DUnDERmycKEt SExUalUnDERvISnIng - RFSU

Dundermycket 

sexual under visning 

Falluckor och positiva resultat i ett 

försök att göra teori till praktik 

Författare: Emma Skarpås

RFSU-Gruppen Malmö 

www.rfsu.se/malmo 

Författare: Emma Skarpås. 

Layout: Johan Kimrin. 

Illustrationer: Anna-Karin Elde 

(sid 9, 21, 26, 34, 39, 50, 57 samt 59), 

Eva Fallström (s 17, 24 samt 33) och 

Ida Holmström (s 30 samt knopar). 

Tryckeri: Tryckfolket, Malmö 2010.

Inledning 

Sexual under visning är en viktig del i det förebyggande arbetet mot HIV och 

sexuellt överförda infektioner (STI). Detta slår flertalet nya studier fast och 

Socialstyrelsen bekräftar i sin senaste rapport om Ungdomars sexuella hälsa 

(2007). Men sexual under visning är inte enbart viktigt för att förebygga överföring 

av STI, utan även för att skapa goda förutsättningar för varje individ 

att ta väl övervägda beslut och må gott i sin personliga utveckling. Det gäller 

självbild, bekräftelse, lust, förtroende och relationer – inte bara sexuellt 

överförda infektioner. 

Sexual under visning har ett syfte i sig själv, oavsett ”kli mellan benen” och 

oönskade graviditeter. Denna rapport lägger fokus på just sexuellt överförda 

infektioner och teori och praktik för att förebygga dessa. 

Men på inget sätt ska de andra delar som är tätt sammansvetsade med kliet 

förringas. Inte sällan är det med anledning av alla de andra delarna som 

ungdomar och andra hör av sig och ger sitt förtroende till oss som arbetar 

med sexuell hälsa. Det är med anledning av detta som vi har fortsatt förtroende 

att vara den som frågeställaren hör av sig till. 

Rapporten du håller i din hand utvecklar inte detta förtroende närmare utan 

belyser ett försök att genomföra sexual under visning så att den gör avtryck 

på sexuellt beteende och känns lättbegriplig och nära för den som deltar. 

Den vänder sig primärt till personer som arbetar med, eller vill fördjupa sig 

i, forskningsbaserad sexualundervisning. Vi på RFSU-Gruppen i Malmö 

har funderat över hur vi har arbetat de senaste åren, vägt goda erfarenheter 

mot utmaningar, diskuterat med ungdomar, konsulterat forskning, studenter 

och forskare och tagit fram det bästa i vårt sätt att arbeta. Vi har provat nya 

tassemarker som utgörs av metoder inspirerade av Motiverande Samtal (MI) 

i arbete med grupper av individer, och vi tror att där finns en del att hämta. 

Inte det mest konventionella, och kanske just därför väldigt bra. Vårt arbete är 

inte klart utan förändras och förbättras ständigt. 

Vi har använt oss av en hel del teorier och erfarenhet i planeringen och 

genomförandet, och det blev en hel del undervisning – både för de som 

arbetat med och de som deltagit i undervisningen – därför valde vi att kalla 

rapporten Dundermycket sexual under visning. Falluckor och positiva resultat 

i ett försök att göra teori till praktik. 

Trevlig läsning!

Sid 4 

Innehåll 

Innehåll 

Inledning 3 

–– 

Disposition 

6 

–– 

Tack 

6 

Om RFSU 7 

1. Om sexual–undervisning 8 

–– 

Sexualitet + lärare = sexual under visning, eller? 

8 

–– 

Undervisningens roll och syfte 

9 

2. Do’s and don’ts – forskning om sexual under visning idag 10 

–– 

Sexualsyn 10 

–– 

Struktur 10 

–– 

Teori i grunden 13 

–– 

Innehåll – mer fokus på beteende 15 

–– 

Utbildare 16 

–– 

Konsekvenstänkande 18 

–– 

Samhället, socialt spel och risktagande 18 

–– 

Sexuella script skapar normer 20 

–– 

Motiverande samtal 21 

–– 

Forskningslathund 25 

3. Projekt Dundermycket sexual under visning 26 

–– 

Medverkande skolor 26 

–– 

Metod 26 

–– 

Projektets utförare 28 

–– 

Övningar 28 

–– 

Kondomcase 32 

4. Utvärderingsdesign 37 

–– 

Enkäter till elever 37 

–– 

Enkät till skolpersonal 39 

–– 

Intervjuer 39 

–– 

Fokusgruppssamtal 40

Innehåll Sid 5 

5. Effekter – Enkäter 42 

–– 

Bakgrund 42 

–– 

Hur upplevde du undervisningen? 43 

–– 

Upplevt om innehåll och användbarhet 43 

–– 

Vad togs upp i undervisningen? 44 

–– 

Specifikt om projektet 45 

–– 

Om STI och risk 45 

–– 

Elevernas riskuppfattning före undervisningen 46 

–– 

Elevernas riskuppfattning efter undervisningen 46 

–– 

Kondomanvändning – case om beteende 46 

6. Effekter – Intervjuer 48 

–– 

Tanke och handling 48 

–– 

Viktigt med nära budskap 50 

7. Effekter – Fokusgruppssamtal 52 

–– 

Preventiv effekt av att lyssna på varandra 52 

–– 

Mer eller mindre 53 

–– 

Vad har eleverna lärt sig 53 

8. Skolpersonal 54 

–– 

Mediegymnasiets personal 54 

–– 

Agnesfridsgymnasiets personal 55 

9. Sammanfattande diskussion 57 

10. Uppslag och idéer inför framtiden 59 

Referenser och inspiration till vidare läsning 60 

–– 

Litteratur 60 

–– 

Internetadresser 62 

–– 

Muntlig framställning 62

Sid 6 

Disposition 

Disposition 

Här är något om varje kapitel för överskådlighetens skull. Rapporten är 

upplagd i ett antal olika kapitel med så beskrivande rubriker som bara är 

möjligt. En del ämnen går in i varandra och där finns hänvisningar till andra 

delar i rapporten. Första kapitlet ger en kortfattad beskrivning till varför 

sexual under visning är på skolors agenda och vilka mål och utmaningar som 

finns. Därefter följer ett kapitel om den forskningsmässiga bakgrunden till 

projekt Dundermycket sexual under visning med Motiverande Samtal som det 

kanske mest oanade innehållet. Kapitel tre och fyra tydliggör själva projektet, 

med struktur, upplägg och metoder respektive utvärdering. Kapitel fem till 

åtta redovisar på olika sätt resultat och effekter av projektet. Sista kapitlen får 

läsaren en avslutande diskussion om lärdomar och nya tankar efter Dundermycket 

sexual under visning. 

Tack 

Först och främst vill jag rikta ett stort tack till de skolor, elever, 

lärare och skolledare som vi arbetet med. Ni har med stort 

förtroende och tålamod mött oss med ryggsäckarna fulla 

av möjliga och omöjliga idéer. Tack också till alla 

de som engagerat sig utanför alla ”måsten”, och 

snickrat om lektioner och scheman i linje med 

projektet. Tack till Hanna Frank, för dina nyfikna 

frågor och din analys av elevers upplevelse 

av projektet. 

Elinor och Jack – otroligt grymma mentorer, var och 

en på sitt expertis-vis. Tack layoutare för att detta inte är 

ett worddokument, flitiga korrläsare för input och styrelsen 

i RFSU Malmö för mod och pepp i inte minst omfattande 

och nydanande idéer.

Om RFSU Sid 7 

om RFSU 

RFSU, Riksförbundet för Sexuell Upplysning, är en ideell organisation för 

sexualupplysning och sexualpolitik som funnits sedan 1933. RFSU är en 

partipolitiskt och religiöst obunden organisation som ser som sin uppgift att 

sprida en fördomsfri, bejakande och öppen syn på sexualfrågor. RFSUs vision 

uttrycks bäst i de tre friheterna; friheten att vara, friheten att välja och friheten 

att njuta. 

Frihet att vara 

Frihet att välja 

Frihet aTt njuta 

RFSU har ett flertal lokala föreningar och i Malmö har RFSU haft en 

avdelning sedan 1934. RFSU-Gruppen är en del av RFSU Malmö som sedan 

1990 på olika sätt bedrivit HIV/STI-förebyggande verksamhet i Skåne med 

statliga medel. Gruppen består 2009 av två socionomer, tillika auktoriserade 

sexualrådgivare (NACS 1 ) samt en folkhälsovetare med vidareutbildning i 

allmän sexologi och MI. Den preventiva verksamheten utgörs av utbildning, 

sexual under visning, information och rådgivning till framförallt ungdomar, 

unga vuxna och personer som genom sitt yrke kommer i kontakt med dessa. 

1. Nordic Association for Clinical Sexology

Sid 8 

Kapitel 1 Om sexualundervisning 

1. Om sexual– 

undervisning 

Sedan 1950-talet har Sverige haft obligatorisk sexual under visning 2 i skolan. 

Under decennierna sedan införandet har undervisningen skiftat karaktär och 

inriktning. I dess tidiga dagar var undervisningen starkt inriktad på avhållsamhet 

under ungdomsåren och sexualitet förlagd till äktenskapet allena. 

Idag vilar sex- och samlevnadsundervisningen, som den allt som oftast kallas, 

ytterst på demokratiska värderingar och respekt för andra. Den är obligatorisk 

i både grundskolan och i gymnasiet, vilket gör skolan skyldig att ge sexualunder 

visning. 

Sexualitet + lärare = sexual under visning, eller? 

Det bedrivs massor av sexual under visning i skolor runtom i Sverige. 

Internationellt är Sverige välrenommerat för sin undervisning och på 

många ställen görs fantastiska lektionsplaneringar, temaveckor, inplanerade 

studiebesök och ämnesövergripande insatser. Vad är då problemet? Jo, att 

skillnaderna mellan, och även inom, skolor är stor; att mycket vilar på enstaka 

individer (läs eldsjälar); att många idéer och engagemang är tillfälliga; och 

att det strukturellt behövs mer uppbackning. 

Skolan i Sverige styrs ytterst av skollagen, läroplaner och kursplaner. 

I den förstnämnda står inget skrivet om sexual under visning, däremot i de två 

senare. Läroplaner (Lpo, Lpf) är kortfattade ramverk som anger riktlinjer för 

skolan och kursplaner beskriver respektive ämne närmare, samt de mål som 

undervisningen förväntas uppnå. I Lpo 94, som gäller grundskola, förskola 

och fritidshem (det obligatoriska skolväsendet) samt i Lpf 94 (för gymnasiet 

och vuxenutbildning) finner man några rader om sexual under visning. Under 

avsnittet ”rektorns ansvar” listas övergripande ämnen som ska integreras i 

olika ämnen. Här återfinns, bland miljö, jämställdhet och trafik, sex och 

samlevnad. Sex och samlevnad omnämns även i kursplaner för biologi och 

samhällsämnen på grundskolenivå. Det är bra. Det är bra att ämnet ligger 

i läroplaner och kursplaner och kanske även dess placering under ”rektorns 

ansvar”. Det är dock inte lika bra att det finns få ämnesbeskrivningar som 

tydligt involverar sex och samlevnad. Rätt enkelt kan ämnet falla mellan 

2. Det används ofta olika begrepp för sexual under visning, som sex- och samlevnadsundervisning, 

sexualkunskap och sexualupplysning. Sex- och samlevnadsundervisning som är det 

mest frekvent använda begreppet är inte målgruppens språk, vilket är viktigt i det aktuella 

ämnet, därför har vi valt att använda begreppet sexual under visning genomgående.

Kapitel 1 Om sexualundervisning Sid 9 

stolarna eller på enskild eldsjäls lott. Det är inte heller bra att väldigt få lärare 

har utbildning för att verkställa raderna under ”rektorns ansvar”. Enligt en 

kartläggning som RFSU gjorde 2004 läser enbart 6% av lärarstudenterna en 

kurs inom ämnet sex och samlevnad och knappt hälften av högskolorna som 

har lärarutbildning har en valbar kurs i ämnet. En alldeles pinfärsk kartläggning 

från Göteborgs universitet (Katz & Wallin 2009) säger ungefär samma 

sak. Nyligen gjordes en satsning på didaktiska kurser i sex- och samlevnad på 

en handfull universitet och högskolor i Sverige, men det är fortfarande många 

mil kvar. 

Undervisningens roll och syfte 

RFSU anser att elever ska få en bred sexual under visning där samtal om 

kroppen och dess möjligheter till lust, relationer, genus, sexuell läggning, 

värderingar och samhällets sexualsyn ingår. Sexual under visningen måste också 

främja jämlikhet och jämställdhet mellan kvinnor och män. Undervisningen 

handlar också om att skapa förmågan att bedöma och undvika sexualitetens 

risker, liksom att träna sig i att fatta egna beslut. Undervisningen skapar också 

möjlighet för eleverna att bli klara över sina personliga ”ja” och nej” samt att 

få definiera sin sexualitet och dess uttryck. 

Sexual under visningen har till syfte att trygga individer i sökandet efter 

– vad RFSU brukar kalla – sin sexuella ”inre kompass”. Denna ska ses som 

en vägvisare som underlättar för individer att fatta sina egna, väl övervägda 

beslut; tolka och förstå känslor och därmed skilja på det som känns 

rätt och fel.

Sid 10 

Kapitel 2 Do’s and don’ts 

2. Do’s and don’ts – 

forskning om SexualundER 

visning idag 

Sexual under visning som forskningsområde tangerar många olika vetenskapliga 

fält och discipliner. Från medicin och risker för överföring av sexuellt 

överförda infektioner via psykologiska och sociologiska processer till pedagogik 

och kommunikation. På intet sätt kommer avsnittet nedan vara en 

heltäckande redogörelse för dessa i sig komplexa ämnesområden, däremot 

tas den högaktuella forskning upp som legat till grund för RFSU-Gruppen 

Malmös metodutveckling av sexual under visning. 

För den ovane läsaren kan kapitlet verka ”teoritungt” och arbetsamt att 

läsa. Ta då gärna en titt på den korta sammanfattningen i slutet för överskådlighet 

och plocka det som är intressant. 

Sexualsyn 

Något av det första att nämna vad gäller forskning om sexual under visning 

idag är att de bästa möjligheterna att lyckas och nå fram med undervisningen 

är genom en positiv syn på sexualitet. Den positiva synen vilar på ett direkt 

hälsofrämjande perspektiv i vilket man utgår ifrån det som är bra och 

positivt (eller fungerar) och stärker detta. 

En viktig del i att utgå från en positiv syn på sexualiteten är att konstatera 

att den är där – sexualiteten – och därmed utgå ifrån att det finns frågor och 

funderingar. Ofta talas det om att man inte ska ”väcka den björn som sover”, 

och således inte ha sexual under visning eller framföra budskap till de unga att 

vänta. Forskning har visat att detta har direkt motsatt effekt. Undervisning 

som har budskap i stil med ”vänta”, ”lär dig säga nej” och ”avhållsamhetslöfte” 

har gång på gång visat sig vara mindre effektiv 3 . 

Struktur 

Innehåll och struktur är i många situationer av vikt. Det gäller även sexualunder 

visning. En kärleksdag på alla-hjärtans-dag, ett besök från RFSL. 

Det är en bra början. Med det här kapitlet vill vi ta struktur på sexual undervisningen 

till en ny nivå. Kanske är det inte så mycket som behöver göras 

om från grunden (på kärleksdagen och vid besöket) utan lite som behöver 

3. se Forsberg 2007 för ett flertal exempel.

Kapitel 2 Do’s and don’ts Sid 11 

läggas till och några fler som kan involveras. Väldigt mycket effektivare, 

roligare och närmare. 

Bred ansats 

Det finns ett flertal studier som pekar på att det är av vikt att sexual undervisning 

har en, vad som ofta kallas, bred ansats (se t.ex. Forsberg, 2007 eller 

Tikkanen 2007). En trolig förklaring till detta är att det är många bitar som 

ska fogas samman när det kommer till sexual under visningens breda mål. Det 

är självförtroende, identitet 4 , kärlek, relationer, lust, bekräftelse, kli, sexuell 

orientering och uttryck och därtill samhällets, familjens och vännernas syn 

som ska och bör hinnas med. Och kanske är det just därför – för att pusselbitarna 

är många – som en bred ansats har visat sig mer lämplig i sexual - 

under visningssammanhang. Genom en bred ansats är det också mer troligt 

att fler inkluderas i undervisningen och känner igen sig eller engageras. 

Vad betyder då bred ansats? Försök till beskrivningar av detta har gjorts 

av flera och beskrivningarna inkluderar att kombinera flera olika aktörer, 

metoder och moment, att besöka en mottagning (t.ex. ungdoms- eller STImottagning), 

tillgång till kondomer, undervisning om sex 5 och insatser för att 

höja självförtroende. 

Återkommande 

Forsberg konstaterar också att det är av vikt att det finns tid och utrymme för 

ungdomarna att återkomma till sina frågor och funderingar i sexual undervisningen. 

Detta kan göras genom att den varar under en längre tid och/ 

eller sker i mindre grupper. Unaids (1997) utvecklar resonemanget och 

tillägger att enstaka 6 tillfällen har mycket begränsad effekt. Återkommande 

undervisning är alltså även deras konklusion. 

Involverande pedagogiska metoder 

Att undervisningen sker på sätt som engagerar och ger utrymme för egna 

reflektioner är direkt avgörande för dess effekt. Ofta nämns pedagogik och i 

synnerhet vikten av pedagogiska metoder som främjar engagemang och reflektion. 

Undervisningen måste således vara utformad så att eleverna känner att 

den gäller just mig. Involverande pedagogiska metoder som forskning och 

erfarenhet identifierar är exempelvis rollspel, att lösa uppgifter enskilt och i 

4. Ibland påpekas att undervisningen i grunden handlar om identitet, läs mer om detta i 

RFSU:s Sexatlas för skolan (2003). 

