för läsaren - Jakobstad

BYGGARENS 

GUIDE 

Jakobstad . . . . . . . . . . . . . . . . 11 

Larsmo . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 

Materialet i denna guide återfinns i kommunernas www-sidor

Innehåll 

För läsaren . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4 

Finansiering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5 

Jakobstads stad . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 11 

Larsmo kommun . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 19 

Byggnadslov beroende av tillstånd . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 26 

Byggarens förtroendeman . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 33 

Avfallshantering . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 35 

VVS . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 37 

T.ex. renovering för våtrum . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 40 

Bestämmelser om förebyggande brandsäkerhet . . . . . . . . . 43 

Tele- och antennät . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 54 

Byggnadens inomhusklimat . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 58 

Bastu ventilation . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 61 

Värmeisolering av byggnadens mantel . . . . . . . . . . . . . . . . 62 

Betongkonstruktioner . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 65 

Regnvattensystem och stegar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 69 

Byggarens försäkringar . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 71 

Anmälarna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 73 

3

FÖR LÄSAREN 

När vi nu lever under en period av uppsving efter depressioner, har det blivit aktuellt 

för många familjer att bygga ett eget hem. Renoveringen av den gamla bostaden är 

också en krävande uppgift. Målet kan uppnås på många olika sätt: ett färdigt hus 

(nycklarna i handen), som huspaket eller genom att bygga med en s.k. arbetsinsatsförverkligare. 

De som går med på att arbeta på en stor ackord är vanligtvis inte några 

yrkesmän från byggnadsbranschen eller ens medvetna om kunskaperna och färdigheterna 

som förknippas med arbetet. För att ni ska åstadkomma ett bra resultat, 

bestämde vi att sätta ihop en guidebok med hjälp av yrkesmän från branschen. Bestämmelserna 

för byggandet är vida och just skall ändras, så vi koncentrerar oss på 

dethär området. Vi strävar efter att ge ett kontaktnät för småbyggare. 

Den ansvarige arbetsledarens andel är mycket viktig i ett lyckat byggnadsprojekt och 

den måste nämnas i alla viktiga byggnadspunkter enligt myndigheternas regler. 

Vi tackar alla som stött vår verksamhet, med vilkas sakkunnighet vi hoppas att ert 

byggnadsarbete lyckas. Ett tack också till de olika bransch-experter, som gjort denna 

guidebok möjlig. 

Byggare, kom ihåg att sakkännedom är till nytta också vid byggandet. 

Verivel Oy 

4

FINANSIERING 

Statsborgens omfattning och borgensavgift 

www.ymparisto.fi/default.asp?contentid=49790&elan=sv 

Ett ägarbostadslån med statsborgen kan uppgå till högst 85 % av bostadens anskaffningsvärde. 

Statsborgen kan uppgå till högst 20 % av ägarbostadslånet, dock 

inte mer än 25 250 euro per bostad. 

Som borgensavgift debiteras 2,5 % av borgensbeloppet i samband med att lånet 

eller den första låneraten lyfts. Om staten betalar räntetsöd för lånet debiteras ingen 

borgensavgift. 

Man kan erhålla begränsad statsborgen utan att ansöka om det, det räcker med en 

anmälan till långivaren. 

Statlig borgen vid bostadsbyte 

Om man har resterande ägarbostadslån med statsborgen och ämnar byta bostad är 

det möjligt att ta ett nytt lån på endast det belopp som mellanskillnaden utgör, och 

använda det gamla lånet till anskaffning av den nya bostaden. 

I sådana fall kan också gamla bostadslån som används för anskaffning av en ny 

bostadslån betraktas som ägarbostadslån. Därmed får låntagaren borgen för hela det 

lån som krävs för att finansiera det nya bostadsköpet. 

Arrangemanget förutsätter att låntagaren erlägger borgensavgift också för den del 

av sitt gamla lån som betraktas som ägarbostadslån. Ägarbostadslånets andel av de 

bägge lånens sammanlagda belopp kan uppgå till högst 85 % av den nya bostadens 

införskaffningspris. 

Mera information 

Överinspektör Jorma Pietiläinen, miljöministeriet, bostads- och byggnadsavdelningen, 

tel. (09) 1603 9648, fornamn.efternamn@ymparisto.fi 

Ansökan om räntestöd för ägarbostadslån, inkomstgränser och stödets storlek 

www.ymparisto.fi/default.asp?node=800&lan=fi 

Räntestödslånet godkänns av den kommun där bostaden eller egnahemshuset är beläget. 

Statskontoret betalar ut räntestödet åt kreditgivaren. 

Den som ämnar bygga småhus ska anhålla om räntestöd inom den tid som kommunen 

bestämt. För en bostadsaktiebostad kan man ansöka om räntestöd först när 

bostaden är reserverad och Statens bostadsfond har godkänt huset som berättigat 

5

till räntestödslån. Ansökan gällande räntestöd för bostadsaktie ska lämnas in på särskilt 

utsatt tid. 

Den som tänker skaffa ett gammalt småhus eller en bostadsaktie bör i god tid innan 

affären försäkra sig om att kommunen godkänner räntestödslånet. Ansökan om 

räntestödslån för gammalt egnahemshus eller bostadsaktie ska vanligen inlämnas 

inom sex månader efter att köpet gjorts. 

Räntestödet upphör den dag bostaden överlåts såvida inte räntestödslånet används 

till att skaffa en ny bostad inom en rimlig tid. 

Inkomstgränserna för räntestödslån är 

Antal personer 

1 2 3 4 5 6 

I huvudstadsregionen och kranskommunerna (Helsingfors, Esbo, Vanda, Grankulla, 

Träskända, Kervo, Kyrkslätt, Nurmijärvi, Sibbo, Tusby och Vichtis) får månadsinkomsterna 

efter avdrag inte överskrida euro 

2320 2940 3260 3650 4050 4360 

I det övriga Finland får månadsinkomsterna efter avdrag inte överskrida euro 

2090 2540 2720 3060 3400 3630 

För familjer där ingendera av makarna har fyllt 40 år tillämpas inkomstgränser för 

en trepersoners familj. Om en sådan familj har ett barn tillämpas inkomstgränserna 

för en fyrapersoners familj. 

Familjens sammanlagda bruttoinkomster per månad beaktas. Från denna summa 

får följande avdrag göras: 

• 670 euro från månadsinkomsterna hos annan familjemedlem än den som förtjänar 

mest, om det i familjen finns fler än en inkomsttagare 

• 340 euro för varje barn som inte fyllt 18 före utgången av det år då ansökan lämnas 

in 

• underhållsbidrag för barn som betalas enligt domstolsbeslut eller skriftlig överenskommelse 

• 2 % av beloppet för ännu obetalda, av staten garanterade studielån 

• högst 170 euro från lönetillägg för skiftarbete 

• för en familj som består av fler än 6 personer höjs inkomstens maximibelopp med 

170 euro per ytterligare person 

Förmögenhet kan inverka på räntestödslånets storlek. Räntestöd beviljas inte om den 

sökandes förmögenhet räcker för att förvärva en motsvarande bostad. 

6

Räntestödets storlek 

Räntestödslånets belopp kan vara högst 80 % av byggnads- och tomtkostnaderna 

för ett småhus, av en ny bostads anskaffningspris eller av ett gammalt småhus eller 

bostadslägenhets godkända anskaffningspris. Räntestöd betalas per låneår på den 

del av årsräntan för räntestödslånet som överstiger 4,5 % av det återstående lånekapitalet 

enligt följande: 

För byggande av småhus och inköp av ny bostadslägenhet 

Låneår Räntestöd 

1-5 70 % 

6-10 50 % 

Om t.ex. hela räntan är 6,5 %, betalas under de första fem låneåren 70 % räntestöd 

på skillnaden mellan 6,5 och 4,5 procentenheter vilket ger 1,4 %. 

Anskaffning av gammalt småhus eller gammal bostadslägenhet 

Låneår Räntestöd 

1-4 60 % 

5-8 40 % 

Räntan får inte vara högre än de räntor som i allmänhet uppbärs för lån för motsvarande 

ändamål. Låntagaren kan dra av de räntor han betalt i beskattningen. 




Räntestödda ägarbostäders storlek 


Småhus 

Planeringen av räntestödsbelånade småhus regleras av markanvändnings- och bygglagen, 

byggförordningen och Finlands byggbestämmelsesamling. Kommunens byggnadsmyndigheter 

skall i förväg godkänna ritningar och kostnadskalkyl, dessutom 

behövs byggnadslov. 

Ett räntestödsbelånat småhus skall till sin storlek vara skäligt med hänsyn till familjens 

storlek och åldersstruktur: 

Antal familjemedlemmar Max.antal kvadratmeter för vilka räntestöd beviljas 

3 personer eller färre 90 m 2 

4 personer 100 m 2 

5 personer eller fler 120 m 2 

7

Om familjen har fler än sex medlemmar, utökas den yta som berättigar till lån med 

10 m2 per person utöver de första sex. Lånet beviljas dock för högst 180 m 2 . 

Bostadsaktiebolag 

För bostadsaktier kan man få räntestödslån bara för anskaffning av en sådan bostad 

som Statens bostadsfond har godkänt för långivning. Bostaden skall till sin storlek 

vara skälig med hänsyn till familjens storlek och åldersstruktur: 

Antal familjemedlemmar Max.antal kvadratmeter för vilka räntestöd beviljas 

1 person 45 m 2 




5 personer eller fler 120 m 2 

Det småhus eller den bostad som köps får vara något större än ovan nämnda ytarealer, 

men räntestöd beviljas endast enligt de ytor som anges i tabellen. Barnlösa 

par under 40 år beviljas bostadsaktielån för högst 80 m 2 . Par under 40 år med ett 

barn beviljas bostadsaktielån för högst 100 m 2 . 




BSP; bostadssparande 


Man gör ett BSP-avtal med en bank där man förbinder sig att spara minst 15 % av 

bostadens pris och banken förbinder sig att bevilja lån när detta mål har uppnåtts. 

På BSP-kontot skall man under minst åtta kvartal sätta in 150 - 2050 euro per kvartal. 

Depositionerna behöver inte ske under alla på varandra följande kvartal. Till sparandelen 

räknas också den ränta som betalas på depositionerna och den kapitaliserade 

tilläggsräntan. 

BSP-avtal kan justeras under spartiden. Ett BSP-avtal kan också överföras till en 

annan bank, och man kan ta lånet i en annan bank än den som mottagit depositionerna. 

Också andra medel än de som satts in på BSP-kontot får användas för bostadköpet. 

Dessa medel räknas dock inte som sparad andel av BSP-kontot. 

Medlen på BSP-kontot får inte lyftas förrän villkoren i avtalen uppfyllts och deponenten 

har undertecknat ett avtal om bostadsköp eller börjat bygga sin bostad. 

8

Bostaden får köpas då minst hälften av de avtalade posterna i BSP-avtalet deponerats. 

Ett separat avtal kan behövas för eventuell temporär finansiering. Också ett 

tomtköp, som ingår i ett egnahemsprojekt kan ske inom ramen för BSP-avtalet. 

Avtalet förfaller om deponenten i förtid lyfter pengar från BSP-kontot eller köper 

en bostad. 

Banken betalar 1% ränta på besparingarna. Därtill betalar banken en tilläggsränta 

på 2- 4 % när deponenten nått sitt sparmål och köpt en bostad eller fått sitt småhus 

klart. Både depositionsräntan och tilläggsräntan är skattefria. 




BSP-räntestödslån 


Banken beviljar BSP-lån för högst 85 % av bostadens pris. Lånet eller en del därav 

kan godkännas som räntestödslån, om köparen inte får andra stöd av statliga medel 

för bostadsköpet. Maximibeloppen för räntestödslån enligt kommun är följande: 

1. Helsingfors 72 400 euro 

2. Esbo, Vanda, Grankulla 64 000 euro 

3. Kervo, Träskända, Nurmijärvi, Kyrkslätt, 

Tusby, Sibbo, Vichtis, Åbo, Tammerfors, 

Jyväskylä, Kuopio, Uleåborg 50 500 euro 

4. Övriga kommuner 47 100 euro 

Lånetiden för ett räntestödslån är fem gånger spartiden, dock minst 10 år och högst 

18. Som spartid räknas de kalenderkvartal under vilka spararen satt in ett sparbelopp 

på BSP-kontot i enlighet med avtalet. 

Låntagaren kommer överens med banken om räntor och amorteringar på räntestödslånet. 

Banken skall bevilja räntestödslån till en lägre ränta än den som tillämpas 

på övriga lån för en första bostad. I samband med räntestödslånet får de amorteringsfria 

åren vara högst två. 

De begränsningar som gäller villkoren för räntestödslån tillämpas inte på den del 

av bostadslånet som överstiger gränserna för vad som godkänns som räntestödslån. 

För BSP-räntestödslån kan man utan speciell ansökan få begränsad statsborgen 

för ägarbostadslån. 

9

Staten betalar en del av räntorna 

Staten betalar en del av BSP-lånets räntor under de första sex åren. 70 % betalas i 

räntestöd på den del av årsräntan för räntestödslånet som överstiger 4,5 % av det 

återstående lånekapitalet. Om t.ex. hela räntan är 6,5 % betalas räntestöd 70 % av 

skillnaden mellan 6,5 och 4,5 procentenheter d.v.s 1,4 %. 

Lånetagaren kan dra av de räntor han betalt i beskattningen. 

Gifta par och personer som bor i en gemensam bostad har rätt till högst ett räntestöd, 

även om de håller sig med separata lån. Om två personer som äger var sin 

BSP-bostad skaffar sig en gemensam bostad, justeras lånens sammanlagda belopp 

så att de motsvarar det maximala lånebelopp som gäller den dag då den gemensamma 

bostaden köps. 




10

JAKOBSTADS STAD 

BYGGNADSTILLSYNSBYRÅN 

Strengbergsgatan 1 

68600 JAKOBSTAD 

Telefon: (06) 7851 111, växel 

BYGGNADSINSPEKTÖRENS ANVISNINGAR FöR BYGGARE 

I JAKOBSTAD 

BYGGNADSTILLSYNSBYRÅN 

Adress 

Strengbergsgatan 1, 68600 JAKOBSTAD 

Pb 87, 68601 JAKOBSTAD 

Telefon 

(06) 7851 111, växel 

Telefax (06) 7851630 

Byggnadsinspektör 

Rolf Nilsson 

Biträdande byggnadsinspektör Peter Wikman 

Reparationskonsulent Micael Nylund 

T.f. kanslist 

Eva-Stina Knutar 

Kanslist 

Sonja Uusitalo / Estrid Backlund 

Byggnadsnämndens sekreterare Anne Ekstrand 

Byråns öppethållningstider 08.00 - 16.00 

BYGGNADSNÄMNDEN 

Ordförande 

Björn Beijar 

Sammanträden 

Byggnadsnämnden sammanträder varje månads första helgfria onsdag. Extra 

möte mot debitering. 

