Utrymning - Pdf - Handisam
Utrymning - Pdf - Handisam
Utrymning - Pdf - Handisam
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
Säker utrymning<br />
– vid brand och andra nödsituationer<br />
Här presenteras mer detaljerad information om vad man ska tänka på för att<br />
personer med funktionsnedsättning ska ha möjlighet att sätta sig i säkerhet<br />
vid brand och andra nödsituationer. Det är en fördjupning av riktlinjerna på<br />
området som finns i vår publikation Riv hindren – Riktlinjer för tillgänglighet.<br />
Riktlinjerna har tagits fram för statliga myndigheter men kan även användas<br />
inom kommuner, landsting, organisationer eller privata företag.<br />
Innehåll<br />
Sidan<br />
Säker utrymning – allmänt............................................................................ 2<br />
Brandskyddsdokumentation och systematiskt brandskyddsarbete ........................................ 4<br />
Plan för utrymning ........................................................................................................ 4<br />
<strong>Utrymning</strong>sövningar ...................................................................................................... 5<br />
Tillfällig utrymningsplats ................................................................................................ 5<br />
<strong>Utrymning</strong>svägar .......................................................................................................... 7<br />
<strong>Utrymning</strong>shiss............................................................................................................. 9<br />
<strong>Utrymning</strong>skyltar .......................................................................................................... 9<br />
Nödbelysning ............................................................................................................. 10<br />
<strong>Utrymning</strong>slarm.......................................................................................................... 11<br />
<strong>Utrymning</strong>sstol ........................................................................................................... 11<br />
Brandsläckare och larmknappars placering...................................................................... 11<br />
Om du vill läsa mer eller ta kontakt … .......................................................... 12
Säker utrymning – <strong>Handisam</strong>s fördjupningsblad<br />
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
Säker utrymning – allmänt<br />
Personer med funktionsnedsättning ska kunna sätta sig i säkerhet vid<br />
brand och i andra nödsituationer.<br />
Att sätta sig i säkerhet innebär att själv kunna ta sig ut eller förflytta sig till<br />
en säker flyktplats. Ett alternativ är att se till att det går att ta sig till en<br />
tillfällig utrymningsplats i en intilliggande brandcell och att man därifrån kan<br />
få hjälp att ta sig ut. Men det förutsätter bland annat:<br />
• att det finns en förflyttningsväg ut ur byggnaden till en säker flyktplats<br />
eller tillfällig utrymningsplats och som kan användas av personer som<br />
använder rullstol. Det är en väg utan trappor, trappsteg, höga trösklar,<br />
tunga dörrar och svåråtkomliga öppningsanordningar.<br />
• att det på flykt- eller utrymningsplatsen finns plats för rullstolar utan att<br />
förbipasserande hindras och att platsen är väl skyddad mot rök och värme.<br />
• att öppningsanordningar till dörrar i alla utrymningsvägar är lätta att<br />
förstå och hantera.<br />
• att larmknappar för att aktivera brandlarm och utrymningslarm sitter<br />
