à rsredovisning 2004 (pdf 1,7 MB) - Region Dalarna

Verksamhetsberättelse och
Årsredovisning 2004

Region Dalarna
Org nr 222000-1446
Verksamhetsberättelse och
Årsredovisning för
räkenskapsåret 2004
Innehåll
Verksamhetsberättelse
1. Politisk ledning och resurser............................................ 4
2. Våra arbetsformer............................................................ 7
3. Detta har vi gjort under 2004........................................... 7
4. Slutord........................................................................... 20
Beslut projektstöd 2004.................................................... 21
Årsredovisning
Förvaltningsberättelse....................................................... 23
Resultaträkning................................................................. 26
Balansräkning.................................................................... 27
Kassaflödesanalys............................................................. 29
Noter.................................................................................. 30
Revisionsberättelse........................................................................ 34
Revisionspromemoria..................................................................... 35

Verksamhetsberättelse för Region Dalarna 2004
Region Dalarna utvecklas och stabiliseras. Det verksamhetsår vi nu lämnar bakom oss har handlat om
ett fortsatt arbete för bättre infrastruktur i länet och att lägga grunden för projektet ”Bilden av Dalarna”.
Beslut har fattats om den regionala utvecklingsplaneringen och initiativ har tagits till att fördjupa samverkan
med Högskolan Dalarna.
I vårt land förändras nu successivt de regionala beslutsorganen. Det finns en stark tendens mot mer av
lokal och regional förankring i de nya beslutsstrukturer som växer fram. Region Dalarna är ett sådant
exempel. Just det faktum att samtliga länets kommuner och Landstinget sitter med vid bordet när besluten
ska fattas bidrar starkt till en samsyn i länet. Inte minst i kontakterna med regering, myndigheter
och verk är detta en stor tillgång. Ett resultat av att kunna tala klart och entydigt för länets räkning är
den planerade byggstarten av den nya infarten till länet via riksväg 70. Nu driver vi på och bevakar att
”Salaproppen” verkligen byggs bort med start våren 2006.
3
Dalarna är ett län med så oerhört många fördelar. Näringslivet är brett. Länet präglas av en mångfald
där fjällbygder och jordbruksbygder, tung industri och högteknologi, en bred sektor med små och medelstora
företag, en omfattande turism och högre utbildning lever och utvecklas sida vid sida. Närheten
till natur och friluftsliv skapar en särskild attraktionskraft. Det är detta mångfaldens Dalarna vi måste
marknadsföra och göra mer känt.
Dalarna är ett län som utvecklas i samverkan med andra. Inom högskola, sjukvård, järnväg, väg och en
lång rad andra områden finns det samverkanslänkar till Gävleborg, Västmanland, Uppland, Värmland,
Närke och Jämtland. Viktigt är också att etablera samverkan med Mälardalsområdet, vilket är ett arbete
som inletts. Framtidsstrategin måste vara att samverka med många och låta sakfrågorna styra detta.
Alltför stor kraft läggs ned på att rita nya kartbilder.
Peter Hultqvist
ordförande i Region Dalarna
Ett Dalarna som utvecklas i samverkan med omkringliggande län där transport- och kommunikationsstråken
förbättras tillsammans med andra, där sjukvård och utbildning byggs upp i en samverkan som
garanterar kvalitet och långsiktighet, där möjligheterna till arbetspendling tydliggörs och vårt län marknadsförs
effektivare har alla förutsättningar att nå framgång.
Tillsammans med landstinget, länsstyrelsen, länets näringsliv, fackliga organisationer och folkrörelser
kan Region Dalarna göra en viktig insats för vårt läns framtid.

Verksamhetsberättelse för Region Dalarna 2004
1. Politisk ledning och resurser
Region Dalarna är ett regionalt samverkansorgan, bildat enligt
Lag om samverkansorgan i länen (SFS 2002:34). Till sin juridiska
form är Region Dalarna ett kommunalförbund som bildats
av Dalarnas 15 kommuner och Landstinget Dalarna.
Region Dalarnas arbete leds av Direktionen, som är det beslutande
organet. De 15 medlemskommunerna representeras av
en ordinarie ledamot och en ersättare vardera, landstinget representeras
av tio ledamöter och tio ersättare. Detta förhållande
speglar också den del av Region Dalarnas finansiering som
kommer via medlemsavgifterna.
4
Under 2004 har Direktionen haft följande sammansättning:
Ledamöter från kommunerna:
Peter Hultqvist (s), Borlänge, ordförande
Bo Pettersson (c), Leksand, 1:e vice ordförande
Anders Ahlgren (c), Gagnef
Ulf Berg (m), Avesta
Ann Beskow (s), Orsa
Gun Drugge (c), Hedemora
Jonny Gahnshag (s), Falun
Herbert Halvarsson (s), Älvdalen
Sven-Gunnar Håkansson (c), Säter
Jonny Jones (c), Rättvik
Gunnar Magnusson (s), Vansbro
Lars Matsson-Frost (c), Mora
Leif Nilsson (s), Smedjebacken
Kurt Podgorski (s), Malung
Roger Stål (s), Ludvika
Ledamöter från landstinget:
Inga-Britt Kronnäs-Samils (s), 2:e vice ordförande
Sören Bertilsson (s)
Jonas Carlgren (m)
Lars-Ove Hagberg (v)
Alf Johansson (s)
Torsten Larsson (kd)
Elisabeth Lindén Brandt (c)
Ann-Catrin Lofvars (mp)
Carin Runeson (s)
Lars Wennås (fp)

Verksamhetsberättelse för Region Dalarna 2004
Ersättare från kommunerna:
Anders Andersson (s), Leksand
Bengt Andersson (m), Ludvika
Arne Bogghed (c), Älvdalen
Anki Dåderman (s), Rättvik
Göran Engström (c), Smedjebacken
Gösta Frost (s), Mora
Åke Johansson (s), Avesta
Per Kindlund (c), Malung
Ulla Olsson (m), Borlänge
Mikael Rosén (m), Falun
Abbe Ronsten (s), Säter
Bengt-Ola Ryttar (s), Gagnef
Jan Stagenmark (s), Hedemora
Mikael Thalin (c), Orsa
Uwe Weigel (c), Vansbro
Ersättare från landstinget:
Gunnar Barke (s)
Ann-Gret Olsson (s)
Bengt Lindström (s)
Carina Albertsson (s)
Birgitta Lundqvist (v)
Tom Martinson (m)
Karin Örjes (c)
John Thornander (fp)
Birgitta Sacrédeus (kd)
Niklas Henriksson (mp)
5
Arbetsutskottet har under 2004 haft följande sammansättning:
Ledamöter:
Ersättare:
Peter Hultqvist (s), ordförande
Ann Beskow (s)
Bo Pettersson (c), vice ordförande
Lars-Ove Hagberg (v)
Inga-Britt Kronnäs-Samils (s), 2:e vice ordförande
Elisabeth Lindén Brandt (c)
Jonas Carlgren (m)
Roger Stål (s)
Alf Johansson (s)
Lars Wennås (fp)
Under 2004 har Direktionen och arbetsutskottet haft vardera nio protokollförda sammanträden.
Revisorer
Ordinarie revisorer:
Arne Pettersson (s), Mora, ordförande
Sören Sundin (s), Avesta
Margareta Gard (m), Ludvika
Ersättare:
Pia-Lena Andersson (s), Borlänge
Lars-Åke Lönnberg (s), Avesta
Staffan Strandmark (fp), Falun, avgick i juni
och ersattes av Erik Nordkvist (fp), Falun
Revisorerna har biträtts av auktoriserad revisor Hans Lindman, Öhrlings PricewaterhouseCoopers.

Verksamhetsberättelse för Region Dalarna 2004
Vid årets slut var följande personer anställda vid
Region Dalarnas kansli
6
Sven Andersson
verksamhetsledare
Susanne Andersson Jaako handläggare Mål 2
Jan Björkengren
Eric Boo
Göran Carlsson
Lennart Färje
ansvarig statistik och omvärldsanalys
ansvarig projektstöd
biträdande verksamhetsledare
ansvarig tillväxtprogrammet
Helena Hanno-Enochsson projektsekreterare Bilden av Dalarna
Magnus Höög
ansvarig europafrågor, sekreterare
i Direktionen och arbetsutskottet
Agneta Johansson handläggare Mål 2
Eva Johnsson
Irja Kastinen
information, administration
ekonomi, administration
Olga Krkic ansvarig tjänsteman Mål 3 i Mål 1
Fredrik Lundgren handläggare Mål 2
Lotta Magnusson
Joel Norrgo
ansvarig turism,
projektledare Bilden av Dalarna
handläggare projekt och rekvisition
Helena Nylund-Svahn ansvarig tjänsteman Mål 2
Ulrika Rangli ansvarig tjänsteman Mål 1
Margret Skog
Kent Söderlund
Åsa Ängsback
ansvarig kollektivtrafik
ansvarig kommunikation
handläggare europafrågor
Region Dalarna har under 2004 omslutit 25,3 miljoner kronor
(mkr) (2003: 12,8 mkr). Av detta utgör 9,1 mkr medlemsavgifter
(2003: 7,2 mkr), 8,4 mkr överförda tjänster från
kommunerna, länsstyrelsen och landstinget, 6,9 mkr extern
projektfinansiering (2003: 3,2 mkr) och 0,9 mkr övrig extern
finansiering (2003: 2,7 mkr). Siffrorna är avrundade. Medlemsavgifterna
fördelar sig enligt följande i kronor.
2004 2003
Avesta 439.920 345.952
Borlänge 876.610 687.166
Falun 1.037.933 807.797
Gagnef 199.968 158.112
Hedemora 319.007 251.171
Leksand 303.346 236.523
Ludvika 541.795 427.809
Malung 219.103 174.053
Mora 394.884 304.593
Orsa 151.054 119.338
Rättvik 229.113 179.223
Smedjebacken 226.218 179.223
Säter 217.446 173.192
Vansbro 155.077 123.647
Älvdalen 176.725 140.248
Landstinget Dalarna 3.658.800 2.872.165
Summa 9.146.999 7.180.212