Handlingar 

Handlingarna bör inlämnas minst 14 dagar före sammanträdesdagen till byggnadstillsynsbyrån. 

Om det gäller undantag eller beslut gällande område i behov 

av planering bör handlingarna inlämnas minst 30 dagar före sammanträdesdagen. 

11

TILLSTÅNDSPLIKT FÖR BYGGANDE OCH ANDRA ÅTGÄRDER 

Bygglov fordras för bl.a. 

- nybyggnad 

- tillbyggnad 

- väsentlig omändring av inre konstruktion 

- med ombyggnad jämförbar ändring av konstruktion 

- en väsentlig ändring av ändamålet med byggnaden 

Åtgärdstillstånd 

fordras för bl.a. 

- delning och/eller sammanslagning av rum eller lägenheter 

- fasadändring, (ändring av fönsterindelning, ytterväggens beklädning, 

taktäckningsmaterial osv.) som väsentligt påverkar byggnadens yttre 

Skriftlig anmälan 

fordras för bl.a. 

- master, skorstenspipor, cisterner 

- broar 

- minnesmärken av offentlig karaktär 

- bullerhinder 

- uppförande av staket 

Rivningslov eller rivningsanmälan 

En byggnad eller del däran får inte rivas utan tillstånd. 

SÅDANT SOM BÖR BEAKTAS VID ANSÖKAN OM BYGGNADSLOV OCH 

VID BYGGANDE 

Byggnadslovshandlingar 

- tillståndsansökan på fastställd blankett 1 st 

- officiell tomtkarta (eller kartutdrag) 1 st 

- kopia av tomtens ägorättshandlingar 1 st 

- utdrag ur fastighetsregistret 1 st 

- hörande av grannar 

Huvudritningar 

- byggnadsritningar jämte situationsplan 2 st 

Huvudritningarna bör vara uppgjorda i enlighet med Byggbestämmelse-samlingen 

(A2). 

12

Övriga utredningar 

- vatten- och avloppsavdelningens utlåtande 

- undantag 

Specialritningar 

- konstruktionsritningar 1 st 

- ventilationsplaner 1 st 

- vatten- och avloppsritningar 3 st 

Statistikblanketter 

- befolkningsregistercentralens RH-blanketter 

Avgifter 

För bygglovet debiteras: 

- mätningsavdelningens avgifter (utmärkning, lägessyn, karta, reg.utdrag, lagfart) 

- byggnadstillsynsavgift 

- undantag 

Avgiften betalas till bank eller till stadens drätselkontor. Byggnads-lovet kan hämtas 

från byggnadstillsynsbyrån mot uppvisande av kvitto. 

Bygglovets giltighetstid 

Byggnadsarbetena bör påbörjas inom tre år räknat från det att lovet 

beviljats och nybyggnadsarbetet bör färdigställas inom fem år. 

Giltighetstiden för åtgärdstillstånd och anmälningar 

Byggnadsarbetet skall vid åtgärdstillstånd eller anmälan färdigställas 

inom tre år. 

Ansvarig arbetsoch fva-arbetsledare 

Ansökan om godkännande av ansvarig och fva-arbetsledare på 

fastställd blankett 

2 st 

Från byggnadstillsynsmyndigheternas synpunkt bör den ansvariga arbetsledaren 

anses vara ett slags förtroendeperson, till vars åliggan-den bör anses höra att 

övervaka och ombesörja bl.a. 

- att arbetet gällande förordningar och bestämmelser, byggnadslovsbeslutet 

och fastställda ritningar samt av byggnadstillsynsmyndigheterna 

under arbetet givna bestämmelser efterföljs 

13

- att anmälningar i anslutning till byggnadsarbetet görs och att syner 

begärs i enlighet med stadgandena och bestämmelserna om byggande. 

- att inspektionsberättelseblanketten ifylles 

VID NYBYGGNADSARBETE BÖR FÖLJANDE SYNER OCH FÖRRÄTT- 

NINGAR VERKSTÄLLAS: 

Om byggnadsarbetets påbörjande bör meddelas till byggnadstillsynsmyndigheten. 

Inledande möte 

Om så bestämmes i bygglovet skall före påbörjande av byggnadsarbetena 

hållas ett inledande möte. 

Utmärkning 

Innan byggnadsarbetet påbörjas, bör byggnadens plats och höjdläge utmärkas 

av mätningsavdelningen. 

Grundsyn 

Förrättas då grävningen och schaktningen i anslutning till grundläggningen har 

utförts och/eller pålningen eller andra förstärkningsarbeten av undergrunden har 

slutförts. 

Lägessyn 

Då grunden är gjord och sockeln färdigställts eller motsvarande skede fullbordats, 

verkställer mätningsavdelningen lägessyn, varvid man konstaterar att byggnadens 

plats och höjdläge överensstämmer med de fastställda ritningarna. Byggnadsarbetet 

får inte fortsätta, innan synen hållits. 

Konstruktionssyn 

Förrättas då byggnadens stomme, övriga bärande konstruktioner och skorstenar 

är uppförda och konstruktionerna ännu är synliga och inredningsarbetena 

ännu inte påbörjats. 

Armeringsgranskning 

Då konstruktionerna utföres av armerad betong, är byggaren skyldig att anmäla 

om tidpunkt, då armeringen är på plats och gjutningen skall påbörjas. 

14

Vvs-syner 

Förrättas när: 

- ventilationsanläggningarna, vatten- och avloppsledningarna har 

installerats och/eller 

- uppvärmningsanläggningarna har installerats och/eller 

- rökkanalerna byggts 

Delslutsyn (Inflyttningssyn) 

Förrättas när en byggnad är klar för ibruktagning eller en bostadsbyggnad 

är klar för inflyttning. 

Slutsyn 

Verkställs då byggnaden och tomtplaneringen är färdig. Härvid bör byggnaden 

och byggnadsplatsen vara i ett skick som motsvarar fastställda ritningar. 

BOSTADSBYRÅN 

Adress: Stadshuset, Strengbergsgatan 1 

Telefon: 

7851 111, växel 

Bostadssekreterare Anneli Blomström 

Byråns öppethållningstider 08.00 - 16.00 

Egnahemslån 

Ansökningen inlämnas till bostadsbyrån inom utsatt tid, vanligtvis inom oktober, 

se annons i tidningar. 

Sanerings- och utvidgningslån 

Ansökningar inlämnas till bostadsbyrån, varifrån anvisningar fås. 

Reparationsbidrag 

Ansökningen inlämnas till bostadsbyrån inom utsatt tid, se annons i tidningar. 

Tekniska granskningar, som ansluter sig till understöden, görs av reparationskonsulenten. 

Bostadsbidrag 

Ansökan om bostadsbidrag inlämnas till Folkpensionsanstaltens byrå, Köpmansgatan 

4. 

15

MÄTNINGSAVDELNINGEN 

Adress: Tekniska verket, Strengbergsgatan 1 

Telefon: 

7851 111, växel 

Stadsgeodet 

Olli Ahllund 

Mätningschef Christer Tonberg 

Mätningstekniker Torsten Sandelin 

Utmärkning av byggnadsplatsen 

Byggaren bör ansöka om förrättningen vid ovannämnda avdelning, 

samt ombesörja att pålarna som visar byggnadens plats inte för-kommer. 

Lägessyn 

Verkställs av ovannämnda avdelning efter att byggaren meddelat att grunden är 

gjord och sockeln färdigställd. 

Övriga tjänster, bl.a. 

- tomtkartor och kartutdrag 

- styckning av tomter 

- stadens arrendekontrakt 

- fastighetsregister, lagfarts- och gravationsbevis 

ANSLUTNING TILL STADENS VATTEN- OCH AVLOPPSNÄT 

JAKOBSTADS VATTEN 

Adress: Tekniska verket, Strengbergsgatan 1 

Telefon: 

7851 111, växel 

Direktör 

Markku Kaksonen 

Granskningstekniker Håkan Öström 

Rörmästare 

Gunder Carlstedt 

VA-ingenjör 

Bodil Dahlin 

Anslutningsavtal 

I fall anslutningen sker till stadens allmänna vatten- och avloppsnät, skall vatten- 

och avloppsritningar inlämnas i samband med uppgörande av anslutningsavtal. 

Vatten- och avloppsritningar 

Enligt Jakobstads Vattens skilda direktiv. 

16

PLANLÄGGNING 

TEKNISKA VERKETS STADSPLANERINGSAVDELNING 

Adress: Strengbergsgatan 1 

Telefon: 

7851 111, växel 

Stadsplanearkitekt Ilmari Heinonen 

Byråarkitekter Ben Griep 

Sören Öhberg 

HÄLSOINSPEKTÖRERNAS BYRÅ 

Adress: Ekovägen 11 

Telefon: 

7861 111, växel 

Hälsoinspektörer Leif Karlström 

Gunvor Sandvik-Väänänen 

t.f. Liisa Haavisto 

Miljötillstånd 

Ansökningar om pälsfarmers (etc.) miljötillstånd inlämnas till hälso-inspektörernas 

byrå. 

Rätt att använda privat avlopp 

å område, som inte är anslutet till avloppsnätet, bör på förhand av 

hälsoinspektörerna anhållas om utlåtande för behandling och avledande av spillvatten. 

MILJÖVÅRDSBYRÅN 

Adress: Strengbergsgatan 1 

Telefon: 

7851 111, växel 

Miljövårdssekreterare Bertil Hällis 

RÄDDNINGSVERKET 

Adress: Christinegatan 2 

Telefon: 7230 055 

Räddningschef Kari Koskela 

Brandinspektör 

Carina Ahlvik-Fors 

Granskning av oljeeldningsanläggningar 

Installatören är skyldig att inom 14 dagar räknat från anläggningens 

17

ibruktagande inlämna en skriftlig försäkran, varefter granskningen utförs antingen 

separat eller i samband med inflyttningssynen. 

AVFALLSHANTERING 

EKOROSK 

Adress: Spituholmsvägen 90 

Telefon: 

7814500, växel 

Byggnads- och rivningsarbeten 

Kontakta Antti Ahonen, för närmare direktiv. 

Avfallstransport 

Anslutning till ordnad avfallstransport bör ske när byggnaden tas i bruk, 

tel. 7814540. 

ANSLUTNING TILL FJÄRRVÄRME 

ENERGIVERKET 

Adress: Victor Schaumansesplanaden 1 

Telefon: 

7851 111, växel 

Installationsinspektörer Johan Sundholm 

Teuvo Haakana 

ANSLUTNING TILL TELEFONNÄTET 

JAKOBSTADSNEJDENS TELEFON AB 

Adress: Alholmsgatan 3 

Telefon: 7868111 

Tekniker 

Anne-Mari Öster 

18

LARSMO KOMMUN 

Byggnadsinspektion 

Adress: Norra Larsmovägen 30, 68570 Larsmo 

Telefon: 06-7857 111 

Telefax: 06-7857 299 

Öppet: 8.00-16.00 

Byggnadsinspektör Ulf Holgers, tel. 7857 221, 044-7877221 

* Rådgivning, bygglov, åtgärdstillstånd, 

* anmälningar,undantagsärenden syner, bostadslån, 

reparationsunderstöd 

* marktäkter 

Kanslist Marianne Sjöstrand 

* Blanketter 

* Mottagning av ansökningshandlingar mm. 

Miljövård 

Adress:Norra Larsmovägen 30, 68570 Larsmo 

Telefon: 06-7857 111 

Telefax: 06-7857 299 

Miljövårdssekreterare Ralf Wistbacka, tel. 7857 231 

• Avlopp (utanför detaljplaneområden) 

• Muddringsanmälningar 

Tekniska avdelningen 

Adress:Norra Larsmovägen 30, 68570 Larsmo 

Telefon: 06-7857 111 

Telefax: 06-7857 299 

Kommunbyggmästare Bjarne Häggman, tel. 7857 220, 044-7877220 

* Vatten- och avloppsansökningar 

Byggmästare Jarl Rosenberg, tel. 7857 222, 044-7877222 

* Tomtansökningar 

* Vägar 

19

Arbetsledare Lars Hagnäs tel. 7857224, 044-7217703 

* Vatten- och avloppsanslutningar 

Brandinspektion 

Adress: Christinegatan 2, 68600 Jakobstad 

Telefon: 06-7851 888 

Brandinspektör Carina Ahlvik-Fors, tel. 7851 803, 050-5967 115 

* Brandteknisk rådgivning 

Åtgärdstillstånd och anmälan 

Enligt kommunens byggnadsordning 

Anmälan för små ekonomibyggnader 

• Mindre ekonomibyggnad, högst 20 m 2 , i anslutning till befintlig 

bostadsbyggnad utanför detaljplaneområden. 

Avledandet av avloppsvatten är sedan 

statsrådets förordning angående rening 

av avloppsvatten trätt i kraft 1.1.2004 

bundet till beviljande av bygglov. Det 

förutsätts att byggaren till bygglovet bifogar 

en plan för avloppsrening uppgjord 

av en kompetent planerare. Samtidigt 

skall byggaren ange en kompetent 

entreprenör som kommer att konstruera 

anläggningen. Planen gås igenom av 

miljövårdssekreteraren och kompletteringar 

inbegärs vid behov. Vi strävar till 

att informera byggaren om denna procedur 

redan då bygglovet aktualiseras 

och därmed beviljas undantag från att 

ha planen klar då bygglovet behandlas 

endast i undantagsfall. 

I Larsmo har inga miljöskyddsföreskrifter 

gjorts och därför förutsetts att 

de reningskrav som nämns i förordningen 

skall uppfyllas. I Byggnadsordningen 

finns ytterligare direktiv angående 

användande av slutet system och uppgifter 

om vilka typer av reningsanläggningar 

kommunen i första hand finner 

funktionella. 