inom räckhåll för personer som använder rullstol.<br />
• att brandsläckare sitter inom räckhåll för personer som använder rullstol.<br />
• att personer med funktionsnedsättning kan uppfatta utrymningslarmet<br />
och informationen som ges i samband med utrymningen.<br />
• att det finns en utrymningsplan med arbetsrutiner som säkerställer att<br />
alla kommer ut vid utrymning.<br />
• att det är tydligt skyltat vilka utrymningsvägar personer som använder<br />
rullstol kan använda för att ta sig ut ur byggnaden, till en säker flyktplats,<br />
brandsäker hiss eller tillfällig utrymningsplats.<br />
2
Säker utrymning – <strong>Handisam</strong>s fördjupningsblad<br />
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
VAD SÄGER BOVERKET OCH ARBETSMILJÖVERKET?<br />
Enligt Byggnadsverksförordningen (1994:1215), 4 § punkt fyra, ska<br />
byggnadsverk vara projekterade och utförda så att personer som befinner sig i<br />
en byggnad vid brand kan ta sig ut eller räddas på annat sätt.<br />
Enligt Boverkets Byggregler (BBR, kapitel 5:31) ska byggnader utformas så<br />
att tillfredsställande utrymning kan ske vid brand. Enligt råden innebär en<br />
tillfredsställande utrymning antingen en fullständig utrymning av samtliga<br />
personer som befinner sig i byggnaden eller att de förflyttas till en säker<br />
flyktplats inom byggnaden.<br />
I Boverkets rapport ”<strong>Utrymning</strong>sdimensionering” (2006) sägs bland annat:<br />
”Personer med funktionshinder kan ha svårt att utrymma via en byggnads<br />
utrymningsvägar, speciellt om dessa utgörs av trappor. För att underlätta<br />
utrymningen för dessa kan olika förbättringar göras, till exempel genom att<br />
förse trapphallar med ett större utrymme som rymmer en rullstol. Ett annat<br />
alternativ kan vara att förse byggnaden med utrymme, foajé eller liknande<br />
inom egen brandcell, i direkt anslutning till respektive trappa. De som har<br />
svårt att gå i trappor kan då vänta i brandcellen till dess att hjälp med<br />
förflyttning till annan våning anländer. Det viktiga i sammanhanget är att<br />
vara medveten om att människor har olika möjligheter att sätta sig i säkerhet<br />
och att det bör beaktas vid projekteringen av brandskyddet.”<br />
Enligt HIN (Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av<br />
enkelt avhjälpta hinder till och i lokaler dit allmänheten har till träde och på<br />
allmänna platser) bör på publika toaletter bristfällig larmutrustning<br />
kompletteras så att även hörselskadade och döva kan nås av varningssignaler<br />
i händelse av brand eller annan fara.<br />
Enligt Boverkets Byggregler (BBR, kapitel 5:12) ska brandskyddet<br />
dokumenteras. I brandskyddsdokumentationen ska framgå dels förutsättningar<br />
för utförandet av brandskyddet, dels hur brandskyddet har utformats.<br />
Om larm och utrymning på arbetsplatser, se även Arbetsmiljöverkets<br />
föreskrifter AFS 2000:42, Arbetsplatsens utformning. Arbetsmiljöverket har<br />
också föreskrifter om Varselmärkning och varselsignaler på arbetsplatser.<br />
Arbetsmiljöverkets Författningssamling AFS 1997:11.<br />
* se referenslista sidan 12.<br />
3
Säker utrymning – <strong>Handisam</strong>s fördjupningsblad<br />
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
Brandskyddsdokumentation och systematiskt brandskyddsarbete<br />
För att uppnå en säker utrymning för personer med funktionsnedsättning<br />
bör frågan om utrymning tas upp i ett tidigt skede vid nyoch<br />
ombyggnad och sedan följas upp under projekteringen.<br />
Dokumentationen av brandskyddet ska sammanställas vid nybyggnad och<br />
ändring av byggnader. Den ska beskriva förutsättningar för brandskyddets<br />