5. Mer om innehållet senare. 

6. Unaids skriver ”not single, isolated” vilket har en vidare betydelse än svenskans ”enstaka”. 

Det viktiga är således både att det inte är vid ett tillfälle och att det inte sker utanför, och 

isolerat från, annan undervisning.

Sid 12 


grupp, brainstorming, värderingsövningar, diskussioner i liten grupp, spel och 

lekar (Forsberg, 2007; Tikkanen 2007; Kindeberg 1997). Även metoder som 

direkt kan anses vara ”att tänka utanför boxen” nämns av eleverna i Olsson 

och Sjölanders undersökning (Olsson och Sjölander 2009). Eleverna nämner 

här filmskapande, workshops och arbete som är direkt betygsgrundande, för 

att öka seriositeten. Att göra studiebesök torde också ses som en del av detta. 

Hög KASAM = Hög 

förändringsbenägenhet 

Låg KASAM = Låg 

förändringsbenägenhet 

Vaddå comprehensive? 

Kirby m.fl. (2005) menar vidare att involverande pedagogik, som kan 

göra informationen personlig, är framgångsrik. Just detta, att arbeta med 

”comprehensive” undervisning och information nämndes av ett flertal 

föreläsare under WAS-konferensen (World Association for Sexual Health) i 

Göteborg 2009. Där poängterades att information som ges i sexual undervisningssammanhang 

måste vara lätt att förstå, lätt att ta till sig och samtidigt 

möjlig att införliva i det individuella handlingsutrymmet. Något förenklat kan 

”comprehensive” översättas med begriplig. Informationen får helt enkelt inte 

ligga för långt bort, varken teoretiskt eller praktiskt. 

Det finns även andra som poängterar att informationen som ges måste vara 

begriplig och meningsfull för individen, bland dessa Knutagård (2000) som 

refererar till Antonovsky (1997). Antonovsky är mest känd för sitt begrepp 

KASAM – Känsla av sammanhang – som ett inlägg i hälsodebatten, där han 

betonar att begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet i tillvaron skapar 

god grund för hälsa. KASAM ger individer anledning och motivation till 

hälsosamma val. När det kommer till sexuell hälsa kopplar Knutagård Antonovskys 

begrepp till förmågan att ta hälsofrämjande beslut och exempelvis ta 

till sig information. 

”Antonovsky menar att en hög känsla av samman - 

hang inte är detsamma som god hälsa, men enligt 

honom kan människor med hög känsla av sammanhang 

lättare ta till sig information om problemen 

med ohälsosamma vanor och hur de ska kunna 

hantera detta. Människor däremot med låg känsla 

av sammanhang förnekar lättare problemen eftersom 

de är mindre benägna att se verkligheten som 

den är och förändra sig efter den.” 

Knutagård, 2000 s. 15 

Begriplig och meningsfull information eller uppmaning till förändrat 

beteende mot sexuell hälsa måste således ligga inom en verklighetssinnad referensram 

för individen. Beteendet får inte ligga för långt ifrån individen eller


vara direkt motstridigt med dess självbild eller mål. Detta kan konkretiseras 

med ett utdrag från Franks uppsats (2009) som genomfördes i samband med 

projekt Dundermycket sexual under visning. Frank intervjuar en utbildare från 

RFSU om vilket synsätt hon försöker förmedla vad gäller normer och relationer. 

Utbildaren talar om att vara rimlig och inte tro att eleverna ska göra 

1000-mila kliv: 

”Många blir nog ganska befästa i det tankesättet de 

hade innan för att de tycker att det någon annan 

säger är helt orimligt i den här världen, i just den 

här kontexten, som just den eleven lever i. Om man 

tycker att man inte ska skilja sig eller ha fem barn 

med olika personer så har man en annan syn (…) 

man är så inrutad på hur oskulden är och hur den 

ska förloras eller tappas att man inte reflekterar över 

det, man kanske reflekterar lite, men det är fortfarande 

så pass långt ifrån elevens vanliga utgångspunkt 

att man inte kan ta det till sig.” Frank, 2009 s. 28 

Teori i grunden 

Att sexual under visningen och dess innehåll är väl grundat teoretiskt och 

presenteras för eleverna i en logisk ordning, slår Unaids (1997) fast under 

rubriken kännetecken för framgångsrika interventioner. Självklart, kan tyckas, 

men det är det kanske inte. 

Vad betyder då teoretiskt grundad sexual under visning? Generellt kan man 

säga att det betyder att vi som utbildare måste ha läst, funderat och någorlunda 

förstått hur sexualitet (med allt vad det innebär) och sexuellt risktagande 

fungerar. 

Sexualitetens många delar 

Den första delen som måste vara väl grundad teoretiskt är hur självaste sexualiteten 

fungerar. Till att börja med är det av vikt att slå fast att sexualiteten är 

ett faktum för i princip alla människor 7 . Den är också i grunden en mycket 

god och njutningsfull kraft, som många människor tycker om. 

I undervisning – och även förståelsesynvinkel – är det viktigt att förstå att 

sexualiteten har flera delar. Det är inte bara biologi som styr oss, utan likaså 

7. Författaren är medveten om att det finns individer som inte har någon sexlust eller inte 

något behov av att inkludera andra i sin sexualitet. Vill man läsa mer om asexualitet är 

asexuellt.blogspot.com eller a6aktivism.wordpress.com bra tips.

Sid 14 


Biologi 

”att vara” 

(art) 

Psykologi 

”att vara” 

(individ) 

Sociologi 

”att få lov” 

(grupp/samhälle) 

Sexualitetscirkeln. Ett helhetsgrepp är 

viktigt för att förstå hur sexualiteten 

fungerar såväl bland individer som i 

grupper. 

vår omgivning och våra tankar om oss själva. Brander och Hansson (1996) 

har utvecklat en mycket enkel modell för att förstå det komplexa i sexualiteten. 

Sexualitetscirkeln, som modellen heter, sätter fokus på ett helhetsperspektiv 

och författarna betonar att sexualiteten handlar om ett samspel mellan 

olika faktorer i en ständigt pågående process. Ingen av delarna i cirkeln kan 

ensam förklara sexualiteten, de både påverkas och påverkar varandra. Delarna 

kan, men behöver inte vara, lika stora och lika betydelsefulla för alla. Likaså 

kan delarna skifta över tid för såväl en individ som grupper av individer. 

Ett förtydligande kan göras med exemplet ungdomar. Ungdomar som 

grupp påverkas såklart mycket av puberteten (biologi) och dess hormonella 

inverkan, men också av den psykosexuella utvecklingen (psykologi) och 

funderingarna kring ”vem är jag och vem är just jag som sexuell person”. Den 

sociala ”tårtbiten” utgörs av kompisar, föräldrar och omgivande samhälle 

och styr avsevärda delar vad gäller möjligheterna att få lov att utvecklas och 

skaffa sig sexuella erfarenheter. Prova också att sätta lust i cirkeln. Hamnar 

lusten i den del som är biologi, eller kanske psykologi, eller är det vår sociala 

omgivning som styr vår lust? 

Teori och risk 

När det kommer till sexualitetens ”baksidor” är det vanligt att man talar om 

sexuellt risktagande. Riskerna som det implicit handlar om är HIV och andra 

STI samt oönskade graviditeter. Risktagandet gäller ofta kondombruk, eller 

snarare frånvaron av det, men kan också handla om exempelvis kommunikation. 

Några exempel kan tas från Tikkanen (2003; 2005; 2007) som är en av 

Sveriges just nu främste forskare inom sexualitet och prevention. Tikkanen 

forskar vid Göteborgs universitet på MSM (män som har sex med män) 

och hivprevention. Mycket av hans fynd kan med fördel överföras till mer 

generella termer vad gäller prevention, och är således inte aktuella för enbart 

MSM, då de gäller allmänmänskliga beteendemönster. 

Varför utsätter sig individer för risk? I Kondomboken (2003) skriver 

Tikkanen att det finns många försök till förklaringsmodeller för sexuellt risktagande, 

men att ingen lyckats till fullo. Författarens eget försök till teoretisk 

modell för förklaring av sexuellt risktagande vänder allt på ända och fokuserar 

riskhantering istället för riskbeteende. Tikkanen menar att man med fördel 

ska använda detta begrepp för att förklara hur individer förhåller sig till risker 

för att bli smittad av en STI. Samma person kan vid olika tillfällen, med olika 

personer, bedöma sin risk olika och hantera risken diametralt olika. 

Riskhantering delas in i tre faktorer: individuella, interpersonella och 

situationella. Mycket enkelt förklarat menar Tikkanen att det finns avgörande 

faktorer som kan vara av olika karaktär. Bland de individuella faktorerna 

återfinns ålder, kunskap och erfarenhet kring STI. Känner man exempelvis 

inte någon som har/har haft en STI, kanske det känns avlägset och


man associerar inte sig själv som en som har en STI. Eftersom det krävs 

minst två personer för att en STI ska överföras kan man anta att interpersonella 

faktorer, relationen mellan människor, har inverkan på beteendet. 

Kom munikationsmöjligheter och emotionell betydelse nämns här som 

avgörande för riskhanteringen. Tikkanen skriver att forskning på MSM har 

visat att oskyddade samlag har mycket symbolisk karaktär vad gäller intimitet 

och tillit, och exempelvis kondom kan därför skapa emotionell distans. En 

annan interpersonell faktor som ofta tas upp är förälskelse. ”Jag var ju kär” 

är inte ovanligt som svar på frågan huruvida kondom användes eller inte. De 

faktorer som kan kategoriseras som situationella är exempelvis alkohol, resor, 

droger. Tikkanen skriver att flertalet forskare visat på samband mellan alkohol 

och ökat sexuellt risktagande. Likaså kan själva sexuella situationen påverka. 

Hur man resonerar i och utanför själva sexuella situationen skiljer sig ofta. 

Tikkanens idéer kan enkelt sammanfattas i att hanteringen av sexuella risker 

varierar beroende på person, relation och situation. 

I Kunskapsbaserad hivprevention riktad till män som har sex med män 

(Tikkanen 2007) poängterar författaren vidare att en av de viktigaste aspekterna 

för lyckade interventioner är att de baseras på teori. I detta sammanhang 

återges diffusionsteori samt återfallsprevention, teorier som traditionellt inte är 

direkt kopplade till sexualitet. Teorin kring återfallsprevention härstammar 

från kognitiv teori (ofta använd i samband med behandling kring missbruk 

och kriminalitet) medan diffusionsteorin handlar om hur ny kunskap sprids 

i nya sammanhang, mellan grupper av individer. Diffusionsteorin kan exempelvis 

urskilja så kallade ”early innovators”, som lätt tar till sig nya saker, 

eller ”popular opinion leaders” som kan användas för att lättare nå svårnådda 

grupper. Genom att sälja in ett budskap till dessa kan man få större gehör eller 

snabbare spridning av ett visst budskap inom en viss grupp. 

Innehåll – mer fokus på beteende 

När sexual under visning ges och utvärderas har sedan länge information, 

kunskap och attityder stått för undervisningens fokus. Många studier har på 

senare tid visat att det är av stor vikt att fokusera beteende (t.ex. kondomanvändning 

och kommunikation om skydd) vid interventioner för sexuell 

hälsa 8 . Alltså beteende i synnerhet och kunskap och attityder i allmänhet. 

Anledningen till detta är att man har sett att kunskap och beteende inte 

nödvändigtvis är tätt förbundna, och därmed att exempelvis kunskap om 

hur STI överförs inte nödvändigtvis ger kondom- eller slicklappsanvändning 

på köpet. Unaids (1997) uttrycker att det är viktigt att ha realistiska 

Kunskap och 

beteende är inte 

nödvändigtvis 

tätt förbundna. 

8. se t.ex. Tikkanen 2007 och Forsberg 2007 för översikt av ett flertal studier samt Unaids 

1997.

Sid 16 


Övning i förhandling 

och kommunikation 

i sexuella situationer 

tas upp av många 

studier och förslag 

ges att detta kan 

göras genom rollspel, 

brain storming 

och smågruppsdiskussioner. 

förväntningar på vad sexual under visningen kan ge för resultat. Man kan 

inte förvänta sig att det som lärs ut direkt ska generera ett beteende i linje 

med detta, skriver Unaids, och därmed måste man se sambandet mellan 

kunskap, attityder och beteende som svagt – eller i alla fall inte tätt förbundet. 

Kindeberg (1997) jämförde i sin studie de elever som svarat allra bäst i ett 

kunskapstest om hur man undviker att HIV överförs med hur de planerade 

agera i en fiktiv framtida sexuell situation. Instruktionerna i frågan inkluderade 

ovetskap om sexpartnerns hivstatus. Dessa elever hade inte större 

benägen het att agera vad Kindeberg kallar ”önskvärt”. Hon fann ingen 

korrelation mellan kunskap och handlingsberedskap. Hennes studie styrker 

således tesen att kunskap och beteende inte är tätt förbundna. 

Tikkanen (2007) drar i sin sammanställning av internationell forskning 

riktad till MSM slutsatsen att färdighetsträning och fokus på kognitioner 9 är 

av stor vikt vid interventioner för minskat sexuellt risktagande. Han refererar 

vidare till Ellis m.fl. (2003) och beskriver färdighetsträning i gruppinterventioner 

där deltagarna kan träna på olika saker (t.ex. att prata och förhandla 

om skydd) som särskilt verksamma. Att identifiera och prata om hur man 

värderar risker ingår i bearbetningen av kognitioner. 

Övning i förhandling och kommunikation i sexuella situationer tas upp av 

många studier (se t.ex. Tikkanen 2007, Unaids 1997) och förslag ges att detta 

kan göras genom exempelvis rollspel, brainstorming och smågruppsdiskussioner 

för att öka möjligheterna till individuell reflektion. Av yttersta vikt är 

också att dessa diskussioner och rollspel om beteende är verklighetsförankrade. 

De måste ligga nära ungdomarnas egen vardag och de frågor, behov 

och önskemål som föreligger där och då 10 . 

En studie (Kirby m.fl. 2005) menar att man efter att ha utgått ifrån riskoch 

skyddsfaktorer i identifieringen av innehållet i sexual under visningen 

(såsom begränsande normer, uppfattade risker, kommunikation, kunskap) 

också ska utforma undervisningen utefter detta med exempelvis aktiviteter 

som tar upp och bearbetar var och en av de definierade faktorerna. Relevansen 

i detta ligger främst i dels just de berördas definition av innehållet samt möjligheten 

att bearbeta kognitioner och svårigheter i kommunikation (se färdighetsträning 

ovan) bit för bit. 

Utbildare 

Det finns en stor diskussion om vem eller vilka som är mest lämpliga att 

bedriva sexual under visning. Forsberg (2007) refererar till Kirby (1997) 

9. Med kognition menas här de tankeprocesser som bearbetar information och kunskap och 

kan förändra beteende. Detta kan ske såväl medvetet som omedvetet. 

10. Mer om detta finns att läsa under avsnittet Struktur.


med två konklusioner kring vem och hur utbildaren ska vara. Där betonas 

dels vikten av att tro på programmet (läs idén och syftet med sexual undervisningen, 

författarens anmärkning) och att vara såväl kunnig inom ämnet 

som i metoderna vilka används inom satsningen (t.ex. att leda rollspel). 

Hilton (2003) frågade 16-17-åriga engelska tonårskillar om vilka 

egenskaper en utbildare 11 som ska ha sexual under visning bör ha. Svaret 

fanns i förmågan att skapa en trygg social miljö för att möjliggöra 

uttryck av personliga och svåra frågor. 

I Hiltons studie (2003) framkom att det var av yttersta vikt att det var 

en avslappnad stämning och att läraren inte skämdes eller upplevde 

någon som helst situation som pinsam, då detta skulle skapa minskad 

trovärdighet i klassrummet. Förmågan att ha kontroll på klassen 

och inte släppa genom sarkasm eller gliringar poängterades. Många 

av de intervjuade berättade att de erfarit förstörda lektioner till följd 

av just detta. Även Forsberg (2007) menar att de internationella och 

svenska översikter som granskats i Ungdomars sexuella hälsa framhöll 

utbildarens förmåga att skapa en trygg social miljö. Det är också 

detta som möjliggör att arbeta med en involverande pedagogik. 

Kindeberg (1997) gjorde i början av 1990-talet en stor undersökning 

om undervisningens möjligheter att påverka elevers tankar kring 

HIV (Kindeberg skriver aids) och sex. Hon finner att utbildarens roll 

ofta glöms bort i utvärderingar av metoder och effekter samt att denna 

roll/person egentligen är väldigt avgörande. Liksom Forsberg (2007) 

och Hilton (2003) senare ska finna poängterade Kindeberg redan 

under sin undersökningstid att utbildares förmåga att ha kontroll på 

klassen är väldigt viktigt för att skapa en bra lärandesituation 12 . De lärare som 

Kindebergs undersökning inkluderade fick också själva peka ut en utbildares 

svåraste uppgift när det kommer till sexual under visning. Svaren lydde: att vara 

nyanserad och både informera om smittvägar och bejaka sexualitet, samt att 

bearbeta fördomar och värderingar och inte ”bara” förmedla kunskap. 

Vidare förhörde sig Hilton (2003) om ålder, kön och huruvida läraren 

skulle komma utifrån eller finnas inom skolan. Sammantaget konstaterades 

att ålder inte var av vikt utan snarare individens empatiska förmåga; lärare 

inifrån fick gärna ta hand om basala fakta medan lärare utifrån var att 

föredra för nyanserade diskussioner om attityder, känslor, relationer och 

sexuellt beteende; samt att för de flesta kvittade lärarens kön – men fler av 

killarna ville ha en lärare av motsatt än av samma kön. 

