Elda för renare luft - Råd & Rön

al:
1:1
z:
z:
...
..:.: =­
en
...
~
1:1
Elda för renare luft
Att byta ut sin gamla vedpanna till en ny ger stora miljövinster.
Alla pannorna i testet klarar miljökraven för utsläpp, men det är
ändå stora skillnader mellan dem.
En vedpanna som värmer hela huset
och ger varmvatten är mycket lönsamt
för den som har egen skog eller
på annat sätt tillgång till gratis ved. Men
det finns också stora pengar att spara för
den som har chans att köpa ved billigt.
Invändningen mot vedeldningen har
varit de farliga utsläppen. Gamla vedpannor
är riktiga miljöbovar. Eller hälsobovar
kanske man snarare ska säga.
Att elda med ved är i och för sig ett ekologiskt
bättre alternativ än att till exempel
elda med olja. Ved är ett inhemskt, förnyelsebart
bränsle och det släpper inte ut
mer koldioxid i luften när det brinner än
vad trädet en gång tog till sig när det växte
i skogen. Problemet med en gammal vedpanna
med dålig och långsam förbränning
är att den också släpper ut en massa farliga
ämnen med rökgaserna, som cancerogena
kolväten, sot och tjära. Förutom cancer
kan utsläpp~n också orsaka astma och
andra luftvägsbesvär.
Sedan myndigheterna infört gränsvärden
för utsläppen har det kommit en ny generation
vedpannor med väsentligt förbättrad
teknik. De kommer snabbare upp i höga
temperaturer och utnyttjar energin i bränslet
på ett helt annat sätt. Ett krav är att
pannan ansluts till en ackumulatortank
med vatten där värmen lagras. På så sätt
behöver man bara elda en eller högst två
gånger per dygn. Skillnaden i utsläpp är
himmelsvid. En vedpanna med gammal
teknik, som inte är ansluten till ackumulatortank,
ger lika mycket utsläpp som
hundra Svanmärkta pannor.
Många gamla vedpannor kvar
Ändå eldas det fortfarande i många gamla,
icke-miljögodkända vedpannor runt om i
landet. En uppskattning säger att det bara
är omkring 15 procent av vedpannorna i
bruk som har modern teknik. Kravet att en
ny panna som installeras ska vara miljögodkänd
gäller fortfarande bara tätorter, inte
glesbygd - där de flesta vedpannorna finns.
En ny, miljögodkänd panna är ingen billig
affär. De flesta pannorna i vårt test kostar
över 30 000 kronor. Till det kommer
kostnaderna för en ackumulatortank samt
rörledningar och installation.
Ändå måste en ny, miljögodkänd vedpanna
ses som en klok investering.
Du behöver bara lägga in en brasa per
dygn i stället för att kanske småelda under
hela dagen för att hålla värmen. En modern
vedpanna utnyttjar också energin i veden
effektivare än en gammal panna. Du får ut
mer värme av veden helt enkelt.
Pannornas effektivitet anges i deras verkningsgrad;
hur stor del av den tillförda
energin i veden som omvandlas till värme.
Solo Innova 30 och Calmarpannan V33 är
mycket effektiva och har en verkningsgrad
på över 90 procent.
För att kunna utnyttja en hög verkningsgrad
är det viktigt att hela systemet med
rör och ackumulatortank är väl isolerade
och rätt ihopkopplade.
Miljökrav då brasan brinner
Miljökraven gäller utsläppen då brasan har
fått fyr och brinner rejält. De kraven klarar
alltså alla testade pannor, men mer eller
mindre bra. Solo Innova 30 har knappt
några utsläpp alls medan CTC V35ligger
precis på gränsen att klara kraven.
De största utsläppen är dock precis när
man börjar elda och innan man riktigt fått
fyr på brasan. Konsumentverket har därför
låtit SP testa även de utsläppen. Solopannan
ger låga utsläpp också precis när brasan
börjar brinna.
De riktigt stora utsläppen får man dock
om man eldar med fuktig eller sur ved,
vilket alla vana eldare vet att man inte ska
göra. Det är väldigt ineffektivt, veden ligger
och pyr, brinner långsammare och man får
inte alls ut lika mycket energi ur den.
Konsumentverket lät SP testa pannorna
med fuktig ved just för att se skillnaderna.
Och visst, utsläppen blev väsentligt större.
