Budget_ekonomiplan_1012.pdf - Jakobstad

STADEN JAKOBSTAD 

BUDGET 2010 

OCH 

EKONOMIPLAN 2011-2012 

Godkänd av stadsfullmäktige 14.12.2009

INNEHÅLLSFÖRTECKNING 

INLEDNING 1 

ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 10 

RESULTATRÄKNING 11 

FINANSIERINGSKALKYL 13 

DRIFTSEKONOMI 17 

STADSSTYRELSEN 17 

CENTRALVALNÄMNDEN 35 

REVISIONSNÄMNDEN 36 

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel) 38 

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS RÄDDNINGSVERK 40 

MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 42 

DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 47 

KULTURNÄMNDEN 68 

IDROTTSNÄMNDEN 79 

TEKNISKA NÄMNDEN 82 

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN 92 

AFFÄRSVERKEN 123 

DIREKTION FÖR JAKOBSTADS VATTEN 124 

HAMNSTYRELSEN 134 

STYRELSEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK 142 

INVESTERINGAR 148

INLEDNING 

Stadsfullmäktige godkänner före utgången av året en budget för staden Jakobstad för 

följande kalenderår. Enligt kommunallagens 65 § godkänns ekonomiplanen i samband med 

budgeten. Ekonomiplanen omfattar tre eller flere år (planeperiod). Budgetåret är 

planeperiodens första år. I budgeten och ekonomiplanen fastställer stadsfullmäktige målen 

för staden Jakobstads verksamhet och ekonomi. 

Enligt den ändring av kommunallagens 65 § mom. 2, som trädde i kraft den 1.1.2001, skall 

beslut fattas - i budgeten och ekonomiplanen eller vid godkännandet av dem – om åtgärder 

genom vilka underskott i föregående års balansräkning (över/underskott från tidigare år) 

och underskott som beräknas uppkomma det år budgeten görs upp kan täckas under 

planeperioden (skyldighet att täcka underskott). 

Fullmäktiges roll - som folkvald församling och högsta beslutande organ - vid uppställandet 

av målen för verksamheten kan inte nog betonas. Fullmäktige anvisar resurser för 

uppnåendet av målen för hela planeperioden. Budgetens, ekonomiplanens och bokslutets 

struktur utformas så att de till alla delar är jämförbara. 

EKONOMISK BAKGRUND 

Den allmänna ekonomiska utvecklingen 

Den finländska samhällsekonomin har i år stupat brant neråt. I början av året minskade 

produktionen med nästan 10 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Proportionellt 

beräknas industriproduktionen i år minska mer än under recessionsåret 1991. På grund av 

den dåliga efterfrågan inom exporten minskar industriproduktionen i Finland med 15 

procent jämfört med fjolåret. 

Som en följd av stimulanspolitiken har den offentliga sektorns skuldsättning ökat betydligt. 

Den ekonomiska utvecklingen under de närmaste åren är i hög grad beroende av en gradvis 

åtstramning av finanspolitiken i syfte att förhindra en alltför stor skuldsättning. Även om 

recessionen i världsekonomin har börjat visa tecken på att återhämta sig, kan 

återhämtningen bedömas vara långsam, trots den låga jämförelsenivån. Arbetslöshetens 

väntade ökning i industriländerna minskar de privata hushållens efterfrågan på 

konsumtionsvaror. 

Följande uppskattningar baserar sig främst på den konjunkturprognos som finansministeriet 

publicerade 15.9.2009. Enligt översikten kommer totalproduktionen i vårt land 

att minska med 6 procent i år. Prognosen för nästa år baserar sig på antagandet att 

världsekonomin börjar återhämta sig i slutet av året. Produktionsökningen i Finland 

beräknas ändå också nästa år bli rätt anspråkslös, bara 0,3 procent. 

Sysselsättningsutvecklingen var gynnsam ännu i fjol. På årsnivå ökade löntagarnas 

arbetsinsats mätt i arbetstimmar och sysselsättningsgraden steg till över 70 procent. I år 

kommer sysselsättningsgraden att sjunka med ett par procentenheter och uppskattas nästa 

år bli 66 procent. Enligt prognosen uppgår den arbetslösa arbetskraften i år till 240 000 

personer och nästa år till i genomsnitt 280 000. Arbetslöshetsgraden stiger nästa år till över 

10 procent. 

1

Kommunernas ekonomiska läge 

Enligt kvartalsstatistiken över kommunernas ekonomi försämrades kommunernas årsbidrag 

under årets första hälft kännbart jämfört med motsvarande tid föregående år. 

Kommunernas verksamhetsutgifter ökade med omkring sex procent samtidigt som 

skatteinkomsternas tillväxt rasade. Att skatteinkomsternas tillväxt har sjunkit nära noll 

beror framför allt på att samfundsskatten minskat med omkring en femtedel. Under årets 

första hälft fick kommunerna ett par procent mera inkomstskatt än under motsvarande 

period föregående år, delvis på grund av höjningen av kommungruppens andel av 

inkomstskatten. 

En orsak till den rätt snabba tillväxten i kommunernas och samkommunernas verksamhetsutgifter 

är att personalutgifterna och köpen av tjänster fortsatt att öka relativt 

snabbt. Personalutgifternas proportionella tillväxt, som i fjol var sex procent, kommer ändå 

att avta med ett par procentenheter. Däremot har ökningen i köpen av tjänster åtminstone 

inte hittills visat tecken på att bli långsammare, trots att stegringen i den allmänna 

kostnadsnivån avtagit. 

De kommunala kollektivavtalen gäller till slutet av januari 2010. Avtalsperioden med Tehy 

gäller till utgången av 2011 och i Tehy-protokollet ingår avtalsenliga höjningar under 2010. 

Förhandlingarna om följande kollektivavtal för kommunsektorn kommer troligen att inledas 

först i slutet av året och i en situation där det verkar allt mer uppenbart att den kommunala 

ekonomin stramas åt då den ökande arbetslösheten leder till minskade skatteinkomster. 

Det ekonomiska läget i Jakobstad 

Stadens skatteintäkter har sjunkit kraftigt under år 2009 som en följd av recessionen. 

Prognosen för skatteinkomsterna innevarande år är att de kommer att ligga ca 2 milj. euro 

lägre än skatteinkomsterna för år 2008 och ytterligare kommer att sjunka under de 

kommande åren. En orsak till detta är den kraftigt stigande arbetslösheten, en annan är den 

minskande samfundsskatten. Detta betyder att stadens ekonomi som redan tidigare varit i 

kraftig obalans ytterligare försämras. Verksamhetens intäkter tillsammans med 

skattefinansieringen täcker inte kostnaderna för den service som produceras. 

Målsättningar 

Stadsstyrelsen slog på sitt budgetmöte fast följande målsättningar för den kommande 

budget- och ekonomiplaneperioden 2010-2012 

Det ackumulerade överskottet i balansen skall vara positivt år 2012. 

År 2013 skall stadens åldersstandardiserade kostnader inom social- och hälsovården ligga 

på en nivå som högst motsvarar landets medeltal. Detta skall uppnås genom den 

strategiprocess som initierats. 

I budgetförslaget för år 2010 ingår en minskning av kostnaderna med 3 miljoner euro som 

skall uppnås genom olika personalarrangemang samt genom skärpt rekryteringsförfarande. 

Gällande verkställigheten beslutas efter samarbetsförhandlingar. 

Arbetet med en servicestrategi som påbörjats under år 2009 skall resultera i en 

effektivering av verksamheten och höjning av produktiviteten, vilket år 2011 innebär en 

minskning av kostnaderna med 1,5 milj. euro och ytterligare 1,5 milj. euro år 2012. 

2

Tyngdpunktsområden 

Under åren 2010-2012 bör det arbete med produktifiering och kostnadsberäkning av de 

tjänster som staden producerar intensifieras för att klargöra de verkliga produktionskostnaderna. 

All anskaffning inom staden och dess affärsverk skall koordineras via utvecklingsavdelningen. 

Vid all anskaffning skall stadens anskaffningsdirektiv följas. 

Sysselsättning 

Efter att arbetslösheten minskat under nästan hela 2000-talet började den stiga i slutet av 

år 2008 som en följd av den ekonomiska krisen. Arbetslösheten var i Jakobstad i september 

2009 10,9 % när den vid motsvarande tidpunkt år 2008 låg på 6,3 % och i regionen 8,2 % 

när motsvarande siffra för ett år sedan låg på 4,4 %. Totala antalet arbetslösa i Jakobstad låg 

i september 2009 på 984 st. och av dem var 127 st.( sept. 2008 55) under 25 år och 132 st. 

(sept. 2008 156) långtidsarbetslösa. Staden ser allvarligt på den strukturella arbetslösheten 

– och följer med förändringen i konjunkturbilden - och strävar för egen del att sysselsätta på 

ett sådant sätt att de långtidsarbetslösa behåller rätten till förtjänstbunden dagpenning. 

Som ett uttryck för denna vilja har i budgeten reserverats 0,8 milj. euro brutto för 

sysselsättande åtgärder. Dessutom är staden beredd att under år 2010 återkomma till 

anslagen ifall det visar sig finnas behov p.g.a. försämrade sysselsättningsläge. 

20,0 

Arbetslösa arbetssökande i Jakobstad i % 

Työttömiä työnhakijoita Pietarsaaressa, % 

18,0 

16,0 

14,0 

12,0 

10,0 

8,0 

6,0 

4,0 

2,0 

2009 

1996 

1997 

1998 

2003 

1999 

2000 

2001 

2002 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 

0,0 

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 

3

Befolkningsutveckling 

Efter en nedgång i befolkningsmängden under nästan 10 år ökade stadens befolkning år 

2008 för femte året i rad. Jakobstads befolkning per den 31.12.2008 uppgår till 19.667 

personer, en ökning med 106 personer. Födelseöverskottet låg på +18 personer (+68 år 

2007). Det totala flyttningsnettot – både gällande den nationella och internationella 

flyttningen - var år 2008 + 88 personer (-64 år 2007). Det var det internationella 

flyttningsnettot på hela +116 personer som bidrog till stadens positiva 

befolkningsutveckling år 2008. Flyttningsrörelsen inom en ekonomisk region beror på 

många faktorer, varav livskvalitetsaspekten är en av de främsta, medan flyttningen mellan 

regioner till stor del är beroende av tillgången på utbildningsmöjligheter och på 

arbetsplatser. Därför är stadens satsning på en allt offensivare närings- och 

utbildningspolitik - såsom nu sker bl.a. via regioncenterprogrammet i samarbete med 

regionens övriga kommuner – av största vikt för att hävda sig i konkurrensen mellan 

regionerna. Samtidigt bör staden kunna erbjuda en kvalitativt högtstående kommunal 

service, där en av spjutspetsarna utgörs av en framsynt bostads- och tomtpolitik, för att 

hävda sig i konkurrensen inom regionen. Fram till och med september 2009 visar 

emellertid befolkningsutvecklingen i Jakobstad en minskning med - 39 personer (+ 88 

personer under motsvarande tid år 2008) – och i Jakobstadsregionen en ökning med +73 

personer (+254 år 2008). Den djupa recessionen inverkar kraftigt negativt på den 

nationella flyttningsrörelsen för Jakobstads och Jakobstadsregionens del. Under tiden 

januari till september 2009 uppgick antalet födda i Jakobstad till + 181 personer (+179 

personer under motsvarande tid år 2007). 

1000 

800 

600 

400 

200 

0 

-200 

-400 

1985 

1986 

Befolkningsförändring i Jakobstad Väestönmuutos Pietarsaaressa 

1985-2008 

1987 

1988 

1989 

1990 

1991 

1992 

1993 

1994 

1995 

1996 

1997 

1998 

1999 

2000 

2001 

2002 

2003 

2004 

2005 

2006 

2007 

2008 

syntyneet födda 

kuolleet döda 

kuntien välinen 

tulomuutto 

inflyttning 

kuntien välinen 

lähtömuutto 

utflyttning 

kokonaismuutos 

totalförändring 

4

BUDGET- OCH EKONOMIPLAN 2010-2012 

Skatteintäkter 

Stadens skatteintäkter utgörs av kommunens inkomstskatt, en andel av intäkterna från 

samfundsskatten och fastighetsskatten. 

Som en följd av den pågående lågkonjunkturen beräknas skatteinkomsterna totalt i 

kommunerna minska med 2,4 % jämfört med år 2008. 

Regeringens budgetproposition för 2010 innehåller förslag till ändringar i inkomstbeskattningen. 

De föreslagna ändringarna i skattegrunderna innebär att kommunernas 

skatteinkomster minskar med totalt omkring 375 miljoner euro. Minskningen 

kompenseras till fullt belopp via statsandelssystemet. 

Enligt senaste prognos kommer Jakobstad i år att erhålla ca 1,8 milj. euro mindre i 

skatteinkomster än år 2008. Såväl inkomstskatten som samfundsskatten minskar men 

den största minskningen sker inom samfundsskatten ca -23 % (1,2 milj. euro) trots att den 

kommunala andelen av fastighetsskatten höjdes med 10 %-enheter under åren 2009-2011. 

Utan skattesatsförhöjning kommer skatteinkomsterna år 2010 att ligga ca 5,6 milj. euro 

under skatteinkomsten år 2008. 

Skatteintäkterna i budgetförslaget bygger på att inkomstskattesatsen höjs med 1 %-enhet 

till 20,25 %. Regeringen har överlämnat en proposition till riksdagen med förslag till 

ändring av fastighetsskattelagen. Enligt förslaget höjs de nedre och övre gränserna för 

den allmänna fastighetsskattesatsen och fastighetsskattesatsen för byggnader. 

Budgetförslaget bygger på en höjning av fastighetsskattesatserna så att differensen till 

den nedre gränsen förblir oförändrad i staden. Samfundsskattens utveckling är svår att 

prognostisera på grund av det osäkra ekonomiska läget. År 2010 prognostiseras nedgång 

med 4 % jämfört med prognosen för år 2009. 

Jakobstads sammanlagda skatteintäkter beräknas år 2010 uppgå till 62,1 milj. euro, varav 

kommunalskattens andel beräknas utgöra 87 % eller 54,1 milj. euro, samfundsskattens 

andel 6,5 % eller 4 milj. euro och fastighetsskattens andel 6,5 % eller 4 milj. euro. 

1000 euro 

BS- 

2005- 

TP 

BS- 

2006 

-TP 

BS- 

2007 

-TP 

BS- 

2008- 

TP 

Korr. 

2009 

BU- 

2010- 

TA 

EP- 

2011- 

TS 

EP- 

2012- 

TS 

Kommunalskatt- 

Kunnallisvero 47 983 50 496 52 416 55 917 54 713 54 053 55 369 56 128 

Samfundsskatt- 

Yhteisövero 5 398 4 805 5 210 5 439 4 104 4 040 4 256 3 391 

Fastighetsskatt- 

Kiinteistövero 2 746 3 024 3 067 3 256 3 288 4 030 4 030 4 030 

Totalt-Yhteensä 56 127 58 325 60 693 64 612 62 105 62 123 63 655 63 549 

5

Skatteinkomster-Verotulot 2003-2012 

70 000 

60 000 

50 000 

40 000 

30 000 

20 000 

10 000 

0 

BS-2005-TP BS-2006-TP BS-2007-TP BS-2008-TP Korr. -2009 BU-2010-TA EP-2011-TS EP-2012-TS 

Kommunalskatt-Kunnallisvero Samfundsskatt-Yhteisövero Fastighetsskatt-Kiinteistövero 

Statsandelar 

Den revidering av statsandelssystemet som verkställs vid ingången av 2010 innebär att de 

nuvarande sektorspecifika statsandelarna koncentreras till finansministeriet i den 

omfattning som förutsätts av regeringsprogrammet. Sammanslagningen av statsandelarna 

gäller kommunernas allmänna statsandel och utjämningen av statsandelarna som baserar 

sig på skatteinkomsterna, samt statsandelar som beviljas för förskole- och 

grundundervisning, social- och hälsovården, biblioteken, kommunernas allmänna 

kulturverksamhet samt den grundutbildning i konst som finansieras per invånare. 

Statsandelssystemets grundläggande struktur förblir i princip oförändrad trots reformen. 

Målet med reformen är inte att ändra på enskilda kommuners statsandelar eller grunderna 

för dem. Vissa ändringar måste dock göras även i grunderna för fastställandet för att 

statsandelarna ska kunna förenhetligas, eftersom den elevspecifika statsandelen för 

förskoleundervisning och grundläggande utbildning ändras så att den baserar sig på 

åldersgruppens (6-15 åriga) invånarantal. Det nya systemet innehåller inte längre några 

höjande faktorer på grund av specialundervisning eller någon skolnätfaktor. 

Eftersom statsandelarna för förskole- och grundundervisning i framtiden kommer att 

betalas åt kommunerna på basis av varje kommuns elevårskull, förutsätter det nya 

systemet hemkommunfakturering ifall eleven går i skola i någon annan kommun. 

Upprätthållaren har rätt att få hemkommunersättning från hemkommunen. De 

kommunspecifika ändringar i statsandelarna som följer av reformen utjämnas mellan 

kommunerna genom en utjämning av statsandelssystemförändringen. 

Vid utjämningen jämförs det nya systemets statsandelar samt förskole- och den 

grundläggande utbildningens hemkommunersättningar med statsandelarna för 2010, 

såsom de skulle ha beräknats enligt det gamla statsandelssystemet. Skillnaden tilläggs 

eller dras av från kommunens statsandelar så att systemförändringens inverkan på varje 

kommuns statsandelar nollställs. Det ovan nämnda utjämningsbeloppet tas på ett 

varaktigt sätt i beaktande då man i framtiden betalar kommuners statsandelar. 

6

Statsandelar totalt-Valtionosuudet yhteensä 

40 000 

35 000 

30 000 

25 000 

20 000 

15 000 

10 000 

5 000 

0 

BS 2005 TP BS 2006 TP BS 2007 TP BS 2008 TP Progn. 2009 BU 2010 TA EP 2011 TS EP 2012 TS 

Verksamhetens intäkter och kostnader 

Verksamhetsintäkterna (exklusiva affärsverken och social- och hälsovårdsnämnden) ökar år 

2010 med 2,6 %. Verksamhetskostnaderna (exklusive affärsverken och social- och 

hälsovårdsnämnden) minskar år 2010 med 1,1 %. 

Budget- och ekonomiplan 2010-2012 bygger på följande antaganden/ utgångspunkter: 

Antaganden budget och ekonomiplan 2010-2012 

Skatter: 

Budgetförslaget bygger på att skattesatsen höjs med 1 procentenhet från 19,25 % till 20,25 

% vilket ökar skatteinkomsterna med 2,6 milj. euro. 

Fastighetsskattesatserna höjs enligt följande: 

Allmänskatteprocent från 0,90 % till 1,00 % 

Stadigvarande bostad från 0,27 % till 0,37 % 

Annan bostad från 0,87 % till 0,97 % 

Kraftverk från 2,50 % till 2,85 % 

Obebyggda byggplatser samma nivå 3 % 

Detta innebär att inkomsterna från fastighetsskatten stiger med 0,597 milj. euro 

Statsandelar: 

En statsandelsreform träder i kraft vid ingången av 2010. De förändringar som 

systemändringen medför för de enskilda kommunerna korrigeras genom en utjämning. 

Statsandelarna indexjusteras med 2,6 %. Dessutom sker full kompensation för den 

minskning av kommunalskatteinkomsterna som ändringarna i skattegrunderna innebär. För 

Jakobstads del utgör kompensation 1,3 milj. euro (på landsnivå 375 milj. euro). Eftersom 

statsandelen för förskoleundervisning och grundläggande utbildning ändras till en 

statsandel för åldersgruppen (6–15-åringar), förutsätter systemet att kommunerna betalar 

hemkommunsandelar till varandra. Denna hemkommunsandel som för Jakobstad uppgår till 

0,85 milj. euro netto ökar driftsinkomsterna. P.g.a. skatteutveckling under de senaste åren 

varit sämre i Jakobstad än i landet i genomsnitt minskar staden betalningsandel i 

skatteutjämningen så att den enligt prognosen år 2012 skulle vara 0. 

Verksamhetsintäkter: 

Verksamhetsintäkter beräknas stiga med 1 % åren 2011 och 2012. 

7

Personalkostnader: 

Lönerna beräknas stiga 3,53 % jämfört med maj månads löner 2009 eller 3 % jämfört med 

budgeten 2009. Dessutom har i bikostnaderna beaktats den slopade folkpensionsavgiften 

samt den höjda arbetslöshetsförsäkringspremien. För åren 2011 och 2012 har en 

löneökning på 1,5 % beaktats. 

I budgetförslaget ingår en minskning av kostnaderna med 3 milj. euro som skall 

uppnås genom olika personalarrangemang. Dessutom har en nedskärning av 

bruttokostnaderna med 1,5 % jämfört med den ursprungliga budgeten för år 2009 beaktats. 

Nedskärningen med 1,5 % innebär bl.a. följande: 

Stadens kostnader för social- och hälsovård samt specialsjukvårdstjänster finns upptaget 

under SOCIAL OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel). Här ingår anslag för den social- och 

hälsovård som staden köper internt av social- och hälsovårdsnämnden samt den service 

som köps via Vasa sjukvårdsdistrikt. En jämförelse av kostnader visar en ökning med 0,925 

milj. euro för tjänster köpta från samarbetsområdet. Kostnaderna för köp av tjänster från 

Vasa sjukvårdsdistrikt ökar med 0,3 milj. euro. 

Dagvårds- och utbildningsnämnden: Förslaget innebär att skolgångsbiträdens timantal 

minskas med 100 timmar och inom förskolan minskas antalet anställda med 2 personer ( a 

20 h) samt inom kosthållet med 1 årsverke. Inför budgeten 2009 sänktes timresursen med 

0,02 vilket innebär att den för lågstadiet är 1,50 timmar per elev och för högstadiet 1,87 

timmar per elev. Elevantalet inom grundskolan minskar med 59,5 elever från år 2009 till år 

2010. 

Tekniska nämnden: Förslaget anpassas till ramen genom minskade köp av konsulttjänster, 

minskad utebelysning samt ökade inkomster inom mätning och markanvändning. En 

ytterligare nedskärning av nettoanslaget med 0,1 milj. euro har ännu inte specificerats. 

Tekniska nämnden har beaktat en minskning av antalet årsverken med 2 genom naturlig 

avgång. 

Räntekostnaderna har beräknats enligt en medelränta på 3 %. Detta innebär en räntekostnad 

på 2,6 milj. euro. Stiger medelräntan med 1 %-enhet betyder det ökade kostnader med ca 1 

milj. euro. 

Trots höjd skattesats och höjd fastighetsskatt samt en beräknad inbesparing på 3 milj. euro 

genom olika personalarrangemang uppvisar resultaträkningen inklusive social- och 

hälsovårdsnämnden exklusive affärsverken ett underskott på 5,6 milj. euro och inklusive 

affärsverken ett underskott på 2,7 milj. euro år 2010. 

Social- och hälsovårdsnämnden: 

I enlighet med Lagen om en kommun- och servicesstrukturreform (169/2007) godkände 

fullmäktige i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre den 18 maj 2009 ett 

samarbetsavtal vilket innebär att kommunerna bildar ett samarbetsområde för att sköta 

social- och hälsovården från den 1 januari 2010. 

Staden Jakobstad är administrativ värdkommun för social- och hälsovårdsverket. Social- och 

hälsovårdsnämnden med 16 medlemmar inledde sitt arbete i januari. 

Social- och hälsovårdsnämndens budget ingår i stadens budget som en separat del vars 

nettoresultat är noll genom att alla kostnader fördelas på de olika samarbetskommunerna. 

8

Affärsverken 

Till kommunallagen har fogats ett nytt kapitel 10 a, som gäller kommunala affärsverk. Enligt 

ändringarna utgör affärsverkets budget och ekonomiplan utgör en separat del av 

kommunens. Förslaget till budget och ekonomiplan bereds av direktionen. Beredningen 

utgår från de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige eller 

samkommunsstämman godkänt för affärsverket. Målen ska i regel finnas i den gällande 

ekonomiplanen. Fullmäktiges måluppställning kan gälla affärsverkets ställning, 

verksamhetens omfattning och verksamhetsförutsättningar (bl.a. investeringarna) eller 

servicens kvalitet, prissättningsprinciper eller avkastningskrav på kapitalet. 

Att affärsverkets budget utgör en separat del innebär att det inte tas in anslag och 

beräknade inkomster för affärsverkets driftsekonomi och investeringar i kommunens 

budget. Bindande poster för affärsverket i kommunens budget är de poster som definieras 

särskilt i lagen (87 e § 3 mom.). Sådana poster är ersättning för kapital som kommunen 

placerat, kommunens understöd eller verksamhetsbidrag till det kommunala affärsverket, 

kommunens kapitalplacering i affärsverket och affärsverkets återbetalning av kapital till 

kommunen. Utöver dessa poster kan fullmäktige också bestämma att andra poster är 

bindande. Rambeslutet som styr kommunstyrelsens budgetberedning kan bara gälla de 

ovan nämnda posterna. 

I det föreliggande budgetförslaget ligger avkastningskravet på Jakobstads Energiverk och 

Jakobstads Hamn på 12 % på grundkapitalet. För Jakobstads Vattens del är avkastningskravet 

5 % på grundkapitalet. 

Målsättningarna för affärsverken framgår av deras budgetförslag. 

Investeringar 

Målsättningen vid budgetarbetet var att få en lägre investeringsbudget för år 2010 jämfört 

med de senaste åren p.g.a. det dåliga ekonomiska läget. I budgetförslaget uppgår 

nettoinvesteringarna till 8,1 milj. euro. år 2010. Stadens egna nettoinvesteringar uppgår till 

3,5 milj. euro. Husavdelningens underhållande investeringar uppgår till 0,9 milj. euro. För 

byggande av en ny brandstation finns år 2010 intaget 1 milj. euro och år 2011 5 milj. euro. 

För kommunaltekniska avdelningens underhållande investeringar finns 0.9 milj. euro. 

Affärsverkens investeringar uppgår till totalt 3,9 milj. år 2010. För social- och hälsovårdsnämnden 

har ett investeringsanslag på 0,65 milj. euro reserverats vilket motsvarar 

avskrivningarna. Investeringar i MHSO:s fastighet finansieras av fastighetssamkommunen. 

Under år 2011 uppgår de totala nettoinvesteringarna till 12,4 milj. euro och år 2012 till 9,8 

milj. euro. 

Skuldbördan kommer att stiga från att i bokslutet år 2008 ha legat på 75,1 milj. euro eller 

3.816 euro/inv. till 98,5 milj. euro eller 5.009 euro/inv. år 2012. 

1000 euro Bs-2005 Bs-2006 Bs-2007 Bs-2008 Bu-2009 korr Bu-2010 Ep-2011 Ep 2012 

Årsbidrag 3 183 8 626 6 102 6 242 335 5 090 4 849 6 634 

Avskrivningar 5 825 5 997 6 306 6 600 6 700 7 748 7 848 8 168 

Nettoinvesteringa 10 216 12 961 14 520 14 618 12 483 8 055 12 394 9 789 

Skuldbörda/inv. 2 318 2 757 3 228 3 816 4 304 4 458 4 845 5 009 

9

ANSLAG PÅ NÄMNDNIVÅ 

10

RESULTATRÄKNING 

11

FINANSIERINGSKALKYL 

13

JAKOBSTAD 2020 – EN LIVSKRAFTIG OCH VÄLMÅENDE STAD 

Staden Jakobstads strategi för åren 2010–2020 

Staden Jakobstad började uppdatera sin strategi år 2009. Stadsfullmäktige 

har hittills hållit tre seminarier för att utvärdera den nu gällande strategin 

och fundera på framtida utmaningar. 