utförande och brandskyddets utformning. Bland annat bör byggnadens<br />
brandcellsindelning och brandtekniska klasser redovisas. Även<br />
utrymningsstrategin och plan för kontroll och underhåll av brandskyddet ska<br />
framgå. Frågan om utrymningssäkerheten för personer med<br />
funktionsnedsättning bör också redovisas i dokumentationen.<br />
När byggnaden tagits i bruk ställs krav enligt Lagen om skydd mot olyckor,<br />
(LSO, SFS 2003:778) på fastighetsägaren och den som använder<br />
byggnaden/lokalen. Alla fastighetsägare och lokalanvändare ska bedriva ett<br />
systematiskt brandskyddsarbete enligt LSO och Räddningsverkets<br />
allmänna råd (SRVFS 2004:3). Säkerheten vid utrymning av personer med<br />
funktionsnedsättning bör ingå i det systematiska brandskyddsarbetet.<br />
Åtgärder för att uppnå en säker utrymning kan vara både tekniska och<br />
organisatoriska. Organisatoriska frågor kan handla om ansvar, regelbundna<br />
utrymningsövningar m.m. Det kan handla om rutiner, till exempel att alltid<br />
informera om utrymningsvägar då samlingslokaler hyrs ut, och att vid större<br />
sammankomster börja med att informera deltagarna var utrymningsvägarna<br />
finns.<br />
Plan för utrymning<br />
Det systematiska brandskyddsarbetet bör resultera i en utrymningsplan med<br />
arbetsrutiner som säkerställer att alla – även personer med funktionsnedsättning<br />
– kommer ut vid en utrymning. Det ska givetvis även ske på<br />
arbetsplatser där det för tillfället inte finns någon person med funktionsnedsättning<br />
anställd; en anställd kan ha en tillfällig funktionsnedsättning<br />
som gör att han eller hon inte kan gå i trappor eller en person med<br />
funktionsnedsättning kan vara på besök i lokalerna.<br />
4
Säker utrymning – <strong>Handisam</strong>s fördjupningsblad<br />
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
När utrymningsplanen tas fram bör man därför se över följande:<br />
• Möjligheter för personer med funktionsnedsättning att utrymma lokalerna<br />
och om eventuella förbättringar behövs för en säker utrymning.<br />
• Om någon särskild typ av utrustning behövs.<br />
• Om en särskilt ansvarig person behöver utses för utrymning av personer<br />
med funktionsnedsättning.<br />
• Om personalen behöver informeras och/eller utbildas för att kunna<br />
genomföra en säker utrymning.<br />
Det är viktigt att alla som normalt befinner sig i byggnaden informeras och<br />
utbildas så att alla vet hur personer med nedsatt rörelseförmåga ska utrymma<br />
byggnaden. De bör veta vilka utrymningsvägar som kan användas, var det<br />
finns en tillfällig utrymningsplats och hur man hjälper personer med nedsatt<br />
rörelseförmåga. Om personer behöver bäras ut bör man utgå från att det görs<br />
av utbildade personer, alltså räddningstjänst eller motsvarande. Om det finns<br />
särskild utrustning, till exempel en utrymningsstol, kan även andra hjälpa en<br />
person med rörelsehinder att komma ut. Men det förutsätter att den som ska<br />
manövrera stolen haft tillfälle att träna på hur stolen fungerar.<br />
<strong>Utrymning</strong>splanen bör anslås på lämpliga platser i byggnaden. Planen bör<br />
bland annat informera om var utrymningsvägar och larmutlösningsdon finns<br />
samt var återsamlingsplatsen ligger. Dessutom bör det klart framgå var<br />
utrymningsvägar och tillfälliga utrymningsplatser för personer i rullstol finns<br />
och om någon hiss kan användas vid brand.<br />
<strong>Utrymning</strong>sövningar<br />
Att öva utrymning är bästa sättet för alla att lära hur en utrymning ska<br />
organiseras och genomföras. Det är därför viktigt att alla deltar i övningen,<br />
