hud samt mot 

infektionssjukdomar och som antibakteriellt medel vid ögon och 

öronsjukdomar. Ekotoxikologiska data saknas 51 

Paracetamol 103-90-2 9200 13, 25, 37, 52 Smärtstillande Säljs i Sverige receptfritt vanligen under varunamnen Alvedon, Reliv och 

Panodil. Toxisk dos för vuxna är ca 140 mg per kg kroppsvikt. Substansen bryts 

ner långsamt i miljön och har potential att lagras i vattenlevande organismer 52 

Propranolol 525-66-6 5 37, 53 Beta-receptor blockerare Är en svårnedbrytbar förening som dock inte verkar ha några negativa effekter i 

6 Ranitidin användas för att minska besvär av sura uppstötningar. 6 Substansen 

koncentrationer under 25 µg/l 

Raloxifen 84449-90-1 Data saknas Könshormon 

Ranitidin 66357-35-5 167000 13 Histamin-2-receptorblockerare 

320 000 54 bryts ner långsamt i miljön, och har inte potential att lagras i vattenlevande 

organismer 54 

Sertralin 79617-96-2 56 55 Psykoanaleptika Användning har bedömts medföra medelhög risk för miljöpåverkan 55 

Antibakteriellt medel Ekotoxikologiska data saknas 19 

Antibakteriellt medel Substansen bryts ner långsamt i miljön (1 % nedbrytning efter 28 dagar) och 

Sulfametoxazol/ 723-46-6 

19, 37 

27 

trimetoprim 

118 25 

Tetracyklin 60-54-8 

13, 25 

90 

64-75-5 310 56 har potential att lagras i vattenlevande organismer 56 

Tramadol 27203-92-5 Data saknas Smärtstillande Ekotoxikologiska data saknas 19 

Trimetoprim och 

sulfametoxazol 

738-70-5 16 000 19 

56 000 19 Antibakteriellt medel Används vid olika typer av infektioner i urinvägarna och i prostata samt vid 

försämring av kronisk luftvägsinfektion. Substansen bryts ner långsamt i miljön 

och har inte potential att lagras i vattenlevande organismer 19 

Tylosin 140-69-0 555 57 Antibakteriellt medel Veterinärmedicinskt läkemedel för behandling av bakterieinfektioner och kolit 

hos sällskapdjur. 

13, 28 

Östradiol/estradiol 50-28-2 0,02 Könshormon och endokrin terapi Substansen bryts ner långsamt i miljön och har potential att lagras i 

57-91-0 0,08 58, 59 58, 59 

vattenlevande organismer 

Östriol/estriol 50-27-1 0,01 60 Könshormon Ekotoxikologiska data saknas 61 

0,75 13, 28 

Östron 53-16-7 59 62, A Könshormon Andra kvinnliga könshormon har visats ge feminisering av fisk nedströms 

65 62, A kommunala reningsverk 63 

1, 43

Bilaga 1 

4(7) 

Referenser 

1. Hernando, M.D., M. Petrovic, A.R. Fernández-Alba, and D. Barceló. (2004). Analysis by liquid 

chromatography-electrospray ionization tandem mass spectrometry and acute toxicity evaluation for B- 

blockers and lipid-regulating agents in wastewater samples. J. Chromatogr. A (1046): 133-140 

2. Cleuvers, M. (2005). Initial risk assessment for three B-blockers found in the aquatic environment. 

Chemosphere (59): 199-205 

3. Fass (2009) Atenolol: 

http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19990827000223&DocTypeID=5#ID 

E4POETUAHOWVERT1. Hemsida (Datum: 4 december, 2009) 

4. Pomati, F., C. Orlandi, M. Clerici, F. Luciani, and E. Zuccato. (2007). Effects and Interactions in an 

Environmentally Relevant Mixture of Pharmaceuticals. . Toxicol. Sci. 102(1): 129-137 

5. Fass (2009) Atorvastatin: 

http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?SpecID=107144&DocTypeID=3#IDE4POIC 

UCCOFVERT1. Hemsida (Datum: 1 december, 2009) 

6. Läkemedelsverket (2010) Läkemedelsverket.se. Hemsida (Datum) 

7. Fass (2010) Azitromycin: 


E4POFIUB0OOVERT1. Hemsida (Datum: 14 april, 2010) 

