Sexualitet och intellektuella funktions - ned sättningar - RFSU

SID 12
KAPITEL X. XXX
För en ung person med intellektuell funktionsnedsättning
kan det vara svårt att frigöra sig från föräldrar. För en vuxen kan
anhöriga eller personal påverka ens relationer och möjligheter
till att njuta av sin sexualitet. Man kan ha stora behov av omsorg
samtidigt som man vill göra sig oberoende. Man kan ha svårt
med gränssättning gentemot de som vårdar en, som ofta har
tillträde till ens intima kroppsdelar, och gentemot partners,
vilket kan leda till oönskade aktiviteter och erfarenheter. Den
intellektuella funktionsnedsättningen kan göra att man har svårt
att förstå normer bland vänner, i media och på internet. Personen
kan söka skydd från insyn och fly kontroll och vill känna sig
normal och träffa partners. Man kanske möter en partner på
annan plats vilket ställer krav på att hantera geografiska avstånd.
En del uppfattar sig inte som heterosexuella eller som män
respektive kvinnor. Ens omgivning kan verka överbeskyddande
utifrån sig egen oro, t.ex. för graviditet eller sexuell utsatthet.
Personer med intellektuella funktionsnedsättningar hamnar
här lätt i ett underläge besvärligt att lösgöra sig ifrån. Samtidigt
handlar det om en grupp som är mer utsatt för risker för sexuell
utsatthet, vilket ställer höga krav på omgivningen att balansera
den enskildes behov av stöd och skydd samtidigt som sexualiteten
inte begränsas (ibid.).
Därför behöver personal och anhöriga, precis som jag
varit inne på tidigare, erbjudas någon form av samtal och
utbildning om sexualitet och sexologi. I samtalet kan man
reflektera över det man upplever, och sexologin kan erbjuda
faktakunskaper. Naturligtvis är det nödvändigt att även
den som har en intellektuell funktionsnedsättning erbjuds
grundläggande sexualupplysning och möjlighet till att prata om
sin sexualitet, sin kropp och sina relationer. Det är nödvändigt
att i all kunskapsförmedling involvera frågor om HBT.