det vill säga även personer med funktionsnedsättning. Det ger automatiskt<br />
värdefulla och konkreta erfarenheter för att utforma utrymningsrutiner för<br />
alla.<br />
Tillfällig utrymningsplats<br />
Om det inte är möjligt för personer som använder rullstol att själva ta sig ut i<br />
det fria eller ta sig till en säker flyktplats – det vill säga ett avskilt rum som<br />
kan motstå ett fullständigt brandförlopp – bör det finnas en tillfällig<br />
utrymningsplats. Det är en plats där man kan invänta hjälp. En annan<br />
brandcell kan fungera som tillfällig utrymningsplats.<br />
5
Säker utrymning – <strong>Handisam</strong>s fördjupningsblad<br />
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
En tillfällig utrymningsplats bör uppfylla följande villkor:<br />
• Räddningstjänsten ska enkelt kunna ta sig fram till den tillfälliga<br />
utrymningsplatsen. Ett trapphus som ligger i en separat brandcell kan<br />
exempelvis användas som en tillfällig utrymningsplats. I annat fall bör<br />
utrymningsplatsen ligga i direkt anslutning till<br />
trapphuset. För att skyddet ska vara så bra som<br />
möjligt måste dels räddningstjänsten informeras<br />
om att det finns en tillfällig utrymningsplats, dels<br />
var den ligger i byggnaden. Platsen bör vara<br />
utmärkt på utrymningsplanen.<br />
Bild 1. Bilden visar ett exempel på skylt som talar om<br />
att utrymmet är säkert vid brand. (Statens<br />
fastighetsverk har tagit fram skylten.)<br />
• Den tillfälliga utrymningsplatsen ska vara så stor att personer som<br />
använder rullstol och rollator där kan invänta hjälp utan att stå i vägen<br />
när andra utrymmer. Förslagsvis bör det finnas plats för minst två<br />
personer i rullstol plus plats för andra personer att passera. Ytan som<br />
behövs för en stillastående rullstol är minst 0,90 x1,40 meter. Observera<br />
att det även ska finnas fria ytor så att dörr/ar kan öppnas utan att en<br />
rullstol eller rollator står i vägen.<br />
• Från den tillfälliga utrymningsplatsen ska det gå att kommunicera med<br />
omvärlden. Det ska man kunna göra genom att till exempel enkelt trycka<br />
på en knapp eller ett reglage, det vill säga man ska inte behöva ha<br />
nypgrepp i handen.<br />
• Det är viktigt att utrymningsplatsens dörrar är täta och ventilationen är<br />
bra, till exempel genom brand-/brandgasspjäll som skydd för rök och<br />
värme. Om utrymningsplatsen är ett mindre rum kan brandglas i<br />
brandcellsgränsen (väggar och dörrar) vara olämpligt då glas släpper<br />
igenom för mycket värme.<br />
6
Säker utrymning – <strong>Handisam</strong>s fördjupningsblad<br />
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
<strong>Utrymning</strong>svägar<br />
Fungerande utrymningsvägar förutsätter följande:<br />
• Det ska vara möjligt att snabbt se, överblicka och förstå hur man ska<br />
förflytta sig för att ta sig ut ur lokalen. Det ska framför allt vara lätt att<br />
hitta fram till dörrarna i utrymningsvägen.<br />
• <strong>Utrymning</strong>svägar ska alltid hållas fria från inredning, utrustning och<br />
andra hinder – tillfälliga såväl som permanenta. Föremål får aldrig<br />
placeras framför eller bakom dörrar så att de inte kan öppnas.<br />
• Varningsmarkeringar ska bland annat finnas där trappor börjar och slutar<br />
samt vid stora glasytor som man kan missta för öppningar.<br />
• Dörrar i utrymningsvägar eller dörrar som leder till en utrymningsväg ska<br />
lätt kunna öppnas även av personer med nedsatt funktion i händerna.<br />
Dörren ska kunna öppnas med ett handgrepp, oavsett om den är låst eller<br />
olåst. Se exempel på öppningsbeslag, bild 2 och 3. Inga vred som kräver att<br />