2. Våra arbetsformer
Region Dalarna har under 2004 utfört det politiska arbetet genom
beredningar. Följande beredningar har arbetat:
Bilden av Dalarna (7 ledamöter)
Länstransportplan och infrastruktur (5 ledamöter)
Kollektivtrafik (5 ledamöter)
Regionalt Tillväxtprogram t.o.m. 2004-06-16, därefter Regionalt
Utvecklingsprogram (5 ledamöter)
Turism (1 ledamot)
EU (3 ledamöter, under året utökad till 5 ledamöter). Beredningen
bytte under året namn till Internationella Beredningen
Hållbar utveckling (5 ledamöter)
Ett centralt verktyg i utvecklingsarbetet är den årliga verksamhetsöverläggningen,
där Region Dalarnas kommande steg i de
regionala utvecklingsfrågorna diskuteras igenom för att nå samsyn
mellan medlemmarna.
3. Detta har vi gjort under 2004
Region Dalarna har bildats för att tillvarata länets möjligheter
och främja dess utveckling. Region Dalarnas verksamhetsområden
bestäms av två faktorer:
1. De arbetsuppgifter som medlemmarna bestämt att Region
Dalarna skall arbeta med.
2. Uppgifter som har överförts från staten enligt den lagstiftning
som ligger bakom de regionala samverkansorganen.
Vid starten 2002 bestämde medlemmarna att Region Dalarna
skall arbeta med kollektivtrafikfrågor, länsstrategisk utveckling,
turismutveckling och frågor rörande EU och internationalisering.
Vid årsskiftet 2002/2003 överlät staten ansvaret rörande
tillväxtprogrammet, länstrafikplanen och vissa projektmedel till
det nya samverkansorganet. Under 2004 har beredningssekretariaten
för strukturfondernas Mål 1 och Mål 2 överflyttats från
Länsstyrelsen Dalarna. För Region Dalarnas del innebär detta
att samverkansorganet är aktivt inom följande områden: det regionala
utvecklingsprogrammet, länstransportplanering, regionalt
tillväxtprogram, kollektivtrafikfrågor, beredning och beslut
om statliga projektmedel och beredning av EU:s projektmedel,
turism och europafrågor.
Uppvaktningar och skrivelser
Under 2004 har följande skrivelser avsänts:
Jordbruksdepartementet – skrivelse om zonindelningen av
jordbruket i Dalarna
Regeringen – skrivelse om Tåg i Bergslagen
Under 2004 har följande remissvar avsänts:
Ansvarskommitténs delbetänkande Utvecklingskraft för hållbar
välfärd (SOU 2003:123)
Banverket – utredning Edsbyn-Furudal
Kollektivtrafikkommitténs slutbetänkande (SOU 2003:63)
Landstinget Dalarnas kulturvision Landstinget och kulturen – vision
och mål 2005-2010
Länsstyrelsen Dalarna – Detaljplan för kvarteret Hökaren, Borlänge
kommun
Nuteks utredning Regionala och lokala resurscentrum för kvinnor
Rikstrafikens studie över tillgänglighet
Regeringsremiss – Gemensamt finansierad utjämning i kommunsektorn
(SOU 2003:88)
7

8
Regeringsremiss – Inriktningsplaneringen (SIKA rapport 2002:22)
Regeringsremiss – Länsplanerna för regional infrastruktur – vad
har styrt prioriteringarna? (Riksrevisionens rapport RIR 2004:1)
Regeringsremiss – synpunkter på Europeiska kommissionens Tredje
sammanhållningsrapport
Statskontorets rapport Det nya arbetsmarknadsverket 2004:16
Turistfrämjandeberedningen – Främjande av turism för ökad tillväxt
(SOU 2004:17)
Under 2004 har följande uppvaktningar genomförts:
Uppvaktning av SJ angående trafikeringen av Dalabanan.
Gemensam uppvaktning för samtliga samverkansorgan av finans-
och näringsdepartementen angående resurser för samverkansorganen.
Medlemsdialog
Ordföranden och verksamhetsledaren besöker kontinuerligt förbundets
16 medlemmar. Syftet med besöken är att få en diskussion
med respektive kommun- och landstingsledning om aktuella
satsningar och prioriteringar lokalt, samtidigt som de informeras
om vad Region Dalarna hittills åstadkommit. Målet är att finna
kontinuerliga former för en levande medlemsdialog.
Dalarnas Tillväxtprogram
Dalarnas Regionala Tillväxtprogram – Ett levande program
för långsiktigt hållbar tillväxt i Dalarna sträcker sig över åren
2004-2007. Under 2004 har arbetet med detta projektfinansierats
genom beslut av Region Dalarna. Arbetet inom projektets
olika delar baseras på de riktlinjer och innehållsmässiga avgränsningar
som har gjorts i programmet. Uppdraget att genomföra
tillväxtprogrammet vilar på Region Dalarna i samverkan med
många aktörer i Dalarna.
Den politiska beredningen som var verksam under första halvåret
2004 utgjordes av Elisabeth Lindén Brandt (ordförande),
Jonny Gahnshag, Torsten Larsson, Gunnar Magnusson och
Kurt Podgorski. Därefter har den politiska beredningen övergått
till ett arbete med att ta fram en arbetsplan för ett kommande
regionalt utvecklingsprogram.
Under sommaren namngavs processledarna för Dalarnas Tillväxtprograms
tre temaområden.
Det lärande Dalarna Andrew Casson Högskolan Dalarna
Det attraktiva Dalarna Ann-Christine Jonell Dalarnas Kommunförbund
Det kreativa Dalarna Elsmarie Julin NRC/Teknikdalen
Inom ramen för tillväxtprogrammets tema Det lärande Dalarna
har överläggningar genomförts med kommunala kompetensråd
och den regionala motsvarigheten. Målsättningen har varit
att lyfta fram kompetensrådens roll och stärka de kommunala
– regionala banden. Inom ramen för det lärande Dalarna har

initiativ av skilda slag tagits under 2004 där totalt 148 miljoner
kronor satsats av offentliga och privata intressenter i projekt och
utvecklingsaktiviteter. Ungefär en tredjedel av de satsade medlen
utgörs av olika arbetsmarknadsutbildningar.
Inom ramen för Det attraktiva Dalarna har ett antal träffar
och diskussioner skett med olika företrädare inom området. I
samverkan med en grupp aktörer inom den sociala ekonomin
har steg tagits i avsikt att tydliggöra den sociala ekonomins roll
och möjligheter. Under 2004 har beslut om olika projekt och
utvecklingsaktiviteter som kan hänföras till detta temaområde
fattats, vilka totalt kan beräknas omsluta cirka 300 miljoner
kronor inkluderande såväl offentliga som privata medel.
Tillväxtprogrammet har presenterats vid två tillfällen under
hösten för den del av partnerskapet som har ett direkt intresse
av temat Det kreativa Dalarna. I november presenterades ett
utvecklat förslag till precisering av Dalarnas Tillväxtprogram i
ett sammanhang där även andra för genomförandet angelägna
frågor/utvecklingsområden diskuterades.
Tillsammans med Nätverket för regional utveckling har en rad
aktiviteter genomförts. Bland dem märks kommunträffar dels
med enskilda kommuner, dels med kommuner i samverkan
som Region Siljan. Utöver detta har särskilda träffar med kommunernas
näringslivsansvariga genomförts. En facklig konferens
om det fackliga engagemanget i Dalarnas Tillväxtprogram
genomfördes i samverkan mellan Region Dalarna och Svenska
Industritjänstemannaförbundet.
Under våren har också ett antal träffar med Landstinget Dalarnas
interna processledare ägt rum. Syftet har varit att utröna
vilka förutsättningar som finns till samverkan mellan arbetet
med tillväxtprogrammet och det utvecklingsarbete som bedrivs
inom Landstinget.
Under hösten har det generella arbetet delvis förändrat fokus.
En huvudfråga har varit att successivt utveckla Dalarnas Tillväxtprogram
mot en ökad grad av precisering och att göra tydligt
vad som kan förväntas komma att ske i mer konkreta former
som en följd av programmet. Under 2004 har inom ramen för
Det kreativa Dalarna initiativ tagits där totalt drygt 380 miljoner
kronor satsats av offentliga och privata intressenter i projekt
och utvecklingsaktiviteter. Företagsstödet (som hanteras av
Länsstyrelsen) och företagens egna investeringar utgör cirka 175
miljoner kronor. Starta eget-stödet, som sköts av Länsarbetsnämnden/Arbetsförmedlingen,
utgör cirka 27 miljoner kronor.
Det första numret av hushållstidningen Utblick (bilaga i Landstingets
Inblick) speglade tillväxtprogrammet genom temaområdet
Det attraktiva Dalarna. Ytterligare ett nummer kom ut
under hösten och speglade temaområdet Det kreativa Dalarna.
Tidningen görs i nära samverkan mellan Region Dalarna och
studenter samt lärare vid Högskolan Dalarna och några verksamma
i mediebranschen. Tidningen går ut i 149 000 exemplar
per nummer.
Under perioden har Eurofutures engagerats löpande för stödjande
diskussioner om arbetet med Dalarnas Tillväxtprogram.
Som en del i Eurofutures uppdrag som integrerad granskare har
bolaget genomfört en uppföljning i länet av ett antal aktörers/
personers/organisationers synpunkter på den hittillsvarande
processen. De synpunkter som framkommit och avrapporterats
tyder på att förväntningarna på arbetet med Dalarnas Tillväxtprogram
är höga. Det finns också synpunkter på att det går för
sakta framåt i arbetet. Processledarnas roll förefaller oklar för
många. Eurofutures slutsats är att det är hög tid att Region Dalarna
tar ledningen i arbetet och presenterar nästa steg och en
tydlig strategi för resterande del av genomförandeperioden.
9