Såväl Forsberg (2007) som Kirby (1997) 

betonar vikten av att utbildaren är kunnig 

i såväl ämnet som i metoderna som 

används. Enligt Hilton (2003) är det även 

av yttersta vikt att läraren inte skäms eller 

upplever situationen som pinsam. 

11. Hilton använder ordet ”educator” och nämner samtidigt att det inte är lärarkompetensen i 

sig som är det viktigaste, därav blir den svenska motsvarigheten som ofta används – lärare – 

något felaktigt i sammanhanget. 

12. Kindeberg uttrycker detta i termer av ledarskap, se Kindeberg (1997; 2001)

Sid 18 


Konsekvenstänkande 

Ekstrand (2008) har bland annat studerat sexuellt risktagande hos tonårspojkar 

i Sverige utifrån The Health Belief Model. Mycket kortfattat bedöms 

då det upplevda hotet (om det är sannolikt, omedelbart/avlägset, allvarligt); 

kostnad mot vinst (positiva och negativa aspekter på handlande); triggerfaktorer 

och tilltro till sin egen förmåga. Ekstrand konstaterar att omedelbara 

risker (rädsla för erektionssvikt, osäkerhet) väger tyngre än framtida (eventuella) 

hälsorisker vid beslut om kondomanvändning bland dessa ungdomar. 

Dessutom var risken för oönskad graviditet enbart ett hot om graviditeten 

skulle fullföljas, och det menade de inte var särskilt troligt. Beteendet i den 

givna situationen påverkades vidare av ”fysisk miljö, partners och kompisars 

inställning till kondom, tilltro till sin egen förmåga att använda densamma 

samt genusrelaterade förväntningar i samband med sex” (Ekstrand, 2008 s.70). 

Samtidigt visar RFSUs senaste studie Kådiskollen (2009), genomförd i 

Norden på 15-64-åringar, att de allra flesta skulle reagera positivt på att 

någon föreslog kondom. Där svarade endast 3 % av de som någon gång 

föreslagit kondom att de sällan/aldrig fått positiva reaktioner när de föreslagit 

kondom (RFSU 2009). Det är således väldigt mycket troligare att få 

positiv än negativ respons på förslaget att använda kondom. Vidare hamnar 

ansvarstagande och omtänksam överst av ett tjugotal valbara ord om hur man 

uppfattar en person som föreslår kondom. Inte förrän på tionde plats kommer 

någon som har könssjukdomar, och bland de allra sista kommer pinsam och 

töntig. 

Samhället, socialt spel och risktagande 

En del i att fokusera beteende är att träna på att se situationer komma och 

vara förberedd på dem. Det handlar också om att se hur samhället återspeglas 

i sänghalmen, eller som Helmius (1990) brukar uttrycka det ”varhelst två 

människor är tillsammans sexuellt, är samhället med som tredje part”. 

Marston & King (2006) har sammanställt flera studier som tittat närmare 

på just hur omvärldsfaktorer – sociala, samhällsmässiga och kulturella mönster 

– spelar in när det kommer till beteende i sexuella möten. De fann sju 

centrala teman, vilka är ytterst relevanta i utformning av budskap och diskussioner 

med ungdomar 13 . Dessa redogörs nedan mycket kortfattat. 

• Ungdomar bedömer risk vad gäller sexualpartners utifrån om de 

upp fattas som ”clean” eller ”unclean”. Risken för sjukdom bedöms på 

icke tillförlitliga grunder såsom hur väl man känner varandra eller dennes 

utseende. 

13. Det är värt att nämna att det mestadels är undersökningar gjorda på heterosexuella.


• Sexualpartners har stort inflytande på sexuellt beteende i allmänhet. 

Exempel: om att ”vara kvinna” innebär att vara ihop med en man, 

kan en misslyckad relation betyda sämre social status. 

• Kondomer kan vara stigmatiserande och förknippade med brist på 

tillit. Kondomer kan signalera sexuell erfarenhet, vilket uppfattas som 

mer/mindre önskvärt. De kan även signalera att man bär på en STI eller 

innebära ett misstänkliggörande – och tvärtom. 

• Könsstereotyper fastställer sociala förväntningar och beteenden. 

Män och kvinnor förväntas vara olika sexuellt intresserade och aktiva. 

Exempelvis förväntas kvinnor bli ”swept off their feet into sexual intercourse, 

in a way that is not logical, planned or rational” 14 (Marston & 

King 2006, s. 1583). Trots detta ligger ansvaret för skydd i allmänhet på 

kvinnor. 

• Samhället i stort bestraffar och belönar sexuellt beteende, och detta 

påverkar givetvis beteendet. Att följa könsstereotypa mönster kan ge 

högre status, exempel som nämns för män – många partners, och för 

kvinnor – avhållsamhet eller en exklusiv relation. Samtidigt kan riskabelt 

sexuellt beteende vara önskvärt av just den anledningen. 

• Rykten och socialt uppvisande av sexuell aktivitet/inaktivitet är 

viktigt, och rykten är avgörande för social kontroll av sexuellt beteende. 

Rykten är kopplade till avhållsamhet för kvinnor och heterosexuell 

aktivitet för män. Kvinnors rykte skadas av för många manliga partners 

och mäns rykte av att de inte ”pushar” för sex. Det är också stigmatiserande 

att inte ha haft eller inte kunna ha penetrerande samlag, och mot 

bakgrund av detta kan rädsla för erektionssvikt påverka kondomanvändningen. 

• Sociala förväntningar hämmar kommunikation om sex. Unga 

människor undviker att tala öppet om sex med partners och är istället 

tvetydiga i sin kommunikation. Detta gör säkrare sex svårare att planera. 

Det kan också finnas en motvillighet i att diskutera kondom om det kan 

likställas med att föreslå eller samtycka till sex. Att inte tala om kondomanvändning 

håller också möjligheten att inte ha samlag öppen. 

I Sverige har Ekstrand (2008) undersökt sexuellt risktagande 15 och flera delar 

av Ekstrands forskning ligger i linje med Marston & Kings fynd ovan. I den 

svenska sammanfattningen skriver Ekstrand, i likhet med de förra, att sexuellt 

14. Ung. ”tagna med storm på ett sätt som inte är logiskt, planerat eller rationellt” (författarens 

översättn.) 

15. Ekstrand skriver själv att hon mestadels fokuserat heterosexuellt risktagande, vilket påverkar 

detta textavsnitt.

Sid 20 


”den enskilda kvinnan, 

i den konkreta situationen, 

ska kunna 

kliva ut ur en passiv 

könsposition för att 

istället kliva in i en 

aktiv sådan där hon 

är den som styr 

det sexuella mötet, 

i detta fall mot 

ökad säkerhet”. 

Forsberg, 2007. 

risktagande är komplext och innehållande sociala, individuella, kontextuella 

och genusrelaterade faktorer. Det är stora ord att fylla i korthet i denna 

rapport. Bland Ekstrands förslag på åtgärder och framtida forskning för att 

förebygga oönskade graviditeter och STI återfinns ”diskussion och problematisering 

vid undervisning om vilken betydelse genus/kön har för de villkor som 

styr ungdomars preventivmedelsanvändning” (Ekstrand, 2008 s.72). Vidare kan 

man läsa att det finns en generell inställning bland både killar och tjejer att 

hänskjuta ansvaret för prevention till tjejer och att killarna fjärmar sig från 

sexuellt och reproduktivt ansvar. Ekstrand fann också att killarna tog mindre 

ansvar för sin partners hälsa än tjejerna; att graviditet var ett större hot än 

STI; och att även om det var graviditet som sågs som jobbigt – enbart var ett 

problem om en tjej inte ville göra abort. Och i de flesta fall så trodde de sig 

kunna påverka tjejens beslut. Detta försätter särskilt tjejer i en svår situation. 

Samtidigt som en tjej inte förväntas uttrycka sexuell aktivitet, planering eller 

kunskap, ligger ansvaret kring skydd på henne. 

Forsberg refererar till Unaids (1997) som problematiserar detta ytterligare. 

Forsberg skriver att könsstereotyper utgör ett hinder för att motverka negativa 

konsekvenser av sex. ”Implicit betyder detta att den enskilda kvinnan, i den 

konkreta situationen, ska kunna kliva ut ur en passiv könsposition för att istället 

kliva in i en aktiv sådan där hon är den som styr det sexuella mötet, i detta fall 

mot ökad säkerhet”. 

Detta kopplat till Marston & Kings tema fyra (könsstereotyper fastställer 

sociala förväntningar och beteende) och fem (samhället i stort bestraffar och 

belönar sexuellt beteende) säger en hel del om det konstanta sociala spel som 

påverkar ungdomars val. Det är tydligt att det finns stereotypa könsroller 

och normer kring dessa som begränsar de individuella valen, både killars 

och tjejers, med belöningar och bestraffningar som brev på posten vid 

”felaktiga” val. Här kan man tydligt se vikten av att uppmärksamma och 

diskutera kognitioner och icke-kommunikation i samband med sexuella 

möten. 

Sexuella script skapar normer 

Sexualiteten har biologiska förutsättningar men vilar också på socialt konstruerade 

grunder. Vad vi känner, tänker och åtrår samt hur vi samspelar med 

andra individer är beroende av den sociala och kulturella kontext vi lever i. 

Termen sexuella script myntades av Simon och Gagnon (se t.ex. Simon 1973; 

Simon & Gagnon 1986) som ville studera sexualiteten som vilket annat 

samhällsfenomen som helst. De menar att vi lär oss sexualitet och ville studera 

hur produktionen av sexuellt beteende – rent socialt – går till. Scripten står 

för den referensram individen känner och förhåller sig till och kan ses som ett 

slags manus(skript) för sexuella handlingar och känslor. Scripten ger svar på 

frågor som när, hur, var, med vem eller vilka. Därmed innebär scripten också


normer – oskrivna lagar – som skapar begränsningar. Sex? Inte då, inte med 

de/den, inte så, inte nu, inte så ofta, inte där. 

Teorin om sexuella script utgår bland annat från att sexualiteten är kulturellt 

betingad (dock med biologiska och fysiologiska förutsättningar) och 

därmed att faktorer som klass, etnicitet, ålder och kulturell bakgrund spelar 

in. Sexualiteten måste därför alltid förstås i ett sammanhang. Samma sexuella 

handling kan därmed tolkas olika i olika tider och kontexter. Även individens 

egen tolkning och själva upplevelsen av en handling är ett resultat av kultur 

och inlärning – vi lär oss vad vi ska tycka om och inte tycka om. 

Scripten utvecklas hela livet. Önskemål utvecklas och anpassning 

sker till kulturell och social kontext. Individerna lär sig passa 

in eller inte passa in. En individs sexuella script kan vara 

resultatet av ett eller flera samtidigt inverkande 

kulturella och sociala kontexter – och därmed 

vara väldigt likt eller olikt andra. 

Motiverande samtal 

”Motivation – de inre processer som aktiverar, 

guidar och bibehåller beteenden” (Lundgren & 

Lökholm 2006 s. 45). Denna definition på motivation 

återfinns i en bok om motivationshöjande 

samtal i skolan. Författarna till boken menar här 

att motivationen innefattar att förändra något, och 

i detta fall från ett destruktivt beteende till ett mer 

konstruktivt sådant. Deras tanke grundar sig i en 

metod som kallas motiverande samtal. 

Den första artikeln om MI 16 som metod 

publicerades 1983 av William R. Miller, en 

amerikansk psykolog som arbetade med missbruksproblematik. 

Idag används MI inom ett antal 

områden där det finns grund för beteendeförändring, 

däribland behandlingsarbete och hälsorådgivning 

i samband med sjukdom. I Sverige är 

Christina Näsholm och Tom Barth några av 

dem som skrivit och arbetat mest med MI 17 . 

Statens Folkhälsoinstitut har även identifierat 

16. Motiverande samtal benämns ofta MI, efter den engelska termen Motivational Interviewing. 

Hädanefter kommer denna förkortning att användas synonymt med motiverande 

samtal. 

17. Denna text baseras mestadels på en av deras böcker. Läs mer i exempelvis Motiverande 

samtal. Att hjälpa en människa till förändring på hennes egna villkor från 2006.

Sid 22 


MI som en lämplig metod att arbeta med när det kommer till sexuellt risktagande 

18 . Detta gör metoden även lämplig att inkludera när det kommer till 

sexual under visning. 

Vad vet du om STI? 

Vill du att jag ska 

berätta lite mer 

om STI för dig? 

Exempel på frågor i en MI–baserad 

informationsdialog om STI. 

MI – metodens grunder 

Grundtanken i metoden är förändring, och då snarare argument kring varför/ 

varför inte förändring än hur själva förändringen ska gå till. Inom MI kallas 

metoden klientbaserad metod, men i grund och botten handlar det om att 

möta en individ, t.ex. en elev på en skola 19 . Individen och dennes motivation 

och upplevelse av diskrepans mellan befintligt och önskat beteende fokuseras 

särskilt. Under ett samtal fungerar MI-rådgivaren ofta som mycket aktiv 

lyssnare som ställer öppna frågor, bekräftar, reflekterar och ”bollar tillbaka” 

det klienten själv tar upp. Rådgivningen går i princip aldrig utanför det som 

klienten/personen själv nämnt, beskrivit eller upplevt. På så vis utgår samtalet 

och samtalet om förändring alltid ifrån klienten. Ett tydligt exempel på detta 

är det som kallas informationsdialog eller informationsutbyte. Vid MI är det i 

första hand klientens befintliga kunskap man utgår ifrån och bygger på denna 

med den kunskap som klienten själv efterfrågar. En informationsdialog börjar 

ofta med en öppen fråga (exempelvis: Vad vet du om sexuellt överförda infektioner?) 

och därefter kilas ny kunskap in efterhand som samtalet fortsätter. 

Centralt i MI är just att utforska diskrepansen, den störande skillnaden, 

och sedan stärka individen i beslut kring en positiv förändring. I utforskandet 

av diskrepans i ett beteende fokuseras särskilt konsekvenserna av ett beteende. 

En stor del av metoden ligger i teknik kring samtal och lyssnande, här kan 

speglingar, omformuleringar och ”smörgåsbord” få utgöra exempel. Att t.ex. 

lägga fram känsliga eller mindre önskvärda diskussionsämnen som en del i 

ett ”smörgåsbord” kan göra dem lättare att ta upp. ”Smörgåsbord” samt att 

spegla, använda synonymer och sammanfatta, kan användas för att rikta eller 

fortsätta en önskad diskussion. 

En del av MI som många känner till är den kring motstånd. Inom 

MI brukar man tala om att inte gå in i direkt konfrontation, som stärker 

motstånd, utan snarare ”rulla med motståndet”. Med detta menas att man 

bekräftar klienten i sin upplevelse av motstånd och tar sin utgångspunkt i 

den motivation som finns istället. I detta ligger även att kunna identifiera 

motstånd, som kan ta olika form. Tystnad, förnekelse och förskjutning av 

problemet är några av dessa. 

18. Mer om detta återfinns på Statens Folkhälsoinstituts hemsida www.fhi.se. 

19. MI använder konsekvent ”klient”. Denna text kan med fördel läsas med egenvalt subjekt, 

exempelvis elev, individ, klient eller brukare. Läs genomgående eleven/individen/klienten/ 

brukaren om ordet klient inte passar in för just din verksamhet!


MI–rådgivare: Jag uppfattar det som att du skulle 

vilja använda skydd när du har one–night–stands. 

Klient: Ja, men jag kan inte använda kondomer, 

det är sjukt pinsamt att ta fram och ingen gillar ju 

det. Det är fan INGEN som använder kondomer. 

MI–rådgivare: Okej, du upplever det pinsamt 

att ta fram kondomer. På vilka andra sätt 

skulle man kunna skydda sig? 

Motiverande samtal möter inte motstånd utan ”rullar med”. 

Ett sätt att ta upp förändring och fokusera medvetenheten om konsekvenserna 

är genom en övning som kallas beslutsbalans. I denna menar Larsdotter 

(2009) att klient och rådgivare går genom för- och nackdelar av ett bibehållet 

beteende (t.ex. slarv med kondomer och aldrig testning för STI) och sedan 

negativa och positiva konsekvenser av ett förändrat beteende (t.ex. konsekvent 

kondomanvändning och testning). Det är av vikt att övningen görs systematiskt 

och i rätt ordning, gärna med illustration att utgå ifrån. 

Motiverande samtal i grupp 

Motiverande samtal som metod har de senaste åren fått stor uppmärksamhet. 

Inom sexualitetsområdet har utbildningar börjat ges för de som arbetar med 

exempelvis smittspårning. Forskning har visat att motiverande samtal kan 

ha en positiv inverkan på en förändringsprocess, och att metoden – med sin 

utgångspunkt i just klientens vilja och inställning till förändring – minskar 

moraliska bedömningar (Carey m.fl. 1997). Av denna anledning kan metoden 

vara lämplig i samtal om sexuellt beteende och prevention gentemot STI då 

dessa ämnen fortfarande ofta är behäftade med sociala och därmed beteendemässiga 

begränsningar. 

Idag används MI främst som metod gentemot en individ, exempelvis 

samtal i samband med smittspårning. Det finns dock flera delar i MI som 

vi tror med fördel kan användas i arbete med grupper. Om detta finns det 

dessvärre föga skrivet och publicerat 20 . 

Att utveckla diskrepans och tydliggöra konsekvenser är fullt möjligt att 

Status Q 

+ fördelar 

med 

bibehållet 

beteende 

– nackdelar 

med 

bibehållet 

beteende 

Förändring 

Beslutsbalans. I övningen görs först 

vänster stapel uppifrån, och sedan 

höger stapel nerifrån (bildar u–form). 