20

22 

Maatila- omakoti- ja vapaa-ajan asunnot

Maatila- omakoti- ja vapaa-ajan asunnot 

23

BYGGNADSLOV BEROENDE AV TILLSTÅND 

1.1. Allmänt 

Tillståndsförfarandet fördelas beroende på byggnadsåtgärdens kvalitet och omfattning 

i flera olika stadiers lov. Som beslutsfattare kan vara byggnadsnämnden, byggnadsinspektören 

eller byggnadsjurist enligt den definierade arbetsfördelningen i verksamhetsbestämmelsen. 

1.2. Byggnadslov 

Byggnadslov behövs för byggande av nybygge. Nybyggare anses vara följande: 

• en helt ny byggnad 

• tillbyggnad 

• återuppbyggna 

• väsentlig ändring av inre konstruktion och övrig ändring av 

konstruktion jämförbar med en återuppbyggnad 

1.3. Tillstånd till byggnadsåtgärder 

Tillstånd till byggnadsåtgärder bör sökas vid 

• användning av byggnad till väsentligt annat ändamål än den använts 

• ändring av lägenhetsfördelning 

• ändring av bärande konstruktion 

• ändring av brandtekniska avdelningen eller reservutgång 

• annan likande ändring av konstruktion 

• ändring av fasad 

• byggande av fast staket och stor brygga 

• uppställande av försäljnings-, kungörelse- och reklamanordningar 

1.4. Anmälan beroende av tillstånd 

Vid följande byggnadsåtgärder följs anmälansförfarande i Vasa stad i stället för anmälan 

beroende på tillstånd: 

• uppställande av sådan stång, skorsten, cistern, brygga, offentlig minnesmärke, 

bullerskydd, skidlift och annan konstruktion eller anläggning, som anmärkningsvärt 

inverkar på bilden av omgivningen 

• parkering eller ankring av en flyttbar anordning och användning som inte kopplas 

till sedvanliga utflykter (utan, att placeringen grundar sig på lagen 606/73), så 

27

som: 

- husvagn 

- husbåtar eller andra till dessa jämförbara 

- byggande av en fast staket (utanför stadsplane-område) 

- byggande av en stor brygga 

2. ANSÖKAN OM LOV 

2.1. ANSÖKAN OM BYGGNADSLOV 

Lovet bör alltid ansökas skriftligt. I ansökan bör det vanligen finnas följande: 

a) ansökningsblankett för tillstånd (1 st.) 

b) utredning om byggnadsplatsens besittningrätt 

- avskrift av intyg över beviljad lagfartsprotokoll, lagfartsregisterkortet, 

köpebrevet eller hyresavtalet 

c) tomtkarta 

- en officiell tomtkarta eller ett utdrag av den officiella kartan (utanför 

stadsplane-område). Kartan får inte vara äldre än 3 mån. 

d) anmälan om byggnadsprojektet (BP1-BP4) 

- de leverade blanketterna för statistik till befolkningsregistercentralen 

e) huvudritningarna (3 serier) 

- till byggnadsritningarna fogas utöver situationsplanen, plan-, profil- och 

fasadritningar, som tillsammans kallas huvudritningar 

- utredning över fasadmaterial och -färger (tak, väggar, sockel o.s.v.) 

f) ansökan om vatten- och avloppsanslutning 

- nödvändig, ifall byggnaden skall kopplas till stadens vatten- och/eller 

avloppsnätsystem 

g) ansökan om ansvarig arbetsledare 

- byggnadsarbetena får inte inledas förrän tillståndsmyndigheten har för 

arbetsplatsen godkänt en ansvarig arbetsledare. Förekommer i bygge svårutförbara 

konstruktioner eller egnahemshus bör den ansvariga arbetsledaren ha minst 

avlagt den tekniska skolan. Ansvarig arbetsledare kan utnämnas också efter 

beviljandet av byggnadslovet. 

h) ansökan om FVA-arbetsledare 

- till alla krävande byggnadsarbeten, där det ingår vattenlednings- och/eller 

avloppsarbeten bör FVA-arbetsledare nämnas. FVA-arbetsledare kan också 

utnämnas efter beviljandet av byggnadslovet 

i) övriga möjliga bilagor 

28

- fullmakt: nödvändig, ifall t.ex. sökanden inte själv undertecknar 

tillståndsansökan 

- undantagstillstånd: stadsstyrelsens / miljöcentralens tillstånd att avvika från 

bestämmelser mer än vad den lokala tillståndsmyndigheten kan godkänna. 

- anslutningstillstånd: vägverkets tillstånd till köranslutning utanför 

plane-område 

- grannens medgivande. grannens skriftliga godkännande att avvika 

från någon byggnadsbestämmelse, som är till grannens förmån. 

Blanketter för punkterna a, d, f, g och h fås från byggnadstillsynsbyrån. En officiell 

tomtkarta (officiellt utdrag av kartan) fås från mätningsavdelningen (kartor) 

tel. 325 43 63. 

2.2. Förfarande av anmälan 

I anmälan bör bifogas en tillbörlig beskrivning om åtgärden och dess inverkningar 

på omgivningen. I anmälan bör vanligen finnas följande handlingar: 

• anmälningsblankett (1 st) 

• ritningarna eller annan beskrivning 

(t.ex. ritning, broschyr, fotografi, 1 st.) 

• besittningsutredning vid behov 

• grannens medgivande vid behov 

Anmälan bör lämnas till byggnadstillsynsbyrån 14 dagar före inledandet av byggnadsåtgärderna 

som nämns i punkt 1.4. Vid byggnadsåtgärderna bör vid behov nämnas 

ansvarig arbetsledare och FVA-arbetsledare. 

3. INLEDANDE AV BYGGNADSARBETE 

Byggnadstillståndsbeslutet vinner lagakraft två veckor efter utfärdandet av beslutet 

(anslagsdagen) förutsatt att det inte gjorts besvär eller anspråk över det. Först 

det lagakraftvunna beslutet möjliggör officiellt inledandet av byggandet. 

4. BYGGANDE 

Byggnadstillsynsmynndigheterna övervakar byggnadsarbetet medelst olika syner och 

förrättningar. Den ansvariga arbetsledaren för byggnads-arbetet sköter om förrättandet 

av synerna vid rätt tidpunkt samt beställning av synstidpunkten. 

Vid byggnadsarbetet bör stadge enligt följande syner förrättas: 

a)Anmälan om inledande av byggnadsarbetena. 

Datum för inledande av byggnadsarbetena bör anmälas till 

byggnadstillsynsbyrån 

29

)Utmärkande av byggnadsplatsen 

Efter beviljandet av byggnadslov förrättar stadens mätningsavdelning 

utmärkande av byggnadsplatsen i terrängen. Förrättningen beställs från 

mätningsservisen (tel. 325 4361) 

c)Utmärkande av byggnadens höjdläge 

Efter urmärkandet av platsen förrättas på byggnadsplatsen bestämmelsen om 

byggnadernas höjdläge. Vid byggnadens hörnpunkter bör då finnas märkespålagar, 

i vilka det utmärkts det tänkbara höjdläget (Alamäki, Karikoski) 

Bestämmelsen om höjdläge kan också i några fall förrättas före beviljandet av 

byggnadslov. 

d)Grundsyn 

Förrättas då grävning och sprängning av grunden har slutförts eller innan pålning 

eller annat förstänkningsarbete av grunden inleds. I byggnader med pålningsgrund 

utför grundsynen vid påbörjandet av pålningsarbete efter provpålning 

(Alamäki, Karikoski) 

e)Byggnadens lägesyn 

Förrättas efter att armeringen av betongkonstruktionerna ha utförts, men sockeln 

är ännu inte gjuten. Avsikten med synen är att byggnadens plats överensstämmer 

med då godkända ritningarna. Synen utförs av mätningsservicen. 

f) Stomsyn 

Förrättas då byggnadens stomme, övriga bärande konstruktioner och skorstenar 

är uppförda och konstruktionerna är synliga och stomkompletteringsarbetena 

ännu inte påbörjats. 

g)Kanalsyn 

Förrättas efter att luft- och rökkanalerna är byggda och kanalerna är ännu 

synliga. (Holmila) 

h)Ventilationssyn 

Ventilationsentreprenören beställer följande syner. (Holmila) 

- kanalsystem och deras bärkonstruktioner 

- placeringen av manluckor 

- brand-, värme- och ljudisoleringar 

- kanalsystemens täthet 

- slutgranskning 

i) Granskning av vatten- och avloppsledningar 

Arbetsledaren beställer följande syn: (Holmila) 

- yttre avlopp 

- grundavlopp 

30

- våningsavlopp 

- vattenledningars tryckgranskning 

- granskning av brunnar 

- slutgranskning 

j) Syn vid ibruktagande av byggnaden (en delvis syn) 

Förrättas innan byggningen tas i bruk och inte till alla delar är helt färdig så att 

slutsyn kan förrättas (t.ex. gårdsarbeten oklara). 

Synen görs på torsdagar på förmiddagarna. Synen beställs från byggnadstillsynsbyrån 

(Malm). Synen uträttas av en byggnadstillsynsmyndighet, som kallar 

in andra behövliga myndigheter. 

k)Slutsyn 

Förrättas då byggnaden är uppförd och gårdsplanen reglerad. 

(Tidsbeställningarna samma som i syn vid ibruktagandet av byggnaden.) 

En skild slutsyn bör utföras även då när de antecknade halvfärdigheter från syn 

vid ibruktagande av byggnaden är gjorda. 

I punkter som kräver förfarande av anmälan på byggnadsplatsen kan man vid behov 

utföra inledningssyn och arbetsskedesyner. Byggherren bör också meddela om 

slutförandet av byggnadsarbete så att slutsynen kan förrättas. 

5. BYGGNADSLOVETS GILTIGHET 

Byggnadslovet är i kraft 5 år efter beviljandet av byggnadslov, så att arbeten bör påbörjas 

senast 3 år efter lovbeslutet. 

Tillstånd till byggnadsåtgärder är i kraft 3 år. Anmälningsförfarandet återgår, ifall 

åtgärden inte påbörjats inom sex månader och följts till slut inom ett år efter mottagandet 

av anmälan. 

RÅD TILL BYGGARE OM PLANERING OCH FÖRVERKLIGANDE 

AV VVS-ARBETEN 

Planering 

En VVS-entreprenör bör väljas genast eftersom han utreder byggnadens avloppsmöjligheter, 

samt är till hjälp för arkitekten vid planeringen av utrymmen. Till VVSentreprenör 

rekommenderas en person, som gör planeringsarbete på heltid. 

VVS-entreprenören diskuterar om lösningen tillsammans med byggnadstillsynsmyndigheten, 

samt leverar nödvändiga ritningar för gödkännande till byggnadstillsynsbyrån. 

Tillsammans med VVS-experten bör byggherren utreda det lämpligaste värme- 

31

och värmefördelningssystemet för byggnaden. De vanligaste värmesystemen är direktel, 

oljeuppvärmning och fjärrvärme ifall området har fjärrvärmenät. Även användningen 

av värmepumpssystem har ökat. Som värmefördelningssystem används 

vanligen batterier i direkteluppvärmning och antingen radiator- eller golvuppvärmning 

i vattencirkulationssystem. Som alternativ till ventilation har allt vanligare använts 

inblåsning och skämdsystem, som är utrustad med värmetillvaratagare. I samband 

med detta system rekommenderas användning av en skild köksfläkt. Man använder 

också endast system med utblåsninsbläster, men då måste man beakta erhållandet 

av ersättningsluft via skilda ersättningsluftventiler. 

På basen av de utarbetade VVS-planeringarna bör man be om anbud utav minst 

tre olika entreprenörer. Före begärandet av anbud bör man klargöra entreprenörens 

tekniska- och ekonomiska resursser att klara sig anslaget. 

Efter erhållandet av anbuden bör man utföra entreprenaddiskussion, där man bestämmer 

om möjliga oklara saker. Utav entreprenaddiskussionerna bör man utarbeta 

protokoll, som båda delparterna skriver under. Om möjligt bör VVS-konstruktören 

vara på plats vid entreprenaddiskussionen. 

Om utförandet av entreprenaden bör man utarbeta ett skriftligt avtal. 

I avtalet bör bestämmas åtminstone: 

• entreprenadpris 

• innehållet av entreprenaden 

• betalningsrater 

• tidtabell 

• garantivillkor 

• säkerhet för utförandet av arbete och säkerhet för garantitid 

32

BYGGARENS FÖRTROENDEMAN 

Engångsbyggarens mardröm 

När man talar om en engångsbyggare förstår man vanligtvis, ett det är fråga om en 

egnahemsbyggare. Egnahemsbyggaren är nästan alltid byggare som utför arbetet 

självständigt eller byggherre beroende på utförande sättet. 

Egnahemsbyggarens byggnadsprojekt är säkert hans livs största privata projekt i 

synnerhet ekonomiskt, men också i sysselsättningsmening. Därför förvånar det mig 

synnerligen stort den tro, att man klarar av ett sådant projekt på egen hand eller högst 

med hjälp av någon bekant eller släkting, som kanske någongång själv uppfört ett 

egnahemhus. Sakkunskapen som gäller byggkunnande kan således inte anses alltför 

stort. Ännu större blir ”sakkunskapen” och säkert blir saken invecklad, när man 

börjar lyssna på grannar och förbipasserande. Den som utdelar gratis råd är ju inte 

i någonslags ansvarställning beträffande vart dessa råd kan leda. Mardrömmen är 

ett faktum. 

Egnahemsbyggaren bör därför anställa en byggnadssakkunning som sin kumpan 

eller förtroendeman redan i ett tidigt skede. Härvid kan han göra sin största inbesparning 

i hela projektet. En sådan sakkunnig är i allmänhet en byggmästare, som är 

inkommen i småhusbyggandet. Om man kan kalla denna förtroendeman för ansvarig 

byggmästare eller kontrollant beror på det utförande sätt man gemensamt valt. 

Förtroendemannen byggmästaren bör som första åtgärd sätta sig in i familjens behov, 

önskemål och framför allt de ekonomiska möjligheterna. Önskningarna och resurserna 

brukar oftast inte gå hand i hand. Han kan också hjälpa till redan vid anskaffandet 

av tomten. 

När tomten är anskaffad, kan man börja med att sammanjämka boendebehoven 

och -önskemålen samt de möjligheter och fordringar som tomten ställer utan att glömma 

de ekonomiska resurserna. Nu har man åstadkommit ett planeringsprogram. I 

fall kartläggningen av ett sådant planeringsprogram har utförts seriöst, tror jag, att 

det knappast är troligt, att man ur någon typhus katalog skulle hitta precis det rätta 

huset, utan det är bäst, att ge planeringen åt en erfaren småhusplanerare. Vid valet 

av planerare och i synnerhet vid ”överförandet” av planeringprogrammet åt planeraren, 

kan byggmästaren vara till stor nytta. 