10
Under slutet av 2004 startade arbetet med Dalarnas regionala
utvecklingsstrategi och rekryteringen av en projektledare för arbetet
inleddes. Under 2005 kommer ett intensivt arbete med
strategin att genomföras.
Regionalt projektstöd
Region Dalarna har övertagit det regionala utvecklingsansvaret
i Dalarna och har därmed också fått beslutanderätten avseende
användningen av vissa statliga medel för regional utveckling -
det så kallade regionalpolitiska anslaget 33:1. Region Dalarna
tilldelades i regleringsbrevet för 2004 cirka 25 procent av länsanslaget.
Resterande del kvarstår hos Länsstyrelsen för att användas
till företagsstöd och vissa speciellt angivna områden för
projektverksamhet.
I förordning och regleringsbrev anvisas att anslaget skall prioriteras
för att medfinansiera projekt som bedrivs med stöd även
från EU:s strukturfonder och att aktiviteterna skall stämma väl
överens med intentionerna i det nya regionala tillväxtprogrammet,
Dalarnas Tillväxtprogram som fastställts för 2004-2007.
Ett av de viktigaste målen för projektverksamheten är att i
samverkan med andra aktörer bygga upp resurser för att åstadkomma
en positiv utveckling av näringslivet i Dalarna. Beslut
avseende projektstöd fattas av Region Dalarnas verksamhetsledare,
arbetsutskott eller Direktion enligt fastställd delegationsordning.
Efterfrågan på projektstöd har speciellt under senare delen av
2004 varit mycket stor och Region Dalarna har därför, mot
bakgrund av det relativt sett begränsade anslaget, tvingats göra
i många fall kraftiga prioriteringar mellan ett stort antal projektansökningar.
Region Dalarna har under 2004 beslutat om medfinansiering
av 41 projekt till ett sammanlagt belopp av 43 556 000 kronor
(se bifogad specifikation efter verksamhetsberättelsen). Samtliga
beviljade projekt har bedömts ligga väl i linje med Dalarnas
Tillväxtprogram och 29 projekt har samtidigt beviljats stöd från
EU:s Mål 1 Södra Skogslänsregionen eller Mål 2 Norra med
sammanlagt drygt 100 miljoner kronor.
Vid ingången av år 2004 överfördes beredningssekretariaten i
Dalarnas län för ansökningar till EU:s strukturfonder avseende
Mål 1 Södra (inklusive Mål 3 i Mål 1) och Mål 2 Norra från
Länsstyrelsen Dalarna. Sex tjänster som projekthandläggare
överfördes, varav två personer till Mål 1-sekretariatet, tre personer
till Mål 2-sekretariatet och en person till Mål 3 i Mål 1-
sekretariatet. Beredningssekretariatet på Region Dalarna arbetar
sedan januari 2004 med beredning av EU-ansökningar, uppföljning,
analys och finansiell granskning av projekt som beviljats
stöd av EU:s strukturfonder i Mål 1 Södra, Mål 3 i Mål 1 och
Mål 2 Norra sedan 1 januari 2004. Projektgruppen vid Region
Dalarna består efter denna överföring av åtta personer.

Strukturfondssekretariatet
Mål 1-området i Dalarna omfattar Älvdalens, Malungs, Vansbro
och Orsa kommuner samt Venjans och Våmhus församlingar i
Mora kommun. Förutom dessa kommuner i Dalarna omfattas
Mål 1 Södra skogslänsregionen (Mål 1 SSR) av Jämtlands och
Västernorrlands län samt Torsby i Värmlands län och Ljusdal
i Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Jämtland är så kallad förvaltningsmyndighet
med det yttersta ansvaret för genomförandet
av Mål 1 SSR. Tjänstemännen i regionen träffas fyra gånger per
år i Östersund för en gemensam beredning av de ärenden där
medel från Mål 1 söks, vilket innebär att varje ansökan diskuteras
i detta forum och således jämförs med ett stort antal andra
ärenden. I anslutning till beredningsmötena har erfarenhetsutbytesträffar
med EU-samordnarna i länets Mål 1-kommuner
genomförts.
Programmet för Mål 1 SSR pågår under perioden 2000-2006
och syftar till att skapa förutsättningar för människor att leva
och arbeta i Sveriges glesbygdsområde. Under denna period
omfattar Mål 1 SSR totalt 3 miljarder kronor och 60% av medlen
skall gå till utveckling av näringslivet.
Under 2004 har Strukturfondsdelegationen för Mål 1 SSR haft
fyra beslutsmöten. Sammanlagt har 16 projekt i Dalarna beviljats
medel från Mål 1 om totalt 22,7 miljoner kronor. Flera av
dessa projekt medfinansieras av Region Dalarna och några av
dem rör både Mål 1 SSR och Mål 2 Norra. Totalt har 27 Mål 1-
ärenden handlagts under året, av vilka sju stycken avslagits och
fyra stycken återkallats. Med anledning av att beslut i Bryssel
om den så kallade resultatreserven dröjde har många redan beviljade
projekt varit tvungna att skjuta på sin projektstart. Detta
gör också att rekvireringen av EU-medel i de ärenden som beviljats
medel under året i stort sett inte kommit igång.
Mål 2 Norra-området i Dalarna omfattar följande kommuner:
Avesta, Borlänge, Falun, Gagnef, Hedemora, Leksand, Ludvika,
Mora (utom Mål 1-delen), Rättvik, Smedjebacken och Säter.
Mål 2 Norra-programmet, där även Gävleborgs och Västmanlands
län ingår, pågår under perioden 2000-2006. EU-stödet
under dessa sju år beräknas till 1,6 miljarder kronor och är ett
komplement till regionala satsningar från både offentliga och
privata finansiärer. Målsättningen med programmet är att skapa
förutsättningar för näringslivsutveckling och konkurrenskraft
för att främja sysselsättning och tillväxt i regionen.
Under år 2004 har Strukturfondsdelegationen för Mål 2 Norra
haft fyra sammanträden. Totalt under året har man fattat beslut
om 333,8 miljoner kronor från EU, Regionala respektive Sociala
fonden, varav 156,8 miljoner kronor tillfallit Dalarna. Antalet
ansökningar som beretts av sekretariatet på Region Dalarna
har uppgått till 92 stycken, varav 64 stycken har lyfts till beslut
i Strukturfondsdelegationen (SD). Totalt har SD fattat beslut
Diagrammet visar fördelningen mellan Åtgärder i Mål 2 Norra av de
medel som tillfallit Dalarna 2004
11