Status Q 

+ slipper 

gummismak 

+ känns nära 

– Risker/tankar 

kring HIV 

– kan inte riktigt 

släppa tanken 

och ge sig hän 

+ positiva 

konsekvenser 

av förändrat 

beteende 

– negativa 

konsekvenser 

av förändrat 

beteende 

Förändring 

+ vill känna 

sig säker 

– Förnimmelsen/ 

känslan inte 

tydlig 

– hur ses jag av 

andra? Konstig? 

– känslan hos 

mottagare av 

oralsex sämre? 

Beslutsbalans. Exempel på samtal kring 

oralsex på manligt kön. Samtalet skulle 

kunna fortsätta ”Låt säga att du skulle 

använda kondom, hur tänker du kring det?” 

20. I skrivande stund finns inget publicerat på svenska i ämnet. En sökning på den medicinska 

databasen PubMed visar inte heller några resultat. Christina Näsholm och Tom Barth 

anordnade 2009 fulltecknade kurser om MI i grupp, men ännu finns inget nedtecknat. 

På www.symposium.se kan man läsa mer om dessa kurser.

Sid 24 


göra i grupp. Individerna i gruppen kommer att värdera konsekvenserna 

på olika sätt, men de nämns och individerna lägger kanske märke till andra 

konsekvenser än de som de själva hade tänkt ut. Informationsdialogen, 

där man först tar reda på den existerande kunskapen för att sedan bekräfta 

och fylla i är ett väldigt användbart redskap i undervisning. Här finns 

också stora möjligheter att utreda och belysa oklarheter. I sexual undervisningssammanhang 

finns också många tillfällen att använda sig av öppna 

frågor. Svaren som lämnas från eleverna kan användas för speglingar, då man 

som utbildare kan rikta diskussionerna till de ämnen som det finns behov av. 

Elevernas svar kan också användas som ”smörgåsbord”, vilket kan göra ämnen 

mindre pinsamma eller känsliga att ta upp. 

Att fundera ut lämpliga och lätta steg till förändring eller se och tydliggöra 

möjligheter är också fullt möjligt att göra i grupp. Särskilt verksamt kan det 

bli då det görs med metoder som tydligt involverar och tränar gruppen, exempelvis 

i rollspel eller smågruppsdiskussioner. Här kan det bli än mer verksamt 

om man skapar gruppnormer för ett önskvärt beteende 21 . 

Exempel från RFSU 

RFSU har sedan tidigare 

tagit fasta på och arbetat 

i grupp med exempelvis 

kondomanvändning. Delar 

av övningen Kondomcase 

(se avsnittet om övningar) 

baseras på vikten av att först 

och främst få ”vräka ur sig” 

alla nackdelar med kondom 

och kondomanvändning och 

bekräftas i dessa. Dels för 

att det ökar trovärdigheten 

i under visningen då den är 

realistisk, dels för att övningens 

avslutning ligger i det positiva 

– i fördelarna med kondom. 

Se likheterna med MI och 

beslutsbalans! 

21. Läs mer om färdighetsträning och gruppnormer under avsnittet Innehåll – mer fokus på 

beteende.


Forskningslathund 

På det hela taget är det många faktorer som har inverkat på Dundermycket sexual undervisning. 

Här beskrivs de i den mest kortfattade formen för överblick eller lathet. 

Sexualsyn 

• Positiv sexualsyn vilandes på ett hälsofrämjande 

perspektiv är mest effektivt. 

Avhållsamhetsbudskap håller inte menar 

ett flertal studier. 

Struktur 

• Bred ansats med flera olika moment för 

att bemöta sexualitetens komplexitet. 

• Möjlighet till reflektion och att återkomma 

till frågor är viktigt. Detta sker bäst genom 

ett längre tidsperspektiv, flera träffar och 

små grupper. 

• Involverande pedagogiska metoder som 

engagerar (brainstorming, smågruppsdiskussion, 

rollspel). 

• Lättförståelig undervisning som känns 

möjlig att införliva själv. 

• Rätt nivå, nära elevernas egna frågor 

och funderingar. 

• Teoretiskt välgrundad undervisning. 

Innehåll – mer fokus på beteende 

• Fokus på beteende, då beteende och 

kunskap inte är tätt förbundna. 

• Övning ger färdighet – på kommunikation 

och förhandling om t.ex. ansvar och skydd 

i sexuella situationer. 

• Verklighetsanpassad undervisning, som ligger 

nära ungdomarnas egna frågor och behov. 

Utbildare 

• Utbildaren ska vara bekväm i ämnet, vad 

gäller kunskap, personligt förhållningssätt 

och metoder. 

• Ha förmåga att skapa en trygg social miljö 

samt ha kontroll på klassen för att möjliggöra 

en bra lärandemiljö. 

• Utbildaren agerar moderator snarare än 

en traditionell lärarroll. 

Konsekvenstänkande 

• Omedelbara risker (osäkerhet, erektionssvikt) 

väger tyngre än avlägsna hälsorisker (STI) vid 

beslut om kondomanvändning. 

• De allra flesta skulle reagera positivt på 

att någon föreslog kondom. 

Samhället, socialt spel och risktagande 

• Flera komplexa system inverkar på beteende 

och kognitioner bland dessa sociala spel och 

förväntningar, ryktesspridning, könsstereo 

typer och orealistiskt grundat tankesätt i 

clean/unclean. Dessa system begränsar 

och styr beteende på individuell basis. 

Sexuella script 

• De sexuella scripten kan ses som manus 

(skript) som beskriver hur, när, var och varför 

vad gäller sexuell aktivitet och relaterade 

känslor. De utvecklas hela livet och är be 

roende av en individs sociala och kulturella 

omvärld. 

Motiverande samtal 

• En individbaserad samtalsmetod som rönt 

alltmer uppmärksamhet inom sexuellt risktagande. 

Baseras på öppna frågor, reflektioner 

och ”tillbaka-bollande” av det klienten själv tar 

upp. Fokus ligger på att öka medvetenheten 

om konsekvenserna av ett visst beteende och 

därmed motivationen till förändring.

Sid 26 

Kapitel 3 Projekt Dundermycket sexualundervisning 

3. Projekt 

Dundermycket 

sexual UndER visning 

Detta är ett försök att göra praktik av teori där vi i möjligaste mån tagit fasta 

på det som de nyaste kunskapsöversikterna säger är verksamt och möjligt i 

undervisningssammanhang. 

Medverkande skolor 

I projektet har två gymnasieskolor ingått, Mediegymnasiet och Agnesfridsgymnasiet. 

Båda skolorna ligger i Malmö och är kommunala gymnasieskolor. 

De är dock av olika karaktär avseende vilka utbildningar som ges där Mediegymnasiet 

fokuserar på just medierelaterade ämnen såsom journalistik, grafisk 

design och radio medan Agnesfrid är ett gymnasium med inriktning på 

möbel- och finsnickeri samt fordon. 

Metod 

Konkret innebar projekt 

Dundermycket sexual undervisning 

ett par olika saker för 

RFSU, elever och lärare 22 . 

Nedan redogörs för det 

praktiska – såsom upplägg, 

kronologisk ordning, parallella 

projekt och övningar. 

22. Mer om utformningen finns att läsa i forskningsavsnittet. 

22. Mer om utformningen 

finns att läsa i forskningsavsnittet.

Kapitel 3 Projekt Dundermycket sexualundervisning Sid 27 

Elever 

Eleverna mötte RFSU upprepade gånger och undervisades och diskuterade 

flera ämnen i ett flertal olika metoder. På båda skolorna fanns även parallell 

sexualkunskapsrelaterad verksamhet – i olika omfattning. Genom detta tog 

skolorna hand om delar av undervisningen, framförallt utrymmet att reflektera 

och bearbeta det som eleverna erfarit i andra ämnen. Passen med RFSU 

lades upp metodiskt med enklare och mindre kontroversiella ämnen först, 

för att sedan gå in på svårare, känsligare ämnen och ämnen som behöver 

mer tid och fokus. Varje gång initierades ett nytt ämne och en eller flera 

nya involverande pedagogiska metoder användes. Hela tiden fokuserades 

ungdomarnas egna frågor och behov och utrymme gavs att ställa frågor 

och utreda oklarheter. 

Mediegymnasiet 

Undervisnings- Ämnesområde Metodtillfälle 

som berörs övning 

1 Introduktion vad är sex? 

Basal biologi 

anatomi genom 

normer 

konsten 

genus o språkbruk 

2 Spelfilm fokus – 

grupptryck 

3 Filmdiskussion fokus – 

normer och grupptryck 

4 Beteende Kondomcase 

”Alex” och ”Kim” 

Kommunikation 

Förteckning över RFSUs undervisning på Mediegymnasiet. 

Agnesfridsgymnasiet 

Undervisnings- Ämnesområde Metodtillfälle 

som berörs övning 

1 Introduktion vad är sex? 

Basal biologi 

anatomi genom 

konsten 

normer 

genus o språkbruk 

3 Kommunikation värderingsövning 

4 Beteende Kondomcase 

”Alex” och ”Kim” 

Förteckning över RFSUs undervisning på Agnesfridsgymnasiet.

Sid 28 


Lärare 

De två gymnasie skolorna hade båda någon form av introduktion för lärarna 

när samarbetet påbörjades. På Mediegymnasiet planerades projektet i en 

mindre grupp lärare bestående av eldsjälar. En kortare dragning av forskningen 

som ligger bakom metodförändringarna gjordes av RFSU där alla 

lärare närvarade. Lärarna på Mediegymnasiet uppmanades att låta karaktärsämnena 

(radio, grafik etc.) inspireras av sex och relationer under projektets 

fem veckor. 

På Agnesfridsgymnasiet planerades samarbetet med alla mentorer i den 

berörda årskursen, bibliotekarien samt elevvårdsteam. En väl genomarbetad 

blogg startades upp (av skolpersonal) med förhoppningen att denna skulle ge 

utrymme för reflektion och diskussion. Samtliga lärare på skolan fick även en 

processinriktad fortbildning. Denna bestod översiktligt av forskningen bakom 

projektet, ungdomars frågor om sex (utifrån Komikondoms frågelåda 23 ) och 

hur man professionellt bemöter ungdomars sexualitet. Fortbildningen var tre 

timmar lång uppdelad på två träffar. 

Projektets utförare 

RFSU-Gruppen har i arbetet med skolorna använt sig av ett antal informatörer 

som genomfört stora delar av undervisningen. Utöver detta har arbete 

även utförts av skolpersonal (bland annat lärare, kuratorer och biblioteksansvariga). 

Läs mer om detta arbete under avsnitt åtta, Enkät till skolpersonal. 

Bakom arbetet med det teoretiska upplägget och utvecklandet av metoder 

ligger RFSU-Gruppens anställda. De informatörer som arbetat är i huvudsak 

kvinnliga studenter eller personer arbetandes inom människovårdande yrken. 

De är 24-36 år och har förutom personligt intresse för frågorna gått en 

reguljär informatörsutbildning för RFSU samt vidareutbildning inför detta 

projekt. RFSU:s informatörsutbildning inkluderar ämnen som HIV/STI; att 

möta frågor om sexualitet; könens anatomi/fysiologi; sexualitetens uttryck; 

privat vs. professionell hållning samt RFSU:s metoder i sexual under visning. 

Vidareutbildningen fokuserade nya metoder och forskning, med särskilt ljus 

på beteende och begränsande normer. 

Övningar 

Det finns idag inom såväl forskning som bland praktiker en utbredd diskussion 

om metoder; vilka som fungerar, vad som utgör en bra metod, huruvida 

de är vetenskapligt förankrade (teori) och/eller baserar sig på beprövad erfarenhet. 

De övningar som används under passen och presenteras här är ofta ett 

23. Komikondom är en skånsk utåtriktad kondomkampanj. Läs mer på www.komikondom. 

com.


resultat av både erfarenhet och teori. De är också ofta olika i hur de fungerar i 

klassrummen, samt hur olika utbildare använder sig av dem. Nedan följer ett 

avsnitt om de övningar som använts i Dundermycket sexual under visning, och 

ett försök till att förklara hur de görs samt vilka diskussioner, lärdomar och 

frågor de brukar ge upphov till. 

Ett tips är att läsa sammanfattningen av teorin innan! 

Associationsövning: Vad är sex? 

Många funderar över hur man börjar sexual under visningen och denna 

övning är ofta ett mycket bra sätt att komma igång. Eleverna involveras 

på ett enkelt och mycket tydligt sätt och det pedagogiska greppet är 

tämligen enkelt även för den ovane pedagogen. 

Ordet ”sex” skrivs på tavlan och eleverna uppmanas säga något, gärna 

det första de kommer att tänka på, när de hör ordet. Utbildaren skriver 

ner det eleverna säger på tavlan, förslagsvis i en ring runt ordet sex. Det är 

viktigt att alla ord är tillåtna, censurera inte. Det finns risk att det skulle 

hämma flödet och diskussionen som kommer därefter. Associations - 

övningen lättar ofta upp stämningen och eleverna tränar på att 

uttrycka känslor, benämna kroppsdelar och annat i klassrumsmiljö. Låt 

eleverna hålla på tills det känns lite uttömt eller rikta diskussionen genom 

att ställa ytterligare en fråga, tex ”hade det varit någon skillnad om jag 

skrivit sexualitet på tavlan”. 

Utbildaren får genom övningen en hänvisning om vad som är aktuellt 

för eleverna och vad som kan behöva förtydligas och förklaras. Ofta kan 

det kännas enklare att prata om ett ämne, både för utbildaren och eleverna, 

om det redan nämnts och så att säga ”finns i rummet”. Inte sällan kan 

övningen ta nästan en hel lektionstimme och utrymme brukar ges att gå över 

till en ny övning (tex Anatomi genom konsten, eller Genus och språkbruk). 

Tipsruta 

Är det en tyst klass eller finns 

det kanske ett par elever som 

pratar hela tiden? Använd då 

gärna en fördelningsteknik av 

vem som har ordet, exempelvis 

en stafettpinne som går runt, 

att man räcker upp handen eller 

rundor. Var också tydlig med att 

man inte måste säga något. 

Teoriknuten 

Knyter övningarna 

till teori, läs gärna mer 

i forskningsavsnittet! 

– förlägger undervisningen 

närmare elevernas egna 

frågor 

– skapar rätt nivå 

– involverande pedagogik 

Anatomi genom konsten 

Denna övning syftar till att belysa könsorganens anatomi, främst ur ett 

perspektiv ”hur det faktiskt ser ut när man har det framför sig”. Utbildaren 

uppmanar eleverna att rita ett kön på tavlan, vilket ofta leder till skratt och 

ett muntert klimat. Eleven som (självmant) ritar uppmanas att rita stort nog 

så att alla kan se, och få med så många delar som möjligt. Därefter ”förhör” 

eleven som ritat, eller utbildaren, resten av klassen på vad som finns på tavlan. 

Ofta finns fina möjligheter att ställa öppna frågor och räta ut frågetecken. 

När ni är färdiga med ett kön påbörjar ni nästa. Det är viktigt att poängtera 

likheter först och därefter skillnader, för att minska positionering som ”vi 

killar” eller ”vi tjejer”. I övningen kan man även belysa de biologiska förutsättningarna 

för upphetsning, och att de för män/kvinnor är väldigt lika, 

men att det finns en skillnad i det sociala utrymmet att uttrycka detta.

Sid 30 


Tipsruta 

En bra liknelse är att jämföra 

könets utseende med hur olika 

ansikten kan se ut. Vi har alla 

näsa, ögon, mun och en del 

annat – men de ser olika ut. 

Så även könen! 

Teoriknuten 




– involverande pedagogisk 

metod 

– kunskapsinhämtning genom 

varandra 

– motverka begränsat 

handlingsutrymme som 

följd av normer (biologiska 

förutsättningar, lust) 

Det är bra att använda sig av detta involverande sätt istället för att använda 

sig av riktiga bilder. Eleverna jämför sig ofta själva med dessa, vilket kan 

skapa oro och frågor kring ”normalitet”. Det viktiga är inte exakt hur det 

ser ut, utan förståelse och övergripande funktioner för lust, reproduktion 

och över föring av STI. 

Lämpliga följdfrågor kan vara: 

––Är det något som saknas? 

––Ser alla likadana ut? 

––Var finns det hår? 

––Känns det likadant överallt? Var brukar folk säga att det känns mest? 

Illustration på övningen 

Anatomi genom konsten, 

där könen riktas på tavlan.


Genus och språkbruk 

Inte sällan hör vi röster om problematik i skolans värld kring språkbruk. 

Denna övning syftar till att förstå, avdramatisera och tydliggöra ord och 

språkbruk. Samtidigt kan den med fördel användas som medel för att skapa 

ord för den egna kroppen. Övningen kan lätt göras som en ”spin-off” av Associationsövningen: 

Vad är sex? när ett ord för könsorgan dyker upp. 

Utbildaren skriver ett ord som brukar känneteckna manligt eller kvinnligt 

kön högt upp på tavlan, och ber eleverna att fylla på. De är sällan sena med 

att fullfölja uppdraget. Antingen tar man en rad i taget eller båda samtidigt 

(se illustrationen). Resultatet brukar bli en lång lista av ord och smeknamn på 

det manliga könet, inte sällan innehållande ord som på ett eller annat sätt är 

laddade positivt eller med ”styrka”. Stake, kung och hjälten är några exempel. 

Listan som betecknar det kvinnliga könet tenderar att vara kortare, mer 

”diffus” (där nere, underliv) och med ord som är negativt laddade eller direkta 

avledningar av djur (bävern, musen, fisken, murmeldjur/murra). Även avledningar 

av ord som har att göra med ”kiss-funktionen” är vanliga, exempelvis 

kissen eller kissemurra. 