man har nygrepp i handen bör förekomma. Om vred ändå används bör det<br />
inte ha en skyddskåpa. Tunga dörrar bör kunna öppnas automatiskt.<br />
• Det ska vara lätt att förstå hur dörrar i utrymningsvägen öppnas. Även<br />
personer som har nedsatt syn och personer med kognitiva funktionsnedsättningar<br />
ska snabbt kunna öppna dörrarna. Låsta dörrar med<br />
fördröjd öppning bör inte förekomma.<br />
• Öppningsbeslag (dörrtrycke, handtag eller liknande) får inte placeras<br />
högre än att exempelvis en person som är kortväxt kan nå det, vill säga<br />
högst cirka 1 meter över golvet.<br />
För att utrymningsvägen ska kunna användas av en person i rullstol<br />
tillkommer:<br />
• Att det inte finns några trappor, trappsteg eller höga kanter.<br />
• Att dörrar så långt möjligt saknar tröskel. Även brandklassade dörrar kan<br />
vara utan tröskel. En brandcellsskiljande dörr mot ett trapphus och mot en<br />
utrymningsplats bör vara extra tät. Helst bör man använda automatiska<br />
tätningströsklar som faller ner när dörren stängs, borstlist eller släplist.<br />
Om det finns trösklar får de vara högst 25 millimeter – helst inte högre än<br />
20 millimeter. De ska även vara avfasade.<br />
7
Säker utrymning – <strong>Handisam</strong>s fördjupningsblad<br />
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
• Att dörrar som ska passeras är tillräckligt breda, minst 80 centimeter men<br />
helst minst 84 centimeter. Bredvid dörren behövs en fri yta med bredden<br />
minst 70 centimeter, så att personer som använder rullstol kan nå<br />
dörrhandtaget i de fall dörren inte kan öppnas automatiskt.<br />
• Att tunga dörrar kan öppnas automatiskt är viktigt.<br />
<strong>Utrymning</strong>svägar i entréplanet bör vara utan hinder så att personer som<br />
använder rullstol själva kan ta sig ut. I övriga våningsplan är oftast den enda<br />
lösningen att det finns en säker flyktplats eller tillfällig utrymningsplats dit<br />
alla som inte kan gå i trappor kan ta sig för att vänta på hjälp. En hiss som<br />
kan användas vid brand är en annan och bättre lösning. Se vidare under<br />
rubriken utrymningshiss.<br />
Bild 2. Bilden visar ett öppningsbeslag för<br />
utrymning. Det är ett speciellt dörrtrycke som<br />
sitter ovanför dörrhandtaget. Plomberingen ska<br />
brytas innan det trycks ner.<br />
Bild 3. Bilden visar ett annat öppningsbeslag för<br />
utrymning. Det har form av en vertikal stång. Här<br />
trycker man på stången för att öppna dörren.<br />
8
Säker utrymning – <strong>Handisam</strong>s fördjupningsblad<br />
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
<strong>Utrymning</strong>shiss<br />
I normala fall får hissar inte användas vid brand. Under senare år har försök<br />
gjorts med hissar som kan användas självständigt vid brand, så kallade<br />
utrymningshissar. Till skillnad från en brandkårshiss kan utrymningshissen<br />
användas av personer som utrymmer utan hjälp av räddningstjänsten.<br />
Följande punkter är viktiga när det gäller utrymningshissar:<br />
• Hissen bör mynna på ett sätt som gör det lätt att ta sig ut i det fria.<br />
• Hissen ska ha separat strömförsörjning, trycksättning av schakt och sluss<br />
samt särskilda styr- och larmfunktioner. Larmtelefonen bör finnas både i<br />
hisskorg och sluss.<br />
Se vidare i referenslistan sidan 12: Tillgänglighet och kulturarv, Statens<br />
fastighetsverk Där beskrivs ett pilotprojekt med utrymningshiss.<br />
<strong>Utrymning</strong>skyltar<br />
<strong>Utrymning</strong>sskyltar ska placeras så att de är lätta att se oavsett var i lokalen<br />
man befinner sig. De får inte skymmas av föremål, exempelvis hängande<br />
