Sexualitet och intellektuella funktions - ned sättningar - RFSU

utan behov av sex. Det handlar också om att förstå att alla
människor skaffar sig stegvisa sexuella erfarenheter, och ingen
är någonsin fullärd. Alla kan uppleva stunder av osäkerhet,
man kan drömma och önska sig något och man kan känna
sig både åtrådd och ratad. För personer med intellektuella
funktionsnedsättningar kan emellertid utmaningen också ligga
i att man hamna långt ner i en så kallas attraktionshierarki, där
normen är en heterosexuell man med svensk bakgrund och med
en kropp som är fri från funktionsnedsättningar. Personer som
”avviker” från denna norm hamnar lättare i ett underläge och kan
oftare uppfatta som mindre värda, bortvalda, förfördelade eller
helt enkelt osynliga. Här kommer den tidigare beskrivna frågan
om makt in i bilden.
Personalens egen roll är ett perspektiv som genomsyrar
samtliga diskussioner och reflektioner. Personalen är ju ett
verktyg i arbetet med brukarnas sexualitet och behöver ges
möjlighet att dryfta sina förutsättningar, funderingar och
behov. Den viktigaste punkten handlar om att skilja den privata
sexualiteten som varje yrkesverksamme naturligtvis äger från
den sexualitet som brukaren har och uttrycker. Med andra ord,
det vore att jämföra äpplen med päron att utgå från sin egen
sexualitet i samtalet med brukaren om dennes sexualitet. Här
gäller det för personalen att arbeta för att hitta ett personligt sätt
att samtala, liksom att fundera kring områden eller ämnen som
känns nära och som man med fördel kan integrera i samtalet med
brukare, eller frågeställningar som känns främmande, och som
således bör överlämnas till en kollega. När man kan skilja den
privata sexualiteten från brukarens, när man har hittat sin nivå,
när man har utvecklat ett personligt sätt att föra samtal, då kan
man börja tala om att den yrkesverksamme börjat arbeta på ett
rakt igenom professionellt sätt.
KAPITEL X. XXX SID 19