8. Fass (2010) Budesonid: 


E4POF1UANGZVERT1. Hemsida (Datum: 8 januari, 2010) 

9. STF. (2006). Initial assessment of eleven pharmaceuticals using the EMEA guideline in Norway. TA- 

2216/2006. ISBN: 82-7655-295-1. Norge: Statens forurensningstilsyn 

10. Fass (2010) Cefuroxim: 


E4POF4UAPYUVERT1. Hemsida (Datum: 12 januari, 2010) 

11. Fass (2010) Cetirizin: 


E4POFIUB0NUVERT1. Hemsida (Datum: 12 januari, 2010) 

12. Fass (2009) Clozapine: 


E4POE2U9WS5VERT1. Hemsida (Datum: 14 december, 2009) 

13. Läkemedelsverket. (2004). Miljöpåverkan från läkemedel samt kosmetiska och hygieniska produkter. 

Uppsala: Läkemedelsverket 

14. Fass (2010) Dextropropoxifen: 


E4POCBU9EITVERT1. Hemsida (Datum: 1 februari, 2010) 

15. STF. (2007). Occurrence of selected pharmaceuticals in wastewater effluents from hospitals (Ullevål 

and Rikshospitalet) and VEAS wastewater treatment works. TA- 2246/2007. Norge: Statens 

forurensningstilsyn 

16. Triebskorn, R., H. Casper, A. Heyd, R. Eikemper, H.R. Köhler, and J. Schwaiger. (2004). Toxic effects 

of the non-steroidal anti-inflammatory drug diclofenac. Part II: Cytological effects in liver, kidney, gills 

and intestine of rainbow trout (Oncorhynchus mykiss). Aquatic Toxicology 68: 151-166 

17. Fass (2010) Doxycyklin. http://www.fass.se/environment/ Hemsida (Datum: 15 april, 2010)

Bilaga 1 5(7) 

18. Robinson, A.A., J.B. Belden, and M.J. Lydy. (2005). Toxicity of fluoroquinolone antibiotics to aquatic 

organisms. Journal Environmental Toxicology and Chemistry 24(2): 423-430 

19. Fass (2010) www.fass.se. april, 2010) 

20. Lindberg, R.H., and P. Wennberg. (2005). Screening of human antibiotic substances and determination 

of weekly mass flows in five sewage treatment plants in Sweden. Environmental Science & Technology 

39(10): 3421-3429 

21. Alexy, R., A. Schöll, and K. Kümmerer. (2004). What do we know about antibiotics in the 

environment? Pharmaceuticals in the Environment. Berlin: Springer 

22. Boxall, A., and A. Fogg. (2004). Veterinary medicines in the environment. Rev. Environ. Contam. 

Toxicol. 180: 1-91 

23. Hellström, A., and J. Kreuger. (2005). Litteraturstudie av veterinärmedicinska produkter inför 

screeningen 2006. Rapport 2005:23. Department of Environmental Assessment Swedish University of 

Agricultural Sciences (SLU) 

24. Isidori, M., M. Lavorgna, A. Nardelli, L. Pascarella, and A. Parrella. (2005). Toxic and genotoxic 

evaluation of six antibiotics on non-target organisms. Sci. Total Environ. 346: 87-98 

25. SFT. (2006). Initial assessment of eleven pharmaceuticals using the EMEA guideline in Norway. TA- 

2216/2006. ISBN: 82-7655-295-1. Norge: Statens forurensningstilsyn 

26. SFT. (2007). Occurrence of selected pharmaceuticals in wastewater effluents from hospitals (Ullevål 

and Rikshospitalet) and VEAS wastewater treatment works. TA- 2246/2007. Norge: Statens 

forurensningstilsyn 

27. Fass (2010) Etinylöstradiol, produktfakta: 


E4POBUU91LPVERT1. Hemsida (Datum: 16 april, 2010) 

28. Andersson, J., A. Woldegiorgis, M. Remberger, L. Kaj, Y. Ekheden, B. Dusan et al. (2006). Results 

from the Swedish National Screening Programme 2005. Subreport 1: Antibiotics, Antiinflammatory 

substances and Hormones: Report B1689. Stockholm: IVL 

29. Fass (2010) Etinylöstradiol: 


E4POBUU91LPVERT1. Hemsida (Datum: 15 april, 2010) 