Tipsruta 

Är det en grupp elever som har 

annat/andra språk än svenska 

som förstaspråk kan det vara ett 

mycket bra pedagogiskt grepp 

att fråga vilka ord det finns 

som betecknar könen på deras 

språk. Här kan man lätt påvisa 

nyanserna i olika ord genom 

att fråga vad man använder för 

ord i olika situationer (se frågan 

ovan). 

FItta 

Kissemurra 

Slida 

Mus .. 

FramstjArt 

SNippa 

VagINa .. 

”DAr .. Nere” 

BAvern 

Illustration på Genus och språkbruk, som bland annat syftar 

till att diskutera vilken laddning olika ord för könsorganen har. 

Kuk 

Dolme 

KuNg 

PeNis 

Dase 

SNopp 

stake 

Petter-Niklas 

Som en del i övningen ingår det att berätta om ords faktiska betydelse och 

det kan med fördel inkludera lite anatomi. I detta arbete ingår att diskutera 

vad ord betyder idag och att det inte nödvändigtvis är detsamma som förr, 

samt hur vissa ord är behäftade med en negativ eller positiv ”klang”. Tänk på 

att du genom att informera om att ordet fitta är fornnordiska och betyder våt

Sid 32 


Tipsruta 

Exempel på ord som kan 

illustrera hur de förändrats över 

tid är ”bög” som idag i någon 

mån tagits tillbaka och används 

av bögar, men samtidigt i vissa 

subgrupper blivit nästintill 

synonymt med ”idiot”. Det 

kan även i ungdomsgrupper 

användas, liksom ordet fitta, för 

att uttrycka avund gentemot 

en vän som exempelvis har 

fått ett nytt snyggt plagg eller 

en eftertraktad teknisk pryl i 

födelsedagspresent. Gårdagens 

”lyllo dej” alltså. 

Teoriknuten 




– trygga och skapa namn 

för kön och könens delar, 

något som är identitetsstärkande 

och viktigt för kommunikation 


handlingsutrymme som följd av 

normer 

ängsmark varken förändrar ungdomars språkbruk, deras relation till sin kropp 

eller ungdomars mellanmänskliga relationer. Om vi vill förändra mellanmänskliga 

relationer, kan vi inte låta oss förblindas av att människor säger fitta 

eller hora till varandra. Detta är enbart ett symtom på normer och strukturer 

i samhället. Poängen med övningen är att benämna den egna kroppen och 

dess sexuella möjligheter samt skapa ett positivt vokabulär för att benämna 

just detta. Här är det viktigt att inkludera hur det omgivande samhället ser på 

manligt och kvinnligt och ofta behäftar ord med innebörder och exempelvis 

negativ respektive positiv klang. 

Lämpliga frågor till eleverna i sammanhanget kan vara: 

• Vad används för ord för könet hos doktorn/när man är liten/med 

föräldrarna/med kompisarna/ i en intim eller sexuell situation? 

• Har killar eller tjejer flest ord för sitt kön? 

• Hur är orden laddade? 

• Vad är en bra beteckning för könsorgan? (När användas? Vad inkludera?) 

• Vad ska vi använda för ord i klassrummet här idag? 

• Vilka andra ord känner ni till som kan betyda olika saker? 

Kondomcase 

Ett sätt att närma sig ämnesområdet STI kan vara dessa roliga och involverande 

övningar. De kan verkligen varieras i oändlighet. Många elever har 

tråkiga associationer till samtal om kondomer och STI, och därför kan det 

finnas en stor poäng i att ladda dessa ämnen positivt. Övningarna innebär, 

förutom kunskapsinhämtning via varandra, också praktisk träning på 

kommunikation kring kondomer, STI och testning. 

Den övergripande planen som utbildaren bär med sig och förmedlar är att 

huvudpersonen i caset är intresserad av någon, som visar sig vara intresserad 

tillbaka, och att båda vill ha sex. Därifrån kan man välja att betona lite olika 

delar av scenariot. Exempelvis kan man betona 

• Hur/när/var/vem/varför – om kondomer och andra preventivmedel, STI 

samt testning 

• Praktisk kommunikation eller rollspel om skydd 

24 

• Praktisk kondomkunskap genom övning med tränis eller liknande 

• Se även övningen När blir det svårt att säga nej 

24. I undervisningen används penisar gjorda i trä för att till exempel öva på kondombruk. 

Dessa kallas tränisar.


Kondomcase ”Alex” 

Följ kondomen! Ett sätt att träna praktiska färdigheter är att betona mötet 

mellan Alex och kondomen. Då följer vi Alex och kondomen, från att de 

möts tills att de skiljs åt. 

Fråga om det finns en frivillig elev till en övning. Poängtera, om det 

behövs, att den frivillige eleven kommer att utföra mindre arbete än resten 

av klassen i övningen. Eleven ska enbart göra det som resten av klassen är 

överens om att den ska göra. Finns ingen frivillig elev, eller det känns bättre 

utan, så skapa en fiktiv person, en ”Alex” 25 . Därefter påbörjar ni berättelsen 

om Alex. Alex berättelse förläggs med fördel så nära eleverna som möjligt, 

tidsmässigt, geografiskt osv. för att öka relevansen för åhörarna. 

Förslagsvis berättar utbildaren och eleverna får fylla i och ge förslag på 

lämpliga vägar i berättelsen. Berättelsen kan innehålla frågor som 

• Var får Alex tag på kondomer? (Fråga eleverna var man kan få tag på 

kondomer, vad/om de kostar) 

• Var ska Alex förvara kondomerna? (Be eleverna ge förslag och diskutera 

varför/varför inte i fickan/kylen/bakom elementet/i plånboken.) 

• Hur länge kan man förvara kondomer? (Titta på kondomförpackningarna. 

Kom gärna överens om var Alex ska ha kondomerna ikväll!) 

• Hur många kondomer ska Alex ha med sig på fest ikväll/på fredag? 

(En/flera, varför?) 

• Hur visa tecken på intresse för någon eller visa intresse för sex? (Skillnad?) 

• Hur använda kondom? (Praktisk kondomskola som inkluderar hur/när/ 

vem) 

• Vad gör Alex med kondomen efteråt? (Var slänga, vad säga?) 

• Behöver Alex testa sig efteråt? (Varför, för vad, var kan man testa sig?) 

Tipsruta 

Själva berättelsen kan även 

skrivas ner i delar på lappar 

där eleverna får lösa en bit 

i taget. Gruppen får då inte 

nästa del förrän första delen 

är diskuterad och gruppen 

är överens. Det är bra om 

grupperna sedan redovisar 

och diskuterar sina svar. På 

så vis får du som utbildare 

större möjlighet att vara med 

och skapa en gruppnorm för 

ökad kommunikation och större 

handlingsutrymme. 

Teoriknuten 




– färdighetsträning genom 

kommunikation och 

perception i sexuella situationer 

– färdighetsträning gällande 

skydd och testning 


– försök att skapa gruppnorm 

25. Namnen Alex, Kim och Andy är bra att använda eftersom det är unisex namn, vilket kan 

bredda diskussionen och ibland tydliggöra föreställningar hos eleverna. Det går givetvis 

bra med vilket annat namn som helst.

Sid 34 


Tipsruta 

Låt grupperna skriva alternativ 

individuellt först eller rangordna 

alla gruppens alternativ om 

diskussionen tryter! Vilken 

anledning till att kondom inte 

kommer på tal tror ni är allra 

vanligast? 

Teoriknuten 




– tydliggörande av socialt spel 

– färdighetsträning genom 

kommunikation och perception 

i sexuella situationer 


– försök att skapa gruppnorm 

– MI–inspirerade delar (jämför 

beslutsbalans och nackdelar 

först) 

Kondomcase ”Kim” 

Ett annat sätt att ta upp ämnet kondom är att betona den fiktiva huvudpersonen 

Kims funderingar på hur och när man tar upp ämnet kondom 

och varför det händer att det inte blir av, även om Kim vill. Övningen kan 

göras individuellt men gör sig allra bäst först som smågruppsdiskussion med 

ungefär 3-6 individer, därefter uppsamlande diskussion i större grupp. Sätt 

igång övningen genom att be grupperna skriva ner och diskutera exempelvis 

ett eller flera av följande alternativ (men ett i taget): 

• Nackdelar med kondom 

• Bra anledningar att inte använda kondom 

• Fördelar med kondom 

• Anledningar till att kondom inte kommer på tal 

• Hur och när signalerar man att man vill använda kondom? (prata/inte 

prata, kroppsspråk. Kom överens och tänk på att Kim vill!) 

Det finns en stor poäng i att låta grupperna först diskutera nackdelar och 

sedan fördelar med kondom, om man väljer de ämnena. Tänk i förväg ut 

möjliga svar och argument till respektive ämne, för att lättare kunna navigera 

vid diskussion. Summera upp diskussionerna genom att poängtera att Kim 

vill, lös situationerna (till de två sista diskussionsämnena) och poängtera 

att det är bra att göra val i förväg.


Värderingsövningar med väl förberedd diskussion 

De allra flesta har någon gång stött på värderingsövningar. Många har åsikter 

och gillar eller ogillar dem. En mycket viktig del i värderingsövningar är att 

utbildaren har kontroll på klassen och har funderat på vilka diskussioner som 

varje påstående kan ge upphov till. Det är ofta här som övningarna fallerar. 

Värderingsövningar är INTE ett busenkelt sätt att involvera eleverna, utan 

kräver en påläst och aktiv moderator. Väl förberedd och med ett tydligt 

ledarskap är övningen däremot väldigt bra. 

Vilka påstående som används behöver givetvis vara olika mellan olika grupper 

och sammansättningar. Nedan finns några förslag. Ett par enkla regler att 

hålla sig till när man skapar påståenden är att: 

• Mjuka upp med enkla påståenden 

• Fundera på vad som behövs/känns aktuellt att diskutera för gruppen 

• Var försiktig med negationer, de upplevs ofta svåra att förstå 

• Uppmana alla men tvinga ingen att prata 

• Fundera och läs noga på kring de ämnen du tror kan dyka upp efter ett 

påstående 

• Provkör gärna på en kollega/vän för att kolla av förståelse och diskussionsämnen 

• Följ upp alla påståenden 

Här kommer ett urval av påståenden. Dessa ska främst ses som inspiration, 

då påståenden alltid behöver anpassas till varje ny grupp. 

• Det är lätt att prata om känslor 

• Killar ställer upp på sex fast de inte vill 

• Sex kräver kärlek för att fungera 

• Killar pratar mer om sexualteknik och mindre om känslor 

• Pornografi ersätter sexliv 

• Kvinnor och män har lika stora sexuella behov 

• Det är killens ansvar att kondomen kommer på 

• Heterosexuella blir lika kära som homosexuella 

• Kravet på absolut trohet förstör många relationer 

• De flesta gifta människor/människor som lever i relationer/ onanerar 

• Det är ingen skillnad känslomässigt på att vara gift eller att bo ihop 

• Mödomshinnan finns inte 

Tipsruta 

Blanda inte ihop fakta och 

värderingar! Det är exempelvis 

inte lämpligt att ha några 

attitydrelaterade påståenden 

om sexuell läggning, exempelvis 

”Är det okej att vara homosexuell” 

eller ”det är bra att 

bögar får gifta sig”. Undervisningen 

ska vila på respekt 

och en demokratisk värdegrund, 

den ska inte heller behöva 

upplevas kränkande. Vilken 

preferens man har är ingen 

tycka-till-om-fråga. 

Teoriknuten 




– involverande pedagogisk 

metod 

– skapa gruppnorm 

– öva på att ta ställning 

och argumentera, indirekt 

färdighetsträning

Sid 36 


Tipsruta 

Gör en övning där smågrupper 

får diskutera eller rollspela 

kring (sexuella) situationer 

där någon säger JA eller NEJ. 

Låt eleverna hitta på troliga 

scenarion själva eller förbered 

och skriv upp fiktiva scenario på 

lappar och be gruppen fortsätta 

alternativt spela upp historien. 

Låt grupperna spela upp och 

diskutera sedan hur det skulle 

kännas att vara motpart eller 

den som uttrycker ett JA eller 

NEJ. 

Teoriknuten 




– färdighetsträning 

i kommunikation 

– skapar gruppnorm 

för kommunikation 


handlingsutrymme som 

följd av normer 

Samtycke och kommunikation – När blir det svårt att säga nej 

Denna övning ska ses som en kommunikationsövning och ett tydliggörande 

av hur svårt och viktigt det kan vara att läsa av och visa vad man vill och 

inte vill i en intim eller sexuell situation. Övningen har kommit till som en 

erfarenhet av att ungdomar (läs tjejer) ofta får lära sig att säga nej, men inte 

riktigt vet vad, hur, när och varför de ska säga nej. De kanske inte ens vill säga 

nej. På likartat sätt har andra ungdomar (läs killar) ofta fått lära sig att inte 

”propsa på sex”. 

När blir det svårt att säga nej syftar till att träna på att se och kommunicera 

kring JA och NEJ till sex (egentligen alla möjliga handlingar) samt tydliggöra 

att det kan innebära samma svårigheter för killar som för tjejer. Övningen 

poängterar också att det finns mycket att tjäna på att vara tydlig i sin kommunikation. 

Läs först inledningstexten nedan och gör sedan en linjeövning eller 

handuppräckningsövning. 

Inledningstext: 

Tänk dig att du kommer till en sexuell situation. Det är 

någon du gillar och det känns bra. Det kan vara första 

gången i den här situationen, men behöver inte vara det. 

Allt känns alltså bra, men du är inte så sugen/kåt eller 

vill bara inte ha sex idag. 

Börja med att fråga gruppen När man kan säga nej? Gör upp en ”kronologisk 

linje” (flört-prat-kram-kel-hångel-petting-ligga nakna-oralsex-ev samlag) och 

be gruppen ta ställning till varje situation. Uppmana gärna att de motiverar 

sig, men tvinga ingen att prata. Ofta kommer gruppen fram till att man, 

i princip, alltid kan säga nej. 

Fortsätt övningen med frågan När blir det svårt att säga nej? till samma 

”kronologiska linje”. Nu blir det troligtvis mer diskussion. Var beredd med 

följdfrågor för att följa upp diskussionerna. 

Lämpliga följdfrågor kan vara: 

• Är det olika för killar och tjejer när de kan säga nej? 

• Är det olika för killar och tjejer när det blir svårt att säga nej? 

• Kan ålder spela roll för hur lätt eller svårt det är? På vilket sätt? 

• Hur kan man se på en person att de vill eller inte vill något? 

• Vad är bra sätt att uttrycka JA eller NEJ på?

Kapitel 4 Utvärderingsdesign Sid 37 

4. Utvärderingsdesign 

Förebyggande arbete tar tid. Att förändra människors invanda beteende, 

beslutsvägar och attityder görs inte på en dag. Transportforskningsinstitutet 

har i sin kampanj Don’t drink and drive ett perspektiv på närmare 20 år 26 , och 

mot ljuset av det kan den mest enträgne forskaren bli rätt stum. Med detta 

inte sagt att vi inte kan säga någonting om vilken inverkan ett projekt har, 

bara att det är svårt, tar lång tid och att vi måste ha is i magen. Vi måste också 

välja noga vilken design vi utvärderar efter. 

I projektet ingick två skolor och de två skolorna har utvärderats på lite 

olika vis. Detta då syftet inte var att jämföra skolorna, utan att på ett så 

omfattande vis som möjligt ta reda på frågetecken i och kring sexual undervisningen. 

Upplägget bestod av kvantitativa enkätstudier, kvalitativa intervjuer 

samt flera kortare fokusgruppssamtal. 

Enkäter till elever 

För att kunna mäta någon slags effekt av undervisningen gjordes på första 

skolan (Mediegymnasiet) en enkätstudie före och efter undervisningen av 

eleverna. Det är en av de allra enklaste metoderna, som kännetecknas av 

att alla som ingår i projektet (i vårt fall de som erhåller sexual under visning) 

besvarar en enkät såväl före som efter projektet. Mätningen som görs före 

(betecknas m i illustrationen) exponeringen (X i illustrationen), förväntas säga 

något om utgångsläget, dvs. hur de befintliga kunskaperna ser ut. Mätningen 

efteråt (M i illustrationen) möjliggör jämförelser mellan just före och efter 

insatserna, och på detta vis förväntas man kunna säga något om effekterna, 

resultatet. 

m 

Mätning före 

X 

Exponering 

M 

Mätning efter 

Dundermycket sexual under visning Emma Skarpås RFSU-Gruppen Malmö 

Dundermycket 


Falluckor och positiva resultat i ett 

försök att göra teori till praktik 

Författare: Emma Skarpås 

Illustration av projektets utvärdering på Mediegymnasiet. 

Enkäter till eleverna före och efter exponeringen. 

26. Utifrån ett muntligt samtal med forskare på Transportstyrelsen.

Sid 38 

Kapitel 4 Utvärderingsdesign 

De elektroniska enkäterna. 

Praktiskt om enkäten till eleverna 

Enkäterna skickades ut till elevernas skolrelaterade mailadresser med en 

länk som kopplade dem vidare till en elektronisk enkät. Den första enkäten 

skickades ut precis innan projektets början. Den låg öppen för att kunna 

besvaras under precis en vecka och en påminnelse skickades ut. Andra enkäten 

låg ute mycket längre, tre veckor, till följd av en mycket låg svarsfrekvens. 

Även i samband med denna enkät skickades en påminnelse ut och utöver 

detta informerades lärarna om att de gärna fick uppmana eleverna att 

besvara enkäten. 