Den nya strategin kommer till stadsfullmäktige för godkännande i början av 

år 2010. 

Det material som presenteras i det här sammanhanget kan ännu förändras 

under den fortsatta behandlingen av strategin. 

STADEN JAKOBSTADS VERKSAMHETSIDÉ 

Jakobstad är en livskraftig centralort i en välmående region, en tvåspråkig 

kuststad, som erbjuder invånarna delaktighet, trygghet och livskvalitet och 

som skapar ekonomiska förutsättningar för en god service och ett trivsamt 

boende i en stimulerande urban miljö. På detta sätt fortsätter vi att garantera 

invånarna välfärd och gör det på ett sätt som är väl rotat i Jakobstadsbons 

identitet, som betonar våra värden – tro, hopp och kärlek. 

STADEN JAKOBSTADS VISION FÖR ÅR 2020 (förslag) 

JAKOBSTAD 2020 – EN LIVSKRAFTIG OCH VÄLMÅENDE STAD 

Jakobstad 

- är den attraktiva industri- och trädgårdsstaden vid havet med högklassig 

service för alla åldersgrupper, både på svenska och finska 

- är den dynamiska och företagarvänliga staden i Österbotten 

- är barnens och ungdomens framtidsstad 

- är centralorten i en välmående region med ett utvecklat regionalt, nationellt 

och internationellt nätverkssamarbete. 

14

Staden Jakobstads vision konkretiseras i följande strategiska mål (förslag): 

1. Jakobstad har landets bästa service. 

2. Jakobstadsbornas levnadsförhållanden är trivsamma och trygga. 

3. Jakobstad har en stark ställning som mångsidig skol- och kulturstad. 

4. Jakobstad är en bra uppväxtmiljö för barn och unga. 

5. Jakobstads ekonomi är i balans. 

6. Jakobstad är en modern och attraktiv arbetsgivare som har en motiverad 

och kunnig personal. 

7. Jakobstads image är positiv. 

8. Jakobstad är centralort i regionen och samarbetar med de övriga 

kommunerna. 

9. Jakobstad stöder företagsamhet och förbättrar näringslivets 

verksamhetsförutsättningar. 

10. Jakobstad fungerar aktivt inom olika nätverk. 

STADEN JAKOBSTADS KRITISKA FRAMGÅNGSFAKTORER 

Staden Jakobstads kritiska framgångsfaktorer är härledda ur visionen och 

verksamhetsidén. Det är sådana områden där succé eller misslyckande har en 

avgörande betydelse för organisationens framgång i ett längre perspektiv. De 

kritiska framgångsfaktorerna bör vara strategiskt viktiga, men också sådana att 

organisationen genom egna åtgärder kan påverka dem. 

De kritiska framgångsfaktorerna ger svar på frågan: I vilka avseenden bör staden 

absolut lyckas för att utvecklingen skall leda till förverkligande av visionen? 

Fyra olika infallsvinklar har lett till definitionen av framgångsfaktorerna: 

1. kunden och kommuninvånaren (effekt) 

2. personalen (förnyelse) 

3. ordnande av service och produktionssätten (processer och strukturer) 

4. resurser och ekonomi 

15

KUNDEN OCH STADSBON 

Tillgång och kvalitet på service 

Invånarnas delaktighet, trivsel 

och trygghet 

Aktiv näringspolitik 

Förbättrad regional 

konkurrenskraft 

Positiv image 

Tät samhällsstruktur 

PERSONALEN 

Målinriktat och gott 

ledarskap 

Aktiv och välmående 

personal 

Lyckad personalrekrytering 

ORDNANDE AV SERVICE OCH 

PRODUKTIONSSÄTTEN 

Förverkligande av 

servicestrategin 

Effektiv och ändamålsenlig 

organisation 

Smidig beslutsprocess 

RESURSER OCH EKONOMI 

Ökad produktivitet 

Balanserad ekonomi 

Ägarstyrning 

En mera detaljerad genomgång av målsättningarna för den kommande planperioden 

2010-2012 finns under varje nämnd. 

16

DRIFTSEKONOMI 

STADSSTYRELSEN 

Stadsdirektör Mikael Jakobsson 

Förvaltning och ekonomi 

Beredning för stadsstyrelsen och stadsfullmäktige 

Allmän planering av stadens verksamhet och ekonomi 

Beredning och uppgörande av budget och ekonomiplan 

Uppgörande av bokslut och verksamhetsberättelse 

Socialombudsmannaverksamhet 

Personalärenden 

It-strategi 

Bostadsärenden 

Utvecklingsenheten 

: Kaj Andberg 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadskansliet 

VERKSAMHETSIDÉ 

Stadskansliet ansvarar för stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens allmänna sekreterar-, 

berednings- och verkställighetsuppgifter, handhar dagvårds- och utbildningverkets samt tekniska 

verkets ärendehantering, bistår stadsdirektören och handhar dokumentförvaltningen. 

Till stadskansliet hör även stadsjuristen, stadens translatorer, telefonväxeln och offset. 

Ekonomi- och skuldrådgivarens/socialombudsmannens verksamhet är även till viss del knuten 

till stadskansliet. 

FÖRÄNDRINGAR I VERKSAMHETSMILJÖN 

Samordning av bl.a. ärendehanteringen, stadens och MHSO:s telefonväxel, översättningstjänster 

i samband med att staden blir värdkommun från 1.1.2010 blir en utmaning att 

förverkliga under planeperioden. Ekonomi- och skuldrådgivningen kommer högst sannolikt 

att förstatligas inom en icke alltför avlägsen framtid. 

17

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT FULLMÄKTIGE 

EFFEKT 

1 Tillgång och kvalitet på service 

Målsättning Ambitionsnivå 2010 

min - real - max 

Stadskansliets målsättning är Inkommet ärende registreras 

att handha en ärendehantering och vidarebefordras på den 

av hög kvalitet, som är snabb, 1:a dagen, bereds och förs 

flexibel och kostnadseffektiv. till behandling i 

Servicen skall därtill vara stadsstyrelsen inom 1 

kundvänlig, korrekt och 

månad (utlåtanden inom 

tvåspråkig. 

begärd deadline) samt beslut 

fattas i ärendet i 

stadsfullmäktige inom 1 år. 

Utvärdering (Bokslut) 

NYCKELTAL 

Prestationer 

Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP 

-06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 

Årsverken 14,25 13,4 13,4 12,9 12,9 12,9 

Socialombud 

Hellevi Kytölä 

VERKSAMHETSOMRÅDE: 

Socialombudsmannaverksamhet 

VERKSAMHETSIDE 

Socialombudsverksamhet baserar sig på lagen om socialvårdsklientens ställning och 

rättigheter som trädde i kraft år 2001. Lagen förpliktar kommunerna att utse ett ombud, 

som verkar såväl inom den offentliga som inom den privata socialvården. Socialombudet 

ger råd och hjälper socialvårdsklienten "från vaggan till graven" genom att fungera som 

förlikningsman och vid behov bistå vid uppgörandet av anmärkningar, rättelseyrkanden 

och liknande handlingar. Länsstyrelsen övervakar verksamheten. 

Socialombudets geografiska verksamhetsområde är Jakobstad, Nykarleby och Pedersöre. 

Prestationer 

/ Nyckeltal 

Bokslut 

-05 

Bokslut 

-06 

Bokslut 

-07 

Bokslut 

-08 

Budget 

-09 


-10 

EP-11 

EP 

-12 

Kontakter 20 24 25 20 

Årsverk 1 1 1 1 1 

18

Personalchef : 

Rune Wiik 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Personalfrågor 


Stadens personalbyrå vill föra en personalpolitik som skapar sådana arbetsförhållanden, 

personalförhållanden och attityder, att personalen känner tillfredsställelse i sitt arbete och 

både vill och kan arbeta effektivt för att uppnå stadens syften. 


Införandet av värdkommun-modellen från 2010 innebär att staden Jakobstads antal anställda 

fördubblas till ca 2700. 

Social- och hälsovårdssektorn har egen personalsektion och personalchef. Dessutom har 

stadsstyrelsen egen personalsektion och inom centralförvaltningen finns en personalchef som 

samordnar hela arbetsgivarens personalpolitik. Denna "dubbelorganisation" kräver mycket 

gott samarbete mellan organisationerna. 

Eftersom största delen av social- och hälsovårdssektorns personal överförs från andra 

arbetsgivare, ställs stora krav på en samordningsprocess för att skapa en förnyad gemensam 

arbetsgivarkultur. 


EFFEKT 

5 Positiv image 



En positiv harmonisering av För personal som byter 

personalpolitiken i samband arbetsgivare 2010 påverkas 

med värdkommunarrangemangen 

inte arbetsmotivationen 

(KSSR). 

negativt. 


FÖRNYELSE 

8 Aktiv välmående personal 



Den anställde skall känna sig Kontinuerlig information om 

delaktig vid övergång till processen: cirkulär, intranetinformation, 

värdkommun. 

-diskussioner 

samt personalmöten. 


19

7 Målinriktat ledarskap 



Under året utarbetas förnyade Information ang. de nya 

anvisningar gällande årliga anvisningarna förs till alla 

utvecklingssamtal. 

förmän. 


NYCKELTAL 

Prestationer 

Bokslut Bokslut Bokslut Budget 

-06 -07 -08 -09 

811 656 527 779 


-10 

Arbetslöshetsgrad 

antal, maj/juni 

Långtidsarbetslösa 249 225 173 123 

antal, maj/juni 

Ungdomsarbetslösa 

38 29 101 

under 25 år, antal 

maj/juni 

Årsverken 16,5 16,3 16,7 16,0 15,5 15,5 15,5 

Anmärkning: I personalbyråns beräknade årsverken finns inte beaktat förändringar som värdkommunförändringen 

medför. 

EP 

-11 

EP 

-12 

Motiveringar 

Under verksamhetsåret kommer personalbyrån att i stor grad arbeta med samordning 

(harmonisering) av personalpolitiken med anledning av värdkommunskapet från år 2010. 

Arbetarskyddschef 

Birgitta Blomqvist 


Arbetarskydd och tyhy 


Alla anställda kan utföra sitt arbete på ett säkert och ergonomiskt riktigt sätt i en hälsosam 

och trivsam arbetsmiljö 


Från 2010 kommer arbetarskydds- och tyhy-verksamheten att omfatta alla anställda inom 

värdkommunen. 

20

Mhso:s nuvarande arbetarskyddschef (deltid) fortsätter inom arbetarskyddsverksamheten, 

fördelningen av arbetsuppgifterna ännu oklar (ingen "arbetsgivarpersonal" från 

grannkommunerna). Enligt åtgärdsprogrammet för genomförandet av personalstrategin 

kommer en tyhy-koordinator (sekreterare) att anställas genom intern omplacering. 

I enlighet med "Avtal om befrielse och ersättning för inkomstbortfall för arbetarskyddsfullmäktige" 

kommer antalet arbetarskyddsfullmäktige att öka, likaså arbetarskyddsfullmäktigenas 

timmar avsedda för arbetarskyddsverksamhet. 


FÖRNYELSE 




En samordning av 

Verksamhetsprogram/strate 

arbetarskyddsverksamheten gi för arbetarskyddet 

inom värdkommunen 

uppgjord 

50 - 80 -100 % (100 % = 

programmet godkänt) 


En samordning av tyhyverksamheten 

inom 

värdkommunen 

Gemensamma principer för 

deltagande i tyhyverksamhet. 

Gemensamma anvisningar 

för att stöda arbetsförmågan 

(hänv. åtgärdsprogrammet 

för genomförandet av 

personalstrategin) 

NYCKELTAL 

Prestationer 

Bokslut 

-06 

Bokslut 

-07 

Bokslut 

-08 


-09 


-10 

EP 

-11 

EP 

-12 

Sjukfrånvaro, 

13,9 13,7 13,5 12,8 13,5 13 13 

kalenderd/anställd 

Olycksfall, antal 440 534 644** 500 500*** 500 500 

ersättningsdagar 

Olycksfallsfrekvens, 17/28 11/28 12/ 15 12 12 12 

antal olycksfall/1 milj. 

arb.h 

J:stad/kommuner* 

* Med jämförelsekommuner avses arbetsplatser som enligt statistikcentralens bedömning 

är jämförbara med staden Jakobstad. I antalet olycksfall ingår olycksfall under arbetet och 

under arbetsfärd samt yrkessjukdomar. 

**47 % utgörs av olycksfall under arbetsfärd 

*** Gäller staden Jakobstads nuvarande anställda (inte värdkommunens) 

21

IT-chef: 

Jaakko Kaivosoja 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Datatjänster 


Målet är att producera ändamålsenliga datatekniska tjänster för stadens egen verksamhet. 


Värdkommunmodellen medför betydande förändringar i de datatekniska arrangemangen. 

Datasystemen i många organisationer, som tidigare varit separata enheter, skall anpassas till 

varandra. Det här omändringsarbetet inleddes redan år 2009 och det kommer att fortsätta 

hela året 2010. P.g.a. det här kan alla uppgifter vi ställs inför och kostnaderna i anslutning till 

dem uppskattas exakt. Året kommer att vara mycket utmanande. 


EFFEKT 




Målet är driftsäkra och 

Över en timme långa 

användarvänliga datasystem driftavbrott i datasystemen: 

färre än 10 st./färre än 5 st./ 

inga avbrott 


FÖRNYELSE 




Personalen kan i tillräcklig grad Inget deltagande i 

delta i fortbildningstillfällen för fortbildning - 2 

att upprätthålla sitt personliga dagar/person - 5 dagar/ 

kunnande 

person 


22

PROCESSER OCH STRUKTURER 

10 Effektiv och ändamålsenlig organisation 



Tillgång till samarbetspartner Inte tillgång till samarbetspartner/Samarbetspartnerna 

när de egna personalresurserna 

inte räcker till 

används som en kompletterande 

resurs/Tyngdpunkten 

ligger på användande av 

samarbetspartner 


NYCKELTAL 

Prestationer 


-06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 

Årsverken 2 2 2 3 3 3 3 

Motiveringar 

År 2010 inleds ett projekt för att förenhetliga datasystemen inom social- och hälsovårdsväsendet. 

Övergångsskedet förutsätter underhåll av de gamla systemen samtidigt som det 

nya enhetliga systemet körs igång. Först när det nya systemet helt har tagits i bruk och de 

gamla systemen har tagits ur bruk, kan man anta att det frigörs resurser för andra 

ändamål. Å andra sidan ökar användningen av informationsteknik hela tiden inom flera 

sektorer, så någon minskning av resursbehovet inom informationsteknik är inte att vänta. 

Stadskamrer: 

Marlene Byggmästar 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Drätselkontoret 


Drätselkontoret handhar och bereder ärenden som hänför sig till stadens ekonomiförvaltning. 


Fr.o.m. 2010 fungerar Jakobstad som värdkommun för regionens social- och hälsovård. 

Drätselkontoret handhar ekonomiförvaltningen för såväl staden som social och hälsovårdsverket. 

Detta innebär stora utmaningar då de olika arbetssätten skall förenhetligas. 

23


FÖRNYELSE 

9 Förnyande av servicefunktionerna 



Mottagning av elektroniska Av inkommande fakturor till 

fakturor i Finvoice format vilket staden kommer i Finvoiceformat 

effektiverar verksamheten 

35%-45%-50% 





Årliga utvecklingssamtal med 90%-95%-100% 

personalen 






Under år 2010 sker på drätselkontoret 

en genomgång av 2010 

Planen bör vara klar under år 

arbetsprocesserna och 

organisationen inom den 

gemensamma ekonomiförvaltningen 

för att uppnå största 

möjliga effektivitet 


NYCKELTAL 

Prestationer 


-06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 

Årsverken 12,32 12,5 12,89 12,1 19 19 19 

24

Bostadssekreterare: 

Anneli Blomström 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Bostadsfrågor 


Utföra de uppgifter som bostadslagstiftningen ålagt kommunerna: förmedling av bostäder på 

sociala grunder, godkänna räntestöd för byggande och grundförbättring av bostäder, bevilja 

reparations- och energiunderstöd, bevilja lättnader i betalningen av statliga lån, övervaka 

användningen av statliga lån och understöd. Allmän rådgivning i bostadsfrågor. Följa med 

bostadsförhållandenas utveckling i staden. 


Bostadssekreteraren avgår med pension sommaren 2010. 


EFFEKT 




Bostädernas tillgång och efterfråga 

Minskat antal tomma 

i balans gnom att göra hyreslägenheter och fler 

hyreshusen attraktiva 

långvariga hyresgäster 


2 Invånarnas delaktighet, trivsel och trygghet 



Höjning av hyresboendets Ökad trivsel 

status. Invånarnas deltagande i 

hyresgästsdemokration 


4 Förbättrad regional konkurrenskraft 



Attraktiva hyreshus. Alla Större satsning av ägarna i 

bostadsområden likvärdiga hyreshusens underhåll 


25


12 Balanserad ekonomi 



Kontinuerligt underhåll av Bibehållande av egendomens 

statens eget bostadsbestånd värde. I gott skick varande 

och trivsamma 

hyresbostäder 


Åt varje invånare i staden en 

skälig bostad. Anskaffning av 

bostäder åt svårplacerade 

bostadssökande 


Minskat antal bostadslösa 



NYCKELTAL 

Prestationer 

Bokslut 

-06 

Bokslut 

-07 

Bokslut 

-08 


-09 


-10 

EP 

-11 

EP 

-12 

Ledigblivna bostäder 328 270 352 330 300 295 290 

Tomma lägenheter 62 15 85 100 100 90 95 

Bostadssökande 462 400 402 380 307 300 300 

" under 25-åringar 95 80 64 100 100 100 95 

" pensionärer 96 78 82 95 75 70 70 

Bostadsbytare 65 68 48 55 55 50 50 

Bristfälligt boende 

17 10 17 15 20 22 22 

och bostadslösa 

Årsverken 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 1,6 

26

Utvecklingsdirektör: 

Håkan Sundqvist 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Utveckling, anskaffning och kollektivtrafik 


Utvecklingsavdelningen har det administrativa ansvaret för följande områden i stadens 

organisation oberoende av vilken sektor som sköter verkställigheten: 

VERKSAMHETSMÅL 

Trafik 

Vipparetrafiken skapar möjligheter för alla att utnyttja serviceinriktad beställd kollektivtrafik 

i stadens centrala delar. På sikt skall trafiken utvidgas tidsmässigt och göras resursstarkare 

så att också allt flera arbetsresor kan göras med hjälp av Vippare-bussarna. 

Matartrafiken till Kronoby fortsätter. Syftet med trafiken är att bidra till rörligheten och att 

främja företagslivets intressen. 

Matartrafiken till Bennäs upprätthålls i samarbete med länsstyrelsen. 

Visavi de statliga myndigheterna bevakar staden kontinuerligt lagstiftnings-, ekonomiskaoch 

övriga aktuella frågor som gäller trafik och logistik som helhet. 

Den övergripande målsättningen för trafikens del är att säkerställa väl fungerande, täckande, 

mångsidiga och ekonomiskt försvarbara lösningar gällande logistiken för staden Jakobstads 

del. 

Anskaffningar 

Enheten fungerar enligt stadsstyrelsens beslut som stadens anskaffningsenhet. 

Målet är att bistå stadens förvaltningsenheter med anskaffningar genom sakkunskap och 

yrkeskunskap. Genom rationella rationaliseringar och förändringar i anskaffningsstrukturen 

strävar avdelningen till att nedbringa driftskostnaderna för anskaffningar. 

Projekthantering 

Svara för stadens deltagande i projekt som beslutats av stadsstyrelsen eller stadsdirektören. 

Att inkomma till stadsdirektören med förslag om nya projekt där staden kunde delta. 

Externt imageskapande 

Att förbättra stadens image genom deltagande i mässor, konferenser, kongresser och andra 

sådana tillfällen där staden på ett synbart sätt kan framträda. 

Genom att skapa nätverk inom olika områden strävar staden till att bli medlem i 

sammanslutningar inom olika områden både för eventuellt deltagande i EU-projekt och i 

andra former av samarbete. 

Att bevaka olika projekt och kampanjer för stadens fördel. 

Extern information 

Om nödvändiga resurser beviljas kan genom utnyttjande av infopunkten, När-TV och andra 

interna och externa informationsmöjligheter för kommunmedlemmarnas informationsnivå 

höjas vilket underlättar och stimulerar kommunmedlemmarnas deltagande i de gemensamma 

angelägenheterna. 

27

Förvaltningsutveckling 

Enligt av stadsstyrelsen och stadsdirektören givna direktiv utveckla och effektivera förvaltningen 

och de administrativa verktygen. 

Utgående från egna initiativ i samarbete med stadens verk och inrättningar sträva till att 

förenkla rutinerna och att göra processen snabb, rättssäker och tydlig. 

Staden skall få en förvaltningsstruktur där beredningar och verkställigheter tjänar 

kommuninvånarna och näringslivet snabbt och effektivt med en demokratisk genomskinlighet. 

Målsättningen är att den effektiva förvaltningen skall ge serviceproduktionen en 

större andel av den totalekonomiska kakan. 

Utbildning av personal och förtroendevalda 

Personalen skall få fortbildning minst en gång i året. Så långt som möjligt sker utbildningen i 

Jakobstad. De kunskaper som finns i förvaltningen skall utnyttjas så att den förs vidare där 

det är motiverat. 

Specialutbildning sker inom ramen för olika förvaltningsenheters egen kvot. 

Målet är att genom en effektiv utbildning i samråd med övriga enheter, framförallt 

personalbyrån men också med regionens övriga kommuner, utveckla personalens 

yrkeskunskap, arbetsförmåga och arbetsmotivation. På så sätt förbättras de anställdas 

beredskap att höja servicekvalitén och de anställda sporras att utveckla sitt eget och 

arbetsgemenskapens arbete. Den imagehöjande effekten är avsevärd. 


En del av verksamheten ägnas åt intensifering av anskaffningsverksamhet, i synnerhet i 

enlighet med den pågående Social- och hälsovårdsverksamheten. 


EFFEKT 




Deltagande i stadens projekt. 40% / 50% / 60% 

Enligt direktiv. 

Kompetenshöjning för personal 60% / 80% / 95% 

och förtroendevalda. 

Enligt plan. 

Kollektivtrafik 

Matartrafik till samtliga tågoch 

flygförbindelser från 

Bennäs och Kronoby 

37 000 passagerare med 

VIP-linjen 2010. 

Anskaffningar 

Att fungera som stadens 

anskaffningsenhet. 


28

FÖRNYELSE 




Kompetens- och övrig skolning 2 dagar/3 dagar/5 dagar 

för personalen 






Utbildad och kunnig personal. 2 dagar / 3 dagar / 5 dagar 

Forbildningsdagar/pers/år 


NYCKELTAL 

Prestationer 

Bokslut 

-06 

Bokslut 

-07 

Bokslut 

-08 


-09 


-10 

Kollektiv trafik 

42000 43000 45000 46000 47000 

Antal passagerare 

Kompetensutveckling 11 16 0 10 4 

Antal seminarier 

Årsverken 3 3 3 3 3 

EP 

-11 

EP 

-12 

Motiveringar 

Vi strävar till att anskaffningarna skall uppfylla direktiven för hållbar utveckling. 

Turistchef: 

Tiina Pelkonen 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Turistbyrån 


Avdelningen för turism och kommunal information, som är underställd utvecklingsenheten, 

ansvarar för stadens turistinformation och för utvecklandet av turismen samt för samarbetet 

med regionala och nationella turistorganisationer. Avdelningen ansvarar även för kommunal 

information, dvs. för infopunktens verksamhet. 

29

Turistbyrån 

- fungerar som turistinformationspunkt 

- ansvarar för kommunikationen om och marknadsföringen av turism inom staden 

- idkar verksamhet i syfte att främja turistnäringen 

- effektiverar och utvecklar samarbetet med medlemskommunerna i 7 Broars Skärgård rf och 

turistföretagen 

-främjar marknadsföringen, skapandet av nätverk och produktutvecklingen tillsammans med 

stadens turistföretag 

- deltar i olika försäljningstillfällen, mässor osv. 


Turistbyrån och infopunkten flyttade våren 2009 till tillfälliga verksamhetsutrymmen i 

biblioteksbyggnaden. Det är svårt att ordna verksamheten på ändamålsenligt sätt, då den är 

utspridd på fyra våningar. Sedan en informationssekreterare gått i pension sommaren 2009 

har avdelningen tre personer med ordinarie anställning. 


EFFEKT 




Personal i ordinarie 

Turistbyrån och infopunkten 

arbetsförhållande 

4/5/6 


Antalet betjänade kunder 

Förbättrande av servicenivån 

och tillgången på service 

nuvarande antal/5 % 

ökning/10 % ökning 

Personalstyrka 4 pers. och 

nuvarande 

öppethållningstider på 

turistbyrån och 

infopunkten/personalstyrkan 

ökas med 1 och 

öppethållningstiderna med 3 

h i veckan/personalstyrkan 

ökas med 2 och 

öppethållningstiderna med 5 

h i veckan 

30

FÖRNYELSE 




Yrkesmässig och annan 

2 dgr/3dgr/5dgr 

fortbildning för personalen 

utbildningsdagar/arbetstagare/ 

år 


Mätning av personalens kvalitet 

och arbetstillfredsställelse 

1 gång om året/2 ggr om 

året/4 ggr om året 




Utvecklingssamtal med 

1 gång om året/2 ggr om 

personalen 







Utbildad och kunnig personal 2 dgr/3dgr/5dgr 


år 


Tillräcklig personalstyrka 


4+2 säsongarbetare/5+2 

säsongarbetare/6+2 

säsongarbetare 


13 Lyckad personalrekrytering 






4/5/6 


31

NYCKELTAL 

Prestationer 

Bokslut 

-06 

Bokslut 

-07 

Bokslut 

-08 


-09 


-10 

EP 

-11 

EP 

-12 

Kundbesök 5439 5827 5985 6800 6800 7000 7000 

Förmedlade guidade 75 75 78 95 95 100 100 

rundturer i Jakobstad 

Deltagande i 

57 54 56 60 60 65 70 

marknadsförings- och 

försäljningsevenemng 

Årsverken 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 2,6 

Turistchef.: 

Tiina Pelkonen 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Infopunkten 


Avdelningen för turism och kommunal information, som är underställd utvecklingsenheten, 

ansvarar för stadens turistinformation och för utvecklandet av turismen samt för samarbetet 

med regionala och nationella turistorganisationer. Avdelningen ansvarar även för kommunal 

information, dvs. för infopunktens verksamhet. 

Infopunkten: 

- fungerar som kommunal informationspunkt 

- ger handledning i ärenden som berör stadens förvaltning och underlättar på så sätt arbetet 

för stadens övriga förvaltningsenheter 

- sköter informationen till nyinflyttade i staden 

- förbättrar stadsbornas kännedom om sin stad bl.a. genom stadsinfosändningarna 

- deltar i olika informations- och marknadsföringstillfällen, mässor osv. 