Man bör reservera tillräckligt med tid för planeringen beroende på att ”smältningen” 

av olika alternativ fordrar inlevelse och tid av både planeraren och beställa- 

33

en. Man bör inte heller blygas över att ändra och förnya skisserna så länge, att de 

kan godtas av båda parterna. Detta är det viktigaste skedet av hela projektet, därför, 

att här besluter man om familjens boende i årtionden framåt. I detta skede fastslås 

även c. 80 % av de slutliga kostnaderna och vid uppskattningen av dessa är förtroendemannens 

sakkunskap av ytterst stor betydelse. I skisskedet är det också viktig, 

att underhandla med byggnadsinspektions- och stadsplanemyndigheterna för, att deras 

eventuella fordringar kan beaktas i den fortsatta planeringen. Denna uppgift sköter 

byggmästaren rutinmässigt. Han sköter också den egentliga ”pappersexersisen” 

i byggnadstillståndsskedet, när planeringen har fortskridit till huvudritningarna. 

När man med hjälp av förtroendemannen slutligt har beslutat om utförandesättet, 

d.v.s. om projektet utförs helt egenhändigt, byggledning i egen regi, del- eller helhetsentreprenad, 

platsbyggande eller s.k. huspaket anskaffning, är det skäl, att överenskomma 

om förtroendemannens fortsatta uppgiftsbeskrivning. I fall man har beslutat 

sig för egenhändigt byggande kommer förtroendemannen att fungera som ansvarig 

byggmästare, varvid han har ansvar när det gäller arbetarskyddsfrågor. Därför 

bör han ha byggnadsinpektionsmyndigheternas godkännande. Han har uttryckligen 

ansvar som han kan hamna att svara för inför rätten. Vem skulle anta ett sådant 

ansvar för en betalning i form av till exempel en ölkorg? 

I fall man åter har stannat för byggledning i egen regi kommer förtroendemannen 

att fungera som kontrollant och entreprenören skall i allmänhet ha en ansvarig 

byggmästare som ansvarar gentemot myndigheterna och som i verkligheten leder 

arbetet. 

Ofta besluter man sig för anskaffning av en s.k. huspaketleverans. Det finns ett 

otal huspaket av olika leverans innehåll, från byggnads-materialleverans eller byggnadssdelleverans 

t.o.m. en mycket långt-gående färdighetsgrads leverans. Förtroendemannen 

kan härvid fungera antingen som ansvarig byggmästare eller kontrollant, 

men han är alltfort sin uppdragsgivares förtroendeman. Det är också mycket 

viktig att i huspaket affären fordra sakkunnig ledning på platsen oberoende av leveransinnehållet 

m.a.o. byggnadssakkunnig ledning, det räcker inte med, att en 

merkantil försäljare ”uppföljer” leveransens uppförande. Vid val av huspaketleverantör 

bör man redan utreda hurudan sakkunskap agenten har och välja enbart bland 

byggnadssakkunniga leverantörer. 

Oberoende av om förtroendemannen är ansvarig byggmästare eller kontrollant är 

det viktig, att han sköter om hela proceduren regelbundet och utan brådska, då kan 

han mycket väl ”inbespara” sitt arvode. Byggnadsfel kan uppstå när som helst och 

deras reparation i ett senare skede är mycket dyrt, förutom att de kan inverka på boendekostnaderna 

alltid framöver. 

34

Helhetens behärskande är förtroendemannens viktigaste egenskap. 

Egnahemsbyggaren kan således med den rätta inställningen till sitt projekt ändra 

hela mardrömmen till en trevlig samarbetserfarenhet på sitt eget bygge. 

Henry Hassel 

byggmästare 



Ab Ekorosk Oy är ett kommunalt avfallshanteringsbolag, vars verksamhetsområde 

innefattar Jakobstad, Karleby, Nykarleby, Larsmo, Pedersöre, Kronoby, Evijärvi, Oravais, 

Kaustby, Vetil, Alahärmä, Kelviå, Lochteå samt Kortesjärvi. 

Enligt avfallslagen bör varje bostadsfastighet vara ansluten till ordnad avfallshantering 

och avfallstransport. Detta innebär att varje bostadsfastighet bör ha ett avfallskärl 

för hushållsavfall. Grannar kan också ha ett gemensamt kärl. Kärlen kan 

köpas eller hyras av avfallstransportören. 

Avfallskärlet bör vara placerat på en lättillgänglig plats, så att avfallstransportören 

obehindrat kan tömma det. I avfallskärlet får man sätta endast hushållsavfall förpackat 

i plastpåse, övrigt avfall skall föras till en ekopunkt eller återvinningsstation. 

Ekopunkter 

Små mängder returpapper, metall, glas och batterier, så kallat veckoavfall kan föras 

till närmaste ekopunkt. Dessa ekopunkter är menade enbart åt privatpersoner. 

Uppgifter om ekopunkternas placering fås från Ekorosk. Hus med flera än 5 lägenheter 

skall ha eget returpapperskärl samt kartonginsamlingskärl. 

Återvinningsstationer 

I varje kommun finns åtminstone en återvinningsstation, större kommuner kan ha 

flera stationer. Till en återvinningsstation kan man föra större mängder avfall. Sta- 

35

tionen tar bl.a.emot problemavfall, trädgårdsavfall, elektronikskrot, metall, glas, papper 

och papp, mäbler, textilier, plast , trä osv. 

Sortering av byggnadsavfall 

Sortera byggnadsavfallet i olika fraktioner innan du kommer till återvinningsstationen, 

på så sätt sparar du både tid och arbete och stationspersonalen hinner betjäna flera 

kunder samtidigt. 

Sortera på följande sätt: 

* Pelleterbart avfall (plastpåsar, plastfolier, plastkärl av volymen 20 l eller mindre, 

plastlaminerat papper och papp, plastsäckar, styrox, pappersäckar, plastföremål). 

Av det pelleterbara avfallet tillverkas bränslepellets vid Ewapower Ab Oy. 

* Träavfall (plankor, brädor, lastpallar, spånskivor) 

* Metallavfall (metallskrot) 

* Problemavfall (lim, lack, lösningsmedel, målfärg, sprayburkar, lysrör, ackumulatorer, 

batterier m.m.).Blanda aldrig problemavfall sinsemellan, utan förvara dem 

helst i originalförpackningen. 

* Impregnerat träavfall klassas numera som problemavfall. Impregnerat träavfall 

skall föras till inköpsstället eller tas till återvinnings stationen. 

* Deponi avfall (tegel, gipsskivor, glasull, keramisk avfall, betong, PVC-plast, takfilt, 

presennningar, textilier och andra ickeåtervinnbara material som inte nämnts 

ovan) 

Ring gärna om du har frågor om Ekorosk, avfallshantering eller sortering 

på tel. 781 4540 / informatörerna. 

ÅTERVINNINGSSTATIONER 

Ekorosk, Pirilö 

Larsmo 

Öppet 

Öppet 

Vardagar kl. 8-18 Torsdagar kl. 14-18 

Lördagar kl. 9-13 1:a lörd. i mån. kl. 10-13 

AB EKOROSK OY 

Tel. 781 4500 / 7814540 

informatörerna 

36

VVS 

ANVISNINGAR FÖR BYGGAREN VID PLANERINGEN OCH FÖR- 

VERKLIGANDET AV VVS-ARBETENA 

Allmänt 

Följande anvisningar är till sin karaktär allmänna och avsedda att i första hand hjälpa 

en lekman vid planeringen och vid förverkligandet av byggprojektets värme-, vatten-, 

avlopps- och ventilations-anläggningar. 

Planering 

Välj i god tid en tillräckligt skicklig och pålitlig sakkunnig att planera byggnadens 

VVS-teknik. Planeraren kan hjälpa dig vid val av uppvärm-ningssätt och vid val av 

vatten- och avloppssystem samt vid val av ventilationsanläggning. Kom överens med 

planeraren om uppdragets omfattning och kostnader. 

I allmänhet uppgöres planritningar, situationsplan, behövliga special-ritningar och 

VVS-arbetsbeskivning med lista på utrustning. 

Överlägg med planeraren vilket uppvärmingssätt som passar bäst just för Ert byggprojekt. 

Alternativen är lätt brännolja, ved, flis, värmepump, direkt eluppvärmning 

och olika kombinationer med el, fjärrvärme på områden där fjärrvärmenätet är utbyggt. 

Innan du skaffar tomten ta reda om det är möjligt att ansluta byggnaden till kommunalt 

vatten-, avlopps- och regnvattensystem. Ifall sådan möjlighet inte föreligger, 

hur skall dessa frågor lösas och vad kostar det. 

Ventilationslösningarna är viktiga med tanke på trivseln och energiåtgången och 

även med tanke på eventuella allergiker i familjen. 

Klädvårdsutrymmen liksom bad- och tvättrum lönar det sig att vara speciellt noggranna 

med vid planeringen. Försäkra Er om myndigheternas godkännande. 

Val av entreprenör 

Välj en lämplig och tillräcklig yrkeskunnig och pålitlig yrkesman eller entreprenör 

att utföra VVS-arbetena i Er byggnad. Kom härvidlag ihåg de kompetenskrav som 

myndigheterna kräver. 

Infomera dig om, redan innan du sänder ut offertförfrågningarna, huruvida företaget/yrkesmannen 

har tillräcklig kompetens och ekonomisk styrka att utföra VVSentreprenaden 

åt Er. Begär referenser och klargör för Er hur företaget/yrkesmannen 

37

tidigare skött sina kunder. Uppgör ett entydigt avtal (t.ex. enligt RT-kort modell uppgjort 

litet entreprenadavtal), i vilket framkommer tidtabell, tid för färdigställandet, 

garantivillkor, eventuella byggnadstida, garantier och garantitida garantier. Ifall du 

är osäker vid uppgörandet av kontraktet, konsultera planeraren. 

Förverkligande 

När du valt en pålitlig och tillräckligt sakkunning VVS-entreprenör är arbetets utförande 

lättare. 

Försäkra Er om att all information når fram till alla inblandade parter i byggprojektet 

och att eventuella ändringar i planeringen informeras om i god tid till alla inblandade. 

Kom överens om hur ändringar i dethär skedet påverkar entreprenadpriset. 

Emedan en stor del av rördragningen byggs in i väggar, golv eller installeras i 

marken, är det av stor betydelse att eventuella ändringar i planeringen kommer till 

allas kännedom så fort som möjligt. Det är ofta svårt och kostnadskrävande att ändra 

redan gjorda installationer. 

Ifall du är osäker på kvaliteten på entreprenörens arbete, kan du använda dig av 

en yrkesövervakare, t.ex. planeraren. Försäkra dig om att nödvändiga tryckprov utförts 

innan övertäckning och gjutningar, och att protokoll uppgjorts över tryckproven. 

Det är skäl att i god tid innan monteringsskedet av inredningsdetaljerna börjar, 

fundera över det slutliga valet av vattenkranar, sanitetsporslin o.s.v. och informera 

inblandade parter om eventuella ändringar. Kom överens om hur ändringarna inverkar 

på entreprenaden. 

Efter att installationen är klar, ombesörj att inregleringarna utföres så snart som 

möjligt och att protokoll uppgöres (luftmängder, vatten-mängder, temperaturer). 

När arbetet är klart hålles överlåtelsegranskning. Arbetsprestationerna kontrolleras 

och jämföres huruvida de stämmer överens med de entreprenadavtal som uppgjordes 

när arbetet påbörjades. Över granskningen göres protokoll i vilket konstateras 

eventuella fel och brister och tid-punkter när dessa skall avhjälpas. Granskas huruvida 

entreprenören låtit utföra nödvändiga myndighetsgranskningar. Överenkommes 

också om när garantin träder i kraft, ifall parterna har överenskommit om sådan. 

Vid mottagningsbesiktningen är det bra att anlita t.ex. planeraren som konsulthjälp. 

Se till att du får garantivillkor för alla anläggningar som installerats, liksom bruksanvisningar 

och en tillräcklig skolning i hur man sköter VVS-anläggningen. 

När byggnaden tas i bruk är det skäl att med rätt uppvärmningstempe-ratur och 

ventilation få bort all fukt ur byggnaden så snart som möjligt. På dethär sättet und- 

38

viker man olägenhet av lukt- och fuktskador. 

I och med att du under planerings- och anskaffningsskedena valt yrkeskunniga 

och pålitliga entreprenörer, kan du också förvänta dig att den färdiga byggnaden är 

trivsam, funktionell, säker, och inte minst har skäliga driftskostnader. 

Kom ihåg att årligen ombesörja service av VVS-anläggningen, på samma sätt som 

du sköter servicen av t.ex. din egen bil. Med regelbunden service förlängs användningstiden 

och anläggningen är driftssäker. 

YIT 

39

T.ex. renovering för våtrum 

Enligt Byggbestämmelsesamlingen C2 skall våtrum förses med vattenisolering 

under byggkeramik på alla vägg- och golvytor ( Finlands Byggbestämmelsesamling 

C2, Miljöministeriet 1998 ) 

Mapei-renovering för våtrum 

Väggkonstruktion 

Gipskartongunderiag 

1. Grundning: en strykning med Primer S (utspädning:1 del+1-2 delar vatten) Behandla 

omsorgsfullt fogen mellan nedre kanten och golvet. Låt primem torka åtminstone 

20-30 minuter. 

2. Första applicering av Mapegum WP med pensel ellet tandad limspatel (tandning 

åtminstone 1 mm) Låt torka ca. 2 timmar. 

3. Montering av Mapetape-butylgummitätband antingen på torr eller våt Mapegum 

WP. Använd Mapetape bredd 50 mm till vanliga skivskarvar och Mapetape bredd 

100 mm till höm och motsvarande. 

4. Andra applicering av Mapegum WP tväre över med pensel eller slät spatel. Låt 

torka ca. 5 timmar. 

5. Plattsättning på torrt underlag med Laatta-Flex. Låt torka ca. 1 dygn. 

6. Fogning med Ultracolor eller Keracolor-fogmassa. Elastiska fogar görs med mögelskyddad 

Mapesil AC silikon. 