30. Fass (2010) Etinylöstradiol, nyheter: http://www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER--- 

2003/Potentiella-miljorisker-med-EVRA-och-NuvaRing/. Hemsida (Datum: 15 april, 2010) 

31. 31. Fass (2010) Felodipin: 


E4POFDUAX27VERT1. Hemsida (Datum: 26 april, 2010) 

32. Fass (2010) Furosemid: 


E4POBTU90VUVERT1. Hemsida (Datum: 10 januari, 2010) 

33. Fass (2010) Hydroklorotiazid: 


E4POBUU91ZCVERT1. Hemsida (Datum: 13 februari, 2010) 

34. de Lange, H.J., W. Noordoven, M. A.J., M. Lurling, and E.T.H.M. Peeters. (2006). Behavioural 

responses of Gammarus pulex (Crustacea, Amphipod) to low concentrations of pharmaceuticals. 

Aquatic Toxicology 78: 209-216

Bilaga 1 

35. Fass (2010) Ibuprofen: 

http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19901012000010&DocTypeID= 

5#IDE4POEKUAAH3VERT1. Hemsida (Datum: 13 februari, 2010) 

6(7) 

36. Fass (2010) Ifosfamid: 

https://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19900208000056&DocTypeID=5#up 

p. Hemsida (Datum: 15 april, 2010) 

37. Naturvårdsverket. (2008). Avloppsreningsverkens förmåga att ta hand om läkemedelsrester och andra 

farliga ämnen. Redovisning av regeringsuppdrag. Rapport 5794. ISBN 978-91-620-5794-7.pdf. 

Stockholm: Naturvårdsverket 

38. Fass (2010) Karbamazepin: 


E4POC8U9CHDVERT1. Hemsida (Datum: 13 februari, 2010) 

39. Fass (2010) Ketokonazol: 


E4POFAUAUHUVERT1. Hemsida (Datum: 36 april, 2010) 

40. Fass (2010) Ketoprofen: 


E4POEOUADUXVERT1. Hemsida (Datum: 13 januari, 2010) 

41. Fass (2010) Levonorgestrel, produktfakta: 

http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19751105000034&DocTypeID=3&Us 

erTypeID=0#IDE4POCIU9K4SVERT1. Hemsida (Datum: 36 april, 2010) 

42. Fass (2010) Levonorgestrel: 


E4POCIU9K4SVERT1. Hemsida (Datum: 26 april, 2010) 

43. Fass (2010) Metoprolol: 


E4POF3UAPBGVERT1. Hemsida (Datum: 13 januari, 2010) 

44. Fass (2010) Metronidazol: 


erTypeID=0#IDE4POCAU9E4MVERT1. Hemsida (Datum: 14 april, 2010) 

45. Fass (2010) Mirtazapin: 


E4POF8UAT55VERT1. Hemisoda (Datum: 20 januari, 2010) 

46. Passier, A., and E. van Puijenbroek. (2005). Mirtazapine-induced arthralgia. Netherlands 

Pharmacovigilance Centre Lareb, ‘s-Hertogenbosch 

47. Fass (2010) Naproxen: 


E4POEPUAE0HVERT1. Hemsida (Datum: 20 januari, 2010) 

48. Backhaus, T., M. Scholze, and L.H. Grimme. (2000). The single substance and mixture toxicity of 

quinolones to the bioluminescent bacterium Vibrio fischeri. Aquatic Toxicology 49: 49-61 

49. Fass (2010) Norfloxacin: http://en.wikipedia.org/wiki/Norethisterone. Hemsida (Datum: 15 april, 2010) 

50. Fass (2010) Ofloxacin: 


E4POFIUB0IJVERT1. Hemsida (Datum: 14 april, 2010)

Bilaga 1 

7(7) 

51. Fass (2010) Oxitetracyklin: 


E4POBYU951SVERT1. Hemsida (Datum: 14 april, 2010) 

52. Fass (2010) Paracetamol (Panadol): 


E4POC2U97HOVERT1. 20 januari, 2010) 

53. Fass (2010) Propranolol: 


E4POCDU9GH7VERT1. Hemsida (Datum: 10 januari, 2010) 

54. Fass (2010) Ranitidin: 


E4POFBUAUZ3VERT1. Hemsida (Datum: 10 januari, 2010) 

55. Fass (2010) Sertralin: 


E4POFGUAZALVERT1. Hemsida (Datum: 12 januari, 2010) 