12
om 145 stycken Mål 2 Norra-projektärenden. Den finansiella
granskningen av inkomna rekvisitioner, tillhörande projekt som
beviljats EU-medel under året, uppgår till 69 stycken. Utbetalningen
av EU-medel uppgår till 11,5 miljoner kronor.
Växtkraft Mål 3 omfattar hela Dalarna men administrationen
är uppdelad på två instanser. Den norra delen av Dalarna som
igår i Mål 1 Södra Skogslänsregionen administreras av beredningssekretariatet
på Region Dalarna. Resten av länet administreras
av ESF-rådet.
En viktig utgångspunkt i Växtkraft Mål 3-programmet är dels
att de konkreta åtgärderna utformas på regional nivå i nära
samverkan mellan ett aktivt partnerskap och de myndigheter
som är ansvariga för genomförandet av programmet och dels
att länen tar vara på de analyser som finns beskrivna i respektive
läns Regionala Tillväxtprogram. Varje län fastställer en regional
plan för genomförandet av Växtkraft Mål 3, där länets specifika
inriktningar kompletterar de övriga övergripande dokumenten.
Dalarnas Tillväxtprogram har starka kopplingar till Växtkraft
Mål 3 i Dalarna och utgör stöd för inriktning och prioriteringar
inom respektive insatsområde i programmet.
Visionen för Växtkraft Mål 3 i Dalarna är följande: ”Genom
att stärka individens ställning i arbetslivet bidrar Växtkraft Mål
3 i Dalarna till en aktiv omställning/utveckling med sikte på
framtidens arbetsmarknad.”
I Dalarnas partnerskap för Växtkraft Mål 3 ingår representanter
för LO, TCO, Företagarna, SACO, Försäkringskassan, Länsstyrelsen,
Region Dalarna, Landstinget och Sociala ekonomin.
Merparten av ledamöterna i partnerskapet för Växtkraft Mål
3 har deltagit i utvecklingen av det tillväxtprogram som gäller
2004 – 2007.
Växtkraft Mål 3 pågår under perioden 2000-2006. EU-stödet
under dessa sju år beräknas till cirka 46 miljoner kronor för
Dalarnas Mål 1-kommuner. Drygt 80 % av pengarna är redan
beslutade. Hittills har man haft cirka 450 beslut i alla fyra åtgärder
i programmet. Under 2004 fattades 80 positiva beslut.
Merparten av de besluten är i åtgärd 2.1 Kompetensutveckling
av sysselsatta.
Infrastruktur och kollektivtrafik
Region Dalarna ansvarar för inriktningen av den långsiktiga
regionala infrastrukturplaneringen av vägar, järnvägar, flyg och
kollektivtrafik.
Dalarna har ett mycket stort behov av att få till stånd en modern
och stärkt transportinfrastruktur. För länets tillväxt och
överlevnad behöver vi skapa en närhet till den internationella
och nationella marknaden och tillgodose näringslivets stora
transportbehov.
Fördelning av medlen inom Växtkraft Mål 3, Mål 1 för Dalarna

Satsningar i vägtransportsystemet längs riksvägarna 50, 68, 70
och 71 och i järnvägssystemet längs Dalabanan och Bergslagsbanan,
är kritiska framgångsfaktorer för Dalarnas regionala utveckling
och regionförstoring samt för en ökad arbetsmarknad
och arbetspendling. Här kan nämnas riksväg 70 förbi Sala och
riksväg 50 vid Ludvika på vägsidan samt dubbelspår Falun-Borlänge
på järnvägssidan.
I februari 2004 fastställde regeringen de nationella väg- och
järnvägsplanerna samt beslutade om planeringsramar för länen.
Dalarna tilldelades 873 miljoner kronor för perioden 2004-
2015. I mars fastställde Region Dalarna länstransportplanen,
vilken de första tre åren domineras av om- och nybyggnaden av
vägen Falun-Ornäs.
För att presentera utfallet av länstransportplanen och de nationella
väg- och järnvägsplanerna i Dalarna har två seminarier
anordnats. De följdes upp av ett infrastrukturseminarium med
ansvarig minister Ulrica Messing. För att åskådliggöra vad som
gjorts och vad som planeras i Dalarna inom infrastrukturområdet
har en resumé för perioden 1995-2015 tagits fram.
I juni uppvaktade Region Dalarna, tillsammans med landshövding,
representanter för näringslivet, kommunerna och fackliga
organisationer SJ för att diskutera nedrustningen av trafikeringen
på Dalabanan. En dialog har därefter pågått kontinuerligt
under hösten.
Vidare har arbetet inom projektet Öst-västlig vägförbindelse
Gävle-Oslo fortsatt under året i samverkan mellan svenska och
norska representanter för län, kommuner och Vägverket. Den
interregionala kollektivtrafiken är av stor betydelse för länets
utvecklingsmöjligheter som attraktivt län för boende och företagande.
Region Dalarna verkar därför för en förbättring av dess
utbud och standard.
I november arrangerades järnvägskonferensen ”På Spåret”.
Syftet var att skapa intresse för och enighet kring frågan om
mer resurser till järnvägsinvesteringar och mer trafiksatsningar
i Dalarna. Tanken var att fokusera på möjligheter och skapa en
gemensam plattform för ett fortsatt arbete. Konferensen väckte
stort intresse och samlade 120 deltagare. Medverkade gjorde
bland annat SJ:s VD och generaldirektörerna för Banverket och
Rikstrafiken.
Frågan om Tåg i Bergslagens framtid har också engagerat Region
Dalarna som genom kontakter och påtryckningar på regeringen
och Rikstrafiken arbetat för att få fram mer resurser till
Tåg i Bergslagen/Rikstrafiken. Frågan är ännu inte avgjord och
arbetet fortsätter.
En uppgift för Region Dalarna är att samordna och utveckla
ägarfrågorna kring Dalatrafik. Region Dalarna har utifrån utredningen
om den framtida kollektivtrafiken ”Den goda resan i
Dalarna” ansvar för att initiera och driva fortsatt utvecklingsarbete.
I utredningen beskrivs ett antal åtgärder som krävs för att
skapa ett framtida effektivt och attraktivt integrerat system för
13

14
kollektivtrafiken i Dalarna. En populärversion har tagits fram.
Under året har arbetet med samordning av samhällsbetalda resor
varit prioriterat. Region Dalarna har i samråd med Dalatrafik
AB och Landstinget Dalarna utrett möjligheterna att skapa en
organisation som ger utökade möjligheter att samordna resande
och upphandling av så kallade samhällsbetalda resor. Utredningen
resulterade i ett förslag att Landstinget och intresserade
kommuner bildar en gemensam nämnd för resesamordning.
Landstingets beslut om att bilda nämnden överklagades under
hösten och frågan ligger nu hos länsrätten för avgörande.
För att ytterligare förstärka och underlätta samordningsarbetet
påbörjade Region Dalarna, i samarbete med Landstinget och
kommunerna, ett arbete med att ta fram ett förslag till enhetligt
resereglemente för färdtjänst och sjukresor i länet. Förslaget
kommer att vara klart hösten 2005.
Ägardiskussionerna under hösten koncentrerades kring ägarnas
trafikbeställningar inför Dalatrafiks kommande trafikupphandling
och direktiv till trafikförsörjningsplanen från 2006-07-01.
Region Dalarna arbetade också tillsammans med Dalatrafik
fram en ny bolagsordning som antogs av bolagsstämman under
hösten.
De nya ägaravtalen för Dalatrafik och den ändrade ansvarsfördelningen
aktualiserade behovet av en översyn av planeringsprocessen,
ett arbete som startade under året. Under slutet av
året gjordes en första avstämning med Dalatrafiks ledning av
hur de nya ägaravtalen fungerat. Region Dalarna kommer att
initiera en översyn under 2005.
Beredningsgruppen för länstransportplan och infrastruktur, som
består av Peter Hultqvist (ordförande), Jonny Jones (vice ordförande)
Ulf Berg, Herbert Halvarsson och Roger Stål, har under
året haft tre sammanträden varav ett gemensamt med den externa
beredningsgruppen (tjänstemannagrupp med representanter från
trafikverken, Dalatrafik, Länsstyrelsen och näringslivet).
Kollektivtrafikberedningen består av Inga-Britt Kronnäs-Samils
(ordförande), Sven-Gunnar Håkansson (vice ordförande), Lars
Wennås, Leif Nilsson samt Abbe Ronsten och har under året
haft åtta sammanträden. Beredningen har också gjort en studieresa
till Bryssel.
Hållbar utveckling
Hållbar utveckling kan beskrivas som en process i ständig förändring
där det handlar om att tänka långsiktigt och i allt beslutsfattande
väga samman ekonomiska, sociala och ekologiska
dimensioner.
En del i arbetet med att skapa en långsiktigt god bas för framtida
miljöarbete är Miljötinget. Region Dalarna har från Landstinget
övertagit arrangörskapet för miljöting för ungdomar, en
årlig miljökonferens för 15 – 19-åringar. Syftet är att bidra till
att öka ungdomars miljökunskaper och inspirera till miljöar-

ete, genom idé- och erfarenhetsutbyte. Miljöting 2004 genomfördes
i Älvdalen med cirka 300 deltagare. Arrangemanget
genomförs i samarbete med Landstinget Gävleborg och den
här gången även Älvdalens kommun som värdkommun. Efter
tinget överlämnade deltagarna en lista med 15 krav till företrädare
för Region Dalarna och Landstinget Gävleborg. Direktionen
beslutade, som en uppföljning av Miljötinget och för att
ta tillvara de ungas tankar och åsikter, att anta en utmaning
till kommunerna. Utmaningen innebär att den kommun som
lyckas bäst med att ta till vara sina ungas tankar och visioner
fram till oktober nästa år kommer att bli hedersomnämnd under
Miljötinget 2005.
Region Dalarna har tillsammans med en lång rad andra aktörer
fört en diskussion om ett projekt för ett miljöanpassat transportsystem,
ett så kallat MaTs-projekt. Under hösten slutfördes
diskussionerna och parterna enades om en plan för ”Dala
MaTs” med Region Dalarna som projektägare. Region Dalarna
verkade också på området genom en överenskommelse med
Stiftelsen Teknikdalen/NaturResursCentrum om insatser för en
hållbar regional utveckling.
Beredningen för hållbar utveckling påbörjade sitt arbete i slutet
av året och höll två sammanträden. Beredningen består av
Uwe Weigel (ordförande), Lars-Ove Hagberg, Carin Runeson,
Ann-Catrin Lofvars och Sören Bertilsson. Beredningens arbete
skall vara inriktat på att bidra till att integrera miljöaspekterna
i Region Dalarnas egna verksamhetsområden och då framför
allt arbetet med den kommande regionala utvecklingsstrategin
Dalastrategin.
Under året bevakades kontinuerligt händelser i och utanför Dalarna
med direkt eller indirekt konsekvens för levnadsbetingelserna
i länet. Centralt producerad statistik har granskats och
synpunkter har lämnats på fel och oklarheter.
För det löpande analysarbetet skedde träffar med tjänstemän
från främst Länsarbetsnämnden, Länsstyrelsen, Högskolan, NaturResursCentrum
och Dalarnas Forskningsråd.
Den viktigaste uppgiften i detta samordningsarbete blev att
slutföra en första version av Dalamonitorn, redskapet för att
följa upp insatserna i Dalarnas Tillväxtprogram och ge signaler
på olika förändringar i länet. Region Dalarnas största insats
i uppbyggnaden av monitorn blev att granska alla så kallade
datakonton som berör Dalarna och knyta datakällor till dessa.
Vidareutvecklingen av monitorn överläts under året på Natur-
ResursCentrum och Dalarnas Forskningsråd, men ansvaret
fortsätter att vara Region Dalarnas.
Tillsammans med kommuntjänstemän har Region Dalarna undersökt
olika alternativ till en gemensam beställning av befolkningsprognoser.
Under året kunde inget sådant alternativ hittas
Befolkningens procentuella fördelning i länet och riket 2003
15
Omvärldsanalys och faktabearbetning