Stennämnesunderlag 

1. Spackling av betong- och tegelytor görs på rena, fuktade underlag med Nivoplan-spackel 

som får torka åtmisntone 1 dygn. Nivorapid-snabbspackel låtes torka 

åtminstone 3-6 timmar. 

2. Grundning: en strykning med Primer S (utspädning: 1 del + 4 delar vatten) Låt 

primem torka åtminstone 20-30 minuter. Därefter första applicering av Mapegum 

Wp med pensel eller tandad limspatel ( tandning åtminstone 1 mm ) Låt 


3. Montering av Mapetape-butylgummitätband antingen på torr eller våt Mapegum 

Wp. Mapetape bredd 100 mm monteras i fogar mellan betongkanal- och motsvarande 

element. 

40

4. Andra applicering av Mapegum WP tvärs över med pensel eller slät spatel. Låt 


5. Plattsättning på torrt underlag med Laatta-Flex tidigast 5 timmar efter sista Mapegum 

WP –applicering. Låt torka ca. 1 dygn. 

6. Fogning med Ultracolor eller Keracolor-fogmassa. Elastiska fogar görs med mögelskyddad 

Mapesil AC-silikon. 

7. Betongvägg rekommenderas att på mitten förses med horisontell Mapesil AC –silikonfog. 

Golvkonstruktion 

1. Cementhud avskaffas, golvet sopas och dammsugs. 

2. Grundning: en strykning med Primer S (utspädning: 1 del + 4 delar vatten) Grunda 

onsorgsfullt fogen mellan nedre kanten och golvet. Låt primern torka åtminstone 

20-30 minuter. 

3. Fyll fogen mellan väggskiva och golv med Mapeflex GB 1-massa. 

4. Avjämning med Nivorapid-snabbspackel. Låt torka åtminstone 3-6 timmar. 

5. Grundning: en strykning med Primer S (utspädning: 1 del + 4 delar vatten) Låt 

primern torka åtminstone 20-30 minuter. 

6. Första applicering av Mapegum WP med pensel eller tandad limspetel ( tandning 

1-2 mm ) Låt torka ca. 2 timmar. 

7. Montering av Mapetape-butygummitätband antingen på våt eller torr Mapegum 

WP. Mapetape bredd 100 mm monteras i fogar mellan vägg och golv. 

8. Montering av Mapeark-golvbrunnstätning på torr Mapegum WP. Tätningen passas 

på sin plats. Det tudelade skyddspappret avlägsnas turvis varefter den häftande 

undersidan pressas kraftigt mot underlaget utan att veck eller rynkor uppstår 

i tätningen. I mitten på tätningen / golvbrunnscentrum uppskärs ett hål med 

diameter ca. 75 mm, tätningens hål töjes ner så att den häfter vid golvbrunnens 

innerkant och låsringen sätts försiktigt på plats. 

9. Andra applicering av Mapegum WP tvärs över med penset eller slät spatel. Applicera 

Mapegum WP omsorgsfulit också på golvbrunnstätningen ända ner till 

låsringn. Låt torka ca. 5 timmar. 

10. Plattsättning på torrt underlag med Laatta-Flex. Låt tork minst 2 dygn. 

11.Fogning med Ultracolor eller Keracolor-fogmassa. Elastiska fogar görs med mögelskyddad 

Mapesil AC –silikon. 

Rättmonterade golvvärmesystem lämpar sig att användas i ovannämnda konstruktion. 

41

Åtgångstabell 1 

Primer ca. 100 g / m 2 

Vattenisolering ca. 1,6 kg / m 2 vägg- och golvytor, ca. 2,0 kg 

sprickningsbenägna betonggolv. 

Spackel ca. 15 kg / m 2 / centimetertjocklek. 

Plattfix 2 - 4 kg / m 2 

Fogmassa 0,3 – 1,0 kg / m 2 

Silikon ca. 12,5 löpmeter / patron, fogstorlek 5 x 5 mm 

Tabelien ger medelvärden beronde på underlag, platt- ocg fogstorlek. 

Obs! Betongunderiag skall vara plattsättningsdugliga m.a.o. tillräckligt torra och stabila. 

Absolut restfukt får vara högst 2…2,5 viktprocent och detta kan uppnås under 

gynnsamma förhållanden tidigast efter en månad. Torktiden kan reduceras till ett 

dygn genom att använda Mapecembindemedel i slipsatsen. 

Ovannämnda anvisning baserar sig på vår bästa kännedom om produkten och dess 

långtida användning . Anvisningen skall ändå betraktas som riktgivande. Användaren 

skall också beakta instruktioner givna i produktens tekniska datakort. På grund 

av kontinuerlig produktutveckling förbehåller sig tillverkaren rätten att ändra sina 

rekommendationer. 

Heikki Haru Oy 

42

BESTÄMMELSER OM FÖREBYGGANDE 

BRANDSÄKERHET 

Bestämmelser och anvisningar om förebyggande brandsäkerhet ges huvudsakligen 

på basen av byggnads-, brand- och räddningsväsendets lagstiftning. Dessa bestämmelser 

och anvisningar finns bl.a. i Findlands byggbestämmelsesamling i delar E 

och F, inrikesministeriets räddnings-avdelnings publikationer, Standardiseringsförbundets 

SFS-standarder, författningar om brännbara vätskor, flytgaser, och 

explosiva varor och i miljöministeriets anvisningar och rekommendationer. 

Allmänt om brandsäkerheten i egnahemshus 

Småhus är regel brandtekniskt klassificerade som byggnader av klass P3. En byggnad 

av klass P3 får vara högst 9 m högt. 

Utgångar 

I regel skall det finnas två av varandra oberoende utgångar i byggnader. I egnahemshus 

kan den ena utgången ersättas med en reservutgång. Detta innebär för första 

våningens del fönster som öppnas med fast handtag. Andra våningens reservutgång, 

t.ex. fönster eller balkongdörr, förses med räddningsstege om fönsterets nedre 

kant eller balkonggolvet är mera än 3,5 m över markytan. 

Brandvarnare är inte obligatorisk i egnahemshus, men borde monteras i varje bostadshus. 

Det finns brandvarnare som kopplas som en grupp och olika brandvarnarsystem. 

Obs! Brandvarnare blir obligatoriskt den 1.9.2000. 

Brandsektionering 

I egnahemshus brandsektionernas i allmänhet följande utrymmen: 

- bostadslägenhet 

- källare 

- bilgarage 

- pannrum 

- bränsleförråd 

43

Räddningsstege 

Vattentak; taktäckning 

Taktäkningen över brännbart byggnadsmaterial skall i regel vara av klass K1. Om 

risken för att branden sprider sig är liten, får taktäckningen vara av klass K2. Risken 

för att branden sprider sig minskas bl.a. av att byggnaderna ligger skilt från varandra, 

såsom på områden med öppet byggsätt. Taktäckning på obrännbart underlag 

eller på för detta ändamål särskilt gödkänt underlag får vara av klass K2. 

Vattentak; tillträde till vattentak och vind 

Tillträde till vattentak ordnas längs brandstege. Vistelse på taket görs vid behov tryggt 

med hjälp av takstegar och -bryggor. Tillträde till vind ordnas antingen inifrån eller 

utifrån. 

44

Sektionering 

45

Tillträde till vattental 

Bilgarage; krav om ytan underskrider 60 m 2 

Bilgarage i anslutning till byggnad och på närmare än 4 meters avstånd från annan 

byggnad sektioneras med byggnadsdelar av klass EI30. Bilgarage där minst 30 % 

av väggarna är öppet mot det fria och öppningarnas areal är minst 10 % av golvets 

areal, räknas som öppet garage, som inte behöver sektioneras från de övriga byggnaderna 

på den egna tomten. 

Bilgarage; ytskiktskrav 

Väg- och takytorna på insidan bör i fristående byggnader av klass P3 vara minst av 

antändlighetsklass 2 (2/-). Om garaget finns i källarvåning gäller för ytsikten minsta 

antänlighetsklass 1 och brandspridningsklasskravet I (1/I). Vid valet av ytmaterial 

observeras det som sades i föregående stycke om brandsektioneringen av garage. 

Golvets ytskikt skall vara obrännbart. På golv som ligger direkt på marken kan 

asfaltbetong användas, dock inte i källarvåning. 

46

Bilgarage; förbindelse till övriga utrymmen 

Från bilgaraget kan förbindelse finnas till övriga utrymmen i byggnaden. Förbindelse 

till annat utrymmes utgång, till utrymme med eldstad eller till utrymme där 

människor vistas, tillåts dock endas där arrangemangen är sådana att spridning av 

giftiga och brännbara gaser är effektivt förhindrad. Som sådant arrangemang godtas 

exempelvis med dörrarna avskilt utrymme genom vilket man kan passera utan 

att behöva öppna bägge dörrarna samtidigt. Om dörren görs i en vägg som skall brandsektioneras, 

bör dörrens brandmotståndstid vara hälften av väggens brandmotståndstid. 

Pannrum; sektionering 

Sektioneringskravet för pannrum i anslutning till byggnad av klass P3 med högst 

25 kW panna är EI30, i källarvåning är sektioneringskravet (EI30) (obrännbara byggnadsmaterial 

bör användas). Om pannans effekt överskrider 25 kW, är sektioneringskravet 

(EI60). Sektioneringskravet gäller också yttervägg, även om dörren 

i ytterväggen inte behöver vara sektionerande. I yttervägg av klass EI30 kan utan 

sektioneringskrav finnas enstaka fönster på högst 0,2 m 2 , dock högst 1 m 2 . Utan sektioneringskrav 

får i bostadsutrymmen placeras för dessa särsklit planerad och godkänd 

värmepanna med en effekt högst 25 kW. 

Pannrum; bränsle i pannrum 

I sektionerat pannrum får finnas högst 3 m3 brännolja i obrännbar cistern. Cisternen 

kan vara gjord av brännbara byggnadstillbehör, om den placeras i en obrännbar 

skyddsbassäng som når till cisternens övre kant. Cisternens avstånd från pannan 

bör vara i enlighet med HIM:s beslut om oljeeldningsaggregat 314/85 (i allmänhet 

1 m). Om det är fråga om en panna där fast bränsle används, får det i avgränsat utrymme 

i pannrummet finnas högst 0,5 m 3 ved, eller i en separat, obrännbar lagerbehållare 

med tätt lock högst 0,5 m 3 annat fast bränsle. 

Pannrum; ytskikt 

De inre vägg- och takytorna i sektionerat pannrum bör uppfylla kraven för antändlighetsklass 

1 och brandspridningsklass I (1/I). Om anordningar i pannrummet, exempelvis 

rör eller beredare, isoleras med brännbar isolering skall isoleringen ytbeläggas 

med material som uppfyller ytskiktskravet 1/I. Golvet i pannrummet bör vara 

obrännbart och tätt. 

Bränsleförråd 

Om det i pannrummet finns mera bränsle än tillåtet, bör det placeras i ett separat 

47

sektionerat utrymme. Av utrymmet för oljecistern och av förråd av annat bränsle bildas 

var sin särskild brandteknisk sektion. 

Bränsleförråd i anslutning till byggnad av klass P3 bör sektioneras till klass EI30 

då bränsleförrådet finns i våning eller källarvåning som huvudsakligen ligger ovanför 

markytan. Om bränsleförrådet finns i en källarvåning helt eller huvudsakligen 

ligger ovanför markytan. Om bränsleförrådet finns i en källarvåning helt eller huvudsakligen 

under markytan är sektioneringskravet (EI30). 

Bränsleförråd; ytskikt 

Invändiga vägg- och takytor i bränsleförråd bör i oljecisternutrymme vara minst av 

antändlighetsklass 1 och brandsprindningsklass I (1/I), samt i lager för fast bränsle 

av antändlighetsklass 2 (2/-). Golv i bränsleförråd med oljecistern skall vara obrännbart 

och tätt. För att säkerställa att golvet är tätt kan en svetsad plastmatta av klass L användas 

på obrännbart underlag. 

Avståndet mellan byggnaderna 

Då fristående byggnader av klass P3 uppförs nära varandra bör en bestämmelse iakttas, 

enligt vilken för väggar som finns närmare varandra än åtta meter, beroende på 

avståndet, gäller brandmotståndskravet EI30 eller EI-M60. Om man exempelvis uppför 

flera byggnader av egnahemshustyp på samma tomt, kan det mildare sektioneringssättet 

EI30 tillämpas. Om exempelvis egnahemshusen finns på olika tomter 

iakttas i allmänhet följande principer: 

Om avståndet mellan byggnaderna (byggnadsrätterna) överskrider 4 m men underskrider 

8 m, bör de väggar som finns mot varandra vara av klass EI30. På väggen 

får finnas enstaka, högst 0,2m 2 stora fönster, sammanlagt högst 1 m 2 . Avståndet 

mäts i allmänhet från byggnadernas väggar, varvid takkanten får vara högst 0,6 

m bred. 

Om avståndet mellan byggnaderna underskrider 4 m, skall de väggar som finns 

mot varandra i allmänhet vara av klass EI-M60. I allmänhet tillåts inga öppningar i 

väggarna, om inte deras brandmotståndstid är lika stor som i fråga om väggen. 

Rökkanaler; skorstens höjd 

Storstenen skall sträcka sig ovanom vattentaket eller i övrigt till sådan höjd i förhållande 

till byggnaden att tillräcklig brandsäkerhet och tillfredställande dragförhållanden 

uppnås. 

48

Rökkanaler; skyddsavstånd 

Temperaturen på fri utsida av rökkanal inne i byggnad får vara högst +80 oC vid 

kontinuerlig maximal belastning i den till rökkanalen anslutna eldstaden. Högre temperaturer 

på rökkanals utsida tillåts endast i basturum. Brännbara byggnadsdelar placeras 

på så långt avstånd från rökkanals utsida att deras temperatur inte kan överstiga 

+80 oC. Om man inte med kalkyler eller annars anvisar, bör brännbara byggnadsdelar 

placeras på det avstånd från rökkanalen som den bifogade bilden visar. 

Därtill bör man komma ihåg att rökkanalernas ytter sidor skall rappas ända upp till 

taket. I bostads- och arbetsrum kan renmuring ske. 

Rökkanaler; hushållseldstädernas uppbyggnad 

Beträffande de s.k. hushållseldstäderna, vilkas effekt underskrider 60 kW räcker det 

i allmänhet med en 100 mm (1/2 tegel) tjock vägg för rökkanalen. Rökkanalernas 

tvärsnittyta är i allmänhet en halv sten, i fråga om öppna spisar och stora ungar en 

hel sten. Därtill bör man komma ihåg att tegeln skall läggas så att de överlappar varandra 

och så att den lodräta fogen inte är högre än två lager liggande stenar. 