Vid uppstart med fuktig ved, alltså när
man tänder brasan och ungefär en timme
framåt, var dock utsläppen väsentligt större
i samtliga pannor.
Flera i familjen som kan elda
Att värma hela huset med ved är en stor
satsning arbets- och kunskapsmässigt.
Klarar jag av att hugga all ved som behövs,
har jag tid att sköta pannan med sotning
och annat merjobb, finns det flera i familjen
som kan elda?
Man måste också ha gott om plats att
lagra veden i ett par år så att den torkar
tillräckligt. I källaren invid pannan ska det
även finnas utrymme för en ackumulatortank
av rätt dimension.
Innan man skaffar en vedpanna är man
skyldig att kontakta kommunens byggnadskontor
för en bygganmälan och bifoga ett
sotningsintyg. Man bör också kontakta
miljökontoret för att höra vilka regler som
gäller i kommunen.
- Självlclart ska pannan vara miljögodkänd
och ansluten till ackumulatortank,
säger Peter Kihlstrand, Miljökontoret i
Uppsala kommun. Vi ser helst inte att man
installerar en vedpanna i tätort, men har
inga medel att stoppa det i förväg. Det är
först om grannarna börjar klaga som vi
kan ingripa. Det är framför allt gamla
pannor vi har haft en hel del problem med,
de har förfärliga utsläpp. Sedan kan man
fråga sig vad som är tätort. Även i en
klunga hus på landet kan grannen få det
jobbigt med rök in till sig om vindriktningen
ligger fel.
Ett gott råd är alltså att prata med grannen
innan man installerar vedpannan. D
Vill du veta mer?
TEXT CRISTINA FARM
FOTO HAKAN LINDGREN
Råd & Rön nr 3 i år har en artikel om vedeldning.
Livsstil och hobby
Lars Köling i Knivsta söder om Uppsala
har eldat med ved i många år och är inne
på sin andra panna, en Solo Innova.
20000 kronor per år räknar Lars med att
spara på vedeldningen, det är vad oljan
skulle ha gått på för att värma upp villan
på 145 kvadratmeter. Så kostnaderna för
pannan är intjänad många gånger om.
Ändå är nog vedeldningen mer en livsstil
och en hobby för Lars än ett sätt att
spara pengar. Familjen har ett fritidsställe
med tillhörande skog på Blidö i Stockholms
skärgård och där avverkar han träden
själv och sågar och klyver veden. Ett
år får veden ligga på Blidö, sedan transpor-
terar han den till Knivsta, där han under
sommaren hugger upp veden. Därefter får
veden ligga ytterligare ett år i förrådet och
torka.
- Vi har ganska mycket rötskadad granved
som inte brinner lika bra som björkved
och som vi inte får så mycket betalt för,
säger Lars. Därför är det bättre ekonomi
att vi eldar med den själva än att vi säljer
den. Men en viktig orsak till att jag eldar
med ved är naturligtvis också att jag får
härlig motion i skogen och med vedhuggningen.
Inne i pannrummet råder exemplarisk
ordning. En veckas vedförråd ligger på en
sista torkning invid ett element.
Lars Köling arbetar inne i Stockholm,
när han kommer hem från arbetet vid 18­
tiden är det dags för dygnets enda brasa i
pannan. Inte mer än 10 minuter tar det att
få fart på den, Lars kan det här med vedeldning
sedan han vuxit upp med det i sitt
föräldrahem.
- Fast då var det kallt när man vaknade
på morgonen och man fick elda igen, säger
han.
Nu håller värmen dygnet om, det ser tre
rejäla ackumulatortankar med vatten till i
källaren intill pannrummet. D
TESTRESULTAT I>
30 RM&Rön 9/02 Råd&Rön 9/02
31

II:
=:z:
:z:
...
=­
~
en
...
Z
=:I
[> liiin::::::=====
Pris, cirka, panna
Pris, cirka, roster/keramlklnsats
Pannverknlngsgrad
MIljökrav för utsläpp
Övriga utsläpp
Märkeffekt
Turbulatorer
Roster
Drag vid förbränning
Installation
19900:­
2100:-
76%
Klarar miljökraven.
Inget anmärkningsvärt.
45 kW
Nej
Gjutjärn
Självdrag
Anslutningar görs på ovansidan
och vänster eller höger sida
om pannan.
CalmarpannanV33
26900:-
~::O:- ..
Klarar miljökraven.
Höga utsläpp med fuktig ved.