16
inom en rimlig kostnadsram, så uppgiften står kvar till 2005.
Hemsidorna för fakta och statistik utökades, och två fickfaktahäften
om länet producerades tillsammans med andra tjänstemän
i länets analysgrupp.
EU/internationellt
Under året har europaarbetet utvecklats till att även omfatta
internationella frågor för Region Dalarna. En internationell policy
antogs under våren som stöd för detta arbete.
Fokus har även detta år lagts på kompetensutveckling och transnationella
projekt.
Region Dalarna genomförde för tredje året i rad Europaakademi
Central Sweden i samarbete med kommunförbunden i Gävleborgs
och Örebro län. Denna utbildning, som ger ökade kunskaper
om EU och transnationellt projektarbete genomfördes
under 2004 med 45 deltagare från Central Swedens medlemmar,
varav nio deltagare från Dalarna. Vidare har utbildningen i
transnationellt projektarbete för länets kommunalt vuxenutbildningsansvariga
som startade under hösten 2003 fortsatt under
2004. Under slutet av året fokuserades arbetet på förberedelser
inför ett transnationellt kontaktseminarium inom Grundtvig,
EU:s program för vuxenutbildning, som Region Dalarna och
vuxenutbildningen i länet tillsammans med Internationella programkontoret
arrangerar i juni 2005 i Dalarna. 60 deltagare från
andra länder bjuds in till detta seminarium där syftet är att skapa
kontakter inför framtida transnationella projekt.
Under andra halvåret har ”EU/internationellt” varit en stående
punkt på dagordningen för Direktionens sammanträden. Ledamöterna
har informerats om: AER (Assembly of European
Regions), Dalarnas samarbete med Viljandi och Pskov, Central
Swedens organisation och verksamhet, EU:s sammanhållningspolitik
med mera.
Kansliet har genomfört nio utbildningsträffar med Dalarnas
EU-nätverk med flera. I samband med dessa träffar har projektrådgivningsmöten
arrangerats tillsammans med Brysselkontoret.
Övriga aktiviteter som Region Dalarna har medverkat i under
året är till exempel en presentation om nyheterna i Tacis
och Interreg för en delegation från Pskov, en presentation om
EU-kommissionens förslag till kommande strukturfonder för
Hedemora kommunstyrelse, en temadag om socialt entreprenörskap
på Fornby folkhögskola, en informationsträff om
strategiskt vänortsarbete med EU-samordnaren i Kalmar, EUstafetten
”Det nya Europa” på Högskolan Dalarna, Europadagen
i Orsa samt Svenska Kommun- och Landstingsförbundets
EU25-turné med stopp i Mora. Region Dalarna och Högskolan
Dalarna har gemensamt genomfört en EU-utbildning för Högskolans
personal.

En stor del av EU-arbetet under året har varit rådgivning och
stöd i projektutvecklingsarbetet i länet.
Ett arbete med att identifiera strategiska regioner i syfte att få till
stånd ett internationellt samarbete kring några för länet viktiga
utvecklingsfrågor har också startat under året. Som underlag för
detta har bland annat en kartläggning tagits fram över de internationella
kontakter som i dag finns i kommunerna.
Region Dalarna tackade under året ja till ett erbjudande från
Landstinget att delta i arbetet kring regional utveckling inom
Assembly of European Regions, AER, som är en samverkansoch
intresseorganisation för regioner med mål är att främja europeiska
regioners intressen och samarbete mellan regionerna.
Representanter för Region Dalarna deltog under året i ett möte.
Frågor som diskuterades var bland annat den europeiska sammanhållningspolitiken,
regionalt flyg och det transeuropeiska
transportnätverket.
Region Dalarna verkar genom Central Sweden och Intresseföreningen
Bergslaget för att göra vår regions röst hörd inför EU:s
kommande sammanhållningspolitik och den framtida utformningen
av EU:s strukturfonder, i det sammanhanget främst dagens
Mål 2. Under senvintern genomförde dessa organisationer
ett politiskt Europaforum i Hofors, där Kommissionens förslag
till de kommande strukturfonderna samt den svenska regeringens
syn på förslaget presenterades. Regionala företrädare – bland
dem Inga-Britt Kronnäs-Samils – kommenterade förslaget och
regeringens syn på det samma. Region Dalarna har också deltagit
i Europaforum Norra Sverige för att bevaka Dalarnas
intressen i Mål 1-frågan. Vidare har Region Dalarna deltagit
i Svenska Kommun- och Landstingsförbundets referensgrupps
arbete kring den kommande sammanhållningspolitiken.
Under året bytte EU-beredningen namn till Internationella
beredningen och utvidgades med två ledamöter. Följande ledamöter
har ingått i Internationella beredningen: Ann Beskow
(ordförande), Bengt Andersson, Göran Engström, Inga-Britt
Kronnäs-Samils och Jan Stagenmark. I december avsade sig Ann
Beskow uppdraget som ledamot och ordförande i internationella
beredningen och ersattes med Carin Runeson. Beredningen har
haft fyra protokollförda möten under året.
Region Dalarna är Dalarnas nod i samarbetet kring ett representationskontor
i Bryssel – Central Sweden Brussels – tillsammans
med Gävleborgs och Örebro län. Göran Engström,
Inga-Britt Kronnäs-Samils och Jan Stagenmark utgör Dalarnas
representation i Brysselkontorets styrelse. Under året har styrelsen
haft fyra möten varav ett i Bryssel, då hela Internationella
beredningen bjöds tillfälle att besöka kontoret och ta del av
programmet.
Turism
Dalarnas Turistråd är den verksamhetsdel inom Region Dalarna
som arbetar med turismfrågor. Till verksamheten finns en referensgrupp
kopplad som består av turistchefer eller motsvarande
från alla Dalarnas kommuner samt representanter från intresseorganisationer
i turistnäringen.
Bo Pettersson, från Region Dalarnas Direktion, sitter med för
att bevaka frågorna.
Det operativa arbetet under året har skett i projektform. Dels
projektet Dalarnas Turistråd i utveckling som behandlade strategisk
och taktisk marknadsföring och som avslutades i mars
2004. Dels ett projekt som arbetade med marknadsföring och
produktutveckling, vilket påbörjades i april 2004 och pågår
fram till mars 2005. Det senare projektet har också finansierats
17

18
via EU:s strukturfonder Mål 2. Aktiviteterna har stärkt Dalarnas
roll som ett konkurrenskraftigt resmål, både för svenska och
utländska turister. Det har inte minst märkts på workshops och
mässor där intresset för Dalarna är väldigt stort både som sommar-
och vinterdestination.
Marknadsföring
Under det gångna året har stor vikt lagts vid att producera basmaterial.
En ny inspirationskarta för Dalarna har tagits fram.
Stort arbete har även lagts ned på att ta fram en ny webbsida
för turismen i Dalarna, www.dalarna.se/turism som också fungerar
som huvudbroschyr. Webben är uppdelad i en säljande
och en informerande del. Här sker ett samarbete med projektet
som driver länets webbplats. I all annonsering som skett i
både fack- och vanlig press har läsaren uppmanats att söka mer
information på webbsidan. Vidare har en manual för researrangörer
producerats. Bilder har köpts in för olika produktioner,
men också för att kunna lämnas vidare till researrangörer
och journalister. Deltagande har skett på workshops och mässor
i Sverige, Tyskland och Storbritannien. Ett 15-tal visningsresor
för journalister och researrangörer har genomförts, varav två var
filminspelningar. Anpassningen av det turistiska budskapet sker
successivt mot varumärkesstrategin som tas fram i projektet Bilden
av Dalarna.
Turism & Sport
Arbetet inom Turism & Sport går ut på att erbjuda produkter
från de deltagande destinationerna till gruppturism inom idrott
och aktiv fritid i Europa. Huvudsätet finns i Prüm i Tyskland.
Deltagande destinationer är: Dalarna, Eifel, Baskien, Mürits
och Luxemburg. Under sommaren anlitades två studenter för
att genomföra inventeringar av sportanläggningar i Dalarna och
nationella idrottsorganisationer i Sverige. Inom projektet har
arbete pågått med produktframtagning, marknadsföring och
rekrytering av nya medlemmar.
Statistik och analys
Dalarna är Sveriges fjärde största turistområde. 2003 omsatte de
inresande turisterna drygt 6,2 miljarder kronor i Dalarna och
stod för över 18 miljoner övernattningar. Knappt hälften av
dessa övernattningar skedde i kommersiellt boende. Under året
har Högskolan Dalarna genomfört en förstudie för att närmare
undersöka turismens betydelse i Sälenområdet. Tanken med
förstudien är att se om det är möjligt att få bättre och tillförlitligare
fakta inom branschen.
B2B
Sveriges Turistråd driver ett projekt gentemot den tyska marknaden
som Dalarnas Turistråd deltar i. Projektet syftar till att få
in svenska produkter i tyska arrangörers produktutbud. Projektet
startade hösten 2003. Marknadsaktiviteterna har varit deltagande
i workshops, mässor och visningsresor för tyska arrangörer.
Projektet driver även på produktutvecklingen i Dalarna.