Skorstenens höjd 

49

Skyddsavstånd för rökkanal 

Rökkanaler; uppbyggnad av centarlvärmepannans rökkanal 

Centralvärmepannornas rökkanaler bör i allmänhet utföras som konstruktion med 

skikt så att det inre fordret motstår rökgasernas korroderande verkan. Härvid kan 

det inre fordret göras av eldfast tegel eller stål. 

Murade eldstäder 

För eldstaden bör utrymme reserveras så, att den är tillräckligt långt ifrån antändliga 

konstruktioner och att det finns tillräckligt med utrymme för användningen och 

underhållet av eldstaden. Överföring av värme från eldstaden till andra konstruktioner 

förhindras genom att eldstaden placeras fritt från andra konstruktioner. Eldstad 

eller del av den får inte utgöra bärande del i byggnaden. En högst 4 m hög skorsten 

får vila på eldstaden. 

50

Anslutning av köksinredning till bakugn 

Bastuugnar 

Elektriska bastuugnars och andra fabrikstillverkande bastuugnars skyddsavstånd till 

byggnadsdelar bestående av brännbart material framgår av installationsanvisningarna 

för respektive typ av ugn. 

Oljeeldningsaggregat 

Om ett oljeeldningsaggregrat installeras i byggnaden bör följande saker beaktas: 

1) Installationen får utföras enbart av härtill auktoriserad installationsfirma. 

2) Den firma som har utfört installationen bör ge en skriftlig försäkran om att installationen 

är gjord i enlighet med bestämmelserna. 

51

3) Om oljeeldningsaggregat bör anmälan göras till brandmyndigheten, som inspekterar 

aggregatet inom tre månader. 

4) Oljecisterner under jorden på viktiga grundvattenområden bör granskas av en 

auktoriserad granskningsfirma inom 10 år från installationen. Brandmyndigheterna 

för förteckning över viktiga grundvattenområden. 

5) Undre delen av oljecisternutrymme inne i byggnad skall göras till en tät skyddss- 

52 

Skyddsavstånd för vedeldad bastuugn

assäng så att bassängens fria volym är minst 1/5 av cisternens volym. Om cisternen 

placeras i pannrummet skall pannrummet göras till en sådan skyddbassäng och 

en eventuell golvbrunn i pannrummet skall förses med en stängningsanordning som 

hålls stängd vid normal användning eller annan anordning som förhindrar att olja 

rinner ut i avloppet. Oljecisternutrymme bör förses med till- och frånluftskanaler 

eller öppningar, vilkas fria tvärsnittsyta är 5 cm2 per varje golvkvadratmeter i oljecisternutrymmet 

eller minst 100 cm2. Rökkanalerna görs exempelvivs av plåt och 

brandisoleras om de går via en annan brandcell. I pannrummet kan en högst 3 m3 

stor oljecistern placeras. Man bör dock observera det som ovan är sagt om skyddssbassäng, 

samt om avståndet mellan panna och oljecistern. 

Begrepp 

Till klass K1 hör taktäckningsmaterial, som inte antänds och skyddar underlaget från 

att antändas. Exempelvis taktegel, fibercementskiva, plåt och med skyddssingel beklädd 

bitumenfilt. 

Till klass K2 hör taktäckningsmaterial som antänds med inte medverkar till att 

branden sprider sig och delvis skyddar underlaget från att antändas. Till exempel 

olika taktäckningar av bitumenfilt. 

Kraven gällande byggnadsdelarna, t.ex. REI-30, beskrivs med följande beteckningar: 

R = bärförmåga, E = integritet, I = isolering. Efter beteckningarna R, REI, 

RE, EI, E anges brandmotståndstiden i minuter med något av följande tal: 15, 30, 

45, 60, 90, 120, 180, 240. Klassificeringen kan kompletteras t.ex. med M, som innebär 

slaghållfasthet vid brand. Med beteckningen ( ) krävs obrännbara byggnadsmaterial. 

Ytmaterial som uppfyller antändlighetsklass 2 (2/-) är exempelvis spånskiva, hårdeller 

mellanhård träfiberskiva, faner och samt naturligtvis material med bättre ytegenskaper. 

I antändlighetsklass 1 och brandspridningsklass I (1/I) har godkänts bl.a. gipsskiva 

med kartongyta, cementcellulosaskiva, trägipsskiva, cementspånskiva samt naturligtvis 

obrännbara byggnadsmaterial såsom, betong, tegel osv. 

Jakobstad stads räddningsverk 

Kari Koskela 

53

TELE- OCH ANTENNÄT 

ANVISNINGAR FÖR INSTALLATION AV TELE- OCH ANTENNKABLAR 

Då ett hus ansluts till Jakobstadsnejdens Telefon Ab:s (JNT) tele- och kabel-tv-nät 

gäller följande anvisningar och bestämmelser. Observera att på vissa områden kan 

anslutning till annat än JNT:s nät vara aktuell. 

Kabeldike 

Grävning av kabeldike på tomtområdet hör till byggaren. Tele- och antennkablarna 

dras i allmänhet till byggnaden på samma gång som elkabeln. Grävningsarbetet 

utförs vanligen gemensamt av energiverket och telefonbolaget. Båda parterna fakturerar 

sina grävningsarbeten skilt, enligt den egna prislistan. 

Huskabel och intagsrör 

Byggaren eller fastighetsägaren svarar således för kostnaderna för anskaffning, grävning 

och installation av intagsrör på egen tomt, samt för anskaffning och montering 

av anslutningsdosa. 

Intagsrör samt rörkrökar kan köpas vid telefonbolagets lager i Jakobstad, Korsgrundsvägen 

23 (tel. 7868 150). 

Plaströret, som bör vara minst 50 mm i diameter (t.ex. TEL B50), grävs från anslutningsdosan 

på huset till tomtgränsen invid gatan, vägen eller till stolpen där luftkabeln 

slutar. 

Röret förses med för ändamålet avsedda krökar så att kabeln kan dras ända fram 

till anslutningsdosan. Rörändorna tätas så att röret hålls torrt och rent. Röret installeras 

så rakt som möjligt på 40-70 cm djup och täckes med finsand, varefter kabeldiket 

kan fyllas. 

Dragningen av huskabeln kan därefter på enkelt sätt utföras även sedan diket fyllts. 

Telefonbolaget drar huskabeln till anslutningsdosan, i samband med installationen 

av telefon eller antenn. 

Tilläggsuppgifter 

Tilläggsuppgifter fås på telefon 7868 326. 

Inomhusnät 

Telefonbolaget äger tele- och antennkabeln fram till husfördelningen och telefonbolagets 

ansvar för kablarnas underhåll upphör också vid husfördelningen. Hus- 

54

fördelningen och därtill hörande konstruktioner ägs av byggaren, liksom det till husfördelningen 

anslutna inomhusnätet. 

Planen över inomhusnätet uppgörs av en elplanerare eller auktoriserad elentreprenör. 

Elentreprenören utför också rörläggning, installation av ledningar samt kopplingsarbetet. 

I husfördelningen och bredvid tele- och antennanslutningsdosorna bör installeras 

eluttag för ändutrustning. Med tanke på den nya informationsöverföringstekniken 

bör speciell uppmärksamhet fästas vid inomhusnätets struktur. Byggaren 

bör tillsammans med planeraren av inomhusnätet förvissa sig om att de nya byggnadsrekommendationerna 

har beaktats. 

Bilden invid visar en rekommendation för hur inomhusnätet skall byggas. 

Annat viktigt 

När du planerar att gräva, ta alltid först reda på var det finns kablar. Uppgifter om 

JNT:s tele- och antennkablar fås genom att ringa tel. 7868 323. 

Vid kabelskada meddela tel. 10019 för reparationsåtgärder. 

Jakobstadsnejdens Telefon Ab 

55

VENTILATION 

3.1 Ventilationssystem 

3.1.1 Ventilationsanläggningar ska projekteras 

och byggas med byggnadens avsedda 

användningsområde och användning 

som grund så att de bidrar till att 

skapa förutsättningar för ett hälsosamt, 

säkert och trivsamt inomhusklimat under 

vanliga väderleksförhållanden och användningsförhållanden. 

Förklaring 

Byggbestämmelsesamlingens del A2 ger 

föreskrifter och anvisningar om planerare 

av byggnader och byggnadsprojekt. 

3.1.2 Ventilationssystem ska projekteras 

och byggas så att de rätt använda och med 

rätt service och underhåll förblir funktionsdugliga 

under den planerade livslängden. 

Förklaring 

Byggbestämmelsesamlingens del A4 ger 

föreskrifter och anvisningar omhur bruksoch 

underhållsanvisningar för byggnader 

och bygnadsdelar ska upprättas. 

3.1.3 

Ventilationssystemets funktion ska gå att 

styra och övervaka. 

Man ska planera och installera mätanordningar 

eller mätmöjlighet för mätning 

av de viktigaste funktionsvärdena 

och för övervakning av funktionerna hos 

ventilationssytem. 

58 

BYGGNADENS INOMHUSKLIMAT 

www.finlex.fi/pdf/normit/1921-D2r.pdf 

3.1.3.1 

Ventilationssystem utrustas med styr-, 

regler- och övervakningsanordningar 

med vars hjälp systemets funktion kan 

styras och följas. 

3.1.3.2 

För övervakning av funktionen utrustas 

vanligen ventilationsanordningar med 

inspektionsluckor och inspektionsfönster. 

3.1.3.3 

Mekaniska ventilationssystem förses 

med fasta luftflödesgivare och luftflödesmätanordningar 

för att mäta uteluftoch 

avlutflöde för byggnaden. Om luftflödet 

är under 0,5 m3/kan fasta mätare ersättas 

med mätstos som passar flyttbara 

mätare. 

3.1.3.4 

På in- och utgångssidan av ventilationssystemens 

värme- och kylelemet samt 

värmeåtevinningsanordningar installeras 

temperaturmätare och för luftfilter installeras 

mätare för tryckdifferens. Om 

luftflödet är under 0,5 m3/kan fasta mätare 

ersättas med mätstos som passar flyttbara 

mätare. 

3.1.3.5 

Efter en befuktningsdel görs en mätstos 

i kanalen eller ventilationsaggregatet för 

mätning av fukthalt. 

3.1.3.6 

Mätanordningarna installeras på en plats 

där de är lätta att läsa av och dit det finns 

obehindrat tillträde längs en gångväg som

är lät att ta sig fram på. 

3.1.4 

Ventilationssystem ska projekteras och 

byggas så att det finns skydds- och varningsanordningar 

för service och underhåll 

i deras maskiner och anordningar. 

3.1.5 

Ventilationssystem ska konstrueras och 

byggas så att de i en larmstituation kan 

stoppas helt med en klart utmärkt stoppbrytare. 

Brytaren ska finnas på en lätt åtkomlig 

plats. 

3.2. Luftflöden 

3.2.1 

I rumsutrymmen ska det finnas ventilation 

som garanterar att inneluftens kvalitet 

är hälsosam, trygg och trivsam under 

den tid utrymmet används. 

3.2.1.1 

Lokalspecifika riktvärden för luftflöden 

för dimesionering av ventilationens anges 

i bilagorna 1 och 2. 

3.2.2 

Till vistelseutrymmen ska det ledas ett 

uteluftflöde som garanterar en hälsosam, 

säker och trivsam inomhusluftkvalitet under 

den tid utrymmena används. 

3.2.2.1 

För dimensionering av uteluftflöden används 

i första hand lokalspecifika riktvärden 

som anges i bilaga 1. Uteluftflödet 

bestäms i första hand baserat på personantal. 

Om det inte finns tillräcklig 

grund för dimensionering av luftflöden 

efter personbelastning ska dimensioneringen 

baseras på area. 

Till andra vistelseutrymmen än de som 

näms i bilaga 1 leds ett uteluftflöde som 

är minst 6 dm 3 /per person, om det finns 

tillräcklig grund för dimensionering efter 

antal personer. 

I allmänhet ska dock uteluftflödet vara 

minst 0,35 (dm 3 /s)/m 2 , vilket motsvarar 

luftväxlingskoefficienten 0,5 l/h i rum 

med fri höjd 2,5 m. 

3.2.3 

Ventilationssystemets luftflöden ska kunna 

regleras enligt belastning och luftens 

kvalitet för att motsvara användningsförhållandena. 

3.2.3.1 

Ventilationsstyrningen i bostadshus ska 

planeras och byggas så att det forcerade 

luftflödet under den tid då bostaden används 

är minst 30 % större än vanligt 

luftflöde under den tid då bostaden används. 

Forceringen av luftflödet genomförs 

i allmänhet minst med forcerat luftflöde 

i spiskåpa enligt riktvärdena i bilaga 

1. 

3.2.3.2 

Om ventilationen kan styras separat för 

varje bostad kan ventilationssystemet 

konstrueras och byggas så att man även 

kan ställa in mindre luftflöden än luftflödena 

för den tid då en bostad används. 

3.2.3.3 

Ventilationen för andra byggnader än bostadshus 

konstrueras och byggs så att 

byggnadens utelutflöde utanför den tid då 

byggnaden används är minst 0,15 

(dm 3 /s)/m 2 , vilket motsvarar luftväxlingskoefficienten 

0,2 l/h i ett rum 

59

med fri höjd 2,5 m. 

Utanför tiden då byggnaden används kan 

ventilationen skötas genom att man håller 

ventilationen för hygienutrymmena i 

kontinuerlig drift eller genom periodisk 

drift av ventilationen. 

3.3 Filtrering av tilluft 

3.3.1 Filtreringsnivån för tilluften bestäms 

med de krav som ställs på innelutens 

kvalitet och uteluftens kvalitet som 

grund. 

Tilluften till vistelseutrymmen ska i allmänhet 

filtreras. 

3.3.1.1 Filtreringen av tilluften planeras 

i allmänhet så att luftfiltrets separeringsagrad 

är minst 80 % med 1,0µm partiklar 

under filtrets livslängd. Motsvarande 

luftfilterklass är F7. 

3.3.1.2 

För byggnader som är belägna utanför tätorer 

och industriområden planeras filtreringen 

av tilluften så att man som luftfilter 

använder minst grovfilter. Motsvarande 

luftfilterklass är G4. 