Elevernas svarsfrekvens 

Mot bakgrund av den ringa svarsfrekvensen är det lämpligt att diskutera 

generaliserbarheten i sammanhanget. Det är mycket olika vilka ”gränser” för 

generaliserbarhet som används inom olika discipliner. Bente Træen, professor i 

sexologi vid Tromsö Universitet, informerade vid ett opponeringsseminarium 

inför UngKAB-09 27 om en norsk studie till ungdomar som fått en svarsfrekvens 

runt 20%. ”Det finns en utbredd enkättrötthet, och kanske måste 

vi omvärdera hur vi gör undersökningar” konstaterade hon. Samtidigt som 

internet innebär möjligheter finner vi också enkättrötthet och svårigheter att 

säkerställa de svarandes identitet. 

Svarsfrekvens 

Enkät före projektet 66% 

Enkät efter projektet 40% 

Frågekonstruktionen var uppbyggd med frågor som skulle betraktas som 

”lätta” eller mindre känsliga att svara på först och ”svårare”, längre eller mer 

känsliga frågor lite senare. Detta för att minska risken för bortfall, att man 

inte vill svara på enkäten. Likaså placerades öppna frågor senare än slutna, då 

slutna ofta känns lättare att svara på 28 . 

Elevenkäternas innehåll 

Enkäterna bestod översiktligt av två delar, en som var likadan både före och 

efter undervisningen (för att möjliggöra jämförelser) och en del som var 

enkätspecifik. Den del som var likadan innehöll frågor och påståenden om 

och kring sexualitet, STI, skydd och beteende i relation till detta. Det fanns 

också ett slags beteenderelaterat case som eleverna fick svara på påstående 

27. UngKAB-09 är en ungdomsenkät om sexualvanor och sexuell hälsa initierad 

av Socialstyrelsen. 

28. Vill man läsa mer om frågekonstruktion är Bryman (2001) ett bra tips.

Kapitel 4 Utvärderingsdesign Sid 39 

kring. Många undersökningar som vill ta reda på beteende frågar efter 

hur respondenterna gjorde vid senaste tillfället (de hade sex, till exempel). 

För att undvika att ställa för privata frågor till eleverna användes inte detta 

förfarande, utan istället ett fiktivt scenario de kunde relatera till. 

Vid första enkäten fick eleverna utöver jämförelsedelen även svara på frågor 

om tidigare sexual under visning och hur de själva uppfattar att de lärt sig om 

sex och relationer. Vid andra enkäten fick de svara på ett antal frågor om deras 

upplevelse av projektet och undervisningen. 

Enkät till skolpersonal 

På båda skolorna genomfördes enkäter riktade till skolpersonal efter projektet. 

Bakgrunden till de personal- och lärarriktade enkäterna var att vi ville ta 

reda på hur projekten upplevts samt om och hur mycket de arbetat om 

eller förändrat sin egen undervisning. På den skola som hade utbildning 

av personal ville vi givetvis ta reda på om den känts relevant och användbar. 

Skolpersonalens svarsfrekvens 

Svarsfrekvensen bland personalen var 66,7% för Mediegymnasiet respektive 

39,7% för Agnesfridsgymnasiet. Det bör tilläggas att Agnesfridsgymnasiets 

enkät kom ut lång tid efter samarbetet, ungefär en månad, och i skolavslutningstid 

vilket kan ha påverkat svarsfrekvensen. 

Intervjuer 

På Mediegymnasiet gjordes intervjuer med några elever strax efter projektet. 

Detta för att fånga in de delar som kvantitativa studier (d.v.s. enkäter) har 

svårare att komma nära, delar som i samman hanget är ytterst relevanta. 

Intervjupersonerna är ett bekvämlighetsurval baserat på de som frivilligt 

anmält sig till att delta i intervju. 

I samband med utvärderingen kopplades en uppsatsskrivande 

student i socialt arbete till projektet. En person som står utanför 

projektgruppen sågs som en stor tillgång då denne kunde 

utgöra en neutral part i samtalssituationer med eleverna för 

att uppnå en så sanningsenlig diskussion som möjligt. Detta 

då det händer att respondenter vid en intervjusituation 

gärna framhåller sig själv i sin allra bästa dager 29 . 

29. Läs mer om detta i Bryman (2001) under 

avsnittet om Social önskvärdhet.

Sid 40 

Kapitel 4 Utvärderingsdesign 

Efter varje undervisningspass 

ställdes 

tre enkla frågor: Vad 

var bra under passet; 

vad kunde gjorts 

annorlunda/bättre; 

samt vad tar jag 

med mig/har jag lärt 

mig/var helt nytt idag? 

Fokusgruppssamtal 

En metod som ofta kallas ”quick and dirty” användes på en av skolorna, där 

man genast efter ett utbildningstillfälle tog emot respons på undervisningen. 

Betoningen ligger här på informell och ”fri” feedback samt snabbhet. Denna 

metod användes mot bakgrund av att förberedelsetiden inför samarbetet 

blev kortare än planerat 30 men vi fann samtidigt flera fördelar som berikade 

utvärderingsmetoden och projektets helhet. Dels fick vi möjlighet att bolla 

hypoteser om utbildningen med elever i det lilla formatet, dels fånga elevernas 

känsla i stunden just efter undervisningstillfällena. Detta sätt att utvärdera 

kompletterade således mycket väl de andra utvärderingsmetoderna. 

Eleverna informerades i samband med första undervisningstillfället om att 

alla RFSU:s insatser skulle utvärderas vid varje pass och att tid skulle sättas 

av till detta. Vikten av elevernas åsikter framhölls och diskuterades för att 

underlätta kommande utvärderingstillfällen. Efter varje undervisningspass 

ställdes tre enkla frågor: Vad var bra under passet; vad kunde gjorts annorlunda/bättre; 

samt vad tar jag med mig/har jag lärt mig/var helt nytt idag? 

Frågorna besvarades genom så kallade rundor, där alla fick utrymme att prata, 

med mer eller mindre lyckat resultat. Under tiden agerade en av RFSU:s 

informatörer moderator och en antecknade det som sades. Ofta diskuterades 

även de ämnen som tagits upp under passet, och oklarheter eller nya insikter 

delades i gruppen. Sista gången uppmanades eleverna även att tänka kring 

hela samarbetet och uttrycka tankar kring det som helhet. Alla synpunkter 

sammanställdes och en analys gjordes i samråd med de informatörer som tagit 

emot feedbacken för att säkerställa hur betoning och diskussioner uppfattats 

samt vilka tankar, idéer och kritiska synpunkter som förekommit och i vilken 

utsträckning. 

30. Läs mer om samarbetet med skolorna i kapitel 3.

Extern utvärdering – bonus 

Malmö Stads utbildningsförvaltning har under ett antal år gjort 

undersökningar av gymnasieelevers upplevelse av sin utbildning. 

Under våren 2009 genomfördes en enkätundersökning med Malmös 

samtliga gymnasieelever, såväl kommunala som fristående, i årskurs 2. 

Utvärderingen rör huvudsakligen två olika ämnen: trivsel, trygghet och 

kränkande behandling samt kunskap och lärande. Syftet är främst att 

ta reda på hur eleverna upplever sin utbildning samt att kunna göra 

jämförelser och se utvecklingsbehov. Utvärderingen görs digitalt och 

sammanställs av Utbildningsförvaltningens utvecklingsavdelning. 

Utvärderingen inkluderar, bland mycket annat, en fråga om huruvida 

eleverna är nöjda med sin undervisning i sex- och samlevnad. En av 

gymnasie skolorna hade hunnit genomföra hela projekt Dundermycket 

sexual under visning innan utvärderingen kom till eleverna. Denna skola, 

Mediegymnasiet, hamnade allra högst av alla skolor som medverkade i 

utvärderingen, med 82% av eleverna som var nöjda med undervisningen 

(Malmö Stad, 2009). 

Kapitel 4 Utvärderingsdesign Sid 41

Sid 42 

Kapitel 5 Effekter – Enkätgenomgång 

5. Effekter 

– Enkäter 

Mot bakgrund av vetskapen att kunskap och beteende inte nödvändigtvis 

hänger ihop har vi valt att utvärdera både kunskap och beteende, med stort 

fokus på det sistnämnda. Det tydligaste exemplet är det ”case” som ingick i 

enkäterna på den ena skolan. Det finns i princip inga frågor som mäter vilken 

sexualsyn RFSU förmedlat eller som eleverna uppfattat, då detta inte ingår i 

ramen för denna rapport. 

Bakgrund 

Det är sammanlagt 188 elever som fått enkäter skickade till sig, av dessa 

svarade 124 på enkäten före projektet och 75 efter. Detta motsvarar 66% 

respektive 40%. Båda enkäterna har besvarats av något fler tjejer än killar, 

fördelningen är 55% och 58% på första respektive andra enkäten. De allra 

flesta var födda år 1991, dvs. var runt 18 år, när enkäterna besvarades. Runt 

85% betraktar sig som heterosexuella, 8% som homo- eller bisexuella och 

resterande har svarat ”vet ej” eller ”vill ej svara” på frågan. 

Har Du under din skoltid (från förskola 

fram till nu) fått sexual under visning? 

Ja, vid flera tillfällen 63,4% 

Ja, vid ett tillfälle 27,6% 

Nej, ingen undervisning 8,9% (n=123) 

De flesta har erfarenheter från tidigare sexual under visning och på frågan 

kring hur de upplevde sin tidigare sexual under visning hamnar rolig, för lätt, 

jag lärde mig något nytt och den berörde inte mig överst bland åtta givna svarsalternativ. 

På samma fråga om den undervisning de nyligen fått ser svaren 

vid första anblicken likadana ut. Rolig, jag lärde mig något nytt, och för lätt, 

hamnar återigen överst. Den skillnad som kan ses ligger i avstånden mellan 

alternativen. Långt fler har svarat rolig och jag lärde mig något nytt. Den 

nyligen erhållna undervisningen har av färre upplevts som tråkig, pinsam, 

att den inte berörde dem och att den var för lätt.

Kapitel 5 Effekter – Enkätgenomgång Sid 43 

Hur upplevde du undervisningen? 

Tidigare 

undervisning 

Rolig 24,5% 

För lätt 17,5% 

Jag lärde mig något nytt 16% 

Den berörde inte mig 15% 

Tråkig 13% 

Spännande 9,5% 

Pinsam 3,5% 

För svår 1% 

Dundermycket 


Rolig 35,5% 

Jag lärde mig något nytt 23,2% 

För lätt 14,1% 

Den berörde inte mig 9,9% 

Spännande 9,2% 

Tråkig 6,3% 

Pinsam 2,1% 

För svår 0% 

Inför undervisningen tillfrågades även eleverna om hur de lärt sig om 

sex och relationer. De uppmanades att ange de viktigaste källorna bland 

nio på förhand givna källor. Utrymme gavs även för att uttrycka någon 

helt annan källa. De tre viktigaste källorna där eleverna lärt sig om sex 

rapporterades vara partners, kompisar & syskon och sexual under visning. 

Om relationer lärde sig eleverna från kompisar & syskon, partners och 

TV. Föräldrarna kan utifrån svaren sägas spela större roll för elevernas syn 

på relationer än på sex. I rutan till höger kan alla alternativ eleverna hade 

att välja på ses. 

Partner 

Kompisar och syskon 

Sexual under visning 

Internet 

TV 

Tidningar/böcker 

Föräldrar 

Ungdomsmottagningen 

Annan undervisning 

Upplevt om innehåll och användbarhet 

Det som var vanligast att den tidigare undervisningen hade tagit upp var (av 

17 givna alternativ): könssjukdomar, kondomer, hur man undviker könssjukdomar 

31 och graviditet. Känslor, onani och nattlig utlösning hamnar längst ner 

på listan, och har alltså tagits upp minst i tidigare sexual under visning enligt 

eleverna. Under projekt Dundermycket sexual under visning upplevde eleverna 

att kondomer, vart man vänder sig om man behöver information och könssjukdomar 

tagits upp i högst grad. Längst ner hamnar här nattlig utlösning, mens 

och hur barn blir till. Lägg även märke till var hänvisning till testning ligger 

i de respektive kolumnerna (se nästa sida). 

31. I enkäterna används konsekvent ordet könssjukdomar och smitta vad gäller samtliga STI. 

Detta då ungdomar ofta själva använder de orden och det är av vikt i undervisningen att 

ligga så språkligt nära eleverna som möjligt. Författaren är medveten om den diskussion 

som förs kring könssjukdom vs. STI samt hur ordet smitta är behäftat med stigmatiserande 

normer kring sjukdom.

Sid 44 


Vad togs upp i undervisningen? 

Tidigare undervisning 

Könssjukdomar 

Kondomer 

Hur jag undviker STI och graviditet 

Mens 

Hur barn blir till 

Hur könsorganen ser ut invändigt 

Vart man vänder sig om 

man behöver information 

Hur könsorganen ser ut utvändigt 

Hur könsorganen fungerar 

när man blir kåt/upphetsad 

Sexuell läggning (homo-, 

bi- och heterosexualitet) 

Relationer 

Grupptryck 

Vart man vänder sig om man 

vill ha någon att prata med 

Vart man vänder sig om man behöver 

testa sig för STI och graviditet 

Känslor 

Onani 

Nattlig utlösning 

Dundermycket sexual under visning 

Kondomer 

Vart man vänder sig om 

man behöver information 

Könssjukdomar 

Hur könsorganen ser ut utvändigt 

Hur jag undviker STI och graviditet 

Vart man vänder sig om man behöver 

testa sig för STI och graviditet 

Sexuell läggning (homo-, 

bi- och heterosexualitet) 

Hur könsorganen fungerar 

när man blir kåt/upphetsad 

Hur könsorganen ser ut invändigt 

Grupptryck 

Relationer 

Känslor 

Vart man vänder sig om man 

vill ha någon att prata med 

Onani 

Nattlig utlösning 

Mens 

Hur barn blir till 

Uppfattat innehåll i sexual under visningen enligt elevenkät. 

Eleverna tillfrågades också om de tyckte att undervisningen varit användbar. 

På en femgradig skala från (1) absolut inte användbar till (5) absolut användbar 

besvarade eleverna frågan före projektet och efter. Frågan före projektet 

syftade till att ta reda på hur de upplevt användbarheten av tidigare erfaren 

undervisning, för att sedan kunna jämföra med undervisningen i projekt 

Dundermycket sexual under visning. Medeltalet resulterade i 2,92 (tidigare) 

gentemot 3,20 (ny undervisning). Båda noterade samma median: 3. 

Således sågs en något högre användbarhet i den nya undervisningen.


Specifikt om projektet 

Eleverna tillfrågades om vad de tyckte om de olika delarna i undervisningen 

samt vad som kunde förbättras. Av de fyra träffarna med eleverna på skola 1 

var kondompasset det mest omtyckta och filmen minst 32 . Eleverna fick tycka 

till på en femgradig skala från (1) Mycket dåligt till (5) Mycket bra om passen 

och de hamnade i följande ordning, med medeltalen i parentes: Kondompass 

(3,73), Introduktionspass (3,56), Relationspass (3,26) och Film (3,11). 

En uppmaning att lämna spontana positiva och negativa kommentarer 

om undervisningen fanns i direkt anslutning till frågorna om undervisningens 

olika delar. Det är relativt många som tagit tillfället i akt och lämnat 

kommentarer. Totalt sett har 39% av de svarande lämnat någon form av 

positiv kommentar och 21% någon negativ – eller något som kan förändras/ 

förbättras. Bland de negativa kommentarerna finns inget uppenbart tema som 

eleverna uppehåller sig kring. Någon vill ha en bättre film, en annan har hört 

allt förut, en tredje vill ha mer tid. Två kommentarer lämnas om relationer, 

en vill ha en bättre relation- och normövning, en annan konkluderar det 

komplexa i att möta en hel klass: 

”Det skulle vara bra om det innehöll lite mer om 

relationer för hur ska man få till en sexuell situation 

om man inte vet eller inte är bra på hur man skapar 

relationer?” 

Elev om undervisningen 

Bland de positiva kommentarerna nämns ett flertal gånger att det var roligt 

och att man lärt sig nya saker. Två saker uttrycks upprepade gånger om 

själva undervisningssättet; eleverna kände sig delaktiga och uppskattade 

RFSU-informatörernas ”nära” förhållningssätt. Se gärna de illustrerande 

kommentarerna. 

Om STI och risk 

Eleverna fick svara på ett antal frågor om STI och risk. Vid både första och 

andra enkäten fick de samma frågor om hur de uppfattar risk i allmänhet 

samt i relation till dem själva. Svaren jämfördes sedan för att se om riskuppfattning 

förändrades. 

”Undervisningssättet var 

bra. Det var ”vi” som höll 

i undervisningen.” 

”…att undervisningen inte 

var stel, utan ni snackade 

om det lättsamt och ni 

använde ”vårt språk”.” 

”Ni var öppna, roliga och 

lyssnade verkligen på vad 

var och en hade att säga, 

ni glömde aldrig någon. 

Det var inte bara snack 

(vilket är det roligaste) 

utan också lite praktiskt, 

som att trä på en kondom 

(jag lärde mig ett och 

annat, dessutom tricks).” 

”Att vi fick diskutera om 

känslor, detta glöms lätt 

bort i vanliga fall.” 

”…man fick reda på saker 

man inte visste innan och 

vad som nästan var bättre 

var att man fick reda på 

vad ens jämnåriga tyckte 

om ämnet som man inte 

får reda på på samma sätt 

annars.” 