40 kW
6 st
Keramik
Fläktstyrd
Alla anslutningar görs på
ovansidan och på vänster eller
höger sida om pannan.
31200:­
2800:-
75%
Klarar miljökraven.
Låga utsläpp vid drift även med
fuktig ved. Högre utsläpp vid start
av eldning med fuktig ved.
35 kW
7 st
Keramik
Fläktstyrd
Alla anslutningar är på
baksidan. vilket kräver
arbetsutrymme bakom pannan.
Etfecta Woody
32300:­
2800:-
87%
Klarar miljökraven.
Låga utsläpp vid drift både
med torr och fuktig ved.
Högre utsläpp vid start.
35 kW
6 st
Keramik
Fläktstyrd
Alla anslutningar görs på
ovansidan och baksidan
av pannan.
34500:­
3000:-
82%
, .
Klarar miljökraven.
Mycket höga utsläpp
vid start med fuktig ved.
62 kW
6 st
Gjutjärn
Fläktstyrd
Alla anslutningar är på
baksidan. vilket kräver
arbetsutrymme bakom pannan.
36000:­
2000:-
87%
Klarar miljökraven.
Höga utsläpp vid start
av eldning.
35 kW
Nej
Keramik
Fläktstyrd
Alla anslutningar görs på
ovansidan och baksidan
av pannan.
Solo Innova 30
37400:-
3100:- ~
91 % Cil1l1/f
Klarar miljökraven. ~
Mycket låga utsläpp
• '. •
under drift även med fuktig ved.
Högre utsläpp vid start med fuktig ved.
30 kW
7 st
Keramik
Fläktstyrd
Alla anslutningar är på
baksidan, vilket kräver
arbetsutrymme bakom pannan.
Kylslinga finns som tillbehör.
II:
=:z:
:z:
Z
=:I
...
=­
~
en
...
Sotning
Skötselanvisningar
Bredd x djup x höjd
Vikt
Pannvattenvolym
Eldstadsvolym
Max vedlängd
Märkning
Sotning av konvektionsdelen
kräver arbetsutrymme i höjdoch
sidled. Eldstaden sotas
framifrån och är lättåtkomlig.
Bra instruktion. men information
om hantering av aska saknas.
nXl04xl07 cm
500 kg
105 liter
120 liter
500 mm
Sotning av konvektionsdelen
kräver arbetsutrymme i höjdoch
sidled. Eldstaden är
lätt åtkomlig framifrån.
För sotning av fläkten krävs
arbetsutrymme bakom pannan.
Bra instruktion. men information
om hantering av aska saknas.
60x96x127 cm
320 kg
90 liter
120 liter
500 mm
Sotning av konvektionsdelen
kräver arbetsutrymme i höjdoch
sidled. Eldstaden är
lätt åtkomlig framifrån.
För sotning av fläkten krävs
utrymme på baksidan av pannan.
Bra instruktion. men information
om kondens i skorstenen saknas.
86x 106x 120 cm
321 kg
80 liter
140 liter
570 mm
Sotning av konvektionsdelen
kräver arbetsutrymme i höjdoch
sidled. Eldstaden är lättåtkomlig
för sotning framifrån.
För sotning av fläkten krävs
arbetsutrymme bakom pannan.
Bra instruktion. men information
om hantering av aska saknas.
59x92x124 cm
460 kg
85 liter
140 liter
500 mm
Sotning av konvektionsdelen
kräver arbetsutrymme i höjdoch
sidled. Fläkten är åtkomlig
från toppen av pannan. Eldstaden
är lätt åtkomlig framifrån.
Bra instruktion, men information
om byte av rostern och kondens i
skorstenen saknas.
56x112x151 cm
404 kg
55 liter
125 liter
510 mm
Sotning av konvektionsdelen
kräver arbetsutrymme i höjdoch
sidled. Eldstaden sotas
framifrån och fläkten frigörs
via pannans ovandel.
Bra instruktion. men information
om kondens i skorstenen och
hantering av aska saknas.
55x96x152 cm
385 kg
115 liter
105 liter
500 mm
Sotning av konvektionsdelen
kräver arbetsutrymme i höjdoch
sidled. Eldstaden är lättåtkomlig
framifrån. För sotning
av fläkten krävs utrymme på
baksidan av pannan.
Bra instruktion, men information
om kondens i skorstenen saknas.