3.4 Placering av anordningar för uteoch 

avluft 

3.4.1 

Uteluftanordningar ska placeras så att uteluften 

in till byggnaden är så ren som 

möjligt. 

Uteluften får inte tas via konstruktioner 

eller byggnadsdelar som försämrar kvaliteten 

på luften. 

3.4.1.1 

Uteluftanordningar placeras enligt tabell 

4 och figur 2. De värden som anges är i 

allmänhet minimiavstånd. 

3.4.1.2 

Hos friliggande småhus kan minimiavstånden 

i tabell 4 underskridas, med undantag 

för avståndet till rökgaskanaler för 

värmepannor som använder fast bränsle 

samt uteluftanordningens avstånd från takytan. 

3.4.1.3 

Uteluftanordningar för enstaka rum eller 

grupper av rum i utrymmen i gårds- eller 

gatuplan kan vara lägre än 2 m från 

markytan. Detta gäller också uteluftanordningar 

för utrymmen som är avsedda 

för tillfällig vistelse. Uteluftanordningar 

får dock inte placeras i fördjupningar 

under gårds- eller gatuplan. 

3.4.1.4 

Om byggnaden är närmare än 50 m från 

mittlinjen av en livligt trafikerad trafikled 

placeras byggnadens uteluftanordningar 

så högt som möjligt, i allmänhet 

på den sida av byggnaden som vetter från 

trafikleden. Vägar eller gator beraktas 

som livligt trafikerade åtminstone då medeldygnstrafiken 

överstiger 10 000 bilar 

per dygn. 

3.4.1.5 

Uteluftanordningar ska placeras utanför 

eventuell balkonginglasning. 

60

BASTU VENTILATION 

Genom rätt ventilation och luftfuktighet kan man i en 30 m 3 bastu i ett badhus göra 

besparingar 40 000 kWh/år. 

Många säger att vedeldat är det bästa sättet att bada bastu p.g.a. den högaluftfuktigheten… 

Men sanningen är ju den att det sköna klimatet beror på vantilationen ”då srenarna 

inte vet på vilket sätt de uppvärmts” 

Genom rätt ventilation i bastun så erhåller man inte bara det bästa bastuklimatet, 

man gör också stora energibesparingar. 

Viktigt är att har tillgång till makanisk frånluft från bastun eller från angränsande 

rum. Ventilen för inkommande friskluft placeres inom området A. Utsuget sker 

vid golvnivå, ca 200 mm från golv (område B) Ventilation enligt denna princip ger 

den absolut jämnaste värmefördelningen i hela bastun. Som bekant så stiger varm 

luft och kall luft sjunker, därför har de basrur som ventileras enligt bild nr 1 alltför 

låg temperatur från golv och upp till ca 50 – 60 cm. 

Energibesparing och jämnare temperatur i bastun erhålles genom att inte ventilera 

bort den varma fuktiga luften via takventil, utan fördela den jämnt ned till golvnivå. 

Denna undersökning utfördes vid bastutemperatur 90 o C. Detta endast för att 

tydligare visa temperaturskillnaderna. Vid bastutemperatur på ca 77 o C erhålles tempraturerna 

inom parenteserna. 

Här kan man utläsa den stora skillnaden mellan de två sätten att ventilera bastun. 

Genom att ventilera bastun på ett effektivt sätt så pressas värmen ned mot golvniva 

och utjämnar temperaturen i bastun. Dessutom erhåller man stora enegibesparingar. 

Saunatec Group Oy 

61

62 

VÄRMEISOLERING AV BYGGNADENS 

MANTEL 

Värmeisolering av byggnadens 

mantel 

3.1 Sätt att uppfylla värmeisoleringskraven 

3.1.1 

Man kan uppfylla värmeisoleringskraven 

antingen genom att direkt använda de maximivärden 

för olika byggnadsdelars 

värmegenomgångskoefficienter som anges 

i punkt 3.2 eller genom att med beräkningar 

enligt punkt 3.3 visa att värmeförlusterna 

i byggnadens mantel inte 

överskrider den jämförelsenivå som värdena 

i punkt 3.2 anger. 

Om manteln inte uppfyller kraven enligt 

punkterna 3.2 eller 3.3 ska det visas med 

hjälp av beräkningar enligt punkt 3.4 att 

värmeenergibehovet för uppvärmningen 

av byggnaden inte överskrider jämförelsenivån 

som beräknats för en byggnad 

vars mantel fyller kraven i punkt 3.2 och 

som är försedd med värmeåtervinning enligt 

byggbestämmelsesamlingens del D2. 

3.2 Krav på byggnadsdelars värmegenomgångskoefficienter 

och byggnadens 

fönsterarea 

3.2.1 

Då ett uppvärmt eller särskilt uppvärmt 

utrymme gränsar till det fria, till ett ouppvärmt 

utrymme eller till mark får byggnadsdelarnas 

värmegenomgångskoefficienter 

U inte överskrida följande värden: 

www.finlex.fi/pdf/normit/1919-C3r.pdf 

vägg 

0,25 W/m2K 

vindsjbälklag, 

bottenbjälklag 

mot det fria 

0,16 W/m2K 

bottenbjälklag mot krypgrund 

(ventilationsöppningarnas 

mängd högst 8 promille av 

bottenbjälklagets yta) 0,20 W/m2K 

byggnadsel mot mark 0,25 W/m2K 

fönster, dörr 

1,4 W/m2K 

takfönster 

1,5 W/M2K 

3.2.2 

Då ett delvis uppvärmt utrymme gränsar 

till det fria, till ett ouppvärmt utrymme, 

till krypgrund eller till mark får bygnadsdelens 

värmegenomgångskoefficiet 

U inte överskrida följande värden: 

vägg 

0,40 W/m2K 

vindsbjälklag, 

bottenbjälklag 0,30 W/m2K 

byggnadsdel mot mark 0,36 W/m2Kf 

fönser, dörr 

1,8 W/m2K 

3.2.3 

Då ett uppvärmt utrymme gränsar till ett 

delvis uppvärmt utrymme får byggnadsdelens 

värmegenomgångskoefficient U 

inte överskrida följande värden: 

vägg 

0,45 W/m2K 

mellanbjälklag 0,45 W/m2K 

fönster, dörr 

2,8 W/m2K 

3.2.4 

Värmegenomgångskoefficienten för 

byggnadsdelar mellan ett kylt utrymme

och ett uppvärmt urymme får inte överskida 

värdena i punkt 3.2.1 

3.2.5 

Då man använder ärdena i punkt 3.2.1 och 

3.2.2 får byggnadens sammanlagda fönsterarea 

vara högst 15 % av byggnadens 

våningsarea. Fönsterareans andel får 

dock inte överskrida 50 % av den sammanlagda 

arean av byggnadens ytterväggar. 

Arean för fönster beräknas efter karmes 

yttermått. Värmeisoleringskraven för 

fönster och dörr gäller hela byggnadsdelen 

inklusive karm- och ramkonstruktioner. 

Förklaring 

Bestämmelser om dagsljus i bostadsrum 

och om minimimått för ljusöppning i fönster 

finns i del G1 av byggbestämmelsesamlingen. 

3.2.6 

Värmegenomgångskoefficienten för en liten 

del i en byggnadsel får vara större än 

vad som anges i punkt 3.2.1 och 3.2.2 om 

detta är nödvändit av hållfasthetsskäl eller 

andra särskilda skäl. Avvikelsen för 

denna lilla del (kölbrygga) av en byggnadsdel 

får inte förorsaka kondensation 

eller alltför hög relativ fuktighet på konstruktionens 

yta eller i konstruktionen vid 

normal användning av byggnaden. 

3.2.7 

Bottenbjälklagets värmeisolering ska 

planeras med frostisolering och utföras så 

att tjälskador förhindras. 

3.3 Krav på mantelns värmeförluster 

3.3.1 

Man kan öka värmegenomgångskoefficienten 

för en enskild byggnadsdel och 

fönsterarean i byggnaden om värmeförlusterna 

i byggnadens manel är högst lika 

stora som man får genom att beräkna 

konstruktionerna med värden enligt 

punkterna 3.2.1, 3.2.2 och 3.2.5. 

3.3.2 

Värmegenomgångskoefficienten för 

vägg, vindsbjälklag och bottenbjälklag 

som ingår i byggnadens mantel får dock 

vara högst 0,6 W/m2K. Värmegenomgångskoefficienten 

för fönster som avgränsar 

et uppvärmt utrymme får vara 

högst 1,8 W/m2K, och värmegenomgångskoefficienten 

för fönster som avgränsar 

ett delvis uppvärmt utrymme får 

vara högst 2,8 W/m2K, och värmegenomgångskoeficienten 

för fönster som 

avgränsar et delvis uppvärmt utrymme får 

vara högst 2,8 W/m2K. 

3.3.3 

Vid beräkning av mantelns vörmeförluster 

får man som värde för värmegenomgångskoefficienten 

i bottenbjälklag 

mot mark med låg grund inte använda ett 

lägre värde än 0,15 W/m2K i uppvärmda 

utrymmen och 0,25 W/m2K i delvis 

uppvärmda utrymmen. Om man använder 

lägre värden för värmegenomgängskoefficienten 

för bottenbjälklag mot 

mark än värdena i punkt 3.2.1 och 3.2.2 

ska man vara särskilt uppmärksam på att 

isoleringen mot tjälen planeras och utförs 

ändamålsenligt. 

63

3.4 Kraf på värmeenergibehov för 

byggnadens uppvärning 

3.4.1 

Om byggnadsdelarnas värmegenomgångskoefficient 

inte uppfyller kraven i 

punkt 3.2 eller om mantelns värmeförluster 

inte uppfyller kraven i punkt 3.3 

kan man uppfylla värmeisoleringskraven 

på byggnaden genom att förbättra värmeåtervinningen 

av frånluften utöver den 

kravnivå som anges i byggbestämmelsesamlingens 

del D2. Den planerade byggnadens 

värmeenergihov för uppvärmning 

skall då vara högst lika stor som värmeenergibehovet 

för en jämförelsebyggnad 

som är värmeisolerad enligt 

punkt 3.2 och som är försedd med värmeåtervinnig 

för frånluft enligt kraven i 

byggbestämmelsesamlingens del D2 

(jämförelsenivån). 

3.4.2 

Man kan beräkna jämförelsenivån för behovet 

av värmenergi för uppvärmning av 

byggnaden genom att utgå från konstruktioner 

som är värmeisolerade enligt 

punkterna 3.2.1, 3.2.2 och 3.2.5 och ventilationslösning 

enligt kraven som anges 

i byggbestämmelsesamlingens del D2. 

I beräkningarna används temperaturverkningsgraden 

för värmepumpens inluft 

multiplicerad med 0,6 som årsverkningsgrad 

för värmeåtervinningsanordningen 

om inte annat kan påvisas genom 

utredning. Värmeförlusterna i byggnadens 

mantel får dock inte vara mer än 10 

% större än värmeförlusterna i manteln 

för en byggnad som uppfyller kraven i 

punkt 3.2. 

3.4.3 

Beräkningarna görs enligt de metoder 

som anges i byggbestämmelsesamlingens 

delar C4 och D5 eller andra motsvarande 

allmänt accepterade beräkningsmetoder 

för värmegenomgångskoefficient 

och värmeenergibehov. Som dimensionerande 

inomhustemperatur används 

21°C, om det inte är motiverat att använda 

ett annat värde på grund av den användning 

som byggnaden är avsedd för eller 

av annat motsvarande skäl. 

Man ska använda samma beräkningsmetoder 

och samma beräkningsdata, såsom 

väderuppgifter och inre värmekällor, 

och samma geometriuppgifter, såsom måt 

på byggnaden och byggnadsdelarnas 

yta, både när man bestämmer jämförelsenivån 

och när man gör beräkningar för 

projekteringslösningen. 

64

BETONGKONSTRUKTIONER 

BETONG I BÄRANDE KONSRUKTIONER 

Texten behandlar saker, som byggaren bör ta i beaktande när betong skaffas till bärande 

konstruktioner. Texten är under inga omständigheter helt täckande, utan mera 

uppgifter kan fås av kommunens byggnadsinspektion. Normerna som styr planeringen 

och framställningen av betong ändrades i december 2003, när en ny europeisk 

betongstandard (SFS-EN 206-1) trädde i kraft. Den nya standarden för med sig ändringar 

när det gäller krav på såväl planering, material, arbetsmetoder, duglighet 

och beständighet. Texten är baserad på nya normer. Normförändringen träder i kraft 

först efter att den godkänts av miljöministeriet vilket inte har skett när texten skrivits 

(september 2003). 

Allmänt 

Enligt byggnadsbestämmelserna bör den som ämnar starta ett byggnadsprojekt, se 

till att byggnaden konstrueras och byggs enligt förordningar och bestämmelser samt 

beviljade lov. Till skyldigheterna hör även att övervaka, granska och konstatera arbetsutförandet 

samt att konstatera dugligheten av byggnadsmaterial som används. 

Den som startar ett byggnadsprojekt bör ha till föfogandet kompetenta konstruktörer, 

varav huvudkonstruktören bär helhetsansvaret. Dessutom bör för alla arbeten 

som kräver tillstånd, utses en kompetent arbetsledare. 

Betongens hållfasthetsklass, konstruktionsklass och miljöklass 

Konstruktören fastställer betongkonstruktionens planerade bruksålder, miljöklass, 

konstruktionsklass, hållfasthetsklass samt andra viktiga faktorer angående konstruktioner 

och betong. Ifrågavarande faktorer bör framgå i konstruktionsritningarna. 

Det planerade bruksåldret på en byggnad eller konstruktion, väljer byggaren tillsammans 

med konstruktören. Miljöklassen väljer konstruktören med tanke på betongens 

miljöomständiheter. Den valda miljöklassen ställer krav bl.a. på betongens 

konsistens. Kraven är därmed olika för konstruktioner i torra inomhusförhållanden 

(miljöklass X0), än för konstruktioner utomhus, vilka i vått tillstånd kan frysa (miljöklass 

t.ex. XF 1). 

Betongkonstruktionerna indelas i tre konstruktionsklasser 1, 2 och 3. Konstruktören 

samt arbetsledaren bör ha tillräcklig kompetens för den konstruktionsklass som 

65

används. Konstruktionsklassen anges efter hållfasthetsklassen som t.ex. K30-2 eller 

C25/30-2. 