armaturer. Även personer som sitter i rullstol – med en ögonhöjd på cirka<br />
115 centimeter – ska tydligt kunna se skyltarna. Det ska också finnas<br />
information/skyltar som visar hur man kommer till hinderfria<br />
utrymningsvägar, en tillfällig utrymningsplats och eventuell utrymningshiss.<br />
Skyltarna bör placeras där man förväntar sig att de ska sitta, till exempel över<br />
branddörrar. De kan eventuellt kompletteras med lägre sittande skyltar. I en<br />
lokal som börjar rökfyllas kan det vara svårt att se skyltar som sitter högt<br />
eftersom röken stiger uppåt.<br />
Bild 4. Bilden visar en dörr som kompletterats med<br />
ytterligare en skylt för att visa utrymningsvägen.<br />
Skylten sitter i handtagshöjd.<br />
9
Säker utrymning – <strong>Handisam</strong>s fördjupningsblad<br />
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
<strong>Utrymning</strong>sskyltar ska alltid vara väl belysta eller genomlysta, det vill säga<br />
ljuskällan sitter inne i skylten. Belysningsnivån anpassas sedan efter<br />
belysningen i lokalen. Råd om belysningsnivå och skyltstorlek finns i<br />
<strong>Utrymning</strong>sdimensionering, Boverket (2006).<br />
<strong>Utrymning</strong>sskyltar och andra skyltar för varselmärkning ska följa föreskrifter<br />
om Varselmärkning och varselsignaler på arbetsplatser (Arbetsmiljöverkets<br />
författningssamling, AFS 1997:11). De färgkombinationer som anges där ska<br />
alltid följas, exempelvis grönt/vitt för utrymning och röd/vit för brandbekämpningsutrustning.<br />
Skyltar om utrymningsvägar för personer i rullstol<br />
saknas för närvarande (november 2007) i Arbetsmiljöverkets föreskrifter men<br />
Statens fastighetsverk har tagit fram ett förslag på hur en sådan skulle kunna<br />
se ut (bild 5). Skylten finns bland annat<br />
i Wrangelska palatset i Stockholm<br />
sedan det renoverades.<br />
Bild 5. Bilden visar en skylt om<br />
utrymningsväg för personer i rullstol som<br />
Statens fastighetsverk tagit fram och<br />
använder.<br />
Nödbelysning<br />
För att hitta vägen ut vid strömavbrott ska nödbelysning alltid finnas i<br />
utrymningsvägar i byggnader som innehåller hotell, vårdanläggning eller<br />
samlingslokal (Boverket 5:353). Belysningsnivån för nödbelysning i trapphus<br />
bör vara minst 5 lux. (<strong>Utrymning</strong>sdimensionering, Boverket 2006.)<br />
Bild 6. Bilden visar väggar med bårder längs<br />
golvet. Om ljuset slocknar lyser bårderna och<br />
visar vägen ut.<br />
10
Säker utrymning – <strong>Handisam</strong>s fördjupningsblad<br />
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
<strong>Utrymning</strong>slarm<br />
För att personer med olika funktionsnedsättningar ska kunna uppfatta<br />
varningar om brand och andra allvarliga risker måste olika typer av larm<br />
användas, till exempel:<br />
• Ljudsignaler – sirener och ringklockor – och helst talad information i<br />
högtalare som meddelar att alla som befinner sig i byggnaden ska<br />
utrymma och hur man gör det.<br />
Ett utrymningslarm med särskilt lågfrekvent ljud uppfattas av personer<br />
med hörselnedsättningar mycket lättare än ett ”vanligt” larm.<br />
Ett talat meddelande om att lokalerna måste utrymmas och hur man bäst<br />
tar sig ut innebär oftast en snabbare utrymning. En nackdel är att det kan<br />
vara svårt att uppfatta meddelanden om det finns störande bakgrundsljud.<br />
Särskilt personer med nedsatt hörsel har svårt att uppfatta ett<br />
sådant meddelande. Språket kan också vara ett problem – alla kanske<br />
inte förstår svenska. Att informationen både kan höras och förstås är<br />
viktigt.<br />
• Ljussignaler – optiska signaler i form av blinkande eller roterande ljus –<br />