Turistbyrån och infopunkten flyttade våren 2009 till tillfälliga verksamhetsutrymmen i 

biblioteksbyggnaden. Det är svårt att ordna verksamheten på ändamålsenligt sätt, då den är 

utspridd på fyra våningar. Sedan en informationssekreterare gått i pension sommaren 2009 

har avdelningen tre personer med ordinarie anställning. 

32


EFFEKT 







4/5/6 


Antalet betjänade kunder 

nuvarande antal/5 % 

ökning/10 % ökning 




Kontakt med nyinflyttade 50 %/75%100% 

jakobstadsbor, brev åt de 

nyinflyttade 


FÖRNYELSE 




Yrkesmässig och annan 

2 dgr/3dgr/5dgr 

fortbildning för personalen 

fortbildningsdagar/arbetstagare 

/år 






en gång om året/2 ggr om 

personalen 



33





Utbildad och kunnig personal 2 dgr/3dgr/5dgr 


år 


Tillräcklig personalstyrka 


4+2 säsongarbetare/5+2 

säsongarbetare/6+2 

säsongarbetare 








4/5/6 


NYCKELTAL 

Prestationer 

Bokslut 

-06 

Bokslut 

-07 

Bokslut 

-08 


-09 


-10 

EP 

-11 

EP 

-12 

Kundbesök 7461 3951 3171 2750 2750 3000 3000 

Stadsinfosändningar 4 30 27 30 30 30 30 

Årsverken 1,6 1,6 2 2 2 2 2 

34

CENTRALVALNÄMNDEN 

Under 2010 förrättas inga val. 

35

REVISIONSNÄMNDEN 

Ordförande: 

Bengt Ekman 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Revision 


Revisionsnämnden organiserar granskningen av stadens förvaltning och ekonomi. Nämnden 

bedömer årligen i en utvärderingsberättelse huruvida man nått de mål för verksamheten och 

ekonomin som fullmäktige satt upp. 

Om kommunens balansräkning visar underskott som saknar täckning, skall revisionsnämnden 

bedöma hur balanseringen av ekonomin utfallit under räkenskapsperioden samt den gällande 

ekonomiplanens och åtgärdsprogrammets tillräcklighet. 






Nämnden sammanträder 6/8/10 möten per arbetsår 

nödvändigt antal gånger 


Nämnden besöker 

förvaltningsenheter och 

bekantar sig med deras 

verksamheter 

Förvaltningsenheter presenterar 

sina verksamheter för nämnden 

OFR-revisorn avger rapporter 

åtminstone 2 enheter 

/arbetsår 

åtminstone 2 enheter / 

arbetsår 

minst 5 rapporter / år 

Fullmäktige har valt OFR-samfundet Ab Vist Oy att årligen granska förvaltning och 

ekonomi under mandatperioden 2009-2012, med OFR Bjarne Norrgrann som ansvarig 

revisor. 

36

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD (Stadens andel) 

Social och hälsovårdsverket (interna köptjänster) 2010 

Här ingår anslag för den service som stadens socialnämnd tidigare upprätthöll samt den service som 

köptes från MHSO. Dessutom ingår här de pensionsutgiftsbaserade pensionspremierna som staden 

betalar för social- och hälsovården. En jämförelse av kostnader visar en ökning totalt med 0,925 milj. 

euro jämfört med anslagen i den ursprungliga budgeten för år 2009. 

Förvaltning -927.030 

Äldreomsorg -14.649.257 

Social omsorg -8.838.177 

Hälso- och sjukvård -19.764.284 

Miljöhälsovård -328.506 

Totalt -44.507.254 

Pensionsutgiftsbaserade pensionsavgifter -1.438.986 

Övrig vård -120.000 

Totalt -46.066.240 

Totalt social- och hälsovård (Stadens socialnämnd + MHSO+Pensionsutgiftsutgifts-baserade 

pensionspremier+Övrig vård ) nettoutgifter 1000 euro 

BU 2009 BU 2010 

-45.141 -46.066 

Målsättningar för social- och hälsovårdsverket finns under Social- och hälsovårdsnämnden. 

38

Vasa sjukvårdsdistrikt 

2009 2010 

Egen produktion totalt -6 990 072 -6 713 008 

Vård i andra inrättningar -2 834 481 -3 238 345 

Gememsamma 

betalningsndelar -504 547 -684 123 

Totalt -10 329 100 -10 635 476 

Pensionsutgiftsbaserade pensionsavgifter som hör till Vasa sjukvårdsdistrikt -11.000 

Stadsstyrelsen slog på sitt budgetmöte bl.a. fast följande målsättning: 

År 2013 skall stadens åldersstandardiserade kostnader inom social- och hälsovården ligga på en nivå 

som högst motsvarar landets medeltal. Detta skall uppnås genom den strategiprocess som initierats. 

39

MELLERSTA ÖSTERBOTTENS OCH JAKOBSTADSOMRÅDETS 

RÄDDNINGSVERK 

Räddningsdirektör: 

Kari Koskela 


Räddningsverksamhet 

Brandförebyggande arbete 

Rådgivning och upplysning 

Ambulanstransporttjänster 

Oljebekämpning 


Verksamhetsområdet för Mellersta Österbottens och Jakobstadsområdets räddningsverk 

utgörs av städerna Kannus, Karleby och Jakobstad samt kommunerna Halsua, Kaustby, 

Kronoby, Lestijärvi, Larsmo, Perho, Toholampi och Vetil. Räddningsväsendets verksamhetsidé 

är att ansvara för brand- och personsäkerheten i enlighet med lagstiftningen, 

instruktionen och verksamhetsstadgan. 

Räddningsväsendet utgör en väsentlig del av bastryggheten i samhället. Till räddningsväsendet 

hör förebyggande brandskydd samt släcknings- och övriga åtgärder i händelse av 

eldsvåda. 

Räddningsväsendet omfattar även åtgärder, som föranleds av olyckor, naturfenomen eller 

andra därmed jämförbara händelser och som vidtas för att rädda människor, djur eller 

egendom, vilka ändamålsenligt kan verkställas av räddningsväsendets myndigheter. 

Dessutom kan räddningsverket sörja för ambulanstransportverksamhet på uppdrag av hälsooch 

sjukvårdsmyndigheterna. 


EFFEKT 




Effektiv räddningsverksamhet Aktionsberedskap 


Servicenivåbeslut 

Brandförebyggande arbete 

Ambulansverksamhet 

Oljeskydd 

Lagstadgade brandsyner 

100% 

Rådgivning 3 % 

Upplysning 3000 st 

Pro Center 500 st 

Vårdnivå + grundnivå 

Lagstadgad verksamhet 


Bokslut 


40

NYCKELTAL 

Prestationer 

Bokslut 

-06 

Bokslut 

-07 

Bokslut 

-08 


-09 


-10 

EP 

-11 

EP 

-12 

Räddningsväsendet 506 459 418 400 450 450 450 

Sjuktransporter 3076 3194 3374 3000 3600 3800 3800 

Brandsyner, reg. (st) 774 789 671 600 600 600 600 

Brandkårens interna 1798 1464 1482 1500 1500 1500 1500 

utbildning (h) 

Utbildning på Pro- 632 1035 715 700 700 700 700 

Center (st) 

Informationsverksamh 4760 4457 5468 4000 4000 4000 4000 

et (st) 

Årsverken 36+2 36+2 37+2 37+2 38+2 38+2 38+2 

Motiveringar 

Målsättningar: 

Målsättningen för räddningsverkets verksamhet är att med hjälp av en effektiv, välutrustad 

och väl utbildad organisation, skapa förutsättningarna för att trygga invånarnas liv och 

egendom i Mellersta Österbotten och Jakobstadsområdet. Detta förverkligas å ena sidan 

med en aktiv förebyggande verksamhet som inkluderar rådgivning, upplysning, 

brandteknisk rådgivning och övervakning, brandinspektionsverksamhet och övervakning 

av användning och lagring av farliga ämnen, och å andra sidan genom den operativa 

verksamheten, som består av släcknings- och räddningsarbetet, ambulanstransportverksamheten, 

oljebekämpning, skadebekämpning i efterhand och biståndsverksamhet. 

Ekonomi och förvaltning: 

Karleby stad sörjer och ansvarar för räddningsverkets ekonomi. Räddningsverket är en 

självständig resultatenhet i Karleby stads bokföring. Avtalskommunerna delar på 

kostnaderna för förvaltningen, myndighetsverksamheten och kostnaderna för 

gemensamma utrymmen i relation till vederbörande kommuns invånarantal. 

Ambulanstransportens utgifter och inkomster riktas kommunvist till den brandkår, som 

handhar verksamheten. Förvaltningen styr räddningsväsendets kostnader till kommunerna 

enligt principen för förorsakande. 

41

MILJÖ- OCH BYGGNADSNÄMNDEN 

Miljövårdschef Curt Nyman 

Ledande byggnadsinspektör Rolf Nilsson 

Miljövårdschef: 

Curt Nyman 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Miljövård 


Verksamhetsidén är att med hjälp av de lagstadgade befogenheter och åligganden, som 

tillkommer den kommunala miljövårdsmyndigheten samt med stöd av gedigen sakkunskap 

bidra till att trygga en hälsosam, trivsam och stimulerande samt naturekonomiskt hållbar 

livsmiljö för stadens invånare. 


Verksamhetens tyngdpunkt ligger fortsättningsvis på de i miljöskyddslagen, vattenlagen, 

avfallslagen och marktäktslagen stadgade tillstånds- och tillsynsuppgifterna. Miljölagstiftningen 

förnyas hela tiden men betydande nya uppgifter torde inte komma under de närmaste 

åren. Omorganiseringen av statens områdesförvaltning torde inte omedelbart ändra på 

arbetsfördelningen mellan statens och kommunernas miljöförvaltning men kan ändå få 

återverkningar. Pågående förnyelser av vattenlagen och avfallslagen kan också medföra vissa 

förändringar. 

Under 2010 planeras att sättas speciell tyngd på miljövårdsmyndighetens tillsynsuppgifter för 

att se till att tillståndspliktig verksamhet sker inom ramen för i kraft varande tillstånd. 

Tillsynen utvecklas i riktning mot mer dubbelriktad, omedelbar kommunikation mellan 

verksamhetsidkare och myndighet. 

Till följd av kraven på inbesparingar kan inga nya betydande utvecklingsprojekt startas men 

mätning av luften kvalitet fortsätter, arbetet med regionens klimat- och energistrategi 

slutförs, stadens miljöbokslut för 2009 görs och utveckas. Miljövårdsbyrån deltar i 

arrangerade av energisparveckan och ett informationstillfälle om glesbygdens avloppsvattenhantering. 

Beslut finns också att miljöskyddsbestämmelser för staden skall uppgöras. 

Miljövårdsbyrån torde kunna ta i bruk renoverade arbetsutrymmen i slutet av 2009. 

Därigenom stiger även den intena hyran väsentligt. 

42


EFFEKT 




Tillsynen över de verksamheter, min -myndigheten reagerar 

som hör till den kommunala på klagomål 

miljövårdsmyndighetens 

uppgifter utvecklas. 

real - en tillsynsplan görs 

och börjar tillämpas 


max- tillsynen utvecklas till 

kontinuerligt utbyte av 

information 




Relevant information om min - nuläge 

stadens miljö finns lätt 

tillgänglig och information real - miljövårdsbyråns 

sprids aktivt 

hemsidor utvecklas och 

pressinfon ordnas vid behov 


max - som ovan och 

dessutom aktivare 

informationsbearbetning 

FÖRNYELSE 




Uthålligheten och trivseln på 

arbetsplatsen förbättras genom 

klarare arbetsfördelning och 

utveckling av rutiner. 

Min - förteckningen 

personalens arbetsuppgifter 

uppdateras 

Real - som ovan samt 

utveckling av diarieföring 

och arkivering av handlingar 


Max - som ovan samt 

utarbetande av 

processcheman för de 

vanligaste rutinerna 

43





Arbetsrutinerna utvecklas Min - diarieföring och 

arkivering av handlingar 

effektiveras 


Real - som ovan samt 

uppdatering av blanketter 

och mallar 

Max - som ovan samt 

uppgörande av 

processcheman för de 

vanligaste typerna av 

ärenden 





Verksamheten drivs inom Min- inga överskridningar av 

godkänd budget. 

utgifter 


Real - optimala kostnader 

och resultat 

Max - ökade inkomster 

NYCKELTAL 

Prestationer 

Bokslut 

-06 

Bokslut 

-07 

Bokslut 

-08 


-09 


-10 

EP 

-11 

EP 

-12 

Behandlade ärenden 255 258 222 280 260 260 260 

Årsverken 2 2,5 2,3 2,5 2,5 2,5 2,5 

Motiveringar 

Åtstramningen av budjeten begränsar i stort sett verksamheten till de arbeten som kan 

utföras av miljövårdsbyråns personal. Endast för kalibering och underhåll av instrument i 

samband med mätning av luftens kvalitet måste utomstående sakkunniga anlitas. De 

föreslagna resurserna torde dock vara tillräckliga för att sköta miljövårdsmyndighetens 

omedelbara lagstadgade uppgifter. 

44

I miljövårdens driftskostnader för 2010 har gjorts nedskärningar med drygt 9 000 euro 

(5,2 % av utgifterna) jämfört med 2009. Detta uppvägs dock av högre lönekostnader och 

framför allt av att den interna hyran till följd av renoveringen av miljövårdsbyråns 

utrymmen stiger med 14 017 euro utöver den 3,5 % höjning som beaktats i miljö- och 

byggnadsnämndens budgetram. En ytterligare nedskärning av miljövårdens budget med 

denna summa utöver de inbesparingar som redan gjorts i budgetförslaget för 2010 kan 

inte göras utan att minska på personalkostnaderna. Det föreslås därför att miljö- och 

byggnadsnämndens budgetram höjs med 14 000 euro, m.a.o. den summa som 

miljövårdsbyråns interna hyra stiger utöver den normala förhöjningen. 

Ledande byggnadsinspektör: 

Rolf Nilsson 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Byggnadstillsynsbyrån 


Verksamhetsidé är att betjäna och vägleda byggare vid planering och byggande via 

lovbehandling och övervakning samt därigenom säkerställa en säker, hälsosam och trivsam 

miljö för boende och arbetande i staden. 


Under år 2009 har flera stora byggprojekt startat t.ex. Campus och Statens ämbetshus. Därför 

har byggandet under året varit relativt livligt trots att storindustrins investeringar saknats. 

Under året har ett bostadsvåningshus beviljats bygglov. Början på år 2010 kan bli en lugnare 

byggnadsperiod men förhoppningsvis kommer industrins behov av investeringar igång mot 

slutet av året. 


EFFEKT 




Andel nöjda kunder / 

50 % / 70 % / 90 % 

Kundenkät 


45


11 Smidig beslutsprocess 



Behandlingstider av tillstånd i 3 mån / 2 mån / 1,5 mån 

medeltal 






Kundernas andel i kostnaderna 35 % / 45 % / 90 % 

under en period av 5 år 


NYCKELTAL 

Prestationer 

BEVILJADE 

bygglov (nämnd + 

byggn.inspektör) 

byggn.insp.tillst. + 


-06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 

290 278 213 250 250 250 250 

440 495 433 500 450 450 450 

övr. beslut 

anm. ärenden 7 8 1 10 5 5 5 

färdigställda bostäder 84 65 83 65 65 65 65 

syneförrättningar 873 796 785 650 650 650 650 

Årsverken 6 6,82 6,48 5 5 5 5 

46

DAGVÅRDS- OCH UTBILDNINGSNÄMNDEN 

Tf. verkschef Jan Levander 

Utbildningsverket 

Grundutbildning 

Dagvård 

Kosthåll 

II-stadiets utbildning 

Vuxenutbildning 

Ungdomsverksamhet 

Tf. verkschef: 

Jan Levander 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Förvaltning 


Dagvårds- och utbildningsverket erbjuder sina kunder service i ärenden gällande dagvård och 

utbildning. 

Vår verksamhet är kundcentrerad, kvalitativ och tvåspråkig. Vi vill öka barnfamiljernas trivsel 

och vår målsättning är att stöda en växelverkan mellan familjerna och staden i 

fostringsfrågor. 


Dagvårds- och utbildningsverkets verksamhet har vidareutvecklats efter sammanslagningen. 

En gemensam ledningsgrupp har gett hela sektorn en samhörighetskänsla och ökat insikten 

om de olika förvaltningsgrenarnas verksamhet och behov. Dagvårds- och utbildningsverkets 

personal har arbetsplatsmöten en gång i månaden. För att ytterligare kunna effektivera 

verksamheten borde all personal koncentreras till ett gemensamt kansli. 

47


FÖRNYELSE 




Utvecklingssamtal med varje 90% - 95% - 100% 

arbetstagare 





Personalen trivs med sitt 80% - 90% - 95%. 

arbete. 






En fungerande administration Administrationen 

inom dagvårds- och 

effektiveras genom närmare 

utbildningsverket. 

samarbete 


NYCKELTAL 

Prestationer 


-06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 

Årsverken 8,8 8,8 9 9 10,5 9,5 9,5 

Tf. Verkschef: 

Jan Levander 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Förskoleundervisning, skolelevernas morgonoch 

eftermiddagsverksamhet, grundläggande 

utbildning, gymnasieundervisning 


Dagvårds- och utbildningsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation, som befrämjar 

principerna om livslångt lärande samt som genom fostran och utbildning ger de lärande 

individerna beredskap och förutsättningar att klara av vardagen, arbetslivet samt fortsatta 

studier i en snabbt föränderlig värld. 

48

Genom den samverkan, tvåspråkighet, internationalisering och det samarbete som betonas i 

verksamheten, garanterar vi kvalitativa tjänster och befrämjar en god livskvalitet samt stöder 

individens möjligheter att växa till en trygg medlem av samhället. 


Förskoleundervisning 

All förskoleundervisning, förutom på Ruusulehto skolas elevupptagningsområde, ordnas 

fr.o.m. 1.8.2008 på skolorna. Dagvården för förskoleeleverna ordnas på samma plats som 

förskoleundervisningen. I förskoleundervisningen deltar läsåret 2009-2010 216 elever. 

Skolelevernas morgonoch eftermiddagsverksamhet 

Verksamheten gäller eleverna i årskurs 1-2 samt alla elever överförda till 

specialundervisningen. I Jakobstad är verksamheten ordnad på så sätt att utildningsväsendet 

självt ordnar morgonverksamheten. Eftermiddagsverksamheten ordnas förutom i egna 

grupper i huvudsak av församlingen 7 grupper och Folkhälsan 1 grupp. Dessa erhåller stöd 

för verksamheten. 

Morgon- och eftermiddagsverksamhet har ordnats åt alla som behöver. Läsåret 2009-2010 

deltar 214 barn i verksamheten. 

Grundläggande utbildning: 

Den förberedande undervisningen för invandrare har ökat markant. De flesta av barnen är 

asylsökande och får sin undervisning på finska i Itälä o Etelänummi skolor. I dagens läge 

undervisas 45 barn på finska och 5 barn på svenska i Lagmans skola. 

Under hösten har Kyrkostrands skola blivit utdömd av hälsovårdsmyndigheterna. Skolan är 

så hälsovådlig att den troligtvis stängs under vårterminen 2010. Byggnads- och 

planeringskommittén har fortsatt sitt arbete och planerat en ny skola bestående av 

volymelement. Den ersättande byggnaden förverkligas år 2010 under förutsättning att 

statlig delfinansiering, exempelvis i form av stimulansfinansiering, beviljas. Den pedagogiska 

synergin mellan Jungmans- och Kyrkostrands skolor får inte äventyras och staden skall hitta 

lösningar som tryggar deras fortsatta samexistens. 

Under år 2008 har har vi inlett ett utvecklingsarbete, KELPO-projektet, i samråd med 

utbildningsstyrelsen och undervisningsministeriet. Avsikten är att effektiviera 

specialundervisningen och arbetsmetoderna inom den. Projektet koordineras av en styrgupp 

och en projektkoordinator har anställts. Pilotskolor de tre första åren är 5 skolor (Lagmans, 

Itälä, Länsinummi, Etelänummi och Oxhamns skolor). De erfarenheter som fås under 

försökstiden kommer att utnyttjas inom hela den grundläggande utbildningen och 

förskolorna.Projektet har fått tilläggsfinansiering 2009-2010. Projektet står delvis som grund 

för de förändringar i lagstiftningen gällande specialundervisningen som träder ikraft år 

2010. 

Hela den grundläggande utbildningen deltar även i utvecklingen av skolornas 

klubbverksamhet. Utbildningstyrelsen stöder utvecklingen med projektfinansiering. 

Målsättningen med utvecklingsarbetet på lång sikt är att varje elev bereds möjlighet att delta 

i klubbverksamhet en gång per vecka under hela den grundläggande utbildningen. projektet 

har fått fortsatt finansiering för läsåret 2009-2010. 

Staden deltar även i ett projekt för att utveckla romska barns grundläggande utbildning. 

Projektet finansieras genom ett special statsunderstöd av utbildningsstyrelsen. 

49

Staden har även gått med i ett projekt för att utveckla elevvården. Projektet strävar bl.a. till 

att utveckla och etablera en servicestruktur för elevvården samt nätverk (strategiarbete). 

Projektet har erhållit special statsunderstöd av utbildningsstyrelsen. 

Det finskspråkiga utbildningsväsendet samt Språkbadsskolan deltar i TOKI-projektet, ett 

utvecklingsprojekt gällande det andra inhemska språket. 

Det svenskspråkiga utbildningsväsendet deltar i det regionala matematikprojektet 

Diagonalen. Diagonalen har fått en fortsättning under hösten 2009. En ny 

projektkoordinator har anställts i samarbete med regionens kommuner. Projektet strävar till 

att konkretisera matematikundervisning och öka användningen av laborativt material. 

Arbetsgrupper har blivit tillsatta för att se över språkundervisningen i stadens grundskolor. 

En arbetsgrupp utreder även möjligheterna att ta in fler elever till språkbadet. 

Staden har även erhållit stöd för stödjande av romska barns grundläggande utbildning. 

Staden har även gått med i ett projekt för att utveckla elevvården. Projektet strävar bl.a. till 

att utveckla och etablera en servicestruktur för elevvården samt nätverk (strategiarbete). 

Gymnasieutbildningen 

Pietarsaaren lukio verkar ännu i Pursisalmi skolfastighet. Placeringen är tillfällig till dess en 

slutlig lösning nås på utrymmesfrågan. Målet är att sammanslå det finska högstadiet och 

lukio till en enhet. Förverkligandet påbörjas förutsatt att statlig delfinansiering beviljas. 

Både Pietarsaaren lukio och Jakobstads gymnasium utvecklar nätstudier. Jakobstads 

gymnasium deltar tillsammans med fem övriga gymnasier i projektet Team Nord, en del av 

projektet går ut på att utveckla nätstudier. Hösten 2009 har tilläggsfinansiering beviljats. 

Även forskning kommer att ingå i projektet. 


EFFEKT 




Eleverna fortsätter till andra 95% - 98% - 100% 

stadiets utbildning 


Elever överförda till 

specialundervisning 

Utvecklande av nätstudier i 

gymnasiet 

Behöriga lärare 

Jämförelse med landets 

medeltal 

Antalet nätkurser som bjuds 

ut 

90% - 95% - 100% 




Skolfastigheterna är i gott skick Årliga 

konditionsgranskningar och 

reparationer i samråd med 

tekniska verket 


50

FÖRNYELSE 





90% - 95% - 100% 

personalen 






Ökad delaktighet i 

En kritisk granskning av 

budgetprocessen 

processen på olika nivåer 

inom förvaltningen 






Kostnaderna per elev nära Kostnaderna per elev nära 

enhetspriset. 

enhetspriset. 


NYCKELTAL 

Prestationer 

Elever inom 

förskolundervisningen 

- svenskspråkiga 

- finskspråkiga 

Bokslut 

-06 

140 

93 

Bokslut 

-07 

130 

94 

Bokslut 

-08 

138 

88 


-09 

142 

79 


-10 

140 

72 

EP 

-11 

EP 

-12 

Elever inom den 

grundläggande 

utbildningen 



Morgon- och 

eftermiddagsverksamhet 



1368 

966 

130 

59 

1360 

949 

129 

59 

1339 

923 

134 

68 

1317 

897 

143 

68 

1293 

849 

140 

61 

Gymnasieutbildning 

- Jakobstads 

gymnasium 

- Pietarsaaren lukio 

279 

152 

310 

152 

323 

149 

330 

150 

330 

153 

Årsverken 285 290 303 301 299 

51

Dagvårdschef: 

Tom Enbacka 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Dagvård 


Vi producerar kostnadseffektiva dagvårdstjänster av hög kvalitet för stadens barnfamiljer. 

Våra tjänster är attraktiva och ger alternativ utgående från familjernas och barnens behov. 


Antalet barn i dagvården har minskat en aning. Minskningen syns framförallt inom 

familjedagvården. Daghemmen har samma antal barn som föregående år. 

Hemvårdsstödet har blivit allt svårare att prognosticera och väntas öka med ca 13 % 

Vestersundsby daghem har tagits ibruk och Bambi daghem stängts. 

Satsningen på personalskolning fortsätter. 

Ett system med elektroniska ansökningsblanketter tas i bruk. 

En sammanslagning av dagvårdens och utbildningens administration planeras under 2010. 


EFFEKT 




Antalet positiva responser i 10 - 20 - 30 

media 






En fungerande administration Administrationen 

inom dagvårds- och 

effektiveras genom närmare 

utbildningsverket 

samarbete 





Andelen elektroniskt mottagna 20% - 30% - 40% 

ansökningsblanketter 


52





Antalet tidsbundna arbetsavtal 5 st - 9 st -12 st 

minskas med 


NYCKELTAL 

Prestationer 

Bokslut 

-06 

Bokslut 

-07 

Bokslut 

-08 


-09 


-10 

EP 

-11 

EP 

-12 

Vårddagar, daghem 94 500 93 900 97 300 98 000 98 000 98 500 99 000 

vårddagar, familjedgv 27 000 29 100 27 100 30 000 25 000 24 000 23 000 

Ntopris/heldag, dgh 51,25 52,55 55,13 53,00 52,00 51,00 51,00 

Ntopris/hedag, fdgv 45,52 46,79 55,53 53,00 52,00 52,00 52,00 

0-6 åringar 31.12. 1474 1506 1507 1505 1510 1515 1520 

0-6 åringar i dagv % 50,1 51,7 50,8 52 51 51 52 

- i hela landet % 52 

Barn/heldag 31.12 570 597 604 600 

daghem 

Barn/heldag 31.12 131 127 112 96 

familjedagvård 

Barn/heldag 31.12 39 54 49 49 

gruppfamiljedaghem 

Årsverken 200 192 190 181 180 179 178 

Motiveringar 

Dagvården är en viktig del i arbetet med att utveckla staden Jakobstad, genom att 

barnfamiljerna erbjuds en mångsidig och kvalitetsmässigt högtstående dagvård. 

Detta uppnås genom 

- att i dagvården bidra till att barnen i Jakobstad får en meningsfull barndom och en god 

start i livet genom att väva samman lek, inlärning och omvårdnad till en fungerande helhet 

- att i mån av möjlighet uppfylla de önskemål som föräldrarna ställer angående dagvårdsplatsens 

läge, beskaffenhet m.m. 