Bilden av Dalarna
Bilden av Dalarna är ett av Region Dalarnas egna projekt. Syftet
med projektet är att öka intresset för Dalarna som ett attraktivt
län att arbeta, bo och leva i. Målet är att länets befolkning skall
uppgå till 300 000 personer. Projektet Bilden av Dalarna startades
2003, då även en beredningsgrupp under Region Dalarnas
Direktion tillsattes. Den första etappen i projektet sträckte sig
från augusti 2003 till sista juni 2004 och i april 2004 avsatte
Direktionen ytterligare medel till projektet, som har förlängts
till och med sista februari 2005. Under 2004 har beredningsgruppen
haft åtta sammanträden. Gruppen har bestått av Alf
Johansson (ordförande), Anders Ahlgren, Bengt Andersson,
Niklas Henriksson, Torsten Larsson, Birgitta Lundqvist och
John Thornander.
Under 2004 har projektet bland annat klargjort vilken bild av
Dalarna vi vill och kan kommunicera, utifrån vad som existerar
i regionen. En varumärkesplattform har tagits fram med
hjälp av Bangalore i Borlänge. Plattformen består av tre kärnvärden
och fem tillgångar för regionen, vilka också är uttryck
för vad människor söker efter. Parallellt med detta har Temo
undersökt bland annat hur varumärkesplattformen uppfattats
av omvärlden. Bangalore och Temo har också hjälpt till med att
ta fram/identifiera de drivkrafter som finns för att människor
skall flytta.
Syftet med kommunikationsstrategin är att skapa en gemensam
inriktning på de budskap som kommuniceras – så att varumärket
Dalarna utvecklas och anpassas mot framtida förutsättningar,
stärks ytterligare och bidrar till att stärka samtliga aktörers
genomslagskraft i sin egen kommunikation. Detta skall i sin
tur öka regionens attraktionskraft vilket genererar inflyttning
och nya möjligheter för såväl näringsliv som organisationer och
privatpersoner. Under arbetets gång har regelbundna avstämningar
gjorts med projektledningen och den politiska beredningsgruppen.
I projektet har implementeringen av budskapet varit viktig.
Olika grupper, bland annat kommun-, turist-, informationsoch
näringslivschefer har informerats om projektet och plattformen/strategin
och synpunkter har tagits in. Projektet har
även haft informationsmöten med representanter från privata
företag, organisationer och statliga verk.
Tre större ”flyttprojekt” i länet har identifierats; Rekryteringslots
– ett projekt som drivs av Stiftelsen Teknikdalen och där
bland andra MittDalarnas kommuner och de största företagen
är medlemmar, Samarkand – ett samarbetsprojekt mellan
Landstinget, Ludvika och Smedjebackens kommuner samt
Leva vid Siljan som är Region Siljans stora inflyttningsprojekt.
Samverkan och informationsöverföring sker mellan projekten.
I slutet av 2004 har en aktivitetsplan skapats, som ligger till
grund för en ny ansökan om medel hos Region Dalarna och en
Mål 2-ansökan.
Intresseföreningen Bergslaget
Region Dalarna är medlem av Intresseföreningen Bergslaget
och har föreningens kansli som hyresgäst. Samarbetet innefattar
bland annat att en av Region Dalarnas tjänstemän arbetar för
föreningen två dagar per månad med frågor rörande EU:s kommande
strukturfonder.
Skogslänsgruppen
Region Dalarna deltar i Skogslänsgruppen i syfte att tillvarata
Dalarnas intressen i diskussionerna kring inlandets utveckling.
19

Region Dalarna företräds i Skogslänsgruppen av presidiet; Peter
Hultqvist, Bo Pettersson och Inga-Britt Kronnäs-Samils.
20
4. Slutord
Region Dalarnas andra verksamhetsår har inneburit fortsatt
överföring av uppgifter från stat och landsting till förbundet.
Från årsskiftet överfördes Länsstyrelsens EU-sekretariat och en
stor del av det regionala utvecklingsarbete som Landstinget tidigare
ansvarat för. Överförda arbetsuppgifter och ansvar har
inneburit nästintill en fördubbling av personal och arbetsuppgifter.
Stor vikt har lagts på att introducera ny personal, organisera
arbetet och hitta samordnings- och effektivitetsvinster. Vi
har nu förändrat uppgiftsfördelningen i länet på ett sätt som
gör att vi samlat alla ansträngningar och resurser för regional utveckling
på ett och samma ställe med syftet att kraftsamla. Det
är vår förhoppning att vi nu skapat en organisation, ett verktyg
som gör att vi kan möta allt snabbare omvärldsförändringar på
ett konstruktivt sätt.
Nyckeln till en framgångsrik regional utveckling för Dalarna
ligger i en utvecklad och utbyggd infrastruktur. Människor skall
flytta till Dalarna därför att vi kan erbjuda en livskvalitet och
framförallt för att här finns livskraftiga företag med utvecklande
jobb.
Vi är övertygade om att detta är möjligt och i Region Dalarna
skall vi förverkliga tanken på ett livskraftigt Dalarna!

Beslut projektstöd 2004
Projekt Stödmottagare Beslutsdatum Åtgärd i RTP EU-projekt Beviljat belopp
Företagsdörren
- Entreprenörsutveckling Borlänge kommun 04-01-28 k x 500.000
Näringslivsutveckling i Moras byar II Mora kommun 04-01-28 a x 400.000
Ramprogram Framtidsutsikt Siljan Leksands kommun 04-01-28 a x 750.000
Inhemska biobränslen i ett
uthålligt energisystem Garpenbergs Intressenter AB 04-01-28 k x 450.000
Förbättring av infrastrukturen i Dalhalla Föreningen Dalhallas Vänner 04-01-28 a x 800.000
Regional kunskapsmiljö för
attraktivt arbete Högskolan Dalarna 04-01-28 a x 1.000.000
Det hållbara byggandet Byggutbildning Star i Dalarna AB 04-02-11 k x 1.800.000
Högskolelyftet Högskolan Dalarna 04-02-11 l x 2.000.000
Visuell kommunikation Falu kommun 04-02-11 k x 1.500.000
Öppna Dalarna Tällberg Foundation 04-02-11 k x 1.250.000
Innovativa Dalarna Stiftelsen Teknikdalen 04-02-11 k x 4.000.000
Infrastruktur Kulturtriangeln Leksands kommun 04-02-11 a x 6.000.000
Avesta Art Avesta kommun 04-03-10 a 150.000
Regionalt utvecklingsarbete Region Dalarna 04-03-24 k 2.300.000
Bästa Biten i Dalarna - ramprogram Orsa kommun 04-03-24 a x 3.300.000
Lövskog för bättre ekonomi,
Jämtlandslän Inst. För
miljö, sysselsättning Landsbygdsutv. 04-04-14 k x 300.000
Vasaloppet som motor för
regionens utveckling etapp II Älvdalens kommun 04-04-14 k x 500.000
Biologisk Myggkontroll
Biologisk Myggkontroll
Nedre Dalälven Nedre Dalälven 04-04-14 a 162.500
Bilden av Dalarna - etapp II Region Dalarna 04-04-28 a 1.700.000
Fördubbling av Ung Företagsamhet Ung Företagssamhet
i Dalarna i Dalarnas län 04-06-02 k 600.000
Back to the roots OKAB Näringsliv AB 04-08-18 a 30.000
21
Fortsättning på nästa sida