56. Fass (2010) Tetracyklin: 


erTypeID=0#IDE4POBVU92G1VERT1. Hemsdia (Datum: 17 januari, 2010) 

57. Hillis, D.G., P. Antunes, P.K. Sibley, J.N. Klironomos, and K.R. Solomon. (2008). Structural responses 

of Daucus carota root-organ cultures and the arbuscular mycorrhizal fungus, Glomus intraradices, to 12 

pharmaceuticals. Chemosphere 73: 344-352 

58. Fass (2010) Östradiol, poduktfakta: 


erTypeID=0#IDE4POBSU8ZVYVERT1. Hemsida (Datum: 15 april, 2010) 

59. Fass (2010) Östradiol: 

http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19930618000018&DocTypeID=5#Est 

radiol. Hemsdia (Datum: 15 april, 2010) 

60. Metcalfe, C.D., T.L. Metcalfe, and Y. Kiparissis. (2001). Estrogenic potency of chemicals detected in 

sewage treatment plant effluents as determined by in vivo assays with Japanese medaka (Oryzias 

latipes). . Environmental Toxicology and Chemistry (20): 297-308 

61. Fass (2010) Östriol: 


E4POBSU8ZVOVERT1. Hemsida (Datum: 11 februari, 2010) 

62. Rankouhi, T.R., J.T. Sanderson, I. van Holsteijn, P. van Kooten, A.T.C. Bosveld, and M. van den Berg. 

(2005). Effects of environmental and natural estrogens on vitellogenin production in hepatocytes of the 

brown frog (Rana temporaria). Aquatic Toxicology 71: 97-101 

63. Läkemedelsverket (2010) Potentiella miljörisker med EVRA och NuvaRing 

(http://www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER---2003/Potentiella-miljorisker-med-EVRAoch-NuvaRing/). 

Hemsida (Datum: 15 april, 2010)

Bilaga 2 

Resultat samt beräkningar från mätningar av läkemedelsrester

Bilaga 2 

1(14) 

Resultat samt beräkningar från mätningar av läkemedelsrester 

I tabellerna redovisas den upp mätta halten (MEC- meassured environmental concentraion), 

PNEC (predicted no effect concentration), den halt som anses inte ha någon ekotoxikologisk 

effekt, den beräknade riskkvoten (MEC/PNEC), miljörisken utifrån den beräknade 

riskkvoten, miljörisken enligt Fass 1 , PBT (persistens, bioakumulation och toxicitet) enligt 

Stockholms läns landsting 2 , värdet endast för persistens och bioackumuleringen (PB), 

riskkvoten dividerad med PB samt en miljöprioritering för de 5-8 ämnen med högst halt samt 

prioriterade ämnen som hormoner, antibiotika och anti-inflamatoriska ämnen som säljs i stor 

omfattning. Miljöprioriteringen betecknas med A samt en siffra för ämnen med värden över 

detektionsgränsen medan för ämnen under detektionsgränsen märks med ett B och 

prioriteringsplats. Värden med en beräknad riskkvot på

Bilaga 2 2(14) 

Tabell 1. Provtagning av läkemedel från Karsuddens sjukhus i Katrineholm (V064060-08) den 8-9 december 2008. 

De ämnen som uppmätts i de högsta halterna är skrivet i fet stil 

Aktivt ämne MEC (ng/l) PNEC (ng/l) Beräknad riskkvot Beräknad miljörisk Miljörisk PBT A PB Riskkvot* PB Miljöprioritering 

Azitromycin


Tabell 2. Provtagning av läkemedel från Kullbergska sjukhuset i Katrineholm (V064061-0) den 8-9 december 2008. 



Azitromycin


Tabell 3. Provtagning av läkemedel i inkommande vatten till Rosenholms reningsverk i Katrineholm (V064062-08) den 8-9 december 2008. De 

ämnen som uppmätts i de högsta halterna är skrivet i fet stil 


Atenolol 1 200 200 000 0,006 Försumbar - 4* 3* 0,02 - B 

Azitromycin 15 9,4 1,6 Medelhög Låg 6 3 4,8 A9 

Cefuroxim 370 76 000 0,005 Försumbar Försumbar 3* 3 0,015 - B 

Diklofenak 330 115 2,9 Medelhög Försumbar 4* 3* 8,7 A8 

Doxycyklin


Tabell 4. Provtagning av läkemedel i utgående vatten från Rosenholms reningsverk i Katrineholm (V064063-08) den 8-9 december 2008. 