- att erbjuda personalen goda arbetsförhållanden och -material för att uppleva trivsel i 

arbetet och erhålla motiverande utmaningar. 

53

Kosthållschef : 

Lisa Kniivilä 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Kosthållsenheten 


Vi tillreder och serverar smakliga och näringsriktiga måltider till ett kostnadseffektivt pris, 

med fokus på nöjda kunder, kompetens och ekonomi. En god hushållning är förutsättning för 

vår verksamhet. Våra kunder är barn i dagvården och skolelever samt daghemmen och 

skolornas personal. 


Från och med 1.1. 2009 har kosthållet fungerat som en självständig, nettobudgeterad enhet. 

År 2009 startades ett utvecklingsarbete, "köksstrategi", vars uppgift var att kartlägga 

kapaciteten i stadens samtliga kök. Målsättningen var att minska antalet tillredningskök. 

Arbetsgruppen kom fram till en lösning på10 st tillredningskök, istället för 13 st. (Nu 2009: 7 

st tillredningskök i skolor, 4 st i daghem samt Björkbacka och Malmska). 

Kosthållet tillsammans med representanter från tekniska verket fick i uppdrag av 

stadsdirektören att ytterligare minska antalet tillredningskök från de föreslagna 10 st. Ett nytt 

mål är 5 st tillredningskök. Utvecklingsarbetet fortgår, och man anlitar Efeko som utomstående 

konsult i arbetet. 

Det är via produktifiering av våra måltider samt kostnadsberäkning som vi når fram till en 

effektivare verksamhet (beställare - producent -modell). Måltidsservicen skall produktifieras 

för att kunna prissätta våra måltider till en real nivå. 

Under år 2010 kommer kosthållet att utökas med Björkbackas och Malmskas kök. 


EFFEKT 




Egenkontroll fortsätter för att godkända utlåtande från 

höja kvalitet på maten, speciellt hälsoinspektionen, MHSO 

i serviceköken 


Minska anv. färdigmat, istället 

själv tillreda alla maträtter (nu 

ca 70 % tillredd från grunden) 

70 % - 80 % -90 % 

54

3 Aktiv näringspolitik 



Ökad användning av 

3 ggr-5ggr-7ggr 

närproducerat/säsongprod./ 

per 7-veckors matsedel 


FÖRNYELSE 




Antalet tillredningskök minskas 12 - 11-10 

från nuvarande 13. 





Deltagande i Tyky-verksamhet/ 50 % - 65 % - 80 % 

%-andel av personalen. 

Sjukfrånvaro minskas 

8 dgr -10 - 12 dgr 

kalenderdagar/anställd 



10 Effektiv och ändamånsenlig organisation 



Servicen skall produktifieras 2 mån - 4 mån - 6 mån 

inom 2010/ månader i anspr. 

Via fortbildning av personalen 2 dgr - 3dgr -4 dgr 

når vi en mer effektiv och 

ändamålsenlig organisation 

Fortbildn.dgr / pers 

Tillräcklig personalstyrka Skall följa dimensioneringen 






Portionspriset är 2,86 (löner, 2,86 / 2,76 / 2,56 

råvaror+transport) 


55

NYCKELTAL 

Prestationer 

Bokslut 

-06 

Bokslut 

-07 

Bokslut 

-08 


-09 


-10 

Totala portionsantalet 747 700 784 400 719 000 

Portionspris 2,86 2,74 

Årsverken 41,2 40,2 

Motiveringar 

EP 

-11 

EP 

-12 

Portionsantalet stiger från ca 771 550 lunchportioner/år till ca 890 000/år i och med att 

Björkbacka och Malmska köken tillkommer. 

Årsverken totalt idag 41,2 med skol- och daghemsköken. Malmska köket 23,2 och 

Björkbacka köket 5,0. 

Rektor: 

Bo-Anders Sandström 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstadsnejdens musikinstitut 


Musikinstitutets grundutbildning skall: 

- ge grundutbildning i musik till barn och unga i nejden 

- ge färdighet för yrkesinriktade studier 

- ordna verksamhet som berikar stadens och medlemskommunernas kulturliv 

- samarbeta med daghem, grundskolor samt med stadens och medlemskommunernas övriga 

kulturinstitutioner 

- upprätthålla kontakter till nationella och internationella musik- och kulturinstitutioner. 


Musikutbildningen är pga byggandet av campuset utlokaliserat på följande ställen: 

Rosenlunds prästgård (Rosenlund 1), Lassfolk (Storgatan 7), gamla BB (Södermalmsgatan 1), 

Johansson (Storgatan 5) och Betania (Alholmsgatan 7). Enligt preliminära planer flyttar den 

klassiska avdelningen in i de nya utrymmena våren 2011 medan rytmen flyttar in hösten 

2011. Utlokaliseringen ställer stora krav på att informationen når ut till alla lärare och att det 

ordnas regelbundet lärarmöten där problem men också gemensamma projekt och visioner 

diskuteras. Rytmmusiken fortsätter att växa och borde beaktas vid tillsättande av tjänster. 

56


EFFEKT 




Nöjda elever, bra kvalitet på 

utbildningen samt fortsatta 

satsningar på ensemblespel 





Mångsidiga, 

Ca. 50 konserter varav minst 

gränsöverskridande konserter 10 utlokaliseras till 

som berikar kulturlivet i 

medlemskommunerna 

Jakobstad, Pedersöre, Nykarleby 

och Larsmo 





Motiverade, kunniga och Personalskolning och 

kreativa lärare skapar ett gemensamma 

attraktivt musikinstitut 

trivselprogram. 

Nyanställningar speciellt på 

rytmsidan 


FÖRNYELSE 




Systemet med Musikchef för Fortsatt strävan att utveckla 

hela Musikhuset som också samarbetet mellan de olika 

drar ledningruppsmöten utbildningarna samt 

fortsätter och har fungerat fint. utvecklande av en aktiv 

Musikinstutet leds av en lärarkår 

ordinarie rektor 


57




Personalskolning och 

Regelbundna personaldagar 

fortbildning samt gemensamma med föreläsningar och 

rekreationtillfällen 

diskussioner om 

personalsamverkan, social 

och emotionell kompetens 





Arbetet med att utöka 

Information, 

nätanvändningen fortsätter och föredragningslistor och 

har ytterligare aktualiserats pga protokoll mailas till lärarna. 

utlokaliseringen. Utvecklande Alternativa sätt att nå ut till 

av Musikhusets synlighet via folk via webben ska öka vår 

webben 

synlighet. 






Lärarmöten. Föräldraträffar och Lärarmöten en gång per 

utvecklingssamtal 

månad. Utvecklingssamtal 

lärare/elev, rektor/lärare en 

gång/termin. Information 

per post och via nätet 





Lärarna och 

Att få personalen att komma 

instrumentkollegierna kommer med ideer, ta initiativ och 

med initiativ och ideer till förnya undervisning. 

lärarmöten och rektor, som tar 

upp ämnena med Musikhusets 

ledningsgrupp. I större frågor 

går ärendena vidare till 

direktionen 


58





Totalantalet timmar får ej Att hålla budgeten trots 

överskrida 390 h/vecka. svårigheter med att förutse 

Terminsavgifterna höjs måttligt kostnaderna pga 

utlokaliseringen. 





Fortsatt aktiv personalpolitik Lediganslå rektorstjänsten 

där lärare som passar in i vår och tillsätta de lediga/fria 

helhet söks 

tjänster som finns. 


NYCKELTAL 

Prestationer 

Bokslut 

-06 

Bokslut 

-07 

Bokslut 

-08 


-09 

Timmar/år. 13578 13250 13413 13404 

Elever/år. 347 360 348 350 

Musiklekskola & 117 146 129 101 

förberedande 

Totalt (med 

468 506 556 516 

ensembler) 

Årsverken 16,4 18,75 20,16 19,98 


-10 

EP 

-11 

EP 

-12 

Motiveringar 

Nätbaserad information och undervisning ställer nya krav på pedagogerna, utrustningen och 

utrymmena. Musikhuset och Jakobstadsnejdens musikinstitut står inför en helt ny era när det 

planerade campuset står färdigt. Nya utrymmen kommer att skapas enligt dagens krav, 

lärarrekrytering och investeringar görs utgående från den tid och den verklighet vi idag lever 

i. Allt detta ställer stora krav på ledningen för Musikhuset men också på stadens och nejdens 

beslutsfattare, eftersom förverkligandet av investeringar och visioner också kostar. 

Vi har nu en unik möjliget att bygga en plattform där morgondagens stjärnor och goda 

musikkonsumenter föds. En satsning som utan tvivel kommer att ge god avkastning. 

59

Rektor: 

Marie-Louise Björndahl 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads svenska arbetarinstitut 


Institutet ska skapa miljöer för inlärning och därigenom bidra till att utveckla kursdeltagarnas 

allmänbildning, kulturnivå, individuella ansvar och välbefinnande. Institutet verkar för en 

meningsfull och aktiv fritid för olika målgrupper. Den del av institutets verksamhet som 

omfattar konst (bildkonst, musik, dans mm) strävar till att utveckla deltagarnas intresse och 

smak samt ge upplevelser. I de olika kunskapsämnena (språk, naturvetenskap, 

samhällsvetenskap mm) strävar institutet till att höja deltagarnas kunskapsnivå. Inom 

motionsgymnastiken sätts tyngdpunkten på att förbättra och bibehålla deltagarnas hälsa. 

Institutet har verksamhet också i Larsmo. 


Förändringar diskuteras fortsättningsvis på statligt håll gällande finansieringen av den fria 

bildningen. För tillfället erhålls statsandel på basen av antalet genomförda lektioner. 

Kopplingen till befolkningstätheten (vilket i hög grad gynnat Jakobstad) har slopats, men ännu 

en tid framöver får de institut som låg i gruppen med högst enhetspris (bl.a. Jakobstad) en 

kompensation. När denna småningom faller bort, minskar statsandelen avsevärt. Ett alternativ 

som diskuterats är att den fria bildningens finansiering skulle ingå i en stor kommunal pott 

utan statlig styrning. Fältets egen åsikt är att den nuvarande modellen med koppling till 

lektionsantal bör bibehållas. 

Personalsituationen på institutet är fortsättningsvis ytterst svår. Textillärarbefattningen hålls 

tills vidare obesatt eftersom ämnets popularitet minskat. Språkläraren är överförd till andra 

uppgifter inom staden och också denna befattning hålls tills vidare obesatt. Undervisningen i 

både textilämnen och språk sköts med timlärare, men den ämnesmässiga utvecklingen lider. 

Arbetsbördan på kansliet är många gånger också övermäktig för endast två personer (rektor, 

kanslist) utan heltidslärares arbetsinsats. 

Åbo Akademi har inte anställt något högskoleombud i regionen sedan det tidigare 

arbetsavtalet gick ut i hösten 2008. Detta har lett till att Norra Ligans institut helt och hållet 

har tvingats upphöra med den akademiska kursverksamheten. Högskoleombudet har skött 

om planering och praktiska arrangemang gällande Norra Ligans öppna universitetskurser. 

Norra Ligans institut (Jakobstad inkl. Larsmo, Pedersöre, Nykarleby, Kronoby, Karleby) hade 

det näststörsta och mest specialiserade utbudet av öppen universitetsverksamhet i 

svenskfinland. En liten mängd kurser erbjuds fortsättningsvis i Jakobstad i regi av Vasa 

sommaruniversitets filial i Jakobstad (vilken administreras av rektor). 

Fr.o.m. hösten 2009 har kursavgifterna höjts en aning. 

60


EFFEKT 




Nöjda kursdeltagare 

ganska bra/mycket 

bra/utmärkt 

Att kunna betjäna 5.000 4.500/5.000/5.200 

kursdeltagare 





Synlighet i media 

2/4/6 ggr i året 

Publika evenemang 

4/6/8 ggr i året 


FÖRNYELSE 




Personalen trivs i sitt arbete 1 årlig rekreationsdag 

Kartläggning av arbetsklimatet Institutet deltar i stadens 

utvärdering vartannat år 

Personalen deltar i fortbildning 1/2/3 tillfällen per person 

per år 






Att inom ramen för budgeten 7.500/8.000/8.200 

kunna genomföra 8.000 

lektioner 


61

NYCKELTAL 

Prestationer 

Bokslut 

-06 

Bokslut 

-07 

Bokslut 

-08 


-09 


-10 

EP 

-11 

EP 

-12 

Lektionsantal 8.928 8.479 8.693 8.000 8.000 8.000 8.000 

Deltagarantal, brutto 5.219 5.657 5.885 5.000 5.000 5.000 5.000 

Deltagarantal, netto 3.056 2.879 3.043 2.500 2.500 2.500 2.500 

Deltagare/invånare i % 

(inkl. Larsmo) 

Deltagare/invånare i % 

(endast 

svenskspråkiga i 

Jakobstad) 

36,6 37,5 25/28/ 

30 

51,96 53,19 40/43/ 

45 

25/28/ 

30 

40/43/ 

45 

25/28/ 

30 

40/43/ 

45 

25/28/ 

30 

40/43/ 

45 

Totala utgifter, € -531.874 -506.426 -591.433 -572.000 -565.066 -580.000 -600.000 

Totala inkomster, € 125.196 116.567 116.667 104.000 104.000 104.000 104.000 

Netto, € -406.678 -389.859 -474.766 -468.000 -461.066 -476.000 -496.000 

Statsandel 341.372 348.029 370.005 371.623 

Årsverken 3 (15) 4 (15) 4 (15) 2 (15) 4 (15) 4 (15) 4 (15) 

Rektor: 

Jaana Vainionpää-Tahvanainen 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads finskspråkiga arbetarinstitut 


Arbetarinstitutet är en läroinrättning som i första hand ordnar allmänbildande 

vuxenutbildning och som erbjuder möjlighet till frivillig inlärning och utvecklande av 

medborgarfärdigheterna enligt principen om livslångt lärande. För att förverkliga det 

ovannämnda ordnar institutet utbildning inom bl.a. följande delområden: konst- och 

färdighetsämnen, språk, datateknik, huslig ekonomi, dans och motion. Med hjälp av motion 

och hälsokunskap strävar vi till att upprätthålla stadsbornas fysiska och psykiska välmående 

samt förebygga sjukdomar. Dessutom svarar institutet på de utmaningar som förändringarna 

i samhället ställer genom att erbjuda kortare studiehelheter och föreläsningstillfällen kring 

olika teman. 


En ändring av finansieringsgrunderna för det fria bildningsarbetet diskuteras alltjämt på 

riksnivå. Utvecklingsprogrammet för åren 2009–2012 inför bl.a. en ny finansieringsgrund för 

medborgarinstitutens statsandel, nämligen kvalitets- och utvecklingsarbete. Man kommer att 

övergå till en utvärdering av kvaliteten år 2010. För närvarande får instituten statsandel på 

basis av antalet timmar som hållits, och förhoppningsvis kommer den här 

verksamhetsmodellen att ingå också i det nya finansieringssystemet. 

62

Möjligheterna att ansöka om olika bidrag har försämrats. Det här innebär att institutet måste 

effektivera marknadsföringen av sin yrkesskicklighet gentemot den offentliga sektorn och 

aktivare än förr förankra sin verksamhet bland stadsborna. Institutet har alltid fungerat som 

en viktig mötesplats för de finskspråkiga och för nyinflyttade stadsbor. I dag spelar institutet 

också en viktig roll i processen med att integrera invandrare och asylsökande. 

Kursavgifterna har justerats, men inga kännbara förhöjningar har gjorts. Trots den 

ekonomiska recessionen antas institutets elevantal förbli åtminstone på samma nivå som år 

2009, dvs. undervisningen når ca 30 % av stadens finskspråkiga befolkning. Det försvagade 

ekonomiska läget för företag och offentliga samfund kan ha en negativ inverkan på 

efterfrågan på säljtjänster. 


EFFEKT 




Nöjda kursdeltagare 

nöjaktig/god/utmärkt 


Att kunna betjäna 2.500 

kursdeltagare 


2.400 / 2.500 / 2.600 



Synlighet i media 

2/4/6 ggr om året 


Offentliga tillställningar 

2/4/6 ggr om året 

FÖRNYELSE 




Utvecklingssamtal 

Med personalen i 

huvudsyssla en gång om året 


Med timlärarna vid behov 

63




Personalen trivs i sitt arbete En utvecklings- och 

rekreationsdag för 

personalen varje år 


. 

Kartläggning av arbetsklimatet 

Personalen deltar i utbildning 

för att främja sin 

yrkesskicklighet 

Institutet deltar i stadens 

utvärdering vartannat år 

1/2/3 dagar per person 



Målsättning Ambitionsnivå 2010 Utvärdering (Bokslut) 


Regelbundna personalmöten 4/5/6 ggr om året . 





Att ordna 5.000 

4.900/5.000/5.100 

undervisningstimmar inom 

ramen för budgeten 


NYCKELTAL 

Prestationer 

Bokslut 

-06 

Bokslut 

-07 

Bokslut 

-08 


-09 


-10 

EP 

-11 

EP 

-12 

Lektioner 5.442 5.128 4.943 5.500 5.000 5.000 5.000 

Bruttostuderande 2.492 2.365 2.503 2.600 2.600 2.600 2.600 

Nettostuderande 1.402 1.418 1.410 1.400 1.400 1.400 1.400 

Deltagare / den 

finskspråkiga 

befolkningen, % 

29,7 29,5 29,5 23/26/ 

28 

26/28/ 

30 

26/28/ 

30 

26/28/ 

30 

Driftsekonomi, € 

Verksamhetsutgifter 392.295 387.363 424.955 443.553 470.722 470.722 470.722 

Inkomster 64.830 71.873 80.538 67.600 73.000 73.000 73.000 

Netto 327.465 315.490 344.417 375.953 397.722 397.722 397.722 

Statsandel 192.967 192.418 207.141 222.439 

Årsverken (5) 14 (5) 14 (5) 14 (5) 14 (5) 14 (5) 14 (5) 14 

64

Ungdomssekreterare: 

Tiina Höylä-Männistö 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Ungdomsarbete 


Ungdomsväsendet i Jakobstad är en tvåspråkig organisation inom staden, som upprätthåller 

ett fungerande ungdomsutrymme och skapar förutsättningar för ordnandet av ungdomsverksamhet. 

Ungdomsväsendet ordnar verksamhet förutom i ungdomsutrymmet, även i 

skolorna. I all verksamhet betonas samarbete, jämlikhet, säkerhet, uppfostran, internationalism 

och drogfrihet. Meningen är, att verksamheten skall stöda utvecklandet av 

ungdomarnas sociala beredskap samt deras självständiga uppväxt. 


Ungdomsväsendet och dess ungdomssektion lyder under utbildningsverket och dagvårds- och 

utbildningsnämnden. Verksamhetsmiljön är bra. Verksamhetsplatser förutom Tobaksmagasinet 

utgörs även av stadens högstadier (Etelänummi och Oxhamns). På högstadierna 

organiserar ungdomsledarna klubb- och rastverksamhet samt deltar vid behov i skolans egen 

verksamhet. Ifall ledarresurserna är tillräckliga, kan klubbverksamhet ordnas även i 

lågstadieskolorna. Specialungdomsledarens arbetsinsats är bunden till Jopo -projektet. Jopoprojektet 

i Etelänummi skola och Fix-projektet i Oxhamns skola pågår åtminstone ännu under 

våren 2010. Under sommaren ordnas lägerverksamhet med olika teman för lågstadiernas 

elever. Ungdomarnas egen påverkningskanal, ungdomsfullmäktige, inleder sin tredje 

fullmäktigeperiod år 2010. Förvaltningsmässigt underlyder ungdomsfullmäktige ungdomsväsendet, 

men erhåller sitt verksamhetsanslag av stadsstyrelsen. Internationell fostran 

kommer att betonas i ungdomsväsendets verksamhet, eftersom en EVS-praktikant arbetar i 

huset till våren 2010. 


EFFEKT 




Tobaksmagasinet har tillräckligt 6 klubbar / 9 klubbar / 12 

med ledd klubbverksamhet för klubbar 

eleverna i klasserna 1.-9 


65




Uppmuntra och leda ungdomar Lyckade t.ex. Mahis -projekt 

till en målinriktad 

1 / 3 / 5 projekt/år 

(hobby)verksamhet 





Att göra Tobaksmagasinets och Frågor som hör till 

ungdomsväsendets arbetsfält ungdomsverksamheten 

och därtill hörande frågor framträder i lokala media 4 / 

kända i staden 

6 / 10 gånger under året 


Utvecklande av samarbetet 

mellan skolorna och 

ungdomsväsendet 

Ungdomsarbetarna besöker 

högstadiernas föräldramöten 

1 / 2 / 3 

Sjundeklassisterna i 

högstadiet besöker 

Tobaksmagasinet 85% / 90% 

/ 100% 

FÖRNYELSE 




Fungerande arbetsplatsmöten Arbetsplatsmöten ordnas 8 / 

utgör en del av personalens 10 / 12 gånger per år 

välmående i arbetet 





Ungdomsväsendet satsar på Klubbar / övriga funktioner 

utvärdering och utveckling av utvärderas efter att deras 

ungdomsfunktionerna 

verksamhet startat. 

Utvärderingen görs 1 / 2 / 5 

gånger per år 


66





Ungdomsväsendets ekonomi Målsättning att söka 

balanseras genom anskaffande finansiering för 1 / 2 / 3 

av tilläggsresurser via olika projekt under året 

projekt/ 

projektfinansieringar 


NYCKELTAL 

Prestationer 

Gruppstorlek/ ledd 

klubb/ T 

Besökarantal/ 

mätningsvecka/ 

T 

Antal innehavare av 

Tupis-kort 

Bokslut 

-06 

Bokslut 

-07 

Bokslut 

-08 


-09 


-10 

EP 

-11 

EP 

-12 

10 10 pers/ 8 pers/ 10 pers/ 10 10 10 

pers/ grupp grupp grupp 

grupp 

977 926 736 900 900 900 900 

40 60 100 

Årsverken 7,8 9,3 8 (+2) 8 (+2) 10 10 10 

Motiveringar 

Årsverken omfattar vikarier för ungdomsledarna som arbetar med Jopo- och Fix-projekten 

under åren 2008-2009 (+ 2). Arbetet fortsätter efter att projektet har tagit slut, så 

personalantalet är oförändrat åren 2010-2012. 

67

KULTURNÄMNDEN 

Verkchef Guy Björklund 

Kulturbyrån 

Stadsbiblioteket 

Stadsmuseet 

T.f. kultursekreterare: 

Päivi Rosnell 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Allmän kulturverksamhet 


Ge stadsborna en möjlighet till en mångsidig kulturservice. Organisera, främja och stöda 

kulturverksamheten i Jakobstad enligt lagen om kulturverksamheten i kommunerna. Ordna 

möjlighet för invånarna att få grundundervisning i konst och annan undervisning som stöder 

amatörer. Kulturbyrån slår vakt om och befrämjar ett rikt förenings- och kulturliv i staden. 


Verksamheten sköts tillsvidare med tillfällig personal. 


EFFEKT 




Erbjuda varierande och 

Kulturevenemang 10 

högklassiga 

st/20/25 

kulturevenemang för 

Öka deltagarantalet 50 pers. 

gammal och unga. 

/100/200 


Kursverksamhet för barn och 

unga. 

Barn och unga 2 st/ 8 /15 

Fullsatta kurser 10 pers. 

/17/25 

Utökat kursutbud 2 st/4/6 

Nöjda deltagare. 

68




Bibehålla kvalitén och nivån Fortsätta samarbetet kring 

på Runebergsveckan 

veteranfesten med Pedersöre 

kulturbyrå. 


Utveckla samarbetet med 

kulturenheterna inom staden 

och i närliggande region. 

Kulturresor 2 st/ 4/6 




Öka invånarnas delaktighet i 

kulturella evenemang. 

Stöda 

kulturell verksamhet t.ex. 

inom vården. Anordna 

kulturprojekt för 

vårdinstanser, skolor och 

daghem. 

Få föreningarna att delta och 

hjälpa till med olika 

evenemang. 

Förbättra 

kulturinformationen i staden. 

En välbesökt hemsida med 

färsk information om 

kulturhändelser i staden. 

Öka antalet 

evenemangsarrangörer 

i evenemangskalendern och 

övrigt. 60 pers./125/150 

Kultur i vården 1 even./2/4 

Kultur i skolan 1 even./2/4 

Pressinformation månadsvis 

1/2/4 


Aktivera föreningarna. 




Marknadsföring och 

1 gång per år/2/3 

överskridning av nationell 

nyhetströskel (positiv respons) 


69

FÖRNYELSE 




Effektivera kundbetjäning via År 2010 framåt 

hemsidan. Biljettförsäljning, 

förhandbokning samt 

kursanmälan. 


Nya produkter inom 

konstverksamheten. 

1/2/3 år 





Allmänna kulturverksamhetens Projekt 1/2/3 år 

ekonomi balanseras genom 

anskaffande av tilläggsresurser 

via projektfinansieringar. 


NYCKELTAL 

Prestationer 

Bokslut 

-06 

Bokslut 

-07 

Bokslut 

-08 


-09 


-10 

EP 

-11 

EP 

-12 

Runebergsveckan 3677 3870 4833 4556 

deltagarantal 

Konstverksamhet 4 4 4 5 

gruppantal 

Sagobalett 

40 28 35 35 

gruppstorlek 

Uthyrning av V.Sund 

29 23 25 

stuga, antal 

Uthyrning av 

52 17 17 33 

Utescenen i 

Skolparken, antal 

Uthyrning av FBK, 29 39 30 40 

gamla hamn, antal 

Årsverken 2 2 2 2 2 2 2 

70

Motiveringar 

Kulturbyrån fortsätter under verksamhetsåret 2010 utvecklandet av försäljningskanaler 

och marksnadsföring i kulturbranchen samt organiserandet och förmedlandet av kulturoch 

konstarrangemang för stadens invånare och närregion. Ökning av kostnader i köpta 

tjänster kan dock inte ge möjligheter för att utveckla servicenivån. En elektronisk 

kulturbidragsansökan kunde underlätta kulturföreningarnas sökprocess. 

Allmänna kulturens uppgift är att skapa förutsättningar för kulturaktivarnas verksamhet. 

Programutbudet kommer mest att organiseras av kommersiella programbyråer men även 

av olika organisationer som får delvis stöd av kulturbyrån. Den tredje sektorns 

kulturaktörer har betydande roll i programutbudet. 

Kulturbyrån har fått bidrag från Aktion Österbotten för att utveckla och bredda 

aktivitetsutbudet för barn och ungdomar med inriktning på konst och kultur. Under tre års 

tid undersöks förutsättningar för hur ett samarbete kring en barnkonstskola kunde 

byggas upp. 

Österbottens förbund fick år 2009 bidrag från Utbildningsministeriet för att utveckla 

barnkulturnätverket i Österbotten tillsammans med kommunerna. Projektet är en del av 

det nationella Aladdins lampa -projektet som kallas BARK i Österbotten. Kulturbyrån är 

med i projketet och i styrgruppen. 

Kulturbyrån söker fortsättningsvis projektpartners i regionen för att utveckla kulturen. 

