Sexualitet och intellektuella funktions - ned sättningar - RFSU

KAPITEL X. XXX SID 21
och funktion eller samvaro med andra, medan ett fåtal av de
yrkesverksamma kommer att ägna sig åt intensiv terapi. Här är
det viktigt att känna till sexologisk kompetens att hänvisa till vid
behov.
Det ställs en mängd frågeställningar från de yrkesverksamma.
Några vanliga frågor återkommer dock och presenteras nedan:
Vad är sexualitet för en person med funktionsnedsättning?
Skillnader i grad?
Hur hanterar man kärlek mellan brukare resp. mellan
brukare och personal?
Hur sätter man gränser utan att kränka eller göra illa?
Hur gör man att gränssättningen inte förstärker
skam och skuld?
Sexuella hjälpmedel?
Personalens ansvar? Var skall våra gränser gå?
Jag kommer inte att redogöra för innehållet i diskussionerna
utifrån ovanstående frågor, då detta inte är görbart i den här
rapporten. Men frågorna är viktiga och bör ges gott om tid, inte
minst mot bakgrund av att de ofta är frågor som personalen
burit på under längre tid utan att ges möjligheten att gå
vidare. Frågorna utgör också avstamp inför pass nummer två i
utbildningen, som kretsar kring erfarenheter och utmaningar i
relation till individuella fall och ärendehandledning.
En utbildning riktades till pedagoger vid gymnasiesärskolan
Vipan i Lund. I det här fallet använde jag förutom ovanstående
även specifikt RFSU:s ”Sexatlas för skolan”. Lärarna efterlyste i
likhet med lärare vid andra skolor mer kunskap kring att närma
sig frågor om sexualitet i sexualundervisningen, liksom bättre