Atenolol 920 200 000 0,005 Försumbar - 4* 3* 0,02 - B 



Diklofenak 410 115 3,6 Medelhög Försumbar 4* 3* 11 A5 

Doxycyklin 50 316 0,16 Låg - - - 0,16 A13 

Erytromycin 210 20 11 Hög Försumbar 6 3 33 A3 

Etinylöstradiol


Tabell 5. Provtagning av läkemedel i utgående vatten från Mälarsjukhuset i Eskilstuna (Prov 364) den 27-28 maj 2009. 





Cefuroxim


Tabell 6. Provtagning av läkemedel i inkommande vatten till Ekeby avloppsreningsverk i Eskilstuna (Prov 350:1) den 27-28 maj 2009. 



Atenolol 3 400 200 000 0,02 Låg - 4* 3* 0,06 A15 



Ciprofloxacin 1 200 5 240 Hög - 5 3 720 A3 

Diklofenak 350 115 3,00 Medelhög Försumbar 4* 3* 9 A8 

Doxycyklin


Tabell 7. Provtagning av läkemedel i utgående vatten från Ekeby avloppsreningsverk i Eskilstuna (Prov 350:2) den 27-28 maj 2009. 






Cetirizin 1 400 - - - - - - - - C 


Doxycyklin


Tabell 8. Provtagning av läkemedel i utgående vatten från våtmarkerna efter Ekeby avloppsreningsverk i Eskilstuna (Prov 350:3) den 27-28 maj 

2009. De ämnen som uppmätts i de högsta halterna är skrivet i fet stil 



Azitromycin

Bilaga 2 10(14) 

Tabell 9. Provtagning av läkemedel i utgående vatten från centrallasarettet i Nyköping (Provpunkt 1 NLN, prov V039358-09) den 20-21 oktober 



Azitromycin

Bilaga 2 11(14) 

Tabell 10. Provtagning av läkemedel i utgående vatten från Centrallasarettet i Nyköping (Provpunkt 2 NLN, prov V039359-09) den 20-21 

oktober 2009. De ämnen som uppmätts i de högsta halterna är skrivet i fet stil 



Azitromycin 8 9,4 0,85 Låg Låg 6 3 2,6 A11 


Ciprofloxacin 15 000 5 3 000 Hög - 5 3 9 000 A3 


Doxycyklin

Bilaga 2 12(14) 

Tabell 11. Provtagning av läkemedel på utgående vatten från centrallasarettet i Nyköping (Provpunkt 3 NLN, V039360-09) den 20-21 oktober 



Atenolol 50 000 200 000 0,25 Låg - 4* 3* 0,75 A15 

Atorvastatin 11 000 24 000 0,46 Låg Försumbar 4 3 1,4 A11 

Azitromycin 5 9,4 0,54 Låg Låg 6 3 1,6 A10 

Budesonid 1 300 8 600 0,16 Låg Försumbar 8 6 0,96 A13 


Diklofenak 350 115 3 Medlehög Försumbar 4* 3* 9,0 A6 

Doxycyklin 200 316 0,63 Låg - - - 0,63 A16 

Enrofloxacin 10 49 0,2 Låg Ej i Sverige - - 0,20 A18 

Erytromycin 20 20 1 Medelhög Försumbar 6 3 3,0 A9 

Etinylöstradiol 10 0,02 500 Hög Hög 9 6 3 000 A4 

Felodipin

Bilaga 2 13(14) 

Tabell 12. Provtagning av läkemedel i inkommande vatten till Brandholmens reningsverk i Nyköping (V040049-09) den 26-27 oktober 2009. 





Cefuroxim

Bilaga 2 14(14) 

Tabell 13. Provtagning av läkemedel på i utgående vatten från Brandholmens reningsverk i Nyköping (V039322-09) den 20-21 oktober 2009. 



Atenolol 1 900 200 000 0,01 Låg - 4* 3* 0,03 A12 

Azitromycin 160 9,4 17 Hög Låg 6 3 51 A2 



Doxycyklin

MiljÃ¶prioritering av lÃ¤kemedelsutslÃ¤pp i Katrineholm, Eskilstuna och ...

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?