Biblioteksdirektör: 

Leif Storbjörk 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Biblioteksverksamhet (Biblioteks- och 

informationstjänster) 


Stadsbiblioteket skall som ett modernt allmänt bibliotek i informationssamhället verka så att 

de fysiska och de virtuella tjänsterna stöder och förstärker varandra. Den traditionella kulturoch 

bildningsuppgiften kombineras med en mångsidig informationsförmedlings- och 

rådgivningsfunktion. Till verksamhetsförutsättningarna hör en bibliotekslag och förordning. 

Visionen är följande: Biblioteket i centrum. Stadens bästa informationskanal, där kunden är 

kung, kunskapen demokratisk och läsningen fri. Vårt stadsbibliotek skall av de allmänna 

biblioteken i Finland vara bland de bättre, och vad gäller de tvåspråkiga, vara bland de bästa. 

71


-Den virtuella sidan av biblioteket utvecklas, med kundkontakter över nätet, samarbete i 

datanät, webbsidor och portaler. Nya typer av biblioteksmedier, med digitalt material, 

databaser, e-böcker, och annat elektroniskt material får allt större betydelse. 

-Samtidigt betonar vi den traditionella bokens betydelse och har nu fått draghjälp några år 

genom det landsomfattande projektet Boktalko som pågår 2008-2010. 

-Självbetjäningsfunktionerna utökas. 

-Regionala och/eller landsomfattande licenser behövs för att kunna bruka nödvändiga externa 

biblioteksresurser och databaser. 

-Nätbaserad referenstjänst med svar direkt genom olika former av interaktiva metoder. 

-Nya funktioner i logistiken för regionala lån. 

-Fredrikabibliotekens långvariga samverkan kommer på lämpligt sätt att fördjupas ytterligare. 

-MARC21, ett nytt internationellt och landsomfattande registerformat för bibliotekskataloger 

skall tas ibruk. 

-Stadens turistbyrå och infopunkten finns sedan maj 2009 i bibliotekshuset. Lösningen är av 

tillfällig natur. 

-Ny byggnation i stadskärnan i allmänhet, utbildningsenheterna i campuset i synnerhet. 


EFFEKT 




Hög andel aktiva låntagare. 45% /50% / 80% 

Många biblioteksbesök. 

>10/inv. 

Bra utlåning. 

18/inv. 

Tillräcklig årlig anskaffning. ca 9.700 ex. 


Tillräckligt med personal 

(mått:per 1000 inv.) 

min: 0,70 - 0,84 /real: 0,85 - 

0,99 / max: >= 1 




Marknadsföring och PR. 

Positiv respons i 

Synlighet på nätet. 

nyhetsförmedlingen, även 

Nöjda kunder. 

landsomfattande. 

Ett representativt hus mitt i För nyinflyttade ordnas 

centrum av staden Jakobstad infotillfällen på biblioteket. 


72

FÖRNYELSE 




Aktiv, motiverad, välutbildad Behövligt antal 

och kunnig personal med utbildningsdagar 

yrkesstolthet och flexibelt per personarbetsår 

tänkesätt som har möjlighet att 

medverka vid olika 

4 / 5 / 6 

biblioteksutvecklingsprojekt. 

Det internationella MARC21 - 

formatet skall nu tas ibruk 

på de finländska biblioteken. 

Det är en stor utmaning och 

utbildningsbehovet är stort. 





Flera interaktiva serviceformer Vidareutveckla serviceformer 

och större beredskap för i Web 2.0 och Bibliotek 2.0 - 

självbetjäningsrutiner. 

anda 


Biblioteket skall verka och vara 

som en aktiv inpirationskälla 

för alla som intresserar sig för 

liltteratur och kultur. 

Nya modeller för 

informationsförmedling tas 

ibruk. 

Fråga bibliotekarien och 

andra liknande e-tjänster. 

Ljudfiler, MP3, digitalisering. 

Utlåningsautomaterna i ännu 

flitigare använding. 

Undersökning av vilka 

möjligheter RFID-tekniken 

kunde föra med sig. 

Det lokala biblioteket - en 

synlig del av en skönlitterär 

portal inom det nationella 

digitala biblioteket KDK. 

73


10 Effektiv och ändamånsenlig organisation 



Ett slags effektivitets- och 

lönsamhetsindex kan uträknas 

enligt följande ekvation: 

Personalkostnader + Kostnader 

för medieanskaffningar / 

Fysiska besök + Totalutlåning 

Med tvåspråkigheten, urban 

miljö och regionala aspekter 

beaktade en realistisk nivå 

(Statistikjämförelse: 

Jakobstad 1.71 

Landskap Österbotten 1,53 

Län Västra Finland 1,27 

Hela landet 1,27 ) 


Många fysiska besök per 

öppettimmar 

Jakobstad omkring 59 

medan landet i snitt har 39 





För en blygsam del av 

Ekonomiska förutsättningar 

kommunens driftskostnader för att föra 

tillhandahåller stadens 

biblioteksutvecklingen 

biblioteksväsende en 

vidare. 

grundservice som uppfyller 

lagens krav på de biblioteks- Granska och utveckla 

och informationstjänster som bibliotekets processer för att 

kommunens skall ordna. hålla och behålla effektivitet 

80% av finländarna använder och hög standard 

bibliotekens tjänster. 

Användarundersökningar har Genomföra 

visat att folk är nöjda med användarundersökningar. 

bibliotekens tjänster. 

Även andra förvaltningsenheter 

i staden drar nytta av att kunna 

använda bibliotekets service. 


74

NYCKELTAL 

Prestationer 

Bokslut 

-06 

Bokslut 

-07 

Bokslut 

-08 


-09 


-10 

EP 

-11 

EP 

-12 

Utlåning 355307 348488 347198 380000 380000 380000 380000 

Låntagare under året 9467 9294 9269 10800 10800 10800 10800 

Fysiska besök 229485 230842 211830 270000 270000 270000 270000 

Besök över nätet 47551 52733 57828 100000 110000 120000 120000 

Lån/invånare 18,2 17,9 17,8 

Besök (fysiska) /inv. 11,8 11,8 10,8 

Årsverken 19,6 19,3 19,8 20 20 19 19 

Motiveringar 

Miniminivå definierad enligt KP = Kirjastopoliittinen ohjelma ISBN 952-442-202-6 och 

Persuspalvelut Länsi-Suomen läänissä 2006 ( Västra Finlands länsstyrelses publikationener 

1/2007). Att 80% av finländarna använder bibliotekets service står att läsa t.ex. i 

Undervisningsministeriets publikation Kirjasto on arjen luksusta. I övriga fall har använts 

statistikjämförelser från den landsomfattande statistikdatabasen. 

(http://tilastot.kirjastot.fi). 

Samarbetet skola - bibliotek hålls år 2010 på en totalt sett relativt låg nivå p.g.a. 

resursbrist. 

I den vanliga normala driften beräknas automationen på biblioteket under perioden fram 

till 2012 ge möjligheter till effektivering och ny serviceutveckling utifrån det lagstadgade 

uppdraget. Det tar dock tid att införa olika typer av självbetjäningsrutiner, i synnerhet i 

biblioteksbranschen som varit och är mycket betjänande och ytterst kundvänlig till sin 

natur. Tidigast 2011 kan man börja räkna med någon ordentlig volym på 

självbetjäningsfunktionerna. 

Övrigt 

Tvåspråkigheten är satt i system på stadsbiblioteket, och det kostar en hel del i 

lagerhållning och "dubbla" anskaffningar när många titlar måste skaffas identiskt lika både 

på svenska och på finska. Med hjälp av de tekniska hjälpmedel som finns inom området 

kan verksamheten ändå hållas både kundvänlig och förhållandevis kostnadseffektiv. 

Verkschef/Museichef: 

Guy Björklund 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Museiverksamhet 


Jakokobstads museum skall på ett mångsidigt sätt kunna berätta om vad som skett i staden 

och nejden av stort och smått för stadens invånare och besökare; skapa förståelse och 

tolerans mellan stadens invånare och ge dem en sund förankring i samhället. 

75

På ett mera konkret plan är museets uppgift att samla, bevara, forska och informera om 

stadens andliga och materiella kulturarv samt förkovra och utveckla de museala samlingarna 

av föremål och arkivalier. Museet skall också vara sakkunig i antikvariska ärenden inom 

museets verksamhetsområde och bistå kommunala och statliga myndigheter med information 

och med utlåtanden. 

Museets mål är att bli regionens bästa kulturhistoriska museum och ett av de främsta då det 

gäller sjöfart och skeppsbygge i Österbotten. Tobaksmuseet skall utvecklas till specialmuseum 

för tobakshistoria för hela landet. 

Museet skall vara en självklar aktör inom stadens kulturliv, stadsbyggandet, undervisning och 

historisk forskning. 


I början av 2009 överfördes ansvaret för stadens centralarkiv på museiverksamhete. Någon 

arkivföreståndare har inte varit anställd under året 2009, varför skötseln och utvecklingen av 

arkivfunktionen har legat nere och endast de mest nödvändiga ärendena har blivit skötta. 

En arkivansvarig arkivföreståndare borde så snart som möjligt tillsättas. 

Ett eventuellt tillsättandet av en intendent för Nanoq i samarbete med staden och Jakobstads 

museum, skulle bredda och förändra museiverksamheten. 


EFFEKT 




Tillgänglighet till museets real 12 000 besökare 

utställningar, evenemang, arkiv 

och samlingar. 


Bibehålla en god nivå av 

besökare. 

Bibehålla den dagliga 

öppethållningen 

Fortsatt digitalisering av 

museets boksamlngar. 

76




Upprätthålla god kontakt med real: 12 utst i samproduktion 

stadens och regionens invånare max: 4 st egna producerade 

genom informativa 

utställningar, guidningar, 

föreläsningar, evenemang, 

publikationer. 


Pedagogisk verksamhet; 

barnevenemang 

Deltagande i Spotlight, Jul på 

Södermalm, Jakobsdagar 

real: 1 800 deltagare 

Real: 1 500 deltagare 




Verksamhet utanför museet; 

föreläsningar och utställningar, 

i skolor och ålderdomshem. 

Material för självstudier. 


FÖRNYELSE 




Fortbildning aoch aktiv TYKYverksamhet 

fortbildnings/friluftsdagar 

real: 1-2 

för personalen 





Forsatt koncentration och Färdigställa den yttre 

utveckling av området och renoveringen av Nygårds 

verksamheten vid Storgatan 2 verkstad 

och 4 


Fortsatt förnyande av 

basutställningarna. 

77

9 Förnyande av servicefunktione 



Stadens arkivfunktion, 

kartläggning av 

dagssituationen, uppgörande av 

ny arkivplan 


NYCKELTAL 

Prestationer 

Bokslut 

-06 

Bokslut 

-07 

Bokslut 

-08 


-09 


-10 

EP 

-11 

EP 

-12 

Besökare, enskilda 10 525 11 763 12 073 12 000 12 000 

Besökarantal, grupper 264 295 285 300 300 

Antal utställningar, 

17 15 12 16 10 

medarrangör 

utsällningar, egna 6 5 6 4 4 

Årsverken 8,6 8,6 8,9 8,9 8,9 

78

IDROTTSNÄMNDEN 

Idrottsdirektör: 

Tove Jansson 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Motions- och idrottsverksamhet 


Målsättningen är att garantera möjligheterna för kommuninvånarna att dagligen röra på sig 

och motionera i en trygg, tvåspråkig omgivning nära vardagen. 

1. MOTIONSIDROTT 

Upprätthållande och utvecklande av idrottsanläggningarna och friluftsområden på en sådan 

nivå att den på ett ändamålsenligt sätt motsvarar föreningarnas och kommuninvånarnas 

behov. Vid fördelning av resurser i form av understöd och bidrag fästes uppmärksamhet vid 

verksamhetens omfattning, ungdomsverksamhet och idrottens samhälleliga betydelse. 

2. HÄLSOBEFRÄMJANDE MOTION 

Utvecklande av samarbete med andra motionsarrangörer, för att nå ett mångsidigt utbud av 

hälsomotion och främja informationen om hälsobefrämjande idrott. 

3. SPECIALGRUPPERNAS IDROTT 

För äldre personer och för olika specialgrupper borde kommunen garantera möjlighet att 

dagligen året om använda trafikleder och motionsplatser, som är lättillgängliga och som 

lockar till motion. Speciellt när det gäller äldre personer med nedsatt syn, hörsel och 

begränsad rörelseförmåga är den dagliga motionen i närmiljön viktig. I närmiljön bör finnas 

lätttrafikleder och byggnader där man kan röra sig tryggt och obehindrat. 

4. SKOLIDROTT 

Skolidrottens behov bör beaktas så att de har möjlighet att mångsidigt motionera, träna och 

idka friluftsliv. 

Målsättningen är att garantera möjligheterna för kommuninvånarna att dagligen röra på sig 

och motionera i en trygg, tvåspråkig omgivning nära vardagen. 

5. TÄVLINGS- OCH TOPPIDROTT 

Idrottsanläggningarna upprätthålls så att tävlings- och toppidrott möjliggörs. Särskild 

uppmärksamhet fästes vid föreningarna som på ett förtjänstfullt sätt presenterar 

toppresultat på nationell och internationell nivå. 


Kontinuerlig utveckling av idrottsanläggningarnas hälso- och konditionsmotionsutbud för 

olika åldersgrupper. 

79


EFFEKT 




Nöjda kunder i alla åldrar. 85%. 





Förstärkning av idrottens 50% 

position i Jakobstad och dess 

omnejd. l 






Effektivering av organisation 85% 


NYCKELTAL 

Prestationer 

Bokslut 

-06 

Bokslut 

-07 

Bokslut 

-08 


-09 


-10 

EP 

-11 

EP 

-12 

Simhallen, användare. 114207 116080 115852 117000 117000 117000 117000 

Innebandysalen, anv. 17675 19957 23272 24000 24000 24000 24000 

Dans-, övresal, anv. 13601 13217 8827 15000 15000 15000 15000 

Tellus, användare. 109332 99087 116271 120000 120000 120000 120000 

Fotboll, timmar. 2075 1855 1980,5 2000 2000 2000 2000 

Friidrott, timmar 143 332 236 300 300 300 300 

Årsverken 11,5 11,5 11,5 11,5 11,5 11,5 11,5 

80

Motiveringar 

Användningen av idrottsanläggningar är mångsidig och betydelsefull. 

Skolorna använder allt mera stadens idrottsplatser. Varje dag har ca. 250 elever 

gymnastiktimme så idrottsanläggningarna är i flitig användning. Skolorna bokar inte 

uteanläggningarna så ingen statistik över användningen finns att tillgå. Det uppskattas att 

ca. 100-200 elever dagligen använder uteidrottsanläggningarna. 

81

TEKNISKA NÄMNDEN 

Teknisk direktör: Heimo Toiviainen 

Teknisk förvaltning 

Stads- och husplanering 

Husavdelningen 

Mätningsavdelningen 

Kommunalteknik 

Teknisk direktör: 

Heimo Toiviainen 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Tekniska verket 


Tekniska verket 

- bereder stadens mark- och planläggningspolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna 

för utvecklandet av samhällets olika funktioner 

- förvaltar, uppför, planerar, bygger och underhåller stadsbornas gemensamma egendom 

s.a.s. gator, leder för lätt trafik, parker och båthamnar, anläggningar och byggnader för 

förvaltning, utbildning, kultur, barn- och äldreomsorg, idrott, samhällsteknik m.m. samt 

sköter om stadens skogsbestånd 

- lyhört sköter stadsmiljön så att den utvecklas till ett harmoniskt komplex 

- utvecklar de offentliga rummen (platserna och byggnaderna) och samhällstekniken i 

staden så att de stimulerar ett vitalt stadsliv 

Detta görs i samarbete med alla dem som verkar inom stadsförvaltningen, med stadens 

invånare samt med olika sociala, kulturella och ekonomiska sammanslutningar. 


Stadens trängda ekonomiska läge kommer att medföra en stor utmaning för tekniska verket 

att klara av sin serviceuppgift. En sänkning av servicenivån kan troligen inte undvikas. Därför 

kommer verksamhetsenheterna att gå in för att förbättra produktiviteten och förnya 

arbetsrutinerna. Varje anställd kommer att få i uppgift att utveckla sina arbetsrutiner . I detta 

arbete skall de väsentligaste arbetsuppgifterna prioriteras. 

82


EFFEKT 




Tillgång och kvalitet på service 

blir bättre. 

Kritisk utvärdering fortsätts och 

jämförs med resultatet år 2009 

Min: 

Utvärderingsresultatet ligger 

på 2009 nivå. 

Real: 

Utvärderingsresultatet 

förbättras en aning jämfört 

med nivån 2009 

Max: 

Utvärderingsresultatet 

förbättras klart jämfört med 

nivån 2009. 


En självkritisk utvärdering 

görs i december 2010. 




Effektiviteten, produktiviteten, Min: 

tillgången och kvaliteten på Samarbetet mellan 

tjänster inom tekniska verkets kommunerna i nejden förblir 

verksamhetsområde ökar i på nuvarande nivå och 

nejden genom gemensamma samarbetsprojekt utvecklas. 

utvecklingsprojekt och utökat Real: 

samarbete mellan kommunerna Samarbetet mellan 

i nejden. 

kommunerna i nejden ökar 

och något nytt gemensamt 

utvecklingsprojekt startas. 

Max: 

Samarbetet mellan nejdens 

kommuner ökar märkbart. 


NYCKELTAL 

Prestationer 


-06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 

Årsverken 202 196 207,2 195 197 197 197 

83

Stadsplanearkitekt: 

Ilmari Heinonen. 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Stadsplanering 


Planläggningsavdelningen bereder stadens planläggningspolitiska åtgärder för att säkra 

förutsättningarna för utvecklandet av samhällets olika funktioner så, att stadsstrukturen hålls 

kompakt, sköter genom planering, rådgivning och skolning, kontroll och myndighetsutlåtande 

om kvaliteten av stadsbyggandet och stadsbilden så att de främjar den enskilda 

individens välbefinnande och resulterar i ett kommunikativt och estetisk högklassigt 

samhälle. 


Befolkningens åldersstruktur i Jakobstad kräver, att man i planeringen i ökande grad blir 

tvungen att beakta miljöns kvalitet ur ”seniorsynvinkel”, till exempel när det gäller 

planeringen av stadens centrala delar. Samtidigt bör man genom planering bereda rum för 

eventuella inflyttare som i arbetslivet skall ersätta de s.k. stora årskullarna. 


EFFEKT 

6 Tät samhällsstruktur 



Den planmässiga beredskapen min: Planreserverna hålls på 

motsvarar samhällets 

nuvarande nivå 

byggnadsbehov, med 

real:Planreserverna ökar 

tillräckliga reserver för 

under verksamhetsåret 

bostadsbyggandets och 

max:Planläggningsverksamheten 

närigslivets tomtbehov. 

omfattar även planer 

för en väsentlig kvalitativ 

förbättring av stadsmiljön. 





Planeringsprocessernas 

Informationsaktiviteter 

öppenhet utvecklas 

utvecklas. 


84




En gemensam syn på 

ASU-processens följande 

målsättningarna för 

skede påbörjas. 

markanvändningen i regionen 


NYCKELTAL 

Prestationer 


-06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 

Årsverken 5 5 5 5 5 5 5 

Husbyggnadschef: 

Rune Hagström. 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Husavdelningen 


Husavdelningen 

- fungerar som hyresvärd och sköter om att stadens olika förvaltningsenheter har så 

ändamålsenliga och ekonomiska verksamhetsutrymmen som möjligt antingen i stadens egna 

byggnader eller i upphyrda utrymmen. 

- låter bygga, planerar, fungerar som disponent, underhåller och städar stadens 

verksamhetsutrymmen och byggnaderna. 


Utvecklingsarbetet med funktionerna kring fastighetsunderhåll och fastigheternas 

underhållande investeringar fortsätter 


EFFEKT 




Tidtabellsuppföljning: 

90 % av innehållet 

Godkänd / förverkligad 


85





Godkända 

Målsättningsprisberäkningarna 

målsättningsprisberäkningar 

håller till 100 % 






Uppföljning av fastighetsanvändningsgraden 

90 % är uthyrd 


14 Ägarstyrning 



Förutseende, långsiktigt Skötselprogrammet tas i 

program för fastighetsskötsel bruk under år: 2010 


NYCKELTAL 

Prestationer 

Bokslut 

-06 

Bokslut 

-07 

Bokslut 

-08 


-09 


-10 

EP 

-11 

EP 

-12 

Bostadsbyggnader 1688 1688 1254 1254 1254 1254 1254 

Vårdbyggnader 12463 12463 11848 11848 11848 11848 11848 

Kontorsbyggnader 12690 12090 12065 12065 12065 12065 12065 

Musei- och allm. 

7576 7576 21872 21872 21872 21872 21872 

byggnader 

Undervisningsbyggna 43497 45000 47303 47303 47303 47303 47303 

der 

Jordbruksbyggnader. 390 390 190 190 190 190 190 

Övriga byggnader 13586 13586 13586 18191 18191 18191 18191 

Totalt (m2 91890 92793 112723 112723 112723 112723 112723 

Årsverken 99 100 98 98 98 98 98 

86

Stadsgeodet: 

Anders Blomqvist 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Mätning och markanvändning 


Mätningsavdelningen: 

- bereder stadens markpolitiska åtgärder för att säkra förutsättningarna för utvecklandet av 

samhällets olika funktioner 

- utvecklar och underhåller stadens lägesdatasystem 

- för stadens fastighetsregister 

- sköter och utvecklar fastighetsbildningen inom detaljplaneområden 

- förvaltar stadens markegendom, sköter om markanskaffning och marköverlåtelser samt 

skogsbeståndet enligt en mångbruksplan. 


En undantagslag om skattefrihet gav upphov till många fastighetsaffärer i början av år 2009. 

Statens och städernas gemensamma fastighetsregister är i bruk. 

Utvecklingen och upprätthållandet av lägesdatasystemet fortsätter, nya utmaningar är 

projektet KommunGML och det nya riksomfattande koordinatsystemet Euref-Fin. 

Avdelningen ansvarar för ibruktagningen av fritidsbebyggelsens adressystem. 

En web-baserad lägesdatatillämpning är i bruk. 

På terrängsidan tas GPS-tekniken i bruk. 


EFFEKT 




Tillgång till behövligt antal Råmark köpes 10 - 15 ha 

tomter för boende och 

under fem år, 2 - 3 ha/år. 

företagsverksamhet. 

Nya småhustomter erbjuds: 

Tomtutbudet förbättras 

20 st - 25 st - 35 st 


Stadsstyrelsen fäster 

uppmärksamhet vid en fortsatt 

aktiv tomtpolitik för 

bostadsbyggandet och 

näringsverksamheten samt att 

man säkrar möjligheterna för 

att även etablerade företag kan 

utvecklas. 

87





Markpolitikens balans positiv Inkomsterna från 

på lång sikt 

markförsäljning och 

kapitaliserade (4 %) 

arrendeinkomster för 

granskningsårets nya 

kontrakt överskrider 

sammanlagt markköpsutgifterna 

under en 

justeringsperiod om 5-10 år. 


NYCKELTAL 

Prestationer 

Bokslut 

-06 

Bokslut 

-07 

Bokslut 

-08 


-09 


-10 

EP 

-11 

EP 

-12 

Sålt mark 1000 euro 300 774 237 200 250 300 300 

Köpt mark 1000 euro 357 366 55 200 250 300 300 

Virkesinkomster 1000 69 81 68 65 70 70 70 

euro 

Registrerade tomter st 96 103 63 80 80 80 80 

Registrerade allmänna 13 21 15 20 20 20 20 

områden st 

Årsverken 18 18 18,65 18 17 17 17 

Motiveringar 

Avsikten är att inom de närmaste åren öka utbudet på tomter, vilket kräver en större 

insats inom markhandel och fastighetsbildning. 

Markaffärerna beror på kort sikt direkt på vilka objekt som staden erbjuds att köpa eller 

som kan avyttras inom perioden. Nyckelvärden är därför svåra att bestämma. För staden 

skulle det löna sig att forstsätta köpa tomter med färdig kommunalteknik. 

Den tidigare höga avverkningsnivån i skogarna leder till att verksamheten för närvarande 

måste inriktas på gallring och skogsvård, vilket minskar det ekonomiska utfallet. 

Arbetsuppgifternas mängd och art innebär att personalstyrkan under den närmaste 

framtiden bör hållas intakt. 

88

Stadsingenjör: 

Harri Kotimäki 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Kommunalteknik 


Kommunaltekniska avdelningen 

- låter bygga, planerar, bygger och underhåller stadens gator, leder för lätt trafik, torg och 

övriga allmänna områden, parker och grönområden, båthamnar samt idrotts- och 

rekreationsanläggningar 

- producerar och utvecklar också för verkets övriga serviceproduktion nödiga stödtjänster 

såsom material-, verkstads-, maskin- och transporttjänster. 

- producerar åt staden som beställningsarbete kommunalteknikens planerings- och 

byggnadsarbete 

- administrerar parkeringsövervakningen 


Personalen blir allt äldre och minskar samtidigt som uppdragen ökar. Byggherreverksamheten 

behöver nya resurser på grund av kommande pensionering och förändringar i 

produktionsprocessen. En deltidsarbetsledare har överförts från husbyggnadsavdelningen till 

gatuunderhållet för att dela på arbeten som ligger under vägmästarens ansvarsområde. Inom 

tekniska verket har också diskuterats en omfördelning av ansvaret för park- och 

ekonomiskogarna mellan mätningsavdelningen och kommunaltekniska avdelningen så att 

stadsträdgårdsmästarens ansvarsområde skulle öka till att omfatta alla skogar inom det 

stadsplanerade området. 


EFFEKT 




Säkrare och smidigare 

Min: trafikolyckorna ökar 

stadstrafik genom ett 

inte 

långsiktigt utvecklande av lätta Real: trafikolyckorna minskar 

trafikleder, gator och 

Max: svåra trafikolyckor 

trafikarrangemang. 

minskar 


89




Bättre kondition på asfalterade Min: ersättningar för 

leder 

ansvarsskadorna ökar inte 

Real: ersättningar för 

ansvarsskadorna minskar 

Max: inga ansvarsskador 



Budgetdisciplin gällande investeringar 



Godkända 

Alla i tekniska nämnden 

målsättningsprisberäkningar: godkända 

Kostnadsuppföljning av 

målsättningsprisberäkningar 

investeringsprojekt presenteras håller 

med fyra veckors mellanrum för 

tekniska nämnden som vid 

behov beslutar om korrigerande 

åtgärder 






En del av serviceproduktionen Min: grävningstillstånd 

finansieras med avgifter 

Real: användning av 

( ex. tillstånd, tillhandahållande utrustning 

av trafikmärken, etc) 

Max: användning av verktyg 


NYCKELTAL 

Prestationer 


-06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 

Årsverken 73 74 78 74 74 74 74 

90

Motiveringar 

Kraven att arbetssättet vid byggandet skall riktas mera mot köptjänster kommer att 

medföra en ökad arbetsmängd för planeringen och övervakningen. 

För stängningen av avstjälpningsplatsen har funnits medel reserverat i stadens balans. 

Denna reservering kommer inte att räcka till och nämnden bör återkomma till detta 

anslagsäskande då pågående förhandlingar med miljövårdsmyndigheterna slutförts. 

91

SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRDSNÄMNDEN 

92


Social- och hälsovårdsdirektör: 

Pehr Löv 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Social- och hälsovårdsverket 


Social- och hälsovårdsverkets arbete kunde sammanfattas genom att säga, att man vill ge rätt 

hjälp - på rätt tid - på rätt plats - med rätt personal och till rätt kostnad. 