Konstruktioner av 1-klass kräver särskild kompetens och noggrannhet. I konstruktioner 

av 2-klass får användas betong med hållfastheten högst K40 och i konstruktioner 

av 3-klass betong med hållfastheten högst K20. Betong som framställes 

på egen hand på byggplatsen klassas som 3-klass konstruktion. 

Godkänt betong 

Enligt nya normer, bör i 1- och 2-klass konstruktioner användas betong som framställts 

under utomstående kontroll d.v.s. en kontrollerad betongstation (kontrollen gjord 

av instans, som godkänts av miljöministeriet). Tidigare gällde kraven endast betong 

av 1-klass. 

I samband med betongframställningen bör framställaren meddela tillverkaren alla 

krav som ställts på betongen oc säkerställa att betongstationen kan leverera betong 

som uppfyller ställda krav. Från de planerade kraven får ej avvikas utan konstruktörens 

godkännande. 

Betongens egenskaper och kvalitetskontroll bör uppfylla kraven som ställs i betongstandarden 

SFS-EN 206-1, och dess nationella bilaga om krav på beständighet. 

Betongtillverkaren svarar för att betongens egenskaper och kvalitetskontrollen är 

i enlighet med ställda krav. (På forsedeln bör framgå sakenlighetsintyg med hänvisning 

till standarden SFS-EN 206-1). 

Tryckhållfastheten på 1- och 2-klass betong anges med hjälp av normprovkuber 

samt konstruktionsprov. Tillverkaren indelar betongen enligt betongens egenskaper 

i olika grupper för bedömning, enligt intervaller som bestäms i standarden. T.ex. 1 

prov/200m 3 , minst 2 prover/framställningsvecka,. 

Testningsresultaten från varje grupp bör uppfylla kraven som ställts (SFS-EN206- 

1 punkt 8). Beständighetsproven görs i en godkänd provanläggning. Vid kontrollerad 

betongframställning granskas betongstationen och stationens kvalitetskontroll 

när de kontrollerade verksamheten startar och därefter när verksamheten pågår kontinuerligt. 

Ifall att konsruktören fordrar flera tester på betongkvaliteten än vad det krävs i 

betongstandarden, bör deta överenskommas med tillverkaren på förhand. 

3-klass betong 

Betong som tillverkas på egenhand bergränsas att användas i bärande konstruktioner 

till klass 3. Delmaterialen i 3-klass betong kan mätas i volymandelar och hållfasthetsklassen 

får vara högst K2. Då ifrågavarande betong tillverkas på arbetsplat- 

66

sen bör cementmängden vara: 

Hållfasthetsklass K15 minst 250kg/m 3 

Hållfasthetsklass K20 minst 300 kg/m 3 

I bärande konstruktioner bör cement med CE-beteckning användas. 

Konstruktioner i 3-klass kan godkännas utan provkuber ifall betongens duglighet 

kan på annat sätt påvisas. 

Finnsementti Oy 

www.finlex.fi/pdf/normit/1926-b5s.pdf 

5. Kvalitetskontroll och konstruktionernas duglighet 

5.1 Kontroll av materials och varors kvalitet 

Kontrollen av materials och varors kvalitet omfattar den kvalitetskontroll som företas 

av den som tillverkar och den som använder lättbetongblock, murbruk och delmaterial 

i dem samt armeringar och annat material. 

Tillverkare av material och varor konrollerar produkternas kvalitet enligt tillämplig 

standard, bruksanvisning eller produktblad eller i enlighet med anvisningarna från 

kontrollant som godkänts av miljöministeriet. 

På byggnadsplatsen skall det okulärt granskas, att byggnadsmaterialet motsvarar planerna 

och uppfyller förutsättningarna i punkt 2. Produkternas tillverkningsbeteckningar 

tas till vara. 

5.2. Övervakning av tillverkningen av kontruktioner 

Tillverkningen av konstruktioner skall ledas och övervakas så, att murningsarbetet 

utförs med yrkesskicklighet i enlighet med anvisningarna i punkt 4 och de anvisningar 

som projektören lämnar. 

5.3 Konstruktionernas duglighet 

Dugligheten hos konstruktioner av lättbebetongblock påvisas med ledning av de upplysningar 

om materialen och varorna, projekteringen och tillverkningen av konstruktioner 

som förutsäts i dessa anvisningar. 

67

Dugligheten hos material och varor anses i allmänhet vara godtagbar, om 

– Tillverkningen av dem har skett under godkänd konrollants övervakning och anledning 

att betvivla deras kvalitet inte framkommit, eller om 

– Det på grund av tester som vid godkänd provningsanstalt gjorts med prov, tagna 

på arbetsplatsen, påvisas att egenskaperna motsvarar de krav som ställts. Proven 

tas och testerna utförs så som den tillämpliga standarden förutsätter. Som bocktillverkningssats 

betraktas då varje påbörjad sats på 2 000 block. 

Vad kramlorna i blockkonstruktioner beträffar är i allmänhet okulär besiktning tillträcklig. 

Dugligheten hos blockkonstruktioner kan också konstateras på grund av kvalitetskontrollavtal 

med STF. 

5.4. Åtgärder med anledning av otillfredsställande kvalitet 

Om kvaliteten hos konstruktioner inte kan anses godtagbar på grund av de undersökningar 

som gjorts för att påvisa dugligheten, skall konstuktionernas duglighet 

utredas särskilt. 

68

REGNVATTENSYSTEM OCH STEGAR 

ETT ORDENTLIGT REGNVATTENSSYSTEM ÄR 

ETT FUKTIGHETSSKYDD FÖR MÅNGA ÅRTIONDEN. 

Ett bristfälligt regnvattensystem har visat sig vara en betydande faktor vid de finländska 

hemmens mögelskador. Taket samlar regnvatten vid takkanten och därifrån 

till väggarna så, t.ex. en årlig regnmängd på 1 meter multipliceras vid väggen till 5 

meter. 

Ifall denna vattenstaty ledigt skulle få rinna i takkonstruktionerna, på väggarna 

och i fundamentet, skulle resultatet vara allvarliga fuktighetsproblem. 

Regnvattensystemets uppgift är att samla upp detta vatten och flytta det på ett säkert 

sätt bort från byggnaden. Ett bristfälligt regnvattensystem å sin sida kan fungera 

totalt tvärtom; om det vill sig riktigt illa kan felaktig luftning och översvämmande 

rännor koncentrera vattnet precis dit det inte skall, nämligen till takkantsoch 

väggkonstruktionerna, eller till en enda plats invid fundamentet. 

Ett snölass kan tynga ner rännorna redan första vintern. 

Ett regnvattensystem kan upphöra att fungera redan efter första vintern. På ett finländskt 

egnahemshustak finns det t.o.m. under en snöfattig vinter tusentals kilo snö. 

Om det inte finns snöfångare på hela flatsidan, kommer snön oundvikligt att trycka 

på takrännorna i något skede. Detta sker trots att rännan installerats helt enligt byggnadsföreskrifterna, 

d.v.s. under taklinjen. 

Rännornas konsoller, profilering och material är här i nyckelposition. Speciellt 

konsollernas hållbarhet varierar mycket. 

Eftersom slutresultatet dessuttom kan förstöras med felaktiga inställningar, är konsumentens 

enda trygghet i praktiken en säker garanti som även stäcker sig över följande 

vinter. För konsumenten är installeringsgarantin viktig, enbart materialgarantin 

räcker inte till. 

Också valet av material är väsentligt för hållbarheten 

Ännu i denna dag kan konsumenten erbjudas regnvattensystem som tillverkats av 

takplåt. I takplåten har rännornas och stuprörens insida, eller precis där vattnet rin- 

69

ner, behandlats med zink och lagringsytbeläggning. Denna beläggning är ursprungligen 

ämnad att vara skyddat från regn i takplåtens undersida, inte som vattnets avtappningsyta. 

Ett på bägge sidorna plastbehandlat stål är ett val som håller betydligt längre tid. 

Men inte ens en plastyta utesluter ett grundproblem: stål rostar. Då man monterar 

upp rännor eller då man utför sin årliga städning av rännorna, uppstår skråmor. Dessa 

är potentiella korrosionshärdar. 

Brännmålat aluminium utesluter detta problem: aluminium rostar inte. 

Installeringen en avgörande faktor 

Den klart största delen av de finländska regnvattensystemen levereras installerade. 

Detta beror på ovannämnda osäkerhetsfaktorer, som man vill undvika genom en yrkesmans 

arbete. Tyvärr finns det också yrkesmän av varierande nivå. 

Ett ordentligt regnvattensystem är inte en packe med varor som hängts på takkanten, 

utan ett långsiktig beslut för att skydda huset från regnvatten. Vad är det då som skiljer 

en yrkesmans arbete från andras? Förstås förtäljer det estetiska en hel del, men 

det riktiga testet för systemet är tid och enbart tid. 

Det lönar sig att bekanta sig med olika alternativ i god tid 

Små investeringskostnader medför att det är relativt enkelt att komma in i branschen. 

För en byggare innebär detta att marknaden är vild; försäljarna erbjuder än billigare 

produkter. 

Då valet dessutom framskjuts till byggandets slutskede, har byggaren ofta inte tålamod 

att göra en kvalitetsjämförelse som baserar sig på reella fakta. Därför görs 

valet utgående från meterpriset och det billiga prisets bakgrundfaktorer nonchaleras. 

Prisfaktorn fel utgångspunkt 

Om produkterna och inställningstillbehören är av hög kvalitet, om installationen görs 

ordentligt och om helheten dessutom förses med en garanti, gör detta givetvis att 

priset stiger. Av detta medföljer att alltid finns ett skäl bakom ett ”billigt” pris. 

Då man utför uthärdighetstest med snö och vatten, syns resultaten först efter den 

första snörika vintern. Dessutom tar ju korrosionens framfart till ett synligt problem 

åratal i anspråk. 

Därför måste man absolut kunna lita på garantin för regnvattensystemet, med andra 

måste man kunna lita på leverantören. 

Nesco Oy 

70

BYGGARENS FÖRSÄKRINGAR 

Att bygga egnahemshus eller sommarstuga utgör för familjen en stor kraftansträngning. 

Liksom i olika sammanhang i allmänhet förekommer risker även i byggandet: 

byggnaden kan brinna, byggnadsmaterial kan bli stulet, på bygget anställd 

arbetstagare eller en familjemedlem kan skada sig. Bygget finansieras ofta åtminstone 

delvis med lånekapital, vars återbetalning baserar sig på familjeförsörjarens utkomst. 

Försäkring innebär gardering mot skador. En del av byggarens försäkringar är lagstagade. 

Finansiären kan kräva försäkring för byggnads-objekt. Resterande är frivilliga 

försäkringar, som byggaren själv fritt kan välja. 

För de anställda byggnadsarbetarna bör tecknas lagstadgad olycksfalls- samt pensionsförsäkring. 

Finansiären kräver i allmänhet försäkring för byggnadsobjekt. Bygger 

man utan utomstående finansiering, tryggar försäkringen slutförande av projektet 

fastän en strörre materiell skada skulle inträffa. 

Familjemedlemmarna utför på bygget ofta för dem främmande arbeten och därför 

kan en olycka lätt inträffa. En olycka medför ofta tråkigheter men försäkringen 

lindrar alltid de ekonomiska följderna. Betydelsen av familjeförsörjarens livförsäkring 

betonas speciellt då familjen tagit lån samt när famljens egna arbetsinsats är betydande 

för byggets framskridande. 

Byggnaden och byggnadsmaterialen 

För byggnaden och byggnadsmaterialen tecknas redan före byggstarten försäkring 

motsvarande den färdiga byggnadens värde. Som försäkringsform väljes oftas Superhemförsäkring 

eller vanlig Hemförsäkring. Även Brandförsäkring är möjlig att 

teckna: den är fördelaktigast men ur ersättningssynpunkt det mest begränsade alternativet. 

Främmande arbetskraft 

Småhusbyggaren är förpliktad att teckna KAPL-försäkring för de anställda. För 

KAPL-försäkringen görs inget särskilt försäkringsavtal, utan arbetsgivaren fyller månatligen 

i en kombinerad premie- och personuppgiftsblankett samt även betalar försäkringspremien 

månatligen till KAPL-arbetspensionskassan. Ovannämnda blanketter 

fås från bankerna och posten. Lagstadgade olycksfallsförsäkringen tecknas i 

försäkringsbolaget. Försäkringen ersätter olycksfall som drabbat arbetstagaren i ar- 

71

etet samt på väg till eller från arbetet. Försäkringen ersätter även av arbetet orsakade 

yrkessjukdomar. 

Talkoarbete är av vänner och bekanta utfört oavlönat arbete i syfte att hjälpa byggaren. 

Lagstadgade olyckfallsförsäkringen omfattar inte talkoarbete. För detta kan 

tecknas en särskild försäkring. 

Familjemedlemmarnas försäkringsskydd 

Familjemedlemmarna, vilka deltar i byggnadsarbetet, kan anslutas till lagstadgade 

olyckfallsförsäkringen. De kan även teckna privat olycksfallsförsäkring. Dessutom 

kan de vara förnuftigt att överväga behovet av sjuk- och livförsäkring redan före byggstarten. 

POHJOLA 

Vasakontoret 

72

Hartman Järn 

UPM 

Ab Påras Oy 

PohRi Ky 

Låstjäns Ab 

Biskops 

Svarvars 

Nordea 

Laatta Leevi 

Pedersöre Kommun 

Finnlamelli 

Uunisepät 

Bomiljö 

Esb Elektro 

Ab Mäenpää Oy 

Biskops

Med tanke på framtiden. 

UPM:s WISA ® träprodukter är 

utvecklade för krävande byggkonstruktioner. 

Bekanta dig med WISA-Strong 

hållfasthetsorterade produkter och 

skyddsbehandlade och grundmålade 

WISA-Pro Facade + 

ytterpaneler på adressen: 

www.wisa.fi 

WE LEAD. 

WE LEARN.

BYGG BESTÄNDIG LYCKA 

med Finnlamellis lamellstock

Nordens ledande kakelugnstillverkare med över 20 års erfarenhet 

Uunisepät kakelugnarna 

är effektiva och pålitliga 

- en kvalitetsprodukt! 

Försäljning: 

Järnaffärerna 

Vasa Spisstudio, Fredsgatan 15 A, Vasa 

gsm 0500 550 854 

www.uunisepat.fi 

www.tunnelmauuni.com 

Tel. 06- 317 9731, GSM 0500 550 854 

raimo.korkeamaki@uunisepat.fi

för läsaren - Jakobstad

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?