Elever om undervisningen 

32. Se förteckning över de olika passen i kapitel 3.

Sid 46 


Inte jag inte 

Vad gäller riskuppfattning fick eleverna två frågor som placerats i olika avsnitt 

i enkäten. Dessa behandlade, som nämnts ovan, allmän riskuppfattning 

samt riskuppfattning i relation till dem själva. Eleverna svarade i avsevärt 

högre utsträckning mycket lätt/ganska lätt på frågan Hur lätt tror du att könssjukdomar 

smittar (i allmänhet)? än på frågan Hur lätt tror du att Du kan bli 

smittad av en könssjukdom? Detta gäller både enkäten före och enkäten efter 

projektet. Det finns alltså en utbredd bild av att man själv inte är sårbar. Alternativt 

finns en känsla av att man behärskar tekniker för att hantera riskerna. 

Man kan utifrån tidigare forskning 33 som finns i ämnet anta att det snarare 

är det första antagandet som gäller, det vill säga en skev syn på risk bland 

eleverna, där man ser sig själv och partners som ”clean”. 

Elevernas riskuppfattning 

före undervisningen 

Personlig risk (n=122) 

62,3% 30,3% 

Allmän risk (n=122) 

88,5% 

n Mkt/ganska lätt 

n Mkt/ganska svårt 

n Vet ej 

7,4% 

7,4% 4,1% 

Elevernas riskuppfattning 

efter undervisningen 

Personlig risk (n=68) 

56,5% 42% 

Allmän risk (n=74) 

83,8% 

n Mkt/ganska lätt 

n Mkt/ganska svårt 

n Vet ej 

1,4% 

12,2% 4,1% 

Det är tydligt att det finns ett gap mellan hur man eleverna uppfattar risk i allmänhet 

och i relation till sig själva. 

Kondomanvändning – case om beteende 

För att ta reda på om Dundermycket sexual under visning har inverkat något 

på elevernas beteende och färdigheter vad gäller hantering av några av sexualitetens 

baksidor, fick de svara på ett fiktivt scenario de kunde relatera till sig 

själva. Scenariot besvarade eleverna både före och efter undervisningen. En 

inledande text uppmanade eleverna att föreställa sig att de träffade någon de 

ville ha sex med. Därefter fick de svara på frågor om sannolikheten för vad de 

gör och tänker strax innan, under och efter den sexuella situationen. Eleverna 

svarade på en skala mellan 1-5 där 1 symboliserade ”kommer absolut inte att 

ske” och 5 ”kommer absolut att ske”. 

33. Se avsnitt Konsekvenstänkande och Samhället, socialt spel och risktagande.


Före 

1 Jag är glad 

2 Jag vet vad jag 

vill göra sexuellt 

3 Jag känner mig 

säker på hur jag 

minskar risker för 

könssjukdomar 

4 Jag känner mig 

säker på hur jag 

själv föreslår någon 

form av skydd 

Under 

5 Jag föreslår 

själv hur vi ska 

skydda oss mot 


6 Min/a partners 

föreslår hur vi ska 

skydda oss mot 


7 Jag frågar om 

partnern testat sig 

för könssjukdomar 

Efter 

8 Jag är glad 

9 Jag har ”ångest” 

10 Jag kommer 

att testa mig för 


Påståenden som ställdes till eleverna i ett fiktivt case om beteende. 

Inga stora förändringar kunde utläsas av vad eleverna svarat på påståendena. 

Vissa av påståendena uppvisade ingen eller nästintill ingen skillnad (i median 

och medelvärde) hur eleverna svarat före och efter undervisningen, bland 

dessa återfinns påstående nummer 2, 6, 7 och 8. Allra störst skillnad kan 

utläsas i påstående nummer 10 (testa sig för könssjukdomar), följt av nummer 

4 och 5 (föreslå skydd respektive egen proaktivitet vad gäller skydd). Fler av 

eleverna bedömer alltså det sannolikt att de själv kommer att vara säkra på 

hur samt aktivt föreslå skydd och testa sig för könsjukdomar. Även påstående 

nummer 9 (”ångest”) uppvisar skillnader mellan före- och efter undervisningen. 

Där har färre skrivit att det är troligt att de kommer att ha ”ångest” 

efter den sexuella situationen.

Sid 48 

Kapitel 6 Effekter – Intervjuer 

6. Effekter 

– Intervjuer 

Frank (2009) har fokuserat tre saker i sitt möte med några av eleverna och 

informatörerna som deltagit i metodutvecklingen på Mediegymnasiet, 

nämligen deras, 

”– upplevelse av sexual under visningen 

– på vilket sätt eleverna tror att undervisningen 

påverkar deras tankar gällande sex och relationer 

– på vilket sätt de tror att undervisningen påverkar 

deras handlande gällande sex och relationer” 

 

(Frank 2009, s.7) 

Frank skriver i sin avslutande sammanfattning att de intervjuade eleverna 

upplever sexual under visningen som rolig och underhållande och att de tror 

att det beror på att upplägget inkluderar mycket diskussioner och har ett tillåtande 

klimat med specialutbildade informatörer. Någon av eleverna upplever 

fördelar av att det är unga informatörer. Att få höra andras åsikter, jämföra, 

och formulera sina egna bidrog till nya infallsvinklar och kunskaper. 

Tanke och handling 

Vad gäller sexual under visningens inverkan på eleverna i tanke och handling 

ser Frank både konsekvenser och motsägelsefullhet i elevernas svar. Hon 

skriver vidare att flera av eleverna uppgav en större tendens till förändring vad 

gäller tankar. Dels i förhållande till den nya informationen, dels i utbytet med 

de andra elevernas tankar och idéer. Frank ser vidare att det främst är förändring 

på abstrakt nivå, men att den också tar konkreta uttryck: 

”Resonemangen om förändring av tankar och handling 

var på en relativt abstrakt nivå men någon insåg 

tydligt hur heterosexualiteten ofta förstås som något 

självklart medan en annan inte upplevde någon 

förändring alls. En tredje upplevde sig ha mognat och 

ändrat sitt förhållande till kondomer” (Frank 2009, s.33)

Kapitel 6 Effekter – Intervjuer Sid 49 

Den del som för RFSU var särskilt viktig att utreda var om och isåfall hur 

ungdomarna vill ha undervisning om beteende i förhållande till sexual undervisningens 

ämnesområden. Detta var den del som Frank uppger var allra 

svårast att belysa. Mot bakgrund av detta är det extra viktigt att låta några av 

elevernas svar få utrymme. 

När Frank samtalar med en elev om huruvida undervisningen kan ha 

bidragit till att ge trygghet i att göra val, som t.ex. att föreslå kondom 

uttrycker denne: 

”Jag tycker mer att jag vågar säga till och så att jag 

vill ha skydd, att ta upp det och sånt. Jag skäms inte 

över det, jag tycker inte att det är pinsamt och så 

längre. Så jag tycker att undervisningen har hjälpt att 

man ska våga mer och så. SÅ jag tycker att lektionerna 

har hjälpt jättemycket.” (Elevcitat ur Frank 2009, s.30) 

Å andra sidan är det viktigt att lyssna på sig själv, just att ”själv är bäste 

dräng” är viktigt. Men undervisningen finns någonstans i bakhuvudet 

när den behövs. Eleven fortsätter: 

”Nämen ja, undervisningen har inte fått mig att 

förändra min personlighet men att ändra på det 

sättet jag gör till mycket mer så ansvarigare, mer 

vuxet. Så mycket tycker jag att lektionerna har hjälpt 

mig att mogna mer. Jag tycker ändå det va, man fick 

verkligen ut någonting av det. Det är bättre att ha 

det än att inte alls ha det och även om man säger att 

man inte fick ut någonting av det så finns det alltid 

något som sitter kvar i huvudet(…) Jo men det kan 

påverka att man blir mer försiktig och att man blir 

mer ansvarig för sex” 

(Elevcitat ur Frank 2009, s.30) 

En annan elev upplever inte att hon direkt förändrat något i sitt handlande, 

särskilt inte kondomanvändandet, men kanske nya sätt att betrakta verkligheten.

Sid 50 

Kapitel 6 Effekter – Intervjuer 

”Men det de har sagt om kondomer och sådär, det 

påverkar inte mina beslut. Och det kommer det aldrig 

att göra heller tror jag. Det är jag själv som fattar det 

beslutet i själva läget (…) Jag har alltid haft svårt att 

använda skydd. Och det är inte för att jag tycker att 

det är pinsamt utan vad ska jag säga, det är som att 

äta godis med papper på (…) Jag har p-stav och det 

skyddar mig mot det som jag vet skulle skada mig 

mest liksom”. (Elevcitat ur Frank 2009, s. 30-31) 

Den här eleven väljer rationellt annat skydd 

utifrån vad hon upplever som den största 

risken. Vidare i intervjun kan man utläsa 

att det finns en stark vilja att bestämma 

själv och att inte bli påverkad av någon. 

Eleven menar att ungdomar idag är 

utsatta för så mycket intryck att de 

blockerar, och påverkar bara varandra 

– elever emellan. 

”Vi påverkar oss själva eller 

varandra (…) men asså, lärare 

och media och så kan inte 

påverka mig på det sättet” 

(Elevcitat ur Frank 2009, s. 32) 

Viktigt med nära budskap 

Franks intervjuer med RFSUs informatörer har 

bidragit till en bredare bild av intervjuerna 

med eleverna. Ett exempel som hon tar upp 

är hur informatörerna ibland inser att de 

måste förhålla sig till att deras och elevernas 

världsbild är väldigt olika, och att informationen 

som ges verkligen måste undvika att 

bli ”1000-milakliv”. Diskussioner där olika 

synsätt möts, kan ibland snarare befästa än 

berika den egna världsåskådningen, menar 

en av de intervjuade informatörerna. Frank 

tolkar genom teorin om sexuella script att

Kapitel 6 Effekter – Intervjuer Sid 51 

det är viktigt att själva undervisningen ligger nära elevernas sexuella script, 

och om inte dessa stämmer så ”kan det bli svårt att mötas och därmed 

förändra sitt beteende och agerande” (Frank 2009, s.34). 

Här finner vi också en av Frank slutsatser, att pågående normer och ideal 

på samhällsnivå tillsammans med en individuell konstruktion av sexualitet 

skapar mängder av sexuella script. Hon skriver: 

”Diskussionerna och de öppna dialogerna med 

informatörerna från RFSU sågs av eleverna som 

den största behållningen av sexual under visningen. 

Att jämföra och formulera sina egna åsikter och 

värderingar tycktes bidra till nya infallsvinklar och 

kunskaper. I vissa fall kunde diskussionerna berika 

och nyansera den egna världsbilden, men i andra 

fall ledde diskussionerna till att befästa det egna 

tanke systemet ytterligare. Denne företeelse tror 

jag är viktig att beakta i utformandet av sexual - 

under visningen.” 

(Frank 2009, s.33) 

Författaren funderar 

Vad Frank här pekar på är att 

en tydligt ledd undervisning 

är otroligt viktig, något som 

forskningen även pekar på. 

Uppgiften för undervisare är 

således att tydligt leda/moderera 

diskussionen och samtidigt slå in 

normkritiska kilar (à la MI).

Sid 52 

Kapitel 7 EFFEKTER – Fokusgruppssamtal 

7. EFFEKTER 

– Fokusgruppssamtal 

”Fått veta andra sätt att 

tänka. Kanske tänker jag 

annorlunda nu?” 

”Bra, faktiskt, saknar det 

i skolan, inte alla skolor 

som man pratar om det här” 

”Andra gången lättare 

att öppna sig och prata” 

”Bra att få diskutera 

i klassen. Ni säger inte 

vad ni tycker men ni får 

oss att tänka efter” 

”Tvingar oss att tänka” 

”Intressant, lär av de andra, 

hur de tycker och tänker” 

”Bra att diskutera 

i gruppen, gemenskap 

liksom” 

”Inte så att man tänker 

känslor dagligen” 

Eleverna på Agnesfridsgymnasiet 

tycker till om åsiktspasset. 

Fokusgruppssamtalen kan sammanfattas med att eleverna uppskattade att det 

var folk utifrån som hade hand om undervisningen. De uppfattade RFSU 

som bekväma att prata om sex, inlyssnande och särskilt uppskattades att 

det fanns utrymme för att ”flippa” (skoja) under tiden. Att RFSU använde 

ord som de själva använder, inte komplicerade, var också positivt. 34 Några 

uttrycker det i termer av att RFSU ”checkade av vad vi kunde” vilket gav rätt 

nivå på samtalet. 

Preventiv effekt av att lyssna på varandra 

Inför åsiktspasset (pass nr 2, Agnesfridsgymnasiet) hade informatörerna 

särskilt utbildats i vilka följdfrågor och diskussioner som kan komma upp, 

för att vara trygga i sin modererande roll. Modererandet och förberedelserna 

gör att informatörerna kan driva diskussionen men samtidigt vara lyhörda på 

elevernas åsikter, tankar och tips. Detta slog mycket väl ut och i utvärderingen 

efter just detta pass kan en stor poäng utläsas i att eleverna fick diskutera och 

uppmanades att tänka till. Flera av eleverna uttrycker sig i positiva och reflekterande 

ordalag (se citat i spalten). 

Även informatörerna rapporterade att just detta pass fungerade väldigt bra, 

och att öppenheten och respekten eleverna emellan var bra. Några av citaten 

visar också tydligt på en utomordentligt bra preventiv effekt av denna typ 

av undervisning. Forskning (se Forsberg, 2007) visar att utvecklande av en 

gruppnorm för eller emot något har stor effekt på hur man sedan beter sig i 

en given situation. Tycker gruppen t.ex. att man ska använda kondom eller att 

”bögar är schyssta” är sannolikheten stor att individerna i gruppen förhåller 

sig i linje med denna norm 35 . 

Ett tydliggörande exempel från Agnesfridsgymnasiet är när en elev, som i 

gruppen fungerade som en av några informella ledare, berättade under åsiktspasset 

om en polare som var homosexuell och ”hur grym kille som helst – vi 

är skitbra vänner”. Gruppen som tidigare haft en något oklar inställning till 

34. Det är värt att notera att avancerade ord ofta används av informatörerna vid undervisning, 

men en poäng i sammanhanget är att just förklara vad olika ord betyder och vilken 

”klang” de behäftas med, därav kan det av eleverna uppfattas som att inga komplicerade ord 

används – de förklaras ju. 

35. Läs mer om detta i forskningsavsnittet

Kapitel 7 EFFEKTER – Fokusgruppssamtal Sid 53 

homosexualitet utkristalliserade ganska snabbt respekt gentemot alla sexuella 

läggningar. Informatörernas arbete i sammanhanget var litet, och de få som 

fortfarande uttryckte liten respekt för homosexualitet blev ifrågasatta av 

gruppen. Småningom avslutades diskussionen och gruppnormen var i stort 

vänd till fördel för alla sexuella läggningar. 

Mer eller mindre 

Både eleverna och informatörerna menade att tre gånger är ett lagom antal 

gånger att ses. Vissa uttrycker att de vill ha mer undervisning, andra att det är 

lagom. Ingen har dock uttryckt att de vill ha mindre. De två första passen var 

eleverna märkbart mer positiva till, medan det sista passet var inställningen 

lite mer ”sval”. Detta pass fokuserar tuffare ämnen och mer ansvar, vilket 

kan vara en anledning till detta 36 . Många hade också tråkiga associationer 

från tidigare lektioner som handlat om kondomer och HIV/STI. 

Vad har eleverna lärt sig 

Vid utvärderingen av passen var sista frågan som ställdes just denna, och den 

var inte helt lätt att få svar på. Det är givetvis också svårt att avgöra om denna 

kunskap är något eleverna tar med sig i ett längre perspektiv, eller enbart i ett 

kortare. Samtidigt har själva frågan och genomgången ett syfte i sig, eleverna 

får mentalt upprepa vad de nyss upplevt, och även lyssna på sina klasskompisars 

lärdomar och resonemang. De flesta eleverna uppger någonting de lärt sig 

på direkt fråga, och ofta fyller de i och ger replik på varandras svar. För att ge 

några exempel på vad som kommit upp vid dessa rundor kan tex ”kuken och 

fittans likheter” 37 nämnas samt ”man ska inte vända på kondomen om man 

satt på den fel, utan ta en ny”. 

Författaren funderar 

Om EN elev fått insikten att man 

inte ska vända på kondomer (se 

texten) och förmedlar detta till 

de andra i gruppen under den 

utvärderande rundan, verkar 

insikten bli lättare att ta till sig 

för de andra. På så vis måste 

diskussioner och utvärderande 

rundor vara ypperliga 

kompletterande metoder! 

36. Se passöversikten i avsnitt tre 

37. Eleven refererar här till hur könen är uppbyggda och sexuellt gensvar vid stimulering/ 

upphetsning. Detta är ett sätt att belysa att de biologiska förutsättningarna för upphetsning 

män/kvinnor är väldigt lika, skillnaden ligger i det sociala utrymmet att uttrycka sig.

Sid 54 

Kapitel 8 enkät till skolpersonal 

8. skolpersonal 

Enkäten till lärarna var tänkt att ge svar på många av de frågor som uppstår 

under och efter ett samarbete. Den var också tänkt att summera tidsaspekter 

på undervisning och förberedelser. Hur det gick att anpassa undervisningen, 

vilka svårigheter uppstod och vad kan samtliga göra bättre när vi tar nya tag? 

Frågor om hur intresset ser ut för kompetensutveckling i ämnet ställdes också. 