är särskilt viktigt i utrymmen där det finns risk att någon person befinner<br />
sig ensam.<br />
<strong>Utrymning</strong>sstol<br />
En utrymningsstol är en specialkonstruerad stol med<br />
hjul och medar som smidigt kan manövreras både<br />
nedför trappor och på plant golv. En person som inte<br />
själv kan gå i trappor kan föras i säkerhet med<br />
stolens hjälp.<br />
Stolen är relativt lätt att använda, man behöver<br />
exempelvis inte vara extra stark, men man bör<br />
åtminstone någon gång ha tränat att använda den.<br />
Bild 7. Bilden visar en skylt om att det finns det en<br />
utrymningsstol. (Statens fastighetsverk har tagit fram<br />
skylten.)<br />
Brandsläckare och larmknappars placering<br />
Brandsläckare, larmknapp och annat som är viktigt vid utrymning ska<br />
placeras så att de är inom räckhåll från en rullstol, det vill säga inte högre än<br />
1,1 meter över golvet och minst 70 centimeter från hörn. Den bästa<br />
placeringen är på maxhöjden 1 meter över golvet och minst 1 meter från hörn.<br />
11
Säker utrymning – <strong>Handisam</strong>s fördjupningsblad<br />
••••••••••••••••••••••••••••••••••••••<br />
Om du vill läsa mer …<br />
<strong>Utrymning</strong>sdimensionering (Boverket, 2006) http://www.boverket.se/upload/<br />
publicerat/bifogade%20filer/2006/utrymningsdimensionering.pdf<br />
Enklare utan hinder (Boverket 2005) http://www.boverket.se/upload/<br />
publicerat/bifogade%20filer/2005/enklare_utan_hinder.pdf<br />
Boverkets föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta<br />
hinder till och i lokaler dit allmänheten har tillträde och på allmänna platser<br />
(BFS 2003:19 HIN 1. Boverkets föreskrifter och allmänna råd) http://webtjanst.<br />
boverket.se/Boverket/RattsinfoWeb/vault/HIN/PDF/BFS2003-19HIN pdf 1<br />
Tillgänglighet och kulturarv (Statens Fastighetsverk)<br />
http://www.sfv.se/cms/sfv/om_sfv/tillganglighetsprojekt/boken_tillganglighet_och_k<br />
ulturarv/Boken_tillganglighet_och_kulturarv.html<br />
<strong>Utrymning</strong> för alla – byggnader med kulturvärden (Svensk Byggtjänst)<br />
http://www.byggtjanst.se/byggtjanst.vns?selectedmenuindex=3&componentconfig=i<br />
ndexArtikel&article=146888&cat=0<br />
Lagen om skydd mot olyckor (LSO, SFS 2003:778).<br />
http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20030778.htm<br />
Allmänna råd och kommentarer om systematiskt brandskyddsarbete<br />
(Statens räddningsverk) SRVFS 2004:3) http://www.srv.se/RSDoc/SRVFS_2004-<br />
3.pdf<br />
<strong>Utrymning</strong>ssäkerhet för rörelsehindrade (Statens räddningsverk)<br />
Räddningstjänst. Publikationsnummer P21-388)<br />
http://www.srv.se/Shopping/pdf/17726.pdf<br />
Varselmärkning och varselsignaler på arbetsplatser (Arbetsmiljöverket)<br />
Författningssamling AFS 1997:11. http://www.av.se/dokument/afs/AFS1997_11.pdf<br />
Riv hindren – Riktlinjer för tillgänglighet (<strong>Handisam</strong> 2007) http://www.<br />
handisam.se/upload/<strong>Handisam</strong>s%20filer/Rapporter/Riv%20hindren_tillg.pdf<br />
… eller ta kontakt<br />
Kontakt: Vi är tacksamma för synpunkter på fördjupningsbladet.<br />
Skicka synpunkterna till elisabet@handisam.se. Bild och text<br />
får användas fritt om källa och fotograf anges.<br />
Text: Elena Siré Arkitekt AB har tagit fram underlag till fördjupningsbladet.<br />
Elisabet Svensson, <strong>Handisam</strong> har bearbetat texten.<br />
Mai Almen, Hinderfri Design AB har medverkat genom att lämna<br />
synpunkter på innehållet.<br />
Foto: Mai Almen, Hinderfri Design AB (bild 3, 4 och 6)<br />
Elena Siré Arkitekt AB (bild 5)<br />
Elisabet Svensson, <strong>Handisam</strong> (bild 1, 2 och 7)<br />
12
Change language