Tillgängligheten i det politiska livet i kommuner och ... - Handisam

Tillgängligheten i det politiska livet i kommuner och landsting
På frågan om det pågår något aktivt arbete för att förbättra
tillgängligheten för personer med funktionsnedsättning till det
politiska livet i den egna kommunen eller landstinget svarade knappt
hälften att åtgärder för att förbättra tillgängligheten uppmärksammas
generellt vid planering av verksamheten. En fjärdedel anser att
åtgärder för att förbättra tillgängligheten vidtas först när behov
uppstår. En dryg fjärdedel anser inte att ett aktivt arbete bedrivs eller
anger att de saknar åsikt om hur arbetet bedrivs. Det är inte några
stora skillnader i åsikterna om hur förbättringsarbetet för
tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning bedrivs varken
mellan kvinnor och män eller beroende på funktionsnedsättning.
Tillgängligheten i den politiska verksamheten
Drygt en femtedel av de förtroendevalda uppger att man inte alls eller
bara ibland eller bara för vissa handlingar kan få dem i önskat
alternativt format. Det är ingen skillnad i åsikterna mellan förtroendevalda
med eller utan funktionsnedsättning. Mer än hälften av dem
utan funktionsnedsättning känner inte till hur det är i deras kommun
eller landsting. Även bland dem med funktionsnedsättning är andelen
som svarar att det inte är aktuellt i deras fall eller att de inte känner
till hög. På frågan om möteshandlingarna ges ut i tillräckligt god tid
innan mötet uppger 92 procent att de i allmänhet får handlingar i god
tid.
Förväntningar och attityder
Sjuttio procent av de svarande anser inte att förväntningarna på
arbetsinsatsen är lägre för personer med funktionsnedsättning än för
andra förtroendevalda. Det är ingen stor skillnad i åsikterna beroende
på kön eller om man har en funktionsnedsättning. Män utan
funktionsnedsättning tror i något högre grad att personer har lägre
förväntningar på arbetsinsatsen av förtroendevalda med funktionsnedsättning.
På frågan om personer med funktionsnedsättning förväntas vara mer
intresserade av att arbeta med frågor som rör personer med
funktionsnedsättning än andra, anser 64 procent att det är så, alltid,
ibland eller av vissa personer. Åsikterna går isär mellan
förtroendevalda med och utan funktionsnedsättning. De utan
funktionsnedsättning anser i högre grad att de ibland eller av vissa
förväntas ägna mer intresse åt dessa frågor än vad andra
förtroendevalda förväntas göra.
64 procent av de svarande anser att personer med
funktionsnedsättning i stort sett alltid blir jämlikt behandlade.
Förtroendevalda män med funktionsnedsättning skiljer sig från de
andra grupperna i åsikt. Nio procent av männen med
funktionsnedsättning anser att det förekommer ojämlik behandling
15