Mediegymnasiets personal 

Om undervisningen och lärarnas involvering 

På Mediegymnasiet uppmanades lärarna att relatera sin undervisning till 

sexual under visning under projekttiden. Flera av lärarna hade verkligen arbetat 

om sin undervisning så att den skulle relatera till ämnena sex och relationer 

under projektets fem veckor. Av de som i enkäten svarat att de varit delaktiga 

i samarbetet (vilket var 72,5%, n= 40) hade en majoritet, 79,3%, specialanpassat 

något under samarbetet. Denna specialanpassning visade en uppsjö av 

sätt att förändra sin egen undervisning. Många av lärarna verkade ha tänkt till 

och använt sitt ämne på mycket bra sätt. Det var också många olika ämnen 

som användes som fond för arbetet. Några exempel som lärarna beskriver i 

enkäten är diskussioner om synen på könsroller och medias bild av dessa på 

samhällskunskapen; olika uttryck för kärlek på svenskan; serieteckning med 

bilder på människor i journalistikämnet; engelsk litteratur i ämnet; texter och 

krönikor på svenskan som sedan ”förpackades” under lektionstimmarna 

i grafik. 

”Jag anpassade alla mina SvB-timmar under dessa 

veckor till temat. Vi läste och diskuterade texter om 

kärlekens alla ansikten från Sappfo till Brokeback 

Mountain m fl. Vi skrev radiomanus och eleverna 

skulle presentera vars sin text och läsa upp några 

rader med kommentarer och småsnack, anpassat 

till ungdomliga lyssnare.” 

”Ett samarbete i ämnena svenska och grafisk design. 

Eleverna skrev en krönika om sexualitet i olika 

former och därefter ”förpackade” krönikan i en 

fyr sidig grafisk designad folder.”

Kapitel 8 enkät till skolpersonal Sid 55 

”Eleverna arbetade med att reflektera över sin syn på 

könsroller och hur synen på desamma kommuniceras 

i dagens samhälle.” 

Lärarna arbetade om sina lektioner på Mediegymnasiet. 

Specialanpassningen tog en del tid i anspråk för personalen och på Mediegymnasiet 

hade flertalet lagt 0-5 timmar på sin anpassning under projektets 

fem veckor. Det syntes tydligt i enkäten att lärarna lagt olika mycket tid på 

projektet och att det fanns de som lagt väldigt mycket tid (eldsjälar). 

Lärarnas tidsåtgång för att special - 

anpassa den egna undervisningen 

0-5 timmar 60% 

6-10 timmar 24% 

11-15 timmar 8% 

Över 16 timmar 8% (n=25) 

Mentorerna för den berörda årskursen fick också göra ett försök till beräkning 

av hur mycket sexualkunskapsrelaterad tid deras klasser hade haft varje vecka 

under projektet (utöver RFSU:s undervisning). Svaren varierade kraftigt, från 

2-30 timmar per vecka. Medianen 3 timmar och medelvärdet 6,4 timmar. 

Vad detta beror på är svårt att sia om. Kanske har lärarna bedömt begreppet 

sexualkunskapsrelaterat olika, kanske har de olika klasserna de facto haft olika 

mycket tid. 

Agnesfridsgymnasiets personal 

Om utbildning av lärare och skolpersonal 

På Agnesfridsgymnasiet erbjöds alla lärare att delta i en utbildning kring 

ungdomars sexualitet och hur man möter denna. Fullsatt aula med lärare 

och annan skolpersonal funderade och diskuterade i grupp vid två tillfällen. 

Majoriteten (59,2%) av de lärare som svarade på enkäten efteråt uppskattade 

utbildningen i anknytning till samarbetet. På frågan vad som saknades 

eller vad de hade velat ha mer av var det tydligt att det fanns ett behov av att 

få konkret, snarare än teoretisk, information. Det uttrycktes också intresse 

att utbildningen för personal skulle vara än mer formad för att ”kunna föra 

samtalen vidare” efter RFSUs besök.

Sid 56 

Kapitel 8 enkät till skolpersonal 

Uppskattade 

du utbildningen 

rörande sexualitet 

i anknytning 

till samarbetet 

Ja, absolut! 29,6% 

Ja, någorlunda. 29,6% 

Nej, tror inte det. 11,1% 

Nej, inte alls! 3,7% 

Deltog inte i utbildningen: 7% 

 

(n=27) 

Om undervisningen och lärarnas involvering 

På Agnesfridsgymnasiet gavs inte samma tydliga uppmaning till lärarna (som 

på Mediegymnasiet) att själva arbeta om sina lektioner under projekttiden. 

Här arbetade skolan istället med en blogg, och planen var att eleverna skulle 

kommentera och engageras av bloggens innehåll. Mycket arbete lades ner på 

bloggen av ett antal eldsjälar – marknadsföring, innehåll, uppdateringar och 

extra möten. Dessvärre uppnåddes inte det engagemang med bloggen som 

väntats och den fick inte den genomslagskraft vi trott. Ett antal elever blev 

provocerade av affischerna som var en del av marknadsföringen. Det var också 

väldigt få, om ens några, kommentarer som fälldes på bloggen. På skolan kan 

man förenklat säga att det var ett fåtal i personalgruppen som utöver att gå 

utbildningen, engagerade sig och arbetade om lektionspass och arbetade 

med bloggen. 

Bedömning av samarbetet 

Många uttrycker i enkäten att de är glada och positiva till samarbetet i stort. 

Flera betonar att det fanns stor flexibilitet i upplägget och att detta kändes 

bra. Några uttryckte också att man kände sig ”trygga” i vetskapen om att 

RFSU hade hand om undervisningen. 

Bland de delar som kan göras annorlunda och bättre sammanfattar 

tydlighet och mer konkret handledning de flesta kommentarerna som 

lämnades i enkäten. En skriver 

”…samarbetet inte varit så tydligt. Som lärare har jag 

inte riktigt förstått vad ni och eleverna pratat om och 

har därför inte kunnat koppla detta till mina ämnen. 

Jag har däremot diskuterat mötena med mina 

mentor selever och fått positiva omdömen av dem. 

I framtiden ser jag gärna att vi lärare är mer insatta 

i upplägget och får lite handfast handledning.” 

lärare om samarbetet 

En annan vill gärna använda bloggen i undervisningen, något som diskuterades 

initialt men sedan inte införlivades i projektet. Lektionstid hade med 

fördel kunnat användas för att öka engagemanget och parallellprocessen som 

bloggen var tänkt som. 

”Hade önskat att s&s kunnat involveras mer i kärnoch 

karaktärsämnena på något sätt. Gärna mer 

aktivitet kring bloggen med speciellt avsatta lektioner 

till att skriva kommentarer på bloggen.”

Kapitel 9 SAMMANFATTANDE DISKUSSION Sid 57 

9. SAMMANFATTANDE 

DISKUSSION 

I projekt Dundermycket sexual under visning har två gymnasieskolor medverkat 

och med öppet sinne, en rejäl dos energi och tålamod arbetat hårt för 

förbättrad sexual under visning. Givetvis finns det massor med lärdomar att dra 

från projektet, och de som är skrivna här berör säkerligen bara fragment av alla 

deltagares sammantagna bilder och erfarenheter. Vi vill ändå göra ett försök till 

sammanfattande rader, för alla medverkande och alla framtida projekts skull. 

Att samarbeta och släppa in någon i sin verksamhet på lika villkor kräver 

tid och förtroende. På många sätt. Förtroende för att motparter engagerar, 

har samma bild av mål och syfte och kort och gott att man ”levererar”. I 

skapandet av detta krävs förtroende, ödmjukhet och att vi är öppna för att lära 

av varandra och använda oss av varandras – gruppens – kompetens. Det kräver 

också engagemang i form av tid för möten, planering och omstrukturering. 

För att möjliggöra det mastodontprojekt det kan innebära att skapa mentala 

och fysiska möten, faktisk struktur och i slutänden superfin och engagerande 

sexual under visning är tydlighet och kommunikation viktigt. Tydlighet i 

allt från vilka resurser som finns till ansvarsfördelning och svårigheter. 

Kommunikation är då ett universalmedel för att överbrygga 

dessa utmaningar och krux. Ofta är det inte med de största 

ekonomiska resurserna, utan med den största viljan, som 

man kommer längst. Med detta inte sagt att resurser (för 

tid till exempelvis inläsning, strukturskapande, samarbete 

och förståelse) inte är av vikt, men att brist på resurser inte 

ska ses som ett oöverstigligt hinder. Vilja och engagemang 

är av stor vikt, men erfarenheterna säger oss att struktur 

ger engagemanget större nytta. Möjligheterna i det lilla 

formatet (i klassrummet, med några elever på rasten, i 

kuratorsrummet eller långt inne på biblioteket) är viktiga 

att se och ta tillvara på. Genom struktur kan fler ges 

möjlighet att utveckla tid och kunskap för att ta tillvara 

på dessa tillfällen, och eldsjälars engagemang ger större 

synergi effekter. 

Vi kan också konstatera, för vilken gång i raden är svårt 

att komma ihåg, att vi måste se ungdomarnas sexualitet, 

och frågorna om och kring denna, som det viktigaste och 

inkludera detta tydligt i lärandeperspektivet. Är undervisningen 

inte nära dem, kan det verkligen kvitta.

Sid 58 

Kapitel 9 SAMMANFATTANDE DISKUSSION 

Några av de tydligaste lärdomarna från projektet är 

• Det är alltid av vikt att samarbete sanktioneras och ges tid och resurser. 

• Beteendefokuserad undervisning kräver förtroende, vilket kräver tid. 

• Involvering och engagemang från eleverna kommer inte spontant bara 

för att det är ett roligt och spännande ämne. Det är viktigt att ge tid och 

ramar för att möjliggöra elevengagemang. 

• Eldsjälars engagemang bör odlas varsamt och kanaliseras till större 

sammanhang för att inte ”brännas ut”. 

• Tydligt ledarskap, även vid användande av och fokus på involverande 

pedagogiska metoder, är av stor vikt vid sexual under visning. 

• Kommunikationsövningar och fiktiva scenario kan utgöra mycket bra 

metoder för HIV/STI-förebyggande arbete med ungdomar 

• Beteendefokuserad undervisning kan vara en lyckad väg till ökad proaktivitet 

vad gäller skydd, minskad ”ångest” och testning bland ungdomar.

Kapitel 10 Uppslag och idéer inför framtiden Sid 59 

10. Uppslag och idéer 

inför framtiden 

Det är inte ett färdigt paket vi har presenterat, utan en utveckling som 

initierats och fortlöper efter rapportens tryck. Säkerligen kommer vi redan 

när pressarna går varma att iscensätta nya praktiska och teoretiska fynd. 

Samtidigt finns det mycket att lära av Dundermycket sexual under visning. 

Till nästa projekt är det av vikt att 

• Komma ihåg att förberedelsetid är viktigt. Kärnämnena kan ofta 

nyttjas som plattform för sexualrelaterade ämnen om utrymme för 

förberedelse och omstrukturering ges. 

• Ytterligare utveckla möjligheterna genom det diffusionsteoretiska 

resonemanget och använda sig av opinionsledare och ”early innovators”. 

Kanske kan användande av ungdomsbaserade fokusgrupper 

under projektet lägga grund för exempelvis önskat 

innehåll och metod. 

• Fortsätta utvecklingen av pedagogiska metoder i sexualunder 

visningen som både engagerar och håller tydligt 

grepp om ungdomarna i undervisningen för att bibehålla 

ett tryggt socialt klimat. 

• Fortsätta och utveckla användandet av kommunikation 

kring och motivation till kondomanvändning i sexualunder 

visning. 

• Ytterligare fokus bör läggas på hur man kan utveckla MI 

som gruppbaserad metod i sexual under visning. 

• Fortsätta utveckla de sexpositiva preventiva budskapen, 

framförallt bortom kondomanvändning. 

• Analysera möjligheter och utmaningar med utvidgat 

samarbete med skolor, där tidsåtgång, ansvarfördelning, 

mål och syfte är några av de frågor som behöver 

diskuteras. 

• Skolor med väldigt ojämn könsfördelning kräver 

separata grupper för samtligas möjlighet att 

delta fullt ut.

Sid 60 

Referenser 

Referenser och 

inspiration till 

vidare läsning 

Litteratur 

Berg, L. & Bjärås, G. (1996) Utvärdering av hälsofrämjande och förebyggande 

arbete – en metodbok. Studentlitteratur: Lund 

Brander, G. & Hansson, E. (1996) Sexualitet – rapport om ett arbetssätt. 

RFSU: Malmö 

Bryman, A. (2001) Samhällsvetenskapliga metoder. Liber: Malmö 

Carey, M. P. & Maisto, S. (1997) Enhancing Motivation to Reduce the Risk 

of HIV Infection for Economically Disadvantaged Urban Women. Journal 

of Consulting and Clinical Psychology.1997; 65 (4): 531-541. 

Ekstrand, M. (2008) Sexual Risk Taking – Perceptions of Contraceptive Use, 

Abortion, and Sexually Transmitted Infections Among Adolescents in Sweden. 

Uppsala universitet 

Ellis, S. m.fl. (2003) HIV Prevention: A Review of Reviews Assessing the Effectiveness 

of Interventions to Reduce Sexual Risk of HIV Transmission. London: 

Health Development Agency 

Forsberg, M. (2007) Ungdomars sexuella hälsa. Internationella kunskapssammanställningar 

och svenska erfarenheter av förebyggande arbete. Socialstyrelsen. 

Frank, H. (2009) ”Det blev en helt annan grej, vi mer diskuterade”. En kvalitativ 

studie av elevers och informatörers upplevelse av RFSUs sexualundervisning. Socialhögskolan: 

Lund 

Hansson, E. (2007) Ungdomars frågor om sexualitet. Rapport om frågelådan 

på www.komikondom.com. Rapport 2007:3. Region Skåne; Socialmedicinska 

enheten 

Helmius, G. (1990) Mogen för sex?! Det sexuellt restriktiviserande samhället 

och ungdomars heterosexuella glädje. Doktorsavhandling: Sociologiska 

institutionen, Uppsala universitet. 

Hilton, G. (2003) Listening to the Boys: English boys’ views on the desirable 

characteristics of teachers of sex education. Sex Education 3:1, 31-45

Referenser Sid 61 

Katz, O. & Wallin, A. (2009) Kartläggning av utbildning i sex och samlevnad vid 

lärarutbildningarna i Sverige 2008 – översikt över befintliga kurser och moment 

inom sex- och samlevnadsundervisning i lärarutbildningar. Institutionen för 

pedagogik och didaktik: Göteborgs universitet 

Kindeberg, T. (1997) Undervisningens möjligheter att förändra elevers tänkande 

inom området aids och sex. Studentlitteratur: Lund 

Kindeberg, T. (2001) Pedagogen i förebyggande undervisning. I Svederberg E, 

Svensson, L & Kindeberg, T. (2001) Pedagogik i hälsofrämjande arbete. 

Kirby, D. m.fl. (2005) Impact of Sex and HIV Education Programs on Sexual 

Behaviors of Youth in Developing and Developed Countries. Family Health 

International. 

Leveau, L. (2009) Mellan raderna – en handbok i värderingsövningar. 

Malmö Stad. 

Lundgren, M & Lökholm, K. (2006) Motivationshöjande samtal i skolan – att 

motivera och arbeta med elevers förändring. Studentlitteratur: Lund 

Löfgren-Mårtenson, L. (2005) ”Får jag lov?” Om sexualitet och kärlek i den nya 

generationen unga med utvecklingsstörning. Studentlitteratur: Lund 

Malmö Stad (2009) Så här tycker vi! Utvärdering av gymnasieskolans elever i år 2. 

Utbildningsförvaltningen: Malmö 

Marston, C. & King, E. (2006) Factors that shape young people’s sexual behaviour: 

a systematic review. The Lancet 368:1581-86. 

Olsson, T. & Sjölander, J. (2009) ”Skydda er, trä på kondomer, ha inte sex förrän 

ni 

är redo!” En studie över gymnasieungdomars syn på sex- och samlevnadsundervisningen 

i grundskolans årskurs 7-9. Lärarutbildningen: Malmö Högskola 

RFSU (2003) Sexatlas för skolan. Vägvisare för att planera och genomföra sex- och 

samlevnadsundervisningen i grundskolan och gymnasiet. Återfinns på www.rfsu.se 

RFSU (2004) Kartläggning av Sex- och samlevnadsundervisningen på Sveriges 

lärarutbildningar. Återfinns på www.rfsu.se/skolsajt 

RFSU (2009) Kådiskollen. Nordisk sex- och kondomundersökning. RFSU 

Simon, W. & Gagnon, J. H. (1999) Sexual Scripts. I Parker, R. & Aggleton, P. 

(Eds.) (1999) Culture, Society and Sexuality. London & Philadelphia: UCL Press. 

Tikkanen R. (2007) Kunskapsbaserad hivprevention riktad till män som har sex 

med män. En sammanfattning och diskussion utifrån sex internationella kunskapsöversikter. 

Socialstyrelsen.

Sid 62 

Referenser 

Tikkanen, R. (2003) Sex- och risktagande. I Kondomboken. Handledning 

med elevmaterial från RFSU. RFSU 

Unaids (1997) Impact of HIV and sexueal health education on the sexual 

behaviour of young people: a review update. 

Internetadresser 

www.symposium.se 

www.fhi.se 

www.komikondom.se 

www.unaids.org 

www.rfsu.se 

www.rfsu.se/skolsajt 

Christina Näsholms hemsida. Om MI i grupp 

Om MI och sexuellt risktagande 

Kondomkampanjen komikondom 

FN:s organ HIV/AIDS-frågor 

Riksförbundet för Sexuell Upplysning 

RFSU:s skolsajt 

Muntlig framställning 

Larsdotter, S. (20090531) Praktiska metoder inspirerade av MI. Föreläsning 

under Colour of Loves samordnarutbildning. Sånga Säby. Mer information 

erhålls av suzann.larsdotter@rfsl.se 

Traen, B. (20090504) Inför UngKAB-09. Opponeringsseminarium gällande 

enkät om sexuell hälsa och risktagande till ungdomar i Sverige. Socialhögskolan: 

Göteborgs universitet

DUnDERmycKEt SExUalUnDERvISnIng - RFSU

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?