Konst som vinstmotor - Region Dalarna

More documents

Recommendations

Info

KONST SOM VINSTMOTOR Linda Nordfors VARUMÄRKESBYGGANDE KONST, DESTINATIONSDESIGN OCH STORYTELLING Brandism är ett begrepp som börjat spira för att med ett ord ringa in området varumärkesbyggande konst och kultur. Vanligast förekommande är det inom arkitekturen men det börjar också förekomma allt mer i andra sammanhang. Vi konstbyråer (jag tror att det idag finns tre‐fyra stycken i Sverige som kallar sig det) täcker endast upp en mycket liten del av den verksamhet inom KKN som skulle kunna kallas Brandism eller varumärkesbyggande konst och kultur. Den allra största delen av aktiviteter eller produktioner som skulle kunna kalla sig Brandism gör det inte ens – många gånger har man inte medvetandegjort eller kommunicerat att det man genomfört eller levererat har ett varumärkesbyggande värde! Genom en kortfattad översikt över vad Brandism kan innebära vill jag nu synliggöra en växande marknad för framtidens företagande inom KKN. BRANDISM – EN ÖVERSIKT Brandism‐matrisen 3 ovan ger en positionsanalys över verksamheter och satsningar som kan ingå i begreppet Brandism. Den vågräta axeln definierar ytterligheterna ”produktburen” och ”idéburen” där den produktburna kulturen och konsten bärs upp och fokuserar på produkten som förlängning av varumärket medan den idéburna konsten och kulturen ägnar sig åt de immateriella aspekterna av densamma. 3 Brandism‐matrisen är framtagen av Linda Nordfors 2002 16
KONST SOM VINSTMOTOR Linda Nordfors Den lodräta axeln definierar om samarbetet/mötet/användningen av konsten och kulturen främst handlar om ett möte mellan varumärken, det vill säga konstnärens varumärke och kundens varumärke, ”Brand to Brand” eller om fokus ligger på vad som skapas, i motsats till vem som gör det, i ”Creation to Brand”. När Lindex låter Ulrika Hydman Vallien designa ett trosmönster är det dels en fråga om ”produktburet” samarbete, eftersom det är trosan som man fokuserar på, inte t ex Lindex uppförandekod. Och det är definitivt ett ”Brand to Brand”‐ samarbete eftersom det inte är mönstret i sig som är intressant, utan vem som har gjort det. Om en annan konstnär, okänd för de allra flesta, skapat ett mönster som varit mycket vackrare/bättre/intressantare än Ulrikas så hade Lindex ändå valt Ulrika som leverantör eftersom man ville kommunicera med sin målgrupp (kvinnor) genom ett redan etablerat kulturvarumärke (Ulrika). Denna aktivitet hamnar därför i område D. När energidrycken Red Bull arrangerar den världsomspännande tävlingen Red Bull Art of the Can och låter unga kreatörer skapa konstverk av deras dryckesburk är det också produktburen konst, men snarare ett ”Creation to Brand”‐evenemang och inte ett ”Brand to Brand”, eftersom det inte var så intressant exakt vem som skapade (alla unga självutnämnda kreatörer var välkomna att delta) utan att man skapade och vad som skapades. Därför hör detta evenemang hemma i område C. När en av världens främsta arkitektbyråer, Herzog & de Meuron, bjuds in för att designa om en av Gasklockorna i Hjorthagen, Stockholm, så har vi ett klockrent exempel på ”Brand to Brand”; det är bl a varumärkena Hjorthagen, Stockholms Stad och Oscar Properties som befruktas av att få umgås med samma arkitektbyrå som ligger bakom Tate Modern i London och OS‐staden i Peking. Jag skulle även vilja argumentera att det handlar om en idéburen verksamhet, inte produktburen. Även om resultatet av samarbetet är något så konkret som ett 170 meter högt bostadshus så är det väsentliga här att huset utgör en gestaltning av själva idén om ett kulturkluster i Hjorthagen, inte att det ger tak över huvudet till ett antal familjer. Denna satsning hamnar i område A. I område B, där idéburna verksamheter kombineras av ett ”Creation to Brand”‐ förhållningssätt finns det potential för alla de konst‐ och kulturutövare som (ännu) inte gjort sig något namn men som har intressanta idéer och som vill arbeta med abstrakta värden. Här kan konstnären/kreatören t ex få möjlighet att genom sitt processinriktade arbetssätt förbättra arbetsklimatet inom kommunen – för att det påverkar kommunens varumärke som arbetsgivare. Här kan teaterskådespelare interagera för att spegla vårdpersonalens patientbemötande – för att förbättra patientsäkerheten och därigenom sjukhusets varumärke... I alla områden som vi talat om finns det en mängd affärsmöjligheter för framtidens företagande inom KKN om man lär sig att definiera sin verksamhet 17
Page 1 and 2: KONST SOM VINSTMOTOR En rapport fr
Page 3 and 4: KONST SOM VINSTMOTOR Linda Nordfors
Page 15: KONST SOM VINSTMOTOR Linda Nordfors

Konst som vinstmotor - Region Dalarna

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?