Förslaget går nu ut på remiss - Region Dalarna

Under 2000-talet har länets befolkning varit relativt stabil och legat kring
278 000 invånare.
Dalarna erfar just nu flera positiva befolkningstrender, dels ökar befolkningen
i Falun-Borlängeregionen och dels i Siljansbygden. Dessutom har Dalakommunerna
med få undantag ett positivt flyttnetto. En utmaning för länet är att
stimulera befolkningsutvecklingen i glesbygdskommunerna för att säkerställa
kompetensförsörjning, viktiga servicefunktioner och skatteunderlag.
Figur 2: Befolkningsutveckling 2000-2010. Källa: SCB, 2011.
De flesta av länets kommuner uppvisar positiva flyttnetton och sammantaget
visar födelsenettot och flyttnettot i länet på en total positiv befolkningsförändring
under de senaste åren. Framförallt är det länets större städer som visar på
den största befolkningsutvecklingen. Åldersgrupperna 0-19 år samt 65+ utgör
22 % vardera i befolkningsstrukturen, vilket gör att den arbetande basen mellan
20-64 år utgör 56 % av den totala dalabefolkningen.
2.2 NÄRINGSLIVET OCH DESS TRANSPORTBEHOV
Dalarna är ett ekonomiskt starkt område. Bruttoregionalprodukten per sysselsatt
invånare är den tredje högsta av Sveriges 21 län. Antalet nystartade företag
per 1000 invånare är bland Svealandslänen (inkl. Gävleborg) högst i Uppsala,
följt av Dalarna. Dalarna har ett diversifierat näringsliv som domineras av
skogsbruk, tillverkningsindustri och turism. Länet är Sveriges fjärde största exportlän
med ca 38 mdr i exportvärde (2010) där stål- och metallindustrin samt
pappers- och trävaruindustri är dominerande inslag.
Länet har sedan långt tillbaka många sysselsatta inom basindustrin, vilken i
huvudsak är lokaliserad i Avesta, Hedemora, Borlänge, Ludvika, Smedjebacken
och Mora, där industrin är högt teknikutvecklad och i hög grad automatiserad.
Dalarnas basindustri befinner sig i ett expansivt skede med stora kapitalsatsningar
och stora investeringar i ökad produktionskapacitet. Tillväxten inom
industrin är även störst i de ovan nämnda kommunerna.
7