Här finns nr 3/2012 - Russian Blue Klubben

Att fotografera katter
Samtidigt som jag blev förälskad i russian blue-katter blev jag
också intresserad av att ta kattbilder. Jag måste ha det i generna,
för min mamma har fotograferat så länge jag kan minnas. Mina
föräldrar har hundratals fotoalbum hemma hos sig. Min man
Anssi har också alltid varit intresserad av att fotografera, så det
har varit ganska lätt att dela den här hobbyn.
Vi började med en analog kamera och gick senare över
till en enkel digitalkamera. Vi har haft Olympus µ zoom, Canon
300V och vår första digitalkamera var en liten Ixus V2. Den
första
digitala systemkameran var en Canon 20D och nu har vi också
Canon 5D Mark 1 med batterigrepp. Vi har också en liten Canon
G9, men den används inte för kattfotografering.
Vi har även köpt några Canon-objektiv; EF-S 18-55mm
som vi fick tillsammans med kamerahuset, 50mm f /1.8, 28mm
f/1.8 USM, 70-200mm f/4.0 L IS USM och Sigma EX24-60mm
f/2.8.
Det är Anssi som köper all utrustning, jag skulle klara mig utmärkt
med Canon 5D och 50mm-objektivet. Jag tror att man skulle
kunna lägga ner mycket mer pengar på kameror och objektiv än
vad vi har gjort, men för tillfället är vi ganska nöjda med det vi
har. Det är också mycket billigare att köpa sådant utomlands, det
har vi gjort ganska många gånger. Jag tror att om man verkligen
anstränger sig, kan man ta väldigt bra bilder med en bra kamera
och ett bra objektiv. Och övning ger färdighet!
Varje gång man tar ett riktigt bra foto vill man ta ett
ännu bättre. Men när det handlar om katter som fotomodeller
kan man behöva ta så många som 300 bilder innan man lyckas få
en enda bra bild. En del katter tittar bara bort från kameran, och
ska man ta kort på flera katter samtidigt blir det ännu svårare. Att
ta bilder på kattungar är en stor utmaning, speciellt om man vill
att hela kullen ska se bra ut. Min man och jag har träffat ganska
många kullar och nästan alltid har vi fått en bra bild på ungarna.
Det är vanligtvis min man som står bakom kameran och jag är
hans assistent. Jag vet att vi ser samma drömbild framför oss och
jag vet åt vilket håll kattungarna ska titta om bilden ska bli bra.
Jag tror att det största felet är att man håller en leksak för högt
upp så att kattungarna tittar över kameran. Det bästa är om man
är bakom kameran med leksaken.
Jag tycker att vi någon gång borde ta en fotoserie på oss själva när
vi tar kattungekort – det ser säkert väldigt lustigt ut för andra.
Jag gör vad som helst för att kattungarna ska titta åt rätt håll,
olika ljud och leksaker är det som fungerar bäst, men man måste
tänka på att inte använda den roligaste leksaken, för kattungarna
kan lätt hoppa iväg för att nå den. Och det betyder oftast att de
hoppar rakt upp på Anssis rygg. Det händer även med vuxna
katter.
Vi har fyra kattmodeller hemma. Watti poserar alltid så bra, han
är idealkatten när det gäller fotografering. Han visar upp sina
olika sidor och sedan säger han tack och går sin väg. Milli hatar
kameran och på tio år har vi kanske tagit tio bra kort på henne.
Nano är för det mesta ganska samarbetsvillig och hon har varit
Ryska Postens omslagsflicka flera gånger. Myy är en riktig diva,
I vanliga fall brukar inte fotografen vilja vara med på bild – inte ens tillsammans
med söta kattungar.
FIN*Zarin Wyatt – detta foto togs 2003 med vår
första digitalkamera.
22 RYSKA POSTEN 3-2012