Projekt Stödmottagare Beslutsdatum Åtgärd i RTP EU-projekt Beviljat belopp
Orsa 100T Orsa Kommun 04-08-25 k 500.000
Småskalig landsbygdsutveckling Ludvika Kommun 04-09-08 a x 300.000
2004 - ramprogram
Ramprogram för näringslivsoch
landsbygdsutveckling Borlänge kommun 04-09-08 a x 300.000
Ramprogram för lokal utveckling
- etapp 3 Smedjebackens kommun 04-09-08 a x 150.000
Turism&Sport - ett internationellt samarbete
kring marknadsföring o kvalitetsutv. Region Dalarna 04-09-08 k x 448.500
Utvecklingscentrum för mångbruk av
skogslandskap Ludvika Kommun 04-09-08 k x 200.000
Boomtown Borlänge kommun 04-09-08 k x 900.000
SME-aktiviteter vid forskarbyn i Ludvika Samarkand 2015 04-09-08 k x 300.000
22
Nya Dalarna Museum -
Folkkonstens museum Stiftelsen Dalarnas Museum 04-09-08 a x 300.000
Infrastruktur Lugnet Falu Kommun 04-09-08 a x 2.550.000
Transport Telematics R&D Group Sweden Stiftelsen Teknikdalen 04-09-08 k x 500.000
Kommunikation Koppardalen Avesta kommun 04-09-08 k x 900.000
Bergslagsdiagonalen som tillväxtmotor Borlänge kommun 04-09-08 k 175.000
Persborg Infrastruktur Rättviks kommun 04-09-08 k x 200.000
W Dala - vinnande partnerskap mellan
näringsliv och högskola Högskolan Dalarna 04-09-08 l x 1.500.000
Farled Dalarna - genomförande fas 1 Farled Dalarna ek.förening 04-09-08 k x 1.650.000
Den kreativa och entreprenöriella
högskolan Studenternas Näringslivsenhet 04-09-08 k 450.000
DalaMats - regional samverkan för ett
miljöanpassat transportsystem Region Dalarna 04-11-03 k 965.000
Idé & utvecklingscentrum för den
ideella sektorn och den sociala
ekonomin i Dalarna Dalarnas Bildningsförbund 04-12-08 a 200.000
Triple Steelix Jernkontoret 04-12-08 k 1.575.000
Summa: 43.556.000
* Åtgärd i RTP avser temaområde i det regionala tillväxtprogrammet [k=det kreativa Dalarna, l=det lärande Dalarna, a=det attraktiva Dalarna]

Förvaltningsberättelse
Information om verksamheten
Region Dalarna har bildats för att tillvarata länets möjligheter
och främja dess utveckling. Under 2004 har Region Dalarna
varit aktivt inom följande områden: det regionala utvecklingsprogrammet,
länstransportplanering, regionalt tillväxtprogram,
kollektivtrafikfrågor, beslut om statliga projektmedel och beredning
av EU:s projektmedel, turism och europafrågor.

Förvaltningsberättelse
Investeringar
Kommunalförbundets investeringar i inventarier har uppgått
till 182.248 kronor (808.487 kronor) huvudsakligen omfattande
datautrustning och kontorsmöbler.
24
Utfall i förhållande till budget
Utfall per 2004-12-31 Utfall Budget Avv i %
100%
Medlemsavgift Kommuner 5 488 200 5 488 200 100
Medlemsavgift Landstinget 3 658 800 3 658 800 100
Överföring personal Kommuner 600 000 600 000 100
Överföring personal Landstinget 1 200 000 600 000 200
Överföring personal Länsstyrelsen 6 600 000 2 400 000 275
Övriga intäkter 96 714 63 000 154
Intäkter från projekt, adm, hyra,
kontorsm, mm 579 000
Summa intäkter 18 222 714 12 810 000 142
Lokalkostnader 733 451 345 000 213
Drift och datakostnader 554 736 300 000 185
Resekostnader 265 351 100 000 265
Marknadsföring 198 001 250 000 79
Konferenser, seminarier 129 031 60 000 215
Kanslikostnader 1 021 790 377 000 271
Central Sweden 1 000 000 1 000 000 100
Övriga föreningsavgifter 220 057 210 000 105
Personal - löner och bikostnader 9 317 048 6 836 000 136
Personal - övrigt 189 494 500 000 38
Direktionen - arvode m.m 1 241 184 1 040 000 119
Avskrivningar inventarier, datorer 239 600 142 000 169
Oförutsett till förfogande 500 000 0
Verksamhet/ Aktiviteter 738 987 1 150 000 64
Summa kostnader 15 848 730 12 810 000 124
Resultat 2 373 984 0
Specifikation av Verksamheter/Aktiviteter
RUP/TP/ Strategi 71 132 150 000 47
HUT 257 100 000 0
Turism 271 951 300 000 91
EU 109 469 100 000 109
Information 0 200 000 0
Infrastruktur 133 540 150 000 89
Kollektivtrafiken 152 638 150 000 102
Summa 738 987 1 150 000 64
Administrationskostnader har lagts på projekten. Efter lagd budget
har beslut fattats om överföring av sex tjänster från Länsstyrelsen
och ytterligare en tjänst från Landstinget. Därmed är alla
intäkter och kostnader högre än vad som budgeterats.

Förvaltningsberättelse
Förslag till disposition av resultatet
Direktionen föreslår besluta:
att årets resultat om 2.373.984 kronor tillsammans med balanserat
resultat om 264.586 kronor, totalt 2.638.570 kronor,
disponeras enligt följande:
• i ny räkning överförs 2.138.570 kronor
• till särskild verksamhetsutvecklings- och omstruktureringsfond
överförs 500.000 kronor
Väsentliga händelser
efter räkenskapsårets utgång
Under 2004 inleddes diskussioner om Dalarnas Kommunförbunds
verksamhet. En utredning presenterades i slutet av året.
Beslutsalternativ och konsekvensbeskrivningar av dessa är under
framtagande. För närvarande är det svårt att bedöma hur
detta kommer att påverka Region Dalarnas verksamhet.
Resultat och ställning
Region Dalarnas resultat efter finansiella poster uppgår till
2.373.984 kr.
Resultatet av Region Dalarnas verksamhet samt den ekonomiska
ställningen vid räkenskapsårets utgång framgår i övrigt av
efterföljande resultaträkningar och balansräkningar med noter.
Region Dalarna skall på ett resurseffektivt sätt bedriva sin verksamhet.
En strävan är att hålla uttaxeringen av medlemsavgifterna
på en oförändrad nivå under år 2005 och 2006. Vidare
finns en målsättning att säkerställa en ekonomisk stabilitet för
Region Dalarna. Verksamhetens soliditet uppgår till 23% för
2004, att jämföra med 7% för år 2003.
25

Resultaträkning
Not 2004 2003
Verksamhetens intäkter m m
Nettoomsättning 2 25.274.767 12.768.604
Summa intäkter mm 25.274.767 12.768.604
26
Verksamhetens kostnader
Lokalkostnader -734.561 -315.225
Personalkostnader 3 -11.795.986 -6.647.676
Driftskostnader -5.813.522 -2.237.645
Konsulttjänster -3.394.456 -2.114.295
Avgift Central Sweden -1.000.000 -1.000.000
Avskrivningar av materiella anläggningstillgångar -184.686 -163.202
Summa rörelsens kostnader -22.923.211 -12.478.043
Rörelseresultat 2.351.556 290.561
Resultat från finansiella investeringar
Ränteintäkter 42.268 43.861
Räntekostnader 19.840 -13.678
Summa resultat från finansiella investeringar 22.428 30.183
Resultat efter finansiella poster 2.373.984 320.744
Årets resultat 2.373.984 320.744

Balansräkning – Tillgångar
Not 2004-12-31 2003
Anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar
Inventarier 4 642.847 645.285
Summa anläggningstillgångar 642.847 645.285
Omsättningstillgångar
Pågående projekt
Pågående projekt 5 983.525 1.117.733
27
Kortfristiga fordringar
Kundfordringar 332.566 12.904
Övriga kortfristiga fordringar 916.049 450.615
Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 117.766 42.477
Summa kortfristiga fodringar 1.366.381 505.996
Kassa och bank 8.328.065 1.160.242
Summa omsättningstillgångar 10.677.971 2.783.971
Summa tillgångar 11.320.818 3.429.256

Balansräkning – Eget kapital och skulder
Not 2004-12-31 2003
Eget kapital 6
Balanserat resultat 264.586 -56.159
Årets resultat 2.373.984 320.744
Summa eget kapital 2.638.570 264.585
Avsättningar
Avsättning för pensioner och
liknande förpliktelser 7 - 119.000
28
Summa avsättningar 0 119.000
Långfristiga skulder 8
Övriga skulder till kreditinstitut 225.000 375.000
Summa långfristiga skulder 225.000 375.000
Kortfristiga skulder
Leverantörsskulder 981.719 1.553.381
Skatteskulder 1.582 -
Övriga kortfristiga skulder 333.925 312.990
Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 9 7.140.022 804.300
Summa kortfristiga skulder 8.457.248 2.670.671
Summa eget kapital och skulder 11.320.818 3.429.256
Ställda säkerheter Inga Inga
Ansvarsförbindelser Inga Inga

Kassaflödesanalys
2004 2003
Den löpande verksamheten
Rörelseresultat före finansiella poster 2.351.556 290.561
Avskrivningar 184.686 163.202
Avsättningar till pensioner -119.000 119.000
2.417.242 572.763
Erhållen ränta 42.268 43.861
Erlagd ränta -19.840 -13.678
2.439.670 602.946
Ökning/minskning pågående projekt 134.208 -1.117.733
Ökning/minskning kundfordringar -319.662 -12.904
Ökning/minskning övriga kortfristiga fordringar -540.723 -450.253
Ökning/minskning leverantörsskulder -571.662 1.488.029
Ökning/minskning övriga kortfristiga rörelseskulder 6.358.240 1.030.988
29
Kassaflöde från den löpande verksamheten 7.500.071 1.541.073
Investeringsverksamheten
Investeringar i materiella anläggningstillgångar -182.248 -808.487
Kassaflöde från investeringsverksamheten -182.248 -808.487
Finansieringsverksamheten
Upptagna lån - 375.000
Amortering av skuld -150.000 -
Kassaflöde från finansieringsverksamheten -150.000 375.000
Årets kassaflöde 7.167.823 1.107.586
Likvida medel vid årets början 1.160.242 52.656
Likvida medel vid årets slut 8.328.065 1.160.242