58x 120x 138 cm
505 kg
130 liter
135 liter
500 mm
Svanmärkt
Leverantörer: Atmos Skandinaviska AB: 0435-563 50. www.atmos.se. Calmarpannan: Trebema AB. 0480-870 20, www.trebema.se.
CTC: Bentone AB. 0372-867 00. www.bentone.se. Effecta-Pannan AB: 0300-223 20, www.effectapannan.se.
Gaselle: Ved & Solteknik AB, 0225-60115. www.vedsol.com. Molle: ES Trading. 0278-65 20 21, www.estrading.nu. Solo: Baxi AB. 0515-17110. www.baxLse.
sotlucka
I
I
I varmt vatten till ackumulatortank
I
Vad säger tabellen?
Kort om testet
,.
.;
I
I
Testet är gjort av Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut.
Borås. på uppdrag av Konsumentverket.
Pris, cirka: Är leverantörens uppgift. Till det kommer
kostnader för ackumulatortank. rörledningar
och installation.
Roster/keramikinsats: Är den bädd eller det galler
i eldstaden som veden ligger på. Den eller det
kan slitas ut och behöva bytas någon eller några
gånger under pannans livslängd.
Pannverkningsgrad: Anger hur stor andel av
energin i veden som kommer pannvattnet tillgodo.
Pannorna eldades mot ackumulatortank
vilket innebar att pannorna eldades med full
effekt. Ju högre procent desto effektivare panna.
Miljökrav för utsläpp: Miljökraven för vedpannor
i tättbebyggt område regleras i Boverkets byggregler.
Gränsvärdet för miljöskadliga utsläpp av
kolväten och tjärpartiklar anges som utsläpp av
organiskt bundet koL OGC. till 150 mg/m' torr
gas vid 10 %0 2 (syre).
Övriga utsläpp: Alla pannor har också provats
med hög fukthalt i veden. Syftet var att undersöka
hur ökad fukthalt i veden påverkar miljöutsläppen.
Även miljöutsläppen vid start har utvärderats
vid torr respektive fuktig ved. Fuktig
ved gör att det går åt mer ved och att det blir
sämre verkningsgrad.
Turbulatorer: De sitter i konvektionsdelen och
kan reglera rökgastemperaturen till önskad temperatur.
Drag vid förbränning: De pannor som är fläktstyrda
har omvänd förbränningsteknik som ger
bäst förutsättning för god förbränning. Vid självdrag
ställs det krav på att skorstenspipan fungerar
bra.
Sotning: Man har bedömt hur lätt det är att
komma åt att sota och att tömma askan. Konvektionsdelen
är den del av pannan där de heta
förbränningsgaserna avger sin värme till
tankvattnet.
En miljögodkänd vedpanna med modern teknik
som ansluts till en ackumulatortank ger väsentligt
mindre utsläpp än en gammal ved panna.
Den eldar också effektivare med en högre verkningsgrad
och är enklare att sköta. En brasa
per dygn räcker som regel.
Alla pannorna i testet klarar miljökraven när
det gäller utsläpp.
Solo Innova 30 är enda Svanmärkta pannan i
testet. Den har mycket låga utsläpp. även vid
uppstart när brasan börjar brinna.
eTC V35 ligger på gränsen att klara miljökraven
och har höga utsläpp vid uppstart liksom
Gaselle quick-up 45.
Solo Innova 30 och ealmarpannan V33 är de
effektivaste pannorna med en verkningsgrad
på över 90 procent.
Du öppnar eldstadsluckan (1)
och lägger in veden på keramikbädden
(2).
Fläkten (3) skapar ett undertryck
som gör att förbränningsluft
sugs in till förbränningen.
De heta förbränningsgaserna
från den brinnande veden
sugs upp och värmer det kalla
vattnet ikonvektorn (4).
Det kalla vattnet kommer
från ackumulatortanken (5)
och leds uppvärmt ut till
ackumulatortanken (6) igen.
Rökgaserna går ut genom
skorstenen (7).
Sotluckan (8) öppnar du när
du ska sota pannan. askluckan
(9) när du rakar ut askan.
anslutning till skorsten
, I ft
I I V
, I
, ,
\ ,
\ \
" ,\
"
sugande förbränningsfläkt
konvektor
,;
,;
.;
I
kallt vatten från ackumulatortank
lt.-.......-- eldstadslucka
asklucka
roster/keramikinsats
32
R~d&Rön 9/02
R~d&Rön 9/02
33