I enlighet med Lagen om en kommun- och servicestrukturreform (169/2007) godkände 

fullmäktige i Jakobstad, Larsmo, Nykarleby och Pedersöre den 18 maj 2009 ett samarbetsavtal 

vilket innebär att kommunerna bildar ett samarbetsområde för att sköta social- och 

hälsovården från den 1 januari 2010. Staden Jakobstad är värdkommun för verksamheten, 

som ordnas i ett social- och hälsovårdsverk i enlighet med den instruktion som godkändes av 

fullmäktigeförsamlingarna den 18 maj 2009. All social- och hälsovårdspersonal överförs till 

Staden Jakobstad från de övriga kommunerna den 1 januari 2010. 


EFFEKT 




Social- och hälsovårdsverket Social- och hälsovårdsverket 

arbetar för att trygga och förbinder sig att i samverkan 

utveckla befolkningens välfärd, med övrig samhällsservice 

hälsa och funktionsförmåga. främja hälsa och välfärd. 

Invånarna skall uppleva en god, Ledarna och förmännen är i 

rättvis och gränslös service nyckelställning för att 

inom samarbetsområdet. personalen skall känna sig 

motiverad, känna delaktighet 

och kunna arbeta effektivt 

för att uppnå de uppställda 

målen. 

Ledningsgruppen skall 

arbeta för aktiv rekrytering 

av kunnig personal. 


93

FÖRNYELSE 




En integrering av social- och Social- och hälsovårdsnämnden 

vill skapa en 

hälsovården. Det förebyggande 

och hälsofrämjande arbetet gynnsam livsmiljö, främja 

betonas i hela kedjan. 

socialt och psykiskt 

välmående samt motivera en 

hälsosam livsstil hos befolkningen. 

Man skall undanröja 

sådana i livsmiljön förekommande 

faktorer som kan 

orsaka sanitära olägenheter, 

hälsofaror eller hälsorisker. 






Social- och hälsovårdsnämnden Social- och hälsovårdsverket 

ser det som viktigt att i all kan klara utmaningen 

verksamhet iaktta säkerhet genom en kontinuerlig 

samt kvalitets- och kostnadsmedvetenhet. 

utveckling av kvalitet och 

Nämnden vill produktionsprocesser. 

upprätthålla en trygg 

Rapporteringen om 

arbetsmiljö för personalen. verksamheten skall vara 

kontinuerlig och tydlig. 


Produktiviteten analyseras 

genom nyckeltalsjämförelser. 

Nationella kvalitetsrekommendationer 

och 

mätare för befolkningens 

hälsa utnyttjas i styrning 

och utveckling av verksamheten. 

Ledningsgruppen kommer 

att ta del av de beprövade 

goda metoder (”best 

practices”) som finns och 

leda utvecklingen i enlighet 

med dem. 

94





Inom ekonomiska ramar se till Social- och hälsovårdsnämnden 

vill att vården 

att alla kunder utan fördröjning 

får service, trygg vård och produceras huvudsakligen 

rehabilitering. 

genom egen god och effektiv 

verksamhet, men kan 

upphandlas när det är 

ändamålsenligt. 


Kanslichef: 

Stefan Näse 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Förvaltning 


Förvaltningen leder, samordnar och stöder verksamheten så, att verksamheten kan 

upprätthållas och utvecklas. 


De varierande grunderna för och kutymerna inom de tidigare social- och hälsovårdsförvaltningarna 

förenhetligas. 


EFFEKT 




En tillräcklig och tydlig 

Förvaltningsindelníngen är 

förvaltningsindelning fastställs fastställd 

Enhetliga och tillräckliga Beslutanderätten har 

grunder för delegering av delegerats i ändamålsenlig 

beslutanderätt fastställs 

omfattning 

Ändamålsenliga rutiner skapas. Förvaltningen sköts korrekt 

och smidigt 


95





Social- och hälsovårdsnämnden 

behandlar främst linjedragningar 

och principbeslut 





Beslutanderätten i de flesta Delegeringen är verkställd 

personal- och individärenden 

delegeras till tjänsteinnehavare 


Personalchef: 

Päivi Stenman 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Social- och hälsovårdsverket 


se Staden Jakobstad, personalfrågor 


se Staden Jakobstad, personalfrågor 


FÖRNYELSE 




Att trygga och utveckla 

En fortbildningsstrategi ska 

personalens kunnande 

utarbetas. 

Intern skolning ordnas. 


96




Ett nätverk som stöder 

Antalet fortbildningsdagar 

fortbildning och kunnande ska inom social- och hälsovården 

utvecklas. 

är i genomsnitt 3–3,5/ 

arbetstagare 

Deltagande i SIFKOprojektmöten 


Att upprätthålla personalens 

arbetsförmåga 

Antalet sjukledighetsdagar 

minskar bland personalen 

inom social- och 

hälsovården. 




Ett rättvist ledarskap i den nya En enhetlig praxis i 

värdkommunen. 

personalfrågor uppnås inom 

den planerade tidtabellen. 






En lyckad rekrytering av hvcläkare 

Rekryteringen av hvc-läkare 

och tandläkare 

och tandläkare 

effektiveras. 


Tidig rekrytering 

Vikariebankens verksamhet 

effektiveras inom social- och 

hälsovårdsverket. 

Information om social- och 

hälsovårdssektorn ges i 

grundskolorna. 

Andelen vikarier som 

förmedlats ökar. 

NYCKELTAL 

Prestationer 

Årsverken 

Bokslut 

-06 

Bokslut 

-07 

Bokslut 

-08 


-09 


-10 

EP 

-11 

EP 

-12 

97

VERKSAMHETSPLAN FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN 2010 

Verksamhetsidé för social- och hälsovården 

Social- och hälsovårdsverket arbetar för att trygga och utveckla befolkningens välfärd, 

hälsa och funktionsförmåga. Invånarna upplever en god, rättvis och gränslös service inom 

samarbetsområdet. 

Verksamhetsidé för hälso- och sjukvården 

Hälso- och sjukvårdssektorn inom värdkommunens social- och hälsovårdsverk producerar 

kvalitativt högtstående och kostnadseffektiva tjänster – förebyggande hälsovård, 

människonära och flexibel primärvård samt akut och elektiv specialsjukvård för 

befolkningen i Jakobstadsregionen. 

Utvecklandet av kundservice 

Nöjda patienter och anhöriga. 

Patienter känner delaktighet i vården. 

Feedback av patienter och anhöriga uppföljs kontinuerligt och systematiskt. 

Nolltolerans för ”nära på”-situationer. Uppföljs med hjälp av programmet Haipro. 

Svagheter i vårdkedjan kartläggs och åtgärdas systematiskt. 

Dagavdelning med plats för sex ätstörningspatienter påbörjas hösten 2010 

En kommande utmaning bl.a. inom psykiatrin och den öppna vården, men även inom 

andra sektorer utgör arbetet med patienter från andra kulturer. Behövs skolning och ökad 

förståelse inom området. 

Den elektroniska läkemedelsordinationen (e-recept) tas i bruk enligt det nationella 

programmet. 

Utvecklandet av processer och arbetssätt 

Integration inom hälso- och sjukvården 

Vårdpraxisen inom den öppna vården samordnas, så att motsvarande vårdprinciper 

(rutinbeskrivningar och kvalitetshandböcker) gäller inom Nykarlebyområdet och Malmskas 

enheter. En plan för genomgång av arbetsprocesserna uppgörs i början av år 2010 och 

arbetet pågår uppskattningsvis i två år. Processen och de samarbetseffekter som uppstår 

mellan olika yrkesgrupper och arbetsteam under arbetets gång värdesätts högt. 

Kvalitetshandböckerna uppdateras och samordnas med Nykarlebys praxis inom 

primärvårdens öppenvård. 

98

Organisering av arbetet enligt verksamhetslinjer inom primärvårdens öppenvård förstärks. 

Ansvarspersoner (läkare och vårdare) för olika vårdlinjer utses. Samtidigt påbörjas 

utvecklingsprojekt av HVC-läkarnas arbetsbild enligt de på övriga håll i Finland erhållna 

erfarenheterna. 

Samarbetet ökar mellan de olika distriktsmottagningarna kommunvis för att uppnå ökad 

effektivitet och kvalitet i arbete. 

Motsvarande samordning och integrering sker gällande olika enheter inom medicinsk service 

(fysioterapi, ergoterapi, röntgen, laboratorium m.fl.) i enlighet med organisationsmodellen 

för hälso- och sjukvård. Samordningen gäller både personal och verksamhet. 

Diabetesvårdens resurser samordnas inom området, men kommer att kräva tilläggsresurser 

för att möta morgondagens utmaningar. Systemen med expertsjukskötarmottagning för 

särskilda patientgrupper (t.ex. hjärt-, reuma-, ögon-, astma-, benskörhets-, barn- och 

urologiska patienter) ses över och samordnas vid behov för att utnyttja den totala kunskap 

som finns möjligast ändamålsenligt inom samarbetsområdet. Sjukskötarmottagningen på 

jouren och ett flertal polikliniker vidareutvecklas. Hygienskötarfunktionen stärks i och med 

att ordinarie hygienskötaren återvänder i arbetet på heltid enligt budget. Hygienskötaren 

betjänar hela samarbetsområdet. 

Telefonrådgivningen vid Kållbyvägen betjänar stegvis hela samarbetsområdets befolkning. 

Nya former av samarbete, integration och konsultationsverksamhet mellan öppenvård och 

sjukhusspecialiteterna utreds och uppmuntras för att optimera användningen av befintliga 

resurser och för att garantera patienterna rätt vård i rätt tid. 

Vårddokumentationen struktureras och förenhetligas i samband med uppdatering av 

patientjournalprogrammet i enlighet med vårdprocessmodellen Planering för en gemensam 

och fungerande patientdatajournal inom samarbetsområdet 2011 påbörjas. 

Företagshälsovården fortsätter som hittills. Bildandet av ett kommunalt affärsverk förbereds 

under året. 

Integration inom social- och hälsovården 

Förutsättningar för sektoröverskridande samarbete inom missbrukarvård och mentalvård 

förbättras i den nya organisationen. Samma gäller barnskydd, skolhälsovård och psykiatrins 

barn- och ungdomspsykiatriska verksamhet. 

Hjälpmedelsservicen samordnas enligt principen en hjälpmedelscentral och flera 

utlåningspunkter. Detta görs lämpligen i form av ett gemensamt projekt inom 

samarbetsområdet, både gällande inköp av hjälpmedel, lagerhållning och kriterier för 

beviljande av hjälpmedel. 

Användningsgraden av externa köptjänster inom medicinsk rehabilitering kartläggs och 

ersätts delvis i av egna terapeutresurser. Gemensamma kriterier för erhållande av medicinsk 

rehabilitering utarbetas och dokumenteras inom samarbetsområdet. Andelen äldre som 

behöver fysioterapi som köptjänst via medicinsk rehabilitering minskar. Hemrehabilitering 

som egen service och handledning som stöder aktivitetsförmågan och hemmaboende ökar. 

Resurser riktas till hälsofrämjande verksamhet och gruppverksamhet. Verksamheten 

hälsofostran planeras och samordnas inom området. 

Vårdkedjearbetet fortsätter och Nykarleby integreras i processerna i den mån de inte redan 

har varit delaktiga. En del vårdkedjor som redan utarbetats väntar på att tas i praktiskt bruk. 

Vårdkedjorna används vid alla vårdkontakter. 

99

Arbetet med en gemensam portal för social- och hälsovårdsverket påbörjas 2010 

Personalresurser 

De geriatriska avdelningarna överförs till äldreomsorgen, medan en allmänmedicinsk 

avdelning blir kvar inom hälso- och sjukvården. Vården av avdelningspatienter utvecklas i 

nära samarbete avdelningar emellan och med enheter inom hälso- och sjukvården. 

Hälsovårdarna i distrikten för Pedersöre och Larmo sköter hemsjukvårdsuppgifter ännu år 

2010, men i planen ingår att överföra hemsjukvårdsarbetet till en gemensam enhet för ”vård 

i hemmet” inom regionen. Möjlighet till mera avancerad hemsjukvård och hemsjukvård för 

alla åldrar bibehålls och vidareutvecklas. Hemsjukvården i Jakobstad överförs till den 

gemensamma enheten för ”vård i hemmet” redan år 2010 då det praktiska samarbetet med 

hemservicen klarläggs och intensifieras. Kvalitetshandböckerna för hemsjukvården 

uppdateras och görs gemensamma med hemservicen. 

Vårdhemmet och dagcentrets verksamhet överförs till samma resultatenhet som andra 

psykiatriska boenden inom socialvården, vilket möjliggör smidigare vårdtrappor inom 

psykiatriskt boendeverksamhet med strävan att bibehålla gott vårdsamarbete till den övriga 

psykiatrin. 

Malmskas städavdelning hör under år 2010 i sin helhet under resultatenheten hälso- och 

sjukvård och betjänar både hälso- och sjukvården och äldreomsorgens bäddavdelningar. 

Under första hälften av året utreds i vilken mån städavdelningen utgör en del av vården och i 

vilken mån den lämpligen kan höra under annan städservice inom staden Jakobstads 

stödservice. 

De icke-medicinska stödfunktionerna integreras i värdkommunens organisation förutom 

fastigheter, som enligt samarbetsavtalet förblir hos nuvarande ägaren. 

Genom att samordna den interna personalutbildningen säkras för personalen tillgång till 

regelbunden och lagenlig skolning trots minskade skolningsanslag. 

Rekryterings- och introduktionsprogram för läkare färdigställs och tas i bruk. 

Utformning av den nya organisationen pågår under året genom bl.a. samordning av ledningsoch 

arbetsrutinerna. Fungerande information, arbetsplatsmöten och utvecklingssamtal 

stöder personalen i förändringsprocessen. Personalpolitiska åtgärder och stöd för 

välmåendet samordnas inom värdkommunen enligt det personalpolitiska programmet. 

Arbetshälsovården för samarbetsområdets personal erbjuds gradvis på jämlika grunder och 

senast år 2011. 

Ekonomi och materiella resurser 

Den synnerligen strama budgeten förutsätter noggrann uppföljning och strikt 

budgetdisciplin under året. Ekonomiuppföljning utvecklas inom värdkommunen och nya 

kommunfaktureringsprodukter tas i bruk för tidigare MHSO:s primärvård. 

För att nå i budgeten ställda sparmål utökas sommarstängningar gälla också barn-, 

gynekologisk och förlossningsavdelningen samt mödra- och gynekologiska polikliniken i fem 

veckor. Distriktsmottagningarnas verksamhet begränsas till färre enheter än tidigare för fem 

veckor. 

100

Optimal vårdtyngd i enlighet med mätaren Rafaela på A1-5. På jouren införs Rafaela 

vårdtyngdsmätare. På A6-8 förväntas mätaren vara tillförlitligt i användning 2010. 

Gråstarroperationerna minskas till nivå 300. 

Kriterier för beviljande av vårdmaterial genomgås och enhetliggörs 

Renovering av avdelningar för geriatri och allmänmedicin påbörjas. Antalet platser minskas 

till 31 platser per avdelning redan från att renoveringsarbetet påbörjas under år 2010. Under 

renoveringstiden finns en del av verksamheten tillfälligt utlokaliserad på Östanlid (ca 24 

platser). 

SOCIAL OMSORG 


Socialomsorg 

Verksamhetsområdet social omsorg omfattas av vuxensocialarbete och utkomstskydd, 

service för barnfamiljer, handikappomsorg och missbrukarvård. Socialomsorgen i regionen 

skall inom ramen för lagstiftningen trygga kommuninvånarnas välfärd, ge tillräcklig 

närservice samt säkra den yrkesmässiga professionaliteten. Upprätthållande av övriga stödoch 

serviceformer för förebyggande av sociala problem, stödjande av kommuninvånarnas 

välbefinnande, förhindrande av marginalisering eller behov av ännu kostsammare vård eller 

service skall ges inom de ramar som social- och hälsovårdsnämnden fastställer och 

kommunerna beviljar. Detta skall förverkligas i en fungerande organisation som säkerställer 

social omsorg av god kvalitet. Personalens yrkesmässiga insatser skall präglas av 

gränsöverskridande samarbete, stöd och konsultation. 

Chef för socialomsorg: Carola Lindén 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Vuxensocialarbete och utkomstskydd 


Socialt arbete för vuxna är sociala serviceinsatser som riktas till enskilda vuxna i syfte att 

främja arbete och hälsa. 

Utkomstskydd dvs. ekonomiskt stöd används för att trygga en persons eller familjs utkomst 

då försörjningen inte kan tillgodoses på annat sätt. Utkomststödet är ett sistahandsstöd som 

är stadgat i lag för att trygga ett människovärdigt liv. 

101


Utkomststödet utgörs av grundläggande utkomststöd och kompletterande utkomststöd. 

Kostnaderna för det grundläggande utkomststödet delas 50-50 % mellan stat och kommun. I 

det grundläggande utkomststödet ingår grunddel, boendekostnader, sjuk- och 

hälsovårdskostnader. Till det kompletterande utkomststödet räknas t.ex. vårdavgifter, 

kostnader för arbetsresor, garantihyror samt utgifter för barns fritidsverksamhet. 

Förebyggande utkomststöd kan betalas utöver rätten till lagstadgat utkomststöd för att hjälpa 

i en tillfällig kris och för att undvika att klienterna blir långvariga utkomststödstagare. Enligt 

rekommendation bör anslag för förebyggande utkomststöd vara 3,3 % av det totala 

utkomststödet. 

Arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte för personer som varit arbetslösa i mer än 500 dagar 

är ett samarbete mellan vuxensocialarbetet och arbetskraftsmyndigheterna. Genom aktivering 

via gemensamma sysselsättningsbyrån Intro kan för en långvarigt arbetslös person erhållas 

statsfinansierat arbetsmarknadsstöd. Aktivering kan kanaliseras via Retro, som lyder under 

arbetskraftsbyrån i Karleby eller genom privata eller tredje sektorn. För Långvarigt arbetslösa 

som är passiva och inte tar emot arbete, fördelas kostnaderna mellan stat och kommun. Det 

är således av ekonomiskt intresse för kommunen att aktivera långtidsarbetslösa. Det dåliga 

arbetsmarknadsläget har dock försvårat möjligheten att sysselsätta långtidsarbetslösa. 

Flyktingförläggningen i Oravais har under åren 2008-2009 tagit emot flyktingar med placering 

i Jakobstad, men dessa påverkar tillsvidare inte verksamheten vid socialcentralen. 

Samarbetsnämndens beslut om att årligen motta ca 50 kvotflyktingar i regionen kan komma 

att påverka kostnaderna för utkomststödet såvida kommunerna inte tillser att flyktingarnas 

integrering i samhället sköts effektivt. 


EFFEKT 




Nöjda kunder 

Drygt 90 % nöjda i enkäter 

ang. bemötande av 

utkomststödsklienter 


FÖRNYELSE 




Ett bra arbetsklimat och 

Nöjd och frisk personal. Hög 

välmående socialarbetare i närvaro. 

regionen 


102





God nåbarhet och snabb Serviceenheter i varje 

behandling av ärenden. 

kommun. Uppfylla den 

lagstadgade skyldigheten att 

ge beslut i 

utkomststödsärenden inom 

Rättvis behandling av 

utkomststödsärenden i hela 

regionen. 

Klara processer/aktuella 

processbeskrivningar över 

behandlingen av 

utkomststödsärenden. 

7 dagar. 

Ibruktagande av gemensamt 

utarbetade principer för 

utkomststöd. Likadana 

arbetsprocesser i regionen. 

Ibruktagande av 

gemensamma 

ansökningsblanketter för 

hela regionen. Kontinuerliga 

möten med ledande 

socialarbetare för 

behandling/handledning i 

klientärenden. 

En aktuell beskrivning per 

område. 






Kostnaderna för utkomststödet < 55 euro/invånare. 

hålls märkbart lägre än landets 

medeltal. 

Fortsatta försök till aktivering Hålla kostnaderna för 

av långtidsarbetslösa trots långtidsarbetslösa nere. 

dåligt arbetsmarknadsläge. 


103

NYCKELTAL 

Prestationer 2008 2009 2010 

Antal hushåll som erhåller utkomststöd 

i regionen: 

Jakobstad 556 630 630 

Larsmo 49 40 50 

Pedersöre 97 110 115 

Nykarleby 96 110 115 

Årsverken 

Chef för socialomsorg 

Carola Lindén 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Service för barnfamiljer 


Inom ramen för service till barnfamiljer skall erbjudas stöd och hjälp till barnfamiljer i olika 

livssituationer i form av barnatillsyning, familjearbete och barnskydd. 

Barnatillsyningen tillgodoser barnets intressen vid fastsällande av faderskapsutredningar, vid 

avtal om vårdnad, boende, umgänge och underhåll samt vid adoption och vid avsaknad av 

vårdnadshavare. 

Målet med barn- och familjeinriktat arbete är att genom tidiga, förebyggande insatser trygga 

barns välmående och utveckling samt stärka familjens egna resurser. 

Genom att arbeta förebyggande kan skador och kostnader minimeras och i bästa fall 

förhindras. Till detta bör finnas tillräckligt med yrkeskunniga socialarbetare och 

familjearbetare. För att kunna göra effektiva förebyggande insatser krävs också framförallt 

sektoröverskridande samarbete med övrig personal som kommer i kontakt med barn, 

ungdomar och familjer såsom mödra- och barnrådgivningspersonal, barnatillsyningen, 

dagvårds-, eftis- och förskolepersonal, lärare, skolhälsovårdare, skolkuratorer, 

skolhälsovårdare, läkare, polis, ungdoms- och fritidsledare, psykologer m.fl. För ett 

fungerande samarbete krävs medvetenhet, en gemensam målsättning och fungerande 

kommunikation. 

Adoptionsrådgivning tillhandahålls av socialarbete vid nationell/internationell adoption av 

barn. 


Den barnskyddslag som trädde i kraft 01.01.2008 förutsätter en vittomfattande och 

planmässig verksamhet inom barnskyddet. År 2009 inleddes ett kommunalt samarbete kring 

uppgörande av en gemensam regional plan för barns och ungas välfärd. Då planen 

färdigställs skall den godkännas i kommunernas fullmäktige och beaktas vid den årliga 

budgetbehandlingen. 

104

För att uppfylla de kriterier som barnskyddslagen ställer måste finnas hög utbildningsnivå på 

den personal som arbetar med barnfamiljer. Barnskyddslagen ställer krav på arbets- och 

förfaringssätt som har medfört att arbetsuppgifternas omfattning ökat för socialarbetarna. 

Beslut om omhändertaganden inom barnskyddet mot de berördas vilja fattas numera av 

förvaltningsdomstolen på ansökan av ledande tjänsteinnehavare inom barnskyddet. Övriga 

beslut om omhändertagande och beslut om placering utom hemmet fattas av ledande 

tjänsteinnehavare. Inga beslut gällande omhändertagande fattas alltså längre av ett politiskt 

tillsatt organ. Muntliga höranden i förvaltningsdomstolen har ökat, vilket medfört en ökad 

arbetsbörda för socialarbetarna och stadens juridiska ombud. Barnskyddslagen kräver 

upprätthållande av särskilda register för gjorda barnskyddsanmälningar samt över barn som 

placerats utanför hemmet. 

Utvecklingsenheten inom barnskyddet upphörde 31.10.2009. Istället vidtog familje-Kasteprojektet 

i Österbotten fr.o.m. 01.11.2009, vilket också innefattar mångkulturellt arbete samt 

två projekt inom specialsjukvården; intensivvårdsmodellen och resursskolan. Ifråga om 

utveckling och statlig finansiering inom social- och hälsovården hör Jakobstadsregionen till 

miljondistriktet ”mitten-Finland”. Jakobstad har även anhållit om EU-pengar för 

utvecklingsarbete inom flyktingarbete och familjearbete. 

I Jakobstadsregionen är ett handlingsprogram mot våld i närrelationer under uppgörande. 

Arbetet är ett samarbete mellan olika myndigheter som i sin yrkesutövning kommer i kontakt 

med personer och familjer som utsätts för våld. 

Utbetalningen av underhållstöd för barn samt indrivning av underhållsstöd överfördes 

01.04.2009 till Folkpensionsanstalten. 

Socialjour köps på permanent grund för alla Jakobstadsregionens kommuner från Vasa stad 

sedan slutet av år 2008. 


EFFEKT 




God nåbarhet och tillräckliga Socialarbetare i varje 

resurser 

kommun. Senast sjunde 

vardagen efter att ett ärende 

anhängiggjorts skall avgöras 

om utredning skall inledas. 

Utredning färdigställas inom 

3 mån. 


Sektoröverskridande ansvar för 

barns och ungas välfärd. 

Förebyggande vård och tidigt 

ingripande prioriteras. 

Utökat samarbete med andra 

yrkesgrupper samt insatser 

från familjearbetet. 

Uppgörande av gemensam 

barnskyddsplan för 

Jakobstadsregionen. 

105

FÖRNYELSE 




Ett gott arbetsklimat och Ett regionalt fungerande 

välmående personal 

samarbete för ocialarbetare, 

familjearbetare och barnatillsyningsmän. 

Medbestämmande, 

arbetshandledning, hög 

närvaroprocent. 


Utveckling av barnskyddet 

Inom ramen för familje- 

Kaste-projektet i 

Österbotten. 





Regelbundna möten mellan Utvecklande av klientarbetet 

ledande socialarbetaren och och professionaliteten samt 

socialarbetarna i Jakobstad och konsultation, stöd och 

grannkommunerna. Likaså överförande av kunskap i 

kontinuerliga nätverksmöten barnskyddsärenden och 

mellan barnatillsyningsmännen övriga ärenden 

och familjearbetarna i regionen 


Användande av nya 

arbetsmetoder vid utredningar 

och fortsatta processer. Klar 

arbetsfördelning och 

beslutsgång 

Uppdatering av 

processbeskrivning 





På sikt minskning av kostnader Ytterligare effektivering av 

för omhändertaganden och förebyggande arbete samt 

placeringar utanför 

förbättring av samarbetet 

hemmet 

inom öppna vården 


106

NYCKELTAL 

Prestationer 2008 2009 2010 

Antal placerade barn i regionen 


Larsmo 2 3 2 

Pederöre 6 7 8 


Antal barnskydd inom öppna vården 


Larsmo 60 100 60 



Årsverken 

Chef för socialomsorg: 


VERKSAMHETSOMRÅDE: Missbrukarvård 


Enligt L om missbrukarvård skall kommunerna ordna missbrukarvård så att det motsvarar 

behovet. Missbrukarvården i Jakobstadregionen är öppenvårdsbetonad med tyngdpunkt på A- 

klinikverksamheten. 

Det måste också finnas tillräckliga resurser att arbeta förebyggande samt att utifrån köpa de 

tjänster som regionen själv inte kan producera. 

Genom samarbete och beviljande av bidrag för tredje sektorns dagcenterverksamhet kan 

missbrukare erbjudas stödjande verksamhet och sporras till ett nyktrare liv. 


I Jakobstad finns A-kliniken som betjänar hela nejden. A-kliniken har dock svårigheter att 

möta speciellt yngre klienters vårdbehov då detta har ökat och ändrat karaktär: Unga klienters 

missbruk har utökats från att utgöra endast alkohol till hasch, amfetamin och även tyngre 

droger. Dessa yngre missbrukare platsar inte heller på de traditionella rehabiliteringsanstalter 

som kommunerna köper tjänster av och de behöver också flerdubbelt längre vårdtider. För att 

möta detta behov krävs mycket större rehabiliteringsanslag. Gravida missbrukare är en ny 

företeelse och deras vård är lång och kostsam och kräver ett eget kostnadsställe i budgeten. 

107

En dagcentral har länge varit ett önskemål som ett komplement till den öppna vården. Tredje 

sektorn upprätthåller med hyresbidrag från staden dagcenterverksamhet 1 dag/vecka från 

innevarande år. Förhoppningen om avlastning för A-kliniken har dock inte infriats. 

I Nykarleby finns sedan ett tiotal år tillbaka motsvarande verksamhet i en garantiförenings 

regi, vilken upprätthålls av frikyrkoförsamlingarna med bidrag från kommunen. Verksamheten 

består av dagcenter med matservering till självkostnadspris samt har utökats med 

arbetsverksamhet i rehabiliterande syfte. Samarbetet med kommunen är vällfungerande och 

verksamheten fyller en stor funktion som stöttepelare för missbrukarna. 


EFFEKT 




God nåbarhet 

Tid till mottagning inom en 

vecka 


FÖRNYELSE 




Dagcenter som avlastning av Få till stånd ett fungerande 

det traditionella klientelet samarbete med tredje 

sektorn kring 

dagcenterverksamhet 






Tydlig befogenhet och 

Budget- och 

ansvarsområde 

verksamhetsansvar för 

missbrukarvården direkt 

under A-kliniken. Boende för 

missbrukare samt verksamhetsbidrag 

till tredje 

sektorns dagcenterverksamhet 

under A-kliniken. 


108





Minska kostnader för anstaltsvård 

för traditionella klientelet med tredje sektorns dagcen- 

Utveckling av samarbetet 

terverksamhet 


Eget kostnadsställe i budgeten 

för yngre missbrukare och 

gravida missbrukare 

Ekonomisk möjlighet till 

användning av mödrahemmet 

Iida samt nya rehabiliteringshem 

för tyngre 

missbrukare. 

NYCKELTAL 

Prestationer 

Bokslut Budget 


-08 

-09 

-10 

Antal klienter och besök vid A-kliniken: 2008 2009 2010 

Jakobstad 474/6976 450/8000 470/7000 

Larsmo 8/47 10/35 10/35 

Pedersöre 32/383 35/400 35/400 

Nykarleby 22/ 25/150 25/150 

Missbrukarvårdens rehabiliteringsvård 

som köptjänst; antal vårddygn: 


Larsmo 0 30 30 



Årsverken 

109

Chef för socialomsorg: 


VERKSAMHETSOMRÅDE: Handikappomsorg 


Service för handikappade är tryggad genom lag; dels genom lagstadgade subjektiva 

rättigheter och dels inom givna ekonomiska ramar. Målsättningen är att den handikappade 

skall leva ett så meningsfullt och självständigt liv som möjligt utgående från de egna 

resurserna med prioritet på stödinsatser inom öppna vården. 

De psykiskt handikappade skall genom stöd, handledning och uppmuntran lära sig att så 

långt det är möjligt ta ansvar för sitt eget liv. Genom dagverksamhet skall psykiskt 

handikappade aktiveras och socialiseras; att delta i meningsfull sysselsättning ger livskvalitet 

och känsla av att tillhöra ett socialt sammanhang. Genom stödinsatser motverkas behovet av 

kostsammare vård. 


Antalet klienter inom handikappomsorgen har ökat i takt med allt mer aktiv och tidig 

diagnostisering av barn samt genom att hälsovården utvecklas kontinuerligt. Vård- och 

serviceplaneringen kan vara en tidsdryg process då handikappen ofta är mycket komplexa. 

Fr.o.m. 01.01.2007 är daglig verksamhet för handikappade en subjektiv rättighet, vilket 

inverkar på utgiftssidan och måste beaktas i budgetplaneringen. Fr.o.m. 01.09.2009 är 

personlig assistens för gravt handikappade en subjektiv rättighet som kräver utökade 

budgetanslag samt arbetsinsatser i form av anordnande. Att hitta lämpliga personliga 

assistenter kommer att vara en utmaning. Nya ändringar i handikappservicelagen är också 

skyldigheten att bemöta ansökan om service inom 7 dagar samt att ge beslut i ärendet inom 

3 månader. 

Serviceboendet Kevakoti kan inte erbjuda tillräckligt med platser för de finskspråkiga 

utvecklingshämmade, utan behovet av nya boendeplatser måste tillgodoses. Behovet har 

uppskattats till 5-6 nya platser och i samband med planering beaktas även det behov som 

finns i nejden. Utredning om byggande görs i samarbete med tekniska verket. 

Avlastningsvården vid Kevakoti används till 100 % och är en mycket viktig stödform för 

anhöriga. År 2008 måste en person placeras permanent i enheten för korttidsvård, vilket har 

minskat möjligheterna att erbjuda avlastning till de hemmaboende. 

Avlastningsvård som köptjänst har i Jakobstad utökats betydligt och ökar således på 

kostnaderna för handikappomsorgen. 

Hyreskontraktet för den finskspråkiga arbetscentralen Toimintakeskus utgår i april 2012. 

Utredning av större och för handikappade ändamålsenliga utrymmen inom staden har inletts. 

Ännu har inga lämpliga utrymmen hittats. 

Ev. kunde en större helhet med boende och arbetscentral planeras i samråd med 

äldreomsorgen med tanke på utnyttjande av gemensamma personalresurser nattetid. 

Antalet klienter med omfattande omsorgsbehov inom handikappomsorgen ökar. Speciellt kan 

konstateras en ökning av antalet unga personer med kontinuerligt behov av stöd- och 

handledning för att klara av de dagliga sysslorna och kunna leva ett så självständigt liv som 

möjligt. 

110

År 2010 samlas verksamheter i regionens alla kommuner för psykiskt handikappade inom 

ramen för handikappomsorg: Serviceboendena Harmony och Ankaret som också innefattar 

dagverksamhet samt dagcentren Träffen och Lillhaga. Till verksamhetsområdet ansluts också 

Vårdhemmet och dagcentret från MHSO. Målsättningen är att dels få till stånd en bättre 

samverkan och nivåstrukturering mellan enheterna i Jakobstad samt ett utökat samarbete i 

hela regionen. 


EFFEKT 




God kvalitet på service åt Gott kundbemötande. Vårdhandikappade 

och utvecklingshämmade 

enskild klient uppdateras 

och serviceplaner för varje 

varje år och uppföljning av 

vårdbehovet sker regelbundet. 

Service på rätt nivå 

vid rätt tid. Gott betyg i 

kundenkäter. 


FÖRNYELSE 




Fortbildning för personalen och Minst 3 fortbildningsdagar 

expertområden för 

per år/person för 

socialarbetarna 

utvecklande av 

professionalism, kreativitet 

och god servicenivå. 






Erhålla service inom 7 dagar Handläggning av ärendet 

inleds inom en vecka och 

slutförs senast inom 3 

månader. 


111




Jämlik servicenivå i regionen Ibruktagande av 

gemensamma riktlinjer inom 

handikappservicen 

Regelbundna träffar för 

Konsultation stöd och rättvis 

socialarbetarna inom regionens behandling av ärenden 

handikappomsorg 

Kontinuerliga träffar mellan 

ansvarspersoner vid 

boenden/dagcenter för psykiskt 

handikappade 

Utbyte av tankar kring 

utveckling av verksamheten, 

rätt nivåstrukturering av 

klienter och 

personalresurser 






Tillhandahållande av stödfunktioner 

öppenvård så långt det är 

Främja självständighet och 

möjligt 


Upprätthålla boenden och en 

stödjande tillvaro för psykiskt 

handikappade 

Minska behovet av kostsam 

anstaltsvård 

Chef för äldreomsorgen: 

Eivor Back 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Äldreomsorg 


Målsättningen är att erbjuda en regional äldreomsorg, som har hög kvalitet och som är 

kostnadseffektiv. 

Tyngdpunkten inom äldreomsorgen är den öppna vården, där äldre skall ges möjlighet att 

leva och bo självständigt under trygga förhållanden. En aktiv satsning på öppenvård är 

nödvändig för att möta den växande efterfrågan på service- och omsorgstjänster. Stödinsatser 

såsom hemvård och stödtjänster beviljas utgående från den enskilde individens behov. Äldre 

som vårdas på boendeplats skall kunna leva ett innehållsrikt och stimulerande liv, där 

individens resurser tillvaratas. 

112

Nivåstrukturering och vårdplanering tillämpas för att på ett ändamålsenligt sätt tillgodose de 

äldres behov av god vård inom ramen för tilldelade resurser. 


Äldreomsorgen står inför stora utmaningar de närmaste åren. Förutom utmaningen att 

samordna fyra kommuners äldreomsorg, medför det starkt ökande antalet äldre krav på 

förutseende och målmedveten planering. Under år 2010 prioriteras uppdraget att kartlägga 

regionens behov och resurser, för att effektivera såväl vårdkedjor som kostnader. 

Gemensamma riktlinjer och principer utarbetas för att tillgodose en rättvis och jämlik service i 

regionen. 

Äldreomsorgen erbjuder följande verksamhetsformer i regionen fr om 1.1 2010: 

- HEMVÅRD, målsättningen är att bilda gemensamma arbetsteam inom hemsjukvården och 

hemservicen. Hemservice ges åt handikappade, specialgrupper och långtidssjuka från 18 års 

ålder samt äldre, medan hemsjukvården betjänar alla åldersgrupper. Hemsjukvården omfattar 

även avancerad hemsjukvård. 

- STÖDTJÄNSTER, omfattar bl a matservice, badservice, trygghetstelefon, klädvård, 

transporter. Under år 2010 harmoniseras avgifter och serviceutbud. 

- STÖD FÖR NÄRSTÅENDE VÅRD, riktas till över 65 år inom äldreomsorgens beviljade 

anslag. Under år 2010 harmoniseras stödet. Under året är strävan att börja tillämpa 

gemensamma riktlinjer vid ansökningar, beslut samt avlastning. 

- DAGCENTERVERKSAMHET, verksamhet för hemmaboende äldre, ges vid boenden och som 

köptjänst från Jakobstads åldringsvänner r.f.. Under de närmaste åren utvecklas denna 

verksamhet att även i större utsträckning rikta sig till personer med minnesstörningar. 

- MINNESPOLIKLINIKEN, ett regionalt samarbete för att stöda äldre och deras anhöriga med 

minnesstörningar. Består av ett team med läkare, sjukskötare och minnesrådgivare. 

Verksamheten utvecklas under året. 

- INTERVALLVÅRD OCH REHABILITERING, för att stöda hemmaboende ges intervallvård och 

rehabilitering vid boenden och bäddavdelningar. Fysioterapeuter gör hembesök för att 

säkerställa tryggheten i hemmet. Verksamheten bör inriktas på att göra hemmet säkrare och 

tryggare för den äldre. 

- SERVICEBOENDE OCH EFFEKTIVERAT SERVICEBOENDE på verksamhetens egna boenden : 

Esselunden, Pedersheim (Selma), Hagaborg, Björkbacka, Ida & Emil, Sandlundens 

servicehem samt köptjänster från föreningar och privata vårdproducenter i Jakobstad, 

Pedersöre och Nykarleby. Demensvård ges vid Pedersheim (Alina), Hagaborg och Roslundens 

demenshem samt Solbacken som ändras om till serviceboende från 1.4 2010. 

Fr o m 1.4 2010 får staden Jakobstad 16 nya boendeplatser som köptjänst av Folkhälsan. En 

samarbetsgrupp inom äldreomsorgen har utrett behovet av mera boendeplaser i Jakobstad 

och förslaget är ytterligare 46 boendeplatser. 

113

- LÅNGVÅRD på åldringshemmen; Purmohemmet, Pedersheim (Frida), Hagalund, 

Sandlundens åldringshem, Solbacken (t om 1.4 2010) och bäddavdelningar vid Malmska och 

Nykarleby HVC, samt köptjänst av långvård från Folkhälsan. Renovering av Hagalund påbörjas 

2010 och en avdelning görs om till serviceboende. Även bäddavdelningarna vid Malmska 

renoveras under åren 2010-2011. 


EFFEKT 




Utarbeta och införa 

Rai-mätningsintrument 

gemensamma kriterier och tillämpas och används 

rutiner inom samarbetsområde Harmonisering av service 

och avgifter under år 2010 


God kvalitet och service på rätt 

nivå för den enskilde klienteten 

Enskilda vårdplaner uppgörs 

och uppföljning av 

vårdbehovet sker vid behov 

eller 2 ggr/år 

Utarbeta fungerande 

vårdkedjor. Anställning av en 

placeringsskötare och 

bildande av en gemensam 

vårdplaneringsgrupp under 

år 2010 

Utveckla geriatrisk vård och 

demensvård 

Fungerande kvalitetssystem 

Minnespoliklinik med läkare 

och sjukskötare 

Utbildningsenhet för 

specialiserande läkare inom 

geriatri 

Utarbeta en gemensam 

handbok för hemvården i 

regionen 

114




Möjliggöra boende i det egna 90 % över 75 år fyllda skall 

hemmet så länge som möjligt bo hemma år 2012 


Den äldres delaktighet i 

äldreomsorgen skall betonas 

Förebyggande hembesök till 

dem som fyller 75 år under 

året ordnas på samma sätt 

inom hela regionen 

Regelbundna kontakter med 

kommunernas äldreråd 

Minskning av patientplatser vid 

Malmska pga vårdmiljöns 

storlek 

De äldre skall få uppleva 

livskvalitet och meningsfullhet i 

sin vardag 

Renovering inleds år 2010 

och målsättningen är högst 

30 patienter/avdelning 

Rehabiliterande synsätt i 

vården av de äldre 

"Hjälp till självhjälp" betonas 

liksom aktivering och 

sysselsättning 

Anhörigträff ordnas en gång 

per år tillsammans med en 

enskild boendes anhöriga 

115

FÖRNYELSE 




Utveckla och upprätthålla Fortbildning 3-10 

personalens kompetens 

dagar/anställd/år 

Årliga medarbetarsamtal 

Arbetsplatsmöten/personalmöten 

en gång/månad 


Höja vårdkompetensen bland 

personalen 

Nödvändiga förbättringar i den 

funktionella arbetsmiljön för 

personalen 

Personalen trivs i sitt arbete 

Ombilda biträdes-/ 

hemhjälparbefattningar till 

närvårdare vartefter de blir 

lediga 

Tillräckliga resurser för 

hjälpmedel, utbildning för 

personal gällande ergonomi 

samt tillgodose behoven av 

ändamålsenliga utrymmen 

Minskad sjukfrånvaro 




Gemensam hemvård 

Under år 2010 utarbetas 

gemensamma arbetsmetoder 

inom hemservicen och 

hemsjukvården 

Gemensamma arbetsteam 

bildas 


Demensvården utvecklas 

Minnespoliklinken 

koordinerar nejdens 

demensvård 

116





Personalpolitiska satsningar Fastställda mål för 

med sikte på tillräckliga 

personaldimensionering på 

resurser inom vården som olika vårdinrättningar 

tryggar tillgången till behörig uppgörs 2010 

personal även i framtiden Uppgjorda befattningsbeskrivningar 

för all 

personal 

Aktiv marknadsföring av 

äldreomsorgen till 

utbildningsenheter samt 

deltagande i mässor 


Kvalitetssäkring av 

verksamheten 

Utarbetande av fungerande 

arbetsmetoder och 

processer. Pedersöre 

kommun påbörjar 

certifiering av äldreomsorgen 

under år 2010. Detta 

blir en modell för de övriga 

kommunerna. 




Kunder och personal skall Tydliga processbeskrivningar, 

snabbt få beslut i olika frågor 

"vem gör vad" 


En regional och rättvis 

äldreomsorg 

Tillgång till klientuppgifter på 

olika vårdenheter 

Samordning av de olika 

verksamheterna påbörjas 

från 2010, under året skall 

servicestrukturerna 

harmoniseras. 

Fungerande gemensamma 

datajournaler 

117





Kostnadseffektiv vård 

Gemensamma mätare och 

kriterier för äldreomsorgen i 

regionen 


NYCKELTAL 

Prestationer 

Personer över 75 år 

och som bor hemma, 

% av befolk. 


Larsmo 

Nykarleby 

Pedersöre. 

(nat. mål 91-92 %) 


och som är på 

långvård 

(ålderdomshem eller 

hvc), % av befolk. 


Larsmo 

Nykarleby 

Pedersöre 

(nat. mål 2012: 3 %) 


på serviceboende, % 

av befolk. 


Larsmo 

Nykarleby 

Pedersöre 

(nat. mål 5-6 %) 

Bokslut 

-06 

87,2 

85,0 

85,3 

88,8 

7,2 

5,4 

9,5 

5,7 

7,2 

8,3 

7,4 

5,5 

Bokslut 

-07 

86,4 

85,8 

85,6 

85,8 

6,6 

4,5 

8,9 

6,1 

8,3 

8,9 

7,9 

8,0 

Bokslut 

-08 

86,4 

86,4 

84,7 

85,2 

6,8 

3,8 

10,1 

6,2 

8,2 

8,3 

7,0 

8,4 


-09 


-10 

87 

87 

87 

87 

3,5 

3,5 

9,0 

6,0 

9,0 

8,0 

7,0 

8,0 

EP 

-11 

EP 

-12 

118

Prestationer 


som får stöd för 

närståendevård, % av 

befolk 


Larsmo 

Nykarleby 

Pedersöre 

(nat. mål 5-6 %). 

Regelbunden hemvård 

över 75 år, % av 

befolk 


Larsmo 

Nykarleby 

Pedersöre 

(nat. mål 13-14 %) 


som får stödservice, % 

av befolk. 


Larsmo 

Nykarleby 

Pedersöre 

Årsverken 

Bokslut 

-06 

3,9 

2,5 

6,3 

4,0 

19,7 

11,3 

12,8 

16,4 

19,4 

52,5 

32,1 

29,0 

Bokslut 

-07 

3,9 

2,0 

7,8 

4,3 

18,4 

12,2 

11,3 

14,1 

19,9 

33,7 

29,8 

31,2 

Bokslut 

-08 

3,8 

3,4 

5,5 

5,3 

19,7 

13,2 

12,0 

17,9 

19,7 

39,6 

27,9 

30,9 


-09 


-10 

4,0 

4,0 

5,5 

5,5 

19,0 

13,0 

13,0 

17,0 

20,0 

39,0 

28,0 

31,0 

EP 

-11 

EP 

-12 

Motiveringar 

Förändringar i personalstrukturen från om 1.1 2010 

1,0 överskötare inom äldreomsorgen inrättas 

1,0 avdelningschef för öppen vård inrättas 

1,0 avdelningschef för boende inrättas 

1,0 placeringskötare inrättas 

Följande befattningar och tjänster förändras inom äldreomsorgen i Larsmo: 

1,0 tjänst som föreståndare vid Sandlundens åldringscenter inrättas from 1.1 2010 

0,78 närvårdare (ändras från 0,78 hemhjälpare) 1.9 2010 

119

Följande befattningar och tjänster omändras inom äldreomsorgen i Pedersöre: 

0,78 hemvårdare (ändras från 0.78 hemhjälpare) 1.6 2010 

0,75 vårdare, Purmohemmet (ändras från 1,0 vårdbiträde, 

0,25 överförs till vårdare nedan) 1.9 2010 

0,25 vårdare, Purmohemmet (tidigare 0,5 vårdare, utökas med 0,25) 1.9 2010 

0,75 vårdare, Alina (ändras 1,0 vårdbiträde, 0,25 överförs till vårdare 

nedan) 1.9 2010 

0,75 vårdare, Frida (ändras från 0,5 vårdbiträde, utökas med 0,25) 1.9 2010 

0,75 vårdare, Frida (ändras från 1,0 vårdbiträde, 0,25 överförs till 

sjukskötare nedan) 1.9 2010 

0,25 sjukskötare, Frida (tidigare 0,5 utökas med 0,25) 1.9 2010 

0,75 sjukskötare, Alina (ändras från 0,75 vårdare) 1.1 2010 

VERKSAMHETSPLAN FÖR MILJÖHÄLSOVÅRDEN 2010 

Verksamhetsidé för miljöhälsovården 

Miljöhälsovårdens syfte är att: 

• inom värdkommunens social- och hälsovårdsverk upprätthålla och befrämja 

befolkningens och individens hälsa samt förebygga, minska och undanröja i 

livsmiljön förekommande faktorer som kan förorsaka sanitär olägenhet, hälsofara 

eller hälsorisk. 

• betjäna olika förvaltningsenheter inom samarbetsområdet och samarbetsområdets 

grannkommuner, samt livsmedelsproduktionsanläggningar, privata företag och 

privatpersoner 

• ge hälso- och sjukvård för att förebygga och vårda djursjukdomar, övervaka 

djurskydd, samt utföra lagstadgad kontroll av hygien vid primärproduktion av 

animaliska livsmedel. 

Utvecklande av kundservice 

En undersökning av kundupplevelsen görs år 2010. Syftet med undersökningen är att 

utreda kundernas förväntningar på miljöhälsovården. 

Miljöhälsovårdens hemsida uppdateras och förbättras kontinuerligt. 

Laboratoriets kundservice utvecklas kontinuerligt i växelverkan med kunderna. 

Laboratoriet erbjuder en snabb och flexibel service, med en god beredskap. Laboratoriet 

erbjuder även provtagningstjänster. 

120

Utvecklande av processer och arbetssätt 

Tillsynen samordnas med Nykarleby så att den blir enhetlig inom hela samarbetsområdet. 

Detta innebär att Nykarlebys miljöhälsovård integreras med MHSO:s hälsoövervaknings 

kvalitetssystem. Kvalitetssystemet kommer att auditeras externt. 

Avgiftstaxan för miljöhälsovården, inom tidigare MHSO och i Nykarleby, kommer att 

samordnas. 

Laboratoriets kvalitetssystem utvecklas fortlöpande. Ackrediteringen granskas årligen av 

FINAS. 

Personalresurser 

Personalens kunnande säkras och utvecklas genom deltagande i både interna och externa 

skolningar. 

Ett fungerande informationsflöde sker via regelbundna arbetsplatsmöten. Samtliga i 

personalen ges möjlighet till utvecklingssamtal och till stöd i förändringsprocessen. 

För att kunna uppfylla myndighetskraven på tillsynen av primärproduktionen inrättas en 

hygienikerveterinärtjänst 2010. 

Ekonomi och materiella resurser 

Man kommer att iaktta noggrann och strikt budgetdisciplin under året. Verksamheten 

anpassas enligt direktiv och anvisningar som värdkommen ger. 

121

122

AFFÄRSVERKEN 

123

DIREKTION FÖR JAKOBSTADS VATTEN 

Verkställande direktör: 

Markku Kaksonen 


Vattentjänster 


Jakobstads Vatten har som uppgift att producera tjänster i anslutning till samhällets 

vattenförsörjning och avloppshantering i enlighet med affärsekonomiska principer samt 

genom att utveckla sin verksamhet i överensstämmelse med samhällets utveckling. 

Inom eget verksamhetsområde sköter verket vattentjänsterna under alla förhållanden. I 

mån av möjlighet betjänar verket även kunder utanför eget verksamhetsområde samt 

övriga vattentjänstverk. 

Jakobstads Vatten verkar som ett kommunalt affärsverk, för vilket verkets direktion samt 

stadsfullmäktige ställer upp de verksamhetsmässiga och ekonomiska resultatmålen. 


Recessionen inom ekonomin påverkar verkets verksamhet ännu någon tid. Efterfrågan på 

tomter avtar vilket minskar på behovet av att bygga nya ledningsnät. Resurserna riktas 

gärna på att häva de tickande tidsbomberna i ledningsnäten eller ledningarnas sanering. 

Myndigheternas kommande tillståndsbeslut förutsätter säkert någon form av 

miljöinvestering av verket. 

Västra Finlands miljöcentral torde ge sitt beslut gällande miljötillstånd för Åminne 

vattenverk ännu under hösten 2009. Beslutet förutsätter säkerligen nya lösningar för 

behandling av slam, som uppstår vid processen, inom de närmaste åren. Alternativen är 

separat behandling vid vattenverket eller att leda det till avloppsreningsverket. 

Beträffande Alheda reningsverk klarnar framtiden då EU-domstolen avger sitt beslut i 

kvävetvisten mellan kommissionen och Finlands stat. Ansökan om miljötillstånd skall 

inlämnas i mars 2011. Beslut av myndigheten kan väntas inom ett par år. Ifall beslutet 

förutsätter kvävereducering är investeringen rätt stor. Blir det inte så, får man ändå 

reservera sig någon typ av utvidgnings-/effektiveringsinvestering. 

Med EU- och statsbidrag har planer uppgjorts för ibruktagande av de outnyttjade 

grundvattenresurserna i Jakobstad och Pedersöre. Avsikten är att ansökan om tillstånd 

inlämnas till myndigheten ännu under 2009, gällande tagande av grundvatten samt 

placering av ledningarna och anläggningarna. Projektet är viktigt för att trygga stadens 

vattenanskaffning. Enda sättet att skydda grundvattenförekomsterna för 

vattenanskaffningen är att ta dem i bruk för ändamålet så fort som möjligt. 

Förändringar i lagstiftningen är på gång, som bäst är förnyande av lagstiftningen 

beträffande både vattentjänsterna och räddningsväsendet under arbete. För det 

förstnämnda är det bla ansvaret för samhällets dagvattenhantering som är under lupp och 

för det andra släckvattenförsörjningen. Ur vattentjänstverkets och dess kunders synpunkt 

har båda en ekonomisk betydelse. 

På kort sikt kan man inte vänta någon märkbar ökning av de vatten- och 

avloppsvattenmängder som verket fakturerar. På längre sikt kan avloppsmängderna öka i 

någon mån, ifall grannkommunernas avloppsplaner förverkligas. Inkomstfinansieringen 

måste i varje fall säkerställas genom att granska avgifterna. 

124

MÅLSÄTTNINGAR BINDANDE MOT STADSFULLMÄKTIGE 

EFFEKT 

1 1 Tillgång och kvalitet på service 



Uppdatering av 

Min: Båda är klara för 

utvecklingsplan för 

utlåtanderundan 

vattentjänsterna samt Real: Utvecklingsplan har 

justering av verkets 

godkänts samt justering av 

verksamhetsområde verksamhetsområde har 

fastställts 

Avlägsnande av 

vattenkvalitetsstörningar 

som förekommer i 

ledningsnätet 

(problemområden 

Alholmen, Vestersundby, 

Kisor, Staffansnäs, Östanlid) 

Max: Båda skett före semester 

Min: Alkalitet hos det från 

vattenverket utgående vattnet 

upp till värde 0,70-0,80 

mmol/l (processförändringar) 

Real: Ytterligare effektivare 

spolningsmetoder i bruk 

Max: Järnhalter som 

överstiger förordningens 

målvärde förekommer inte 

mera vid 

kontrollundersökningar 






Förbättrande av 

Real: Byggandet påbörjat 

organisationens 

prestationsförmåga / 

Verksamhetsutrymmen för 

avdelningen ledningsnäten 

Reservvatten / Eget 

Min: Tillståndsansökan 

grundvatten 

inlämnat 

Real: Tillstånd beviljat 

Max: Anläggandet påbörjat 


125





Egenfinansiering / 

Min: Växer lindrigt 

Skuldsättning 

Real: Som tidigare, +/- 2 % 

Avgifter / Medelnivå bland 

verken i samma 

storleksklass 

Max: Minskar avsevärt 

Min: +/- 20 % 

Real: +/- 10 % 

Max: +/- 5 % 


NYCKELTAL 

BS -07 BS -08 BU -09 BU -10 EP -11 EP -12 

Prestationer / Nyckeltal 

Inpumpat vatten, 1 000 m3 2 194 2 282 

2 200 2 200 2 200 

Fakturerat vatten, 1.000 m3 

- eget område 

1 552 1 513 1 540 1 540 1 540 1 540 

- andra verk 

142 115 125 100 100 100 

Renat avl.vatten, 1 000 m3 3 220 3 306 

3 200 3 200 3 200 

Fakturerat avl.vatten, 1.000 m3 

- eget område 

1 461 1 442 1 450 1 450 1 450 1 450 

- andra verk 

837 844 800 800 800 800 

Längden på vattenledn.nätet, m 198 785 198 054 201 900 203 200 204 700 206 200 

Längden på avl.ledn.nätet, m 195 928 199 084 199 000 200 500 202 000 203 500 

Vattenavgift, €/m3 

- bruksavgift/jämförelseavgift 

- bruksavgift/jämförelseavgift, 

medelavgift enl. vaf:s enkät 

Avl.vattenavgift, €/m3 

- bruksavgift/jämförelseavgift 

- bruksavgift/jämförelseavgift, 

medelavgift enligt vaf:s enkät 

1,50/ 

1,72 

1,13/ 

1,54 

1,70/ 

2,06 

1,68/ 

2,03 

1,50/ 

1,92 

1,15/ 

1,58 

1,70/ 

2,22 

1,79/ 

2,21 

1,55/ 

1,99 

1,22/ 

1,68 

1,80/ 

2,36 

1,93/ 

2,48 

Årsverken, st. 28,9 29,9 30 30 30 30 

Mervärdesskatt ingår i avgifterna, 2009 avgifter från vaf:s enkät 1.2.2009 

VERKSAMHETSMÅL FÖR HÅLLBAR UTVECKLING 

Målsättningen är att utveckla verkets intäktsfinansieringen så att man erhåller en 

investeringsreserv för att kunna förverkliga förutom löpande investeringar även de övriga 

kommande anläggnings- och miljöinvesteringar. 

126

DRIFTSEKONOMI (1 000 euro) 

BS -08 BU -09 BU -10 EP -11 EP -12 

omsättning 5 592 5 852 6 106 6 306 6 501 

intäkter sammanlagt 5 645 5 909 6 157 6 357 6 552 

material o tjänster - 1 801 - 1 890 - 1 929 - 1 987 - 1 858 

personalkostnader - 1 435 - 1 576 - 1 620 - 1 674 - 1 727 

avskrivningar o värdeminskn - 922 - 931 - 973 - 1 16 - 1 062 

rörelsens övriga kostnader - 54 - 52 - 65 - 67 - 69 

överföringsposter - 74 - 74 - 74 - 74 

rörelseöverskott/-underskott 1 359 1 451 1 496 1 540 1 761 

finansiella intäkter/kostnader - 686 - 690 - 682 - 680 - 679 

över-/underskott 673 761 814 859 1 082 

Budgetförslaget utgår ifrån att verksamhetskostnaderna årligen ökar med 2-3 %. 

Verksamhetsintäkterna bör ökas mera för att skapa en investeringsreserv. Olika avgifter 

höjs 4-8 %. Personalstyrkan bibehålls som nu (30). Avkastningskravet är det samma som 

tidigare år, 5 % av grundkapitalet eller 671 790 euro. 

INVESTERINGAR (1 000 euro) 

BU -08 BU -09 PRN -09 BU -10 EP -11 EP -12 

löpande 1 500 1 906 1 942 1 250 1 100 1 150 

sanering 755 1 160 1 090 1 050 950 950 

nybyggnad 471 456 499 50 50 100 

övriga löpande 274 290 353 150 100 100 

särskilda 575 875 174 265 900 850 

Peders, Företagarvägen 305 

ledningsn., stödjepunkt 500 40 235 870 

vattenanskaffning 200 128 10 10 150 

avloppsvattenrening 

matarledning Åminne- 225 * 3 10 10 400 ** 

Peders 

avlopp från Åminne 3 10 10 300** 

inv. sammanlagt 2 075 2 600 2 116 1 515 2 000 2 000 

finansieringsandelar - 117 - 15 

netto 2 075 2 600 1 999 1 500 2 000 2 000 

* justeringar i budget 2008 

** egen andel 

Förklaringar: 

löpande investeringar 

• Sanering = säkerställande av ledningsnätens funktion framöver; de mest akuta 

objekten Östermalm, London, Norrmalm, Skutnäs, Västanpå, Kyrkostrand 

• Nybyggnad = nya tomter för boende och verksamheter; Lappfjärden, Bonäs, Nyåkern, 

Piriö? 

• övriga löpande investeringar = bla underhållande investeringar vid reningsverken, 

pumpstationer osv samt fordon och maskiner 

127

särskilda investeringar 

• ledningsnäten, stödjepunkt = stödjepunkt för avdelningen ledningsnäten 

• vattenanskaffning = driftsäkerhet = egna grundvattenresurser tas i bruk, 

råvattenbassäng utrustas 

• matarledning Åminne-Peders och avlopp Åminne-Alheda = samprojekt med 

Pedersöreverken, statens vatten- och avloppsarbete, egen kostnadsandel sammanlagt 

ca 1,5 milj. euro, i gång ev. 2011 – 2012, byggtid ca 2-3 år 

• reningsverket = investering för egentlig kvävereducering torde bli aktuellt tidigast 

2012 – 2013, när avloppsverkets nya miljötillstånd har vunnit laga kraft; mindre 

sanerings(effektiverings)behov kan dock uppstå redan tidigare, skäl att förbereda sig 

128

129

130

131

132

133

HAMNSTYRELSEN 

Hamndirektör: 

Kristian Hällis 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Hamnverksamhet 


Hamnens uppgift är att utgående från näringslivets behov och efterfrågan på sjöburna 

transporttjänster saluföra, tillhandahålla, och utveckla konkurrenskraftiga tjänster inom 

ramen för hamn- och transportverksamhet. Utbudet av tjäster och utvecklingen av hamnens 

infrastruktur utgår från den verkliga och prognostiserade efterfrågan som hamnens kunder 

genererar. Hamnen utgör en säker och effektiv länk i varuflödet mellan producenter runt om i 

världen. 

Strategiska målsättningar för Jakobstads hamn: 

1) En kundrelaterad verksamhet som utgör grunden för en lönsam och framgångrik verksamhet. 

2) Framhålla hamnes roll som näringsmässig etableringsfaktor med tanke på regionens 

näringsstruktur 

3) Affärsverksamheten skall vara lönsam. 

4) Betona hamnens roll som näringspolitiskt instrument och befrämjare av näringslivets 

investeringar. 

5) Hållbar verksamhet som baserar sig på miljö,- kvalitets- och säkerhetstänkande. 

6) Utveckling via interaktion och samarbete mellan kunniga och framåtsträvande människor 


Marknadsläget 

Under 2009 slog recessionen till med full kraft och nästan lamslog Finlands utrikeshandel. 

Hamnarna via vilka ca 80% av utrikeshandelns volym kanaliserats är följaktligen inne i samma 

svåra situation som det exporterande/importerande näringslivet. Speciellt hårt har hamnar 

som hanterar skogsindustrins produkter drabbats. Även hamnar som specialiserat sig på en 

viss typ av transitotrafik har fått känna av en kraftig nedgång. För att exemplifiera läget kan 

nämnas att totalproduktionen i landet ligger på samma nivå som 2005, och exporten har 

sjunkit till samma nivå som för tio år sedan. Små positiva tecken på att utrikeshandeln håller 

på att repa sig något kan dock skönjas. Återhämtningen är i alla fall mycket långsamt med 

tanke på 2010. 

Konkurrenssituationen 

I och med att marknaden har krympt kommer konkurrenssituationen att hårdna ytterligare 

under 2010. Alla vill behålla sin del av "kakan". Detta innebär i förlängningen att den som är 

har en konkurrenskraftig infrastruktur, effektiv hantering och smidig service kommer att klara 

sig bäst under 2010. Vår förmåga att hävda oss under rådande förhållanden förbättrades 

avsevärt tack vare förlängningen av Lauckokajen som färdigställdes i oktober 2009. För att få 

tillräcklig effekt ur kajen behövs därtill ett seglingsdjup på 11 meter 

134

Investeringar 

Under 2010 kommer muddringen av farleden in till Jakobstads hamn till 11 meter att startas 

upp. I takt med projektets framskridande åtgärdas hamnbassängen och grunden för Laucko 1 

förstärks så att bassängen och hela djupkajen få ett seglingsdjup som motsvarar 

farledsdjupet. Projektet är ett samprojekt med Sjöfartsverket. Vi inväntar de gemensamma 

miljötillstånden i början av 2010. Tillstånden styr projektets slutliga tidtabell. Offertförfrågningarna 

sänds ut när innehållet i miljötillstånden är känt. I övrigt är investeringarna av 

typen reinvesteringar och förbättring av infrastrukturen utgående från kundernas behov. 


EFFEKT 




Underhålla och förbättra Min:Ingen "flaskhalseffekt" 

hamnens infrastruktur 

på grund av brister i 

infrastrukturen. 

Real: Infrastrukturen 

konkurrenskraftig 

Max: Öka intäkt per ton till 

1,6 euro 


Intäkter/ton 




Hamnen skall utgöran ett Med hamnverksamheten 

näringspolitiskt verktyg som förknippade etableringar 

befrämjar etableringar och 10 arbetsplatser per 

befrämjar näringslivets 

etablering 

investeringar 

Min 1/planperiod 

Real 2/ planperiod 

Max 4/planperiod 


Real/2 planperiod. 

135




1. Hamnen skall ses som en Min: Hamnen deltar i 2 

tillgång för stadens profilering projekt som ger genklang 

och upplevas som ett 

inom ramen för hamnens 

kommunikationsmässigt image. 

andningshål i förhållande till Real: Hamnen syns i positiv 

den internationella marknaden. bemärkelse i den nationella 

2. Skall ses som en tjänstvillig mediabevakningen 

och konkurrenskraftig hamn i Max: .Hamnen satsar 3% av 

jämförelse med övriga hamnar. omsättningen per år på 

imageförhöjande ätgärder. 


Kundförfrågan. 

FÖRNYELSE 




Hamnen har som mål att inom Min: Förbättrat system för 

sin verksamhetsmiljö ständigt besvarande av reklamationer 

sträva till utveckling och Real: Registrering av 

förbättring av 

avvikelser i verksamheten, 

serviceproduktionen. 

auditering och utvärdering. 

Max:organisationen 

korrigerar snabbt avvikelse 

och "flaskhalsar" 


Kvalitetssystem/auditering 




Hamnen skall vara effektiv i Min:Lika effektiv som 

jämförelse med konkurrerande konkurrenterna 

hamnar gällande 

Real: Delvis effektivare än 

serviceproduktionen. 

konkurrenterna 

Max: Höra till de 2 mest 

effektiva 

serviceproducenterna av 

hamnarna i Bottniska viken. 


Jämförelse med 

konkurrenternas nyckeltal. 

136





Hamnens organisation skall Min: Rapporteringsrutiner 

agera "självgående" utgående och mätare utvärderas 

från definierade 

Real: Helhetskonceptet vägs 

ansvarsområden. Hamnens på basen av samverkan 

organisation skall ha en 

mellan funktionerna. 

tillräcklig personalstyrka för att Max Organisationen 

kunna betjäna kunderna. fungerarmarknadsmässigt 

och utgör en viktig del av 

konkurrenskraften 


Nyckeltal 

varuvolym/anställd.. 





Ekonomin skall ge utrymme för Min: trafikinvesteringar 

investeringar.Detta förutsätter Real: Hamnbassängens 

att driften ger ett tillräckligt fördjupning inleds. 

stort överskott. 

Max:Fördjupning av 

hamnbassängen och 

grundning av Laucko 1. 


Resultat. /Projektets läge i 

slutet av året. 




Motiverad, lojal och kunnig Min: Personalen är motiverad 

personal som kan samarbeta och tjänstvillig. 

enligt överenskomna processer Real: Personalen deltar aktivt 

och regler. 

i utvecklingen enlig hamnens 

målsättningar 

Max: Det praktiska arbetet 

ses som en del av hamnens 

målsättning och 

konkurrenskraft 


Nyckeltal Ton/omsättning.. 

137

NYCKELTAL 

Prestationer 

Bokslut 

-07 

Bokslut 

-08 


-09 


-10 

EP 

-11 

EP 

-12 

Hamntrafik(t) 1 765 389 1 989 819 1 855 000 1 630 000 1 900 000 2 000 000 

Hamnens personal 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 7,5 

(antal) 

Trafik/Personal 235 385 264 309 231 875 217 333 253 333 

Intäkter/Trafik(€/t) 1,51 1.45 1,52 1,52 1,52 1,58 

Intäkter /persona(per 356 099 384 509 353 125 338 000 384 000 420 000 

personl 

Kostnader/Trafik(€/t ej 0,59 0,53 0.56 0.64 0,57 0,58 

avskr.) 

Rörelseövers./trafik(€/t) 0,7 0,72 0,69 0,55 0,62 0,7 

Rörelseövers./personal 165 282 189 744 161 000 116 667 157 773 187 066 

(€/antal). 

Bidrag% 61% 63% 60% 59% 62% 64% 

Årsverken 7,5 7,5 8,0 7,5 7,5 7,5 

Hamnbassängen/Laucko 1 

Investeringarna i Farleden och hamnbassängen inklusive grundningen av Laucko 1 

till 11 meters seglingsdjup är i all enkelhet en förutsättning för hamnens utveckling 

och framtida existens i den tilltagande konkurrensen. Tidtabellen för investeringarna 

är till stor del knuten till statens tidtabell för farledsfördjupningen till 11 meter. 

Statens och stadens/hamnens investering utgör i praktiken ett projekt. 

Miljötillstånden administreras också för vår del av sjöfartsverket. Tillstånden är 

inlämnade och under behandling och kan förväntas fås i början av 2010. 

Upphandlingen har också utformningen av ett helhetsprojekt och handhas av 

sjöfartsverket i samverkan med hamnverket. Offertförfrågningarna beräknas kunna 

skickas ut i årsskiftet eller när tidtabellerna för de operativa åtgärderna kan 

preciseras på basen av miljömyndigheternas ställningstaganden. Därefter kan också 

projektets finansiering preciseras över tiden. 

Det blir därför ändamålsenligt att göra upp investeringsbudgeten för 

hamnbassängen och Laucko1, först när tillstånden är klara och offerterna inkommit. 

Krismedvetenheten med tanke på stadens ekonomiska ställning finns med i 

budgeteringen, och hänsyn tas till den rådande ekonomiska situationen. Hamnen 

har dock samtidigt ett uppdrag att utveckla och uppehålla konkurrenskraften i 

jämförelse med våra medtävlare. Investeringarna som görs i hamnen finansieras med 

hamnens inkomster. Resultaten både i år och även nästa år beräknas vara positiva 

utöver avskrivningarna, räntorna och avkastningskravet. 

Hamnen har ett stort värde för staden också som ett näringspolitiskt verktyg. 

Regionens befintliga och framtida näringsstruktur är mycket beroende av att 

företagen kan räkna med att det finns en hamn som kan se till näringslivets 

transportbehov. En effektiv hamn stadd i utveckling bidrar till positiva 

investeringsbedömningar inom ramen för det regionala näringslivet och hamnens 

kunder. 

138

Infrastruktur/Trafikleder/PLanering/ISPS 

Hamnområdet, kajerna och körlederna förbättras och förstärks. 

Körledernas skick och dragningar åtgärdas så att olyckstillbud kan undvikas. 

ISPS investeringar görs i enlighet med säkerhetsmyndigheternas påbud l. 

Planeringskostnader för begynnande investeringar 

139

140

141

STYRELSEN FÖR JAKOBSTADS ENERGIVERK 

Verkställande direktör Ole Vikström 

VERKSAMHETSOMRÅDE: Jakobstads energiverk 

Budgeten har gjorts upp enligt tidigare års förbrukningsuppgifter och samtidigt har 

vi försökt beakta den situation vi nu befinner oss i. Dethär innebär att 

fjärrvärmeförbrukningen fortsätter som tidigare med en liten ökning. Vi har också 

antagit att inköpspriset skall ligga ungefär på samma nivå emedan bränslena, som 

priset är bundet till också gått ner jämfört med tidigare. Försäljningspriset förutsätts 

ligga på samma nivå ifall inget speciellt inträffar. 

Elförbrukningen har minskat 10-15 procent under 2009 och det beror främst på att 

industriförbrukningen minskat. Vi har räknat med en förbrukning, som ligger på 

2008 års nivå och samtidigt måste vi anta att produktionen kommer att vara normal. 

Distributionspriset kommer att vara samma under 2010 och elpriset har också 

beräknats vara som tidigare. Om nåt speciellt händer på elmarknaden måste vi se 

över situationen. 

Övriga driftsutgifter har anpassats till rådande förhållanden och löneutgifter enligt 

avtal. 

På investeringssidan har sparats ca 1 miljon euro från planperioden 2009-2011. 

Dethär betyder att 30 procent är bort från våra investeringar, i praktiken inget nytt 

på fjärrvärmen förutom samprojekten i Östermalm och Bonäs. 

På eldistributionen har tagits bort sådana investeringar som möjligen kan lämnas till 

därpå följande år. 


EFFEKT 




Leveranssäkerhet 

< 5 h/avbrott/år 

Statistik, antal avbrott/ab. 

Elkvalitet, 

Uppfyller normerna 

Mätning EN50160 

Fjärrvärmekvalitet 

Uppfyller normerna 

Mätning, enl. rek. 

Effektivitet, distribution Eff.tal >0,9 

Energimarknadsverket 

Energimängd/MWh 

eldistribution, 

0 % 

rapporter 

> 1 % 

fjärrvärme, rapporter 


142





Tillåten avkastning på < 4,55 % 

placerat kapital 


Räkenskapsperiodens 

överskott 

Bokföring 

Elpris, totalt 

Egnahemshus 5000 kWh 


Elvärmehus 18000 kWh 


Fjärrvärmepris 

Egnahemshus 20000 kWh 

Finsk energi-industri r.f. 

Höghus 225000 kWh 

Finsk energi-industri r.f. 

Räkenskapsperiodens 

överskott ska täcka 

driftsutgifter, investeringar 

och avkastning till staden 

Bättre än landets medeltal 





NYCKELTAL 

Prestationer Bokslut Bokslut Bokslut Budget Budget EP EP 

-06 -07 -08 -09 -10 -11 -12 

Årsverken 50 50 50 50 50 50 50 

GWh 

350 

300 

250 

200 

150 

100 

50 

0 

Nyckeltal 

2004 2005 2006 2007 2008 

Årsverken 

52,0 

51,0 

50,0 

49,0 

48,0 

Eldistribution- Inköp 

Fjärrvärmeförsäljning- Inköp 

Elförsäljning- Inköp 

Årsverken 

143

144

145

146

147

INVESTERINGAR 

148

149

150

151

INVESTERINGAR 

STADSSTYRELSEN 

Övriga värdepapper: Ett anslag på 15.000 euro för inköp av aktier (stadens 

bostadsbolag) samt aktier i Jakobstads Ishall Ab 35.000. 

Vasa centralsjukhus: Utrymmena för samjouren (akut och HVC) samt 

parkeringshuset finansieras genom direkta kommunala investeringsandelar under 5 

år. Kostnaderna för dessa är totalt 5,475 milj. euro och stadens andel 0,06 milj. 

euro. 

RÄDDNINGSNÄMNDEN 

För Räddningsnämnden har anslag för följande investeringar reserverats år 2010: 

En tankbil (nettokostn. 0,15 milj. euro) som finns budgeterad 2009 men anskaffas 

först 2010 och en ambulans (0,123 milj.) eftersom ambulanstransporterna ökat 

kraftigt. Larsmo Kommun deltar med 12,6% i investeringskostnaderna. 

SOCIALNÄMNDEN 

Alla fastighetsinvesteringar finns under tekniska nämnden 

DAGVÅRDS- och UTBILDNINGSNÄMNDEN 


Keski-Pohjanmaan koulutuskuntayhtymä 

Stadens andel av grundkapitalförhöjning som sker för att delvis finansiera Högskolecampus 

– Chydeniusinstitutets utrymmen. Den totala grundkapitalförhöjningen 

uppgår till 900.000 euro fördelat på sju år. Stadens andel uppgår till 13,94 % 

KULTURNÄMNDEN 


IDROTTSNÄMNDEN 

För år 2010-2012 har intagits 0,01 milj. euro för friluftsområden/-ledernas 

förbättrande. 

TEKNISKA NÄMNDEN 

Husbyggnad 

På grund av det svåra ekonomiska läget har anslaget för underhållande investeringar 

sänkts för åren 2010-2012 till 0,9 milj. euro. 

152

För Björkbackas köks renovering finns intaget 0,035 milj. euro eftersom endast en 

mindre renovering för att klara hälsovårdsmyndigheternas krav verkställs i väntan på 

köksstrategin. 

För renovering av Björbackas avdelning 3 finns inget anslag intaget under 

planeåren. En genomgång av hela fastighetsbeståndet inom social- och hälsovården 

blir aktuellt under planeåren. 

För renovering av de sociala utrymmena vid Björkbacka finns år 2012 intaget 0,4 

milj. euro. 

Socialnämnden har äskat om anslag 46 platser effektiverat serviceboende. 

Planeringsanslag 0,3 milj. euro år 2010 och investeringsanslag 5,7 milj. euro år 

2011. Ytterligare har socialnämnden äskat om anslag för effektiverat serviceboende 

för de finskspråkiga utvecklingsstörda. Dessa äskanden finns inte beaktade i 

budgeten. 

Ett planeringsanslag för Ristikari skola finns intaget år 2012. 

För sanering av utdelningsköket vid Kyrkostrands daghem intas ett anslag på 0,2 

milj. euro år 2011. 

Anslag för byggande av en ny brandstation finns intaget sålunda att byggstarten 

sker på hösten år 2010 då ett anslag på 1 milj. euro finns reserverat och slutförs 

under år 2011 då 5 milj. euro finns reserverat. Kostnadstaket för brandstationen är 6 

milj. euro och rumsprogrammet och planeringen bör ännu ses över. 

Kyrkostrand/Jungmans skolas nuvarande baracker ersätts med byggnadsvolymelement 

under år 2010 under förutsättning att statlig delfinansiering erhålls. 

Finska gymnasiet: Pietarsaaren Lukios flytt till Etelänummi förverkligas under 

förutsättning att statlig delfinansiering erhålls. 

För att åtgärda trafikproblemen vid Länsinummi skola har ett anslag på 0,065 milj. 

euro intagits (minimiversion). 

För Rådmans skolas teknikbyggnads planering finns inget anslag under perioden 

Mätning och markanvändning 

En aktiv markpolitik lyfts fram som en av de viktigaste funktionerna på mätningsavdelningen 

under den kommande 3-års perioden. Anslagen för markanskaffning 

motiveras med behovet av råmark och åtgärder för att minska den privatägda 

tomtreserven inom detaljplaneområdet ; 0,25 milj. euro såväl på utgifts- som på 

inkomstsidan. Enligt stfm:s beslut skall försäljning och inköp av markområden 

balanseras inom en period på 5-10 år. 15.000 euro av detta anslag kan användas för 

köp av grön- eller tomtområden genom stadsgeodetens beslut i enlighet med av 

stadsfullmäktige tidigare fastslagna principer. 

För mätningsavdelningen har anslag (0,025 milj. euro) intagits för en robottachymeter 

vilket möjliggör personalminskning genom naturlig avgång. 

Kommunalteknik 

Ett anslag för löpande investeringar om 0,9 milj. euro finns intaget åren 2010, 1 

milj. euro år 2011 och 1,5 milj. euro år 2012. Den detaljerade dispositionsplanen 

för anslaget för kommunaltekniska investeringar (s.k. löpande investeringar) 

fastställs av tekniska nämnden då budgeten fastställts av fullmäktige. 

153

Asfalteringen vid Baltic-kajen sker först 2010 varför 0,12 milj. euro överförs från 

2009. 

Västra Ringvägen byggs under åren 2007-. Inget anslag finns intaget år 2010-2011. 

År 2012 finns 0,3 milj. euro reserverat. Enligt TN:s förslag är anslagsbehovet 0,95 

milj. euro varav 0,3 milj. intas år 2012. 

För iståndsättande av Hällvägen finns år 2010 ett anslag på 90.000euro intaget för 

stadens andel. 

För Hamnvägen finns år 2009 intaget ett planeringsanslag på 40.000 euro. År 2012 

finns intaget 1 milj. euro. Det totala kostnadsförslaget uppgår till 8,5 milj. euro (i 

2006-års prisnivå). Vasa vägdistrikt handhar projektet och deltar i finansieringen. 

Om projektet framskrider under planeperioden återkommer staden till finansieringen 

av sin del av projektet. 

Case Baltic: För gatubyggnadsarbeten finns år 2012 reserverats 0,2 milj. euro. 

Inget anslag för Företagarvägen finns intaget under planeperioden. Projektet 

återupptas då intressenter finns. 

För ombyggnad av infarten från Omfartsvägen till Peders finns inget anslag 

intaget. Verkställs i samband med Företagarevägen. 


Ett investeringsanslag på 0,648 milj. euro har intagits för social- och hälsovårdsverket 

vilket motsvarar deras avskrivningar. Investeringar i MHSO:s fastighet 

finansieras av fastighetssamkommunen. 

När det gäller affärsverkens investeringar besluter stadsfullmäktige om en 

investeringsram och affärsverkena (styrelser/direktioner) själva besluter om de 

konkreta investeringarna. 

JAKOBSTADS VATTEN 

Den totala investeringsramen uppgår till 1,5 milj. euro år 2010 och 2 milj. euro 

åren 2011-2012 

HAMNSTYRELSEN 

Den totala investeringsramen uppgår 0,4 milj. euro år 2010 och 0,5 milj. euro 

2011-2012. När det gäller muddringen av farleden och fördjupningen av 

fundamenten för Laukko I återkommer hamnverket under år 2010. Tidtabellen 

är till stor del knuten till statens tidtabell för fördjupning av farleden till 11 m. 

ENERGIVERKSSTYRELSEN 

Den totala investeringsramen uppgår 2 milj. euro år 2010, 2 milj. euro år 2011 

och 2,2 milj. euro år 2012 

Stadsstyrelsen beslutade enhälligt uppmana kommunaltekniska avdelningen, 

Jakobstads Vatten och Energiverket att se över sina planerings- och arbetsmetoder. 

Grundprincipen är att investeringsarbetena utförs som helhetsentreprenader. 

154

155

Budget_ekonomiplan_1012.pdf - Jakobstad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?