Noter
30
Not 1 Redovisnings- och värderingsprinciper
Region Dalarnas årsredovisning har upprättats enligt lag om
kommunal redovisning.
Fordringar och skulder
Fordringar och skulder upptas till det belopp, som efter individuell
bedömning beräknas bli betalt.
Materiella anläggningstillgångar
Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde
minskat med avskrivningar.
Följande avskrivningstider tillämpas:
Inventarier
Datorer
I nettoomsättningen ingår intäkter från:
5 år
3 år
Not 2 Intäkternas fördelning
2004 2003
Anslag kommuner 5.488.200 4.308.244
Anslag landsting 3.658.800 2.872.165
Ersättning överförda tjänster 8.399.999 2.309.277
Statliga bidrag - 28.275
Bidrag EU, Mål 1 och 2 573.740 126.519
Extern projektfinansiering 7.128.895 1.914.600
Förändring pågående projekt -134.208 1.117.733
Övriga erhållna ersättningar 159.340 91.791
Summa 25.274.767 12.768.604
Under året har Region Dalarna beslutat att bevilja projektmedel
om 43.556.000 kronor (fg år 33.621.600 kronor). Medlen
är specifierade i verksamhetsberättelsen under rubriken Regionalt
projektstöd. Projektmedel har under året utbetalats med
26.493.664 kronor.
Not 3 Medelantal anställda, löner,
andra ersättningar och sociala avgifter
Medelantalet anställda, med fördelning på kvinnor
och män har uppgått till
2004 2003
Kvinnor 12 5
Män 9 7
Totalt 21 12
Löner och ersättningar har uppgått till
Direktionen 816.775 764.084
Anställda 7.248.619 3.777.065
Totala löner och ersättningar 8.065.394 4.541.149
Sociala avgifter enligt lag och avtal 2.881.633 1.607.177
Pensionskostnader 659.464 259.102
Övriga personalrelaterade kostnader 189.495 240.248
Totala löner, ersättningar, sociala avgifter
och pensionskostnader 11.795.986 6.641.676
Sjukfrånvaro 2003-07-01 2003-07-01
--2003-12-31 --2003-12-31
Total sjukfrånvaro 5,0% 0,0%
• långtidssjukfrånvaro 4,6%
• sjukfrånvaro för kvinnor 8,0%
• anställda - 29 år 0,0%
• anställda 30 - 49 år 5,0%
• anställda 50 år - 0,0%
Not 4 Inventarier
2004-12-31 2003-12-31
Ingående anskaffningsvärden 808.487 -
Årets förändringar - Inköp 182.248 808.487
Utgående ackumulerade
anskaffningsvärden 990.735 808.487
Ingående avskrivningar -163.202 -
Årets förändringar - Avskrivningar -184.686 -163.202
Utgående ackumulerade avskrivningar -347.888 -163.202
Utgående restvärde enligt plan 642.847 645.285

Noter
Projekt Ändamål Total budget Upparbetat Erhållna medel Pågående
Bilden av Dalarna etapp II Övergripande målet är ökad inflyttning till Dalarna 1 700 000 838 082 688 853 149 229
Regionalt utvecklingsprogram Genomförande av regionalt tillväxtprogram 2 300 000 1 294 910 1 114 768 180 142
Ungdomens miljöting
DTR under marknadsföring
DalaMaTs
Bidra till ökade miljökunskaper och inspirera
till miljöarbete 800 000 683 208 686 320 -3 112
Med dalarna som varumärke ska DTR via samarbete
och samverkan med företag och organisationer,
både i och utanför Dalarna, bidra till ökad lönsamhet
hos anläggningarna inom besöksnäringen i Dalarna. 3 000 000 1 853 410 910 182 943 228
Regional samverkan för miljöanpassade
transportsystem 2 650 000 14 038 300 000 -285 962
Summa 10 450 000 4 683 648 3 700 123 983 525
ojekt
Not 6 Förändring av eget kapital
2004-12-31 2003-12-31
Eget kapital
Belopp vid årets ingång 264.586 -56.159
Årets resultat 2.373.984 320.744
Summa eget kapital vid årets utgång 2.638.570 264.585
Not 7 Avsättning för pensioner och liknande förpliktelser
2004 2003
Avsättningar enligt tryggandelagen
FPG/PRI-pensioner - 119.000
Summa 0 119.000
Not 8 Upplåning
2004-12-31 2003-12-31
Räntebärande skulder
Långfristiga
Skulder till kreditinstitut 225.000 375.000
Summa 225.000 375.000
Summa räntebärande skulder 225.000 375.000
Förfallotider
Långfristiga skulder med löptider över 5 år
Summa 0 0
Not 9 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter
2004-12-31 2003-12-31
Upplupna räntekostnader 1.051 -
Upplupna löner 130.716 109.033
Upplupna semesterlöner 403.652 197.538
Upplupna sociala avgifter 380.946 227.175
Förutbetalda intäkter 6.037.063 -
Övriga poster 186.594 270.554
Summa 7.140.022 804.300
31

Falun 2005-02-25
Ledamöter från kommuner:
Ledamöter från landstinget:
Peter Hultqvist, ordförande, Borlänge
Sven-Gunnar Håkansson, Säter
Inga-Britt Kronnäs-Samils, 2:e vice ordförande
Bo Pettersson, v ordförande, Leksand
Jonny Jones, Rättvik
Sören Bertilsson
Anders Ahlgren, Gagnef
Gunnar Magnusson, Vansbro
Jonas Carlgren
32
Ulf Berg, Avesta
Lars Mattsson-Frost, Mora
Lars-Ove Hagberg
Ann Beskow, Orsa
Leif Nilsson, Smedjebacken
Alf Johansson
Gun Drugge, Hedemora
Kurt Podgorski, Malung
Torsten Larsson
Jonny Gahnshag, Falun
Roger Stål, Ludvika
Elisabeth Lindén Brandt
Herbert Halvarsson, Älvdalen
Ann-Catrin Lofvars
Vår revisionsberättelse har avgivits 2005-02-28
Carin Runeson
Arne Pettersson Sören Sundin Margareta Gard
Lars Wennås

Revisionsberätelse för Region Dalarna
organisationsnummer 222000-1446
Revisorerna
Region Dalarna
Till förbundmedlemmarnas fullmäktige
Vi har granskat kommunalförbundets verksamhet för perioden
2004-01-01 – 2004-12-31.
Granskningen har utförts enligt kommunallagen, god revisionssed
i kommunal verksamhet och förbundsordningen. I vår
granskning har vi biträtts av auktoriserad revisor Hans Lindman,
Öhrlings PricewaterhouseCoopers.
34
Granskningen har haft den omfattning och inriktning samt givit
det resultat som redovisas i revisionspromemoria som fogas
till revisionsberättelsen.
Vi tillstyrker att kommunalförbundets förbundsdirektion beviljas
ansvarsfrihet för verksamhetsperioden.
Vi tillstyrker också att kommunalförbundets årsredovisning
godkänns. Årsredovisningen är upprättad i enlighet med kommunala
redovisningslagen.
Av förbundsmedlemmarna utsedda revisorer i Region Dalarna
– Arne Pettersson, Sören Sundin och Margareta Gard.
Falun 2005-03-21
Arne Pettersson Sören Sundin Margareta Gard
Till revisionsberättelsen hör bilaga: Revisionspromemoria

Revisionspromemoria för perioden
2004-01-01 – 2004-12-31
Revisorerna
Region Dalarna
Bilaga till revisionsberättelse
Granskningen av förbundets verksamhet har skett genom uppföljning
och genomgång av protokoll från förbundsdirektionsmöten
och arbetsutskottsmöten. Under året har kollegiet sammanträtt
vid fyra tillfällen och bl. a haft hearing med företrädare
för olika verksamhetsområden. Granskning av verksamheten
har skett mot den fastställda förbundsordningen.
Förutom ovanstående har löpande granskning skett av kommunalförbundets
redovisning samt årsredovisningen.
35
Under verksamhetsåret har arbetet med organisationsutvecklingen
fortsatt.
Vi har fört fram frågan till verksamhetsansvariga och ordförande
att det bör ske en kontinuerlig redovisning av projekten och
en ny rutin har därför kommit till stånd som möjliggör för ledamöterna
att följa projekten.
Vi har inte i något fall funnit skäl till anmärkning.
Falun 2005-03-21
Arne Pettersson Sören Sundin Margareta Gard
Sammankallande

Region Dalana
Myntgatan 2 • 791 51 Falun
Tel 023-77 70 00 • Fax: 023-77 70 61
info@regiondalarna.se • www.regiondalarna.se
www.heimer-co.se Foto: Joakim Nordstrand. Sid 3, 4, 6 Per Eriksson. Sid 17